Monica Wahlström, Vännäs

wahlstrom.monica@gmail.com

Svensk mat?

Av , , 7 kommentarer 3

 Vi åt en gourmetmiddag i Borgafjäll, med Gert Glötzke som kock. Temat var gris. 

Vi fick griskind. Den smakade – griskind. Som inte smakar så mycket! Har ätit fantastiska griskindsrätter, men detta var tyvärr ingen höjdare. 

Sedan en assiette med en minimal bit paté och lingonsylt, en minimal bit sylta m rödbeta och pepparrotsmos samt en liten liten korv som de själva gjort. Syltan smakade sylta, patén paté och korven var god. 

Sedan kom huvudrätten. Kokt sidfläsk. Det hade tydligen kokt i 12 timmar i en buljong på exakt och ganska låg temperatur i en ugn som kostar 150 000 kr. 

Det smakade – lite sidfläsk. 

Summa summarum – detta var hysteriskt typisk svensk mat. Och jag antar att den tillagats på det absolut mest perfekta sättet. Godare än så antar jag att svensk variant av griskind, sylta, paté och sidfläsk inte kan bli. Men gott – nja. Inte något som jag kommer att beställa eller trakta efter. 

Dock – jag är glad att jag fått smaka svensk, vanlig, traditionell mat i gourmettappning. Så nu vet jag hur den är!

Sidfläsk.

Jag fortsätter vurma för medelhavsköket!

 

7 kommentarer

Där vägen tar slut

Av , , Bli först att kommentera 2

 I fredags hade jag möjligheten att åka upp till Borgafjäll. Ett arrangemang av och runt Studieförbundet Vuxenskolan. Jag tog med mig maken på turen, inte så ofta man tar sig till fjällen precis! Med i bilen hade vi två trevliga damer, Barbro och Karin. De undrade hur maken tyckte vägstandarden var, jämfört med i Spanien. Maken försökte nog svara diplomatiskt, men det var ganska guppigt på sina håll. I Spanien är vägarna mycket bra. Men så är det ganska många fler miljoner människor som ska nyttja vägar i ett ungefär lika stort land som Sverige…

Trots detta är det ganska fantastiskt att det finns en hyfsad väg alla de 29 milen upp till Borga i okej skick. För när man väl kommer fram är vägen slut. Ingen annanstans att ta vägen än att åka tillbaka. Konstvägsprojektet är därmed verkligen intressant och roligt. 

Roligt också att hotellet fräshats upp och verkligen är riktigt fint. Jag fick rena rama kosmopolitkänslan faktiskt!

På kvällen höll Gert Glötzke från restauranghögskolan hov, han hade tagit med sig studenter från sluttampen av sin utbildning, och komponerat en specialmeny. Den återkommer jag till i ett annat inlägg…

Bli först att kommentera