... i syfte att höja kompetens och få ut personer i arbetslivet, när dessa ansöker om försörjningsstöd hos socialtjänsten (i folkmun "socialbidrag"). Detta har Folkpartiet föreslagit. En liten minidebatt kan höras på Studio Ett från idag (17-timmen, ca en halvtimme in i programmet).

Detta existerar redan i Socialtjänstlagen för personer under 25 år. Då kan kommunen kräva att den enskilde ska delta i praktik eller i kompetenshöjande verksamhet. Vid vissa sammanhang kan detta även gälla för andra än ungdomar under 25 år.

Jag tycker det är helt logiskt att utsträcka lagtexten till att gälla samtliga i arbetsför ålder. Så jag hoppas förslaget går igenom! Vidare - alla beslut enligt socialtjänstlagen sker efter en individuell prövning. Därmed tas hänsyn till specifika situationer som kan finnas i enskilda fall.

Då är det troligt att du för första gången, den 19 september, kan vara med och se till att du blir representerad - i kommunen och i riksdagen, samt i landstinget.

Mycket kretsar första gången man ska välja runt riksdagsvalet. Vilket parti vill man stötta? På Vännäsdagarna träffade jag en del av er som ska rösta för första gången. Ingen av de jag pratade med var jättebestämd över vad det skulle bli. Flera sa att de nog röstar som familjen. När jag röstade första gången visste jag faktiskt inte vad mina föräldrar röstade på - det hade de aldrig sagt!

Folkpartiet har på sin riksdagslista en kandidat som är 22 år gammal. Hon heter Sabina Ausfelt och hann med att rösta i förra valet. Efter det har hon varit engagerad i Folkpartiet.

Vissa tycker att man ska vara mer erfaren när man ska sitta i riksdagen, och kunna mycket. Jag tror att Sabina kan väldigt mycket om det som du som är ung tycker är viktigt. Sen är Sabina en person som är öppen. Jag är ganska säker på att om du kontaktar henne så kan du få hennes uppmärksamhet. Att ha en person i riksdagen, i din ålder, som du kan kontakta, det är något som är ganska unikt! Sabina behöver drygt 800 kryss för att komma in i riksdagen. 

Folkpartiet tror på solidaritet. Alla ska ha bra och lika chanser i livet, men alla ska också göra det man kan för att ha en bra tillvaro, jobb, utbildning och så vidare. Samtidigt ska de som behöver stöd få det, och det egna ansvaret och den egna friheten att utforma sitt liv är viktigt. Alla ska ha samma rättigheter - tjejer som killar, homosexuella, nyanlända och gammanlända. Kunskap är en nyckel till att utvecklas. Läs mer på Unga Folkpartiet!

Gillar du det - välj Folkpartiet, och se till att kryssa på Sabina för att få en representant som ser saker från din horisont, som vet hur livet ter sig när man är under 25!

Kolla in Sabina från Vännäsdagarna.

ps - och i kommunvalet kan du ju kryssa på mig (nr 4, Folkpartiet i Vännäs :-))

Från ett svårt ämne av en speciell karaktär igår (Gaza) till ett svårt ämne av en helt annan kaliber idag.

Surrogatmammor. Vad tycker du om det?

På morsdag har några moderatmän gjort ett upprop om surrogatmammor som de anser ska tillåtas för att homosexuella manliga par samt singelmän ska kunna bli föräldrar.

Moderatmännen menar att debatten om detta "är en logisk konsekvens av 90-talets kamp för att ge lesbiska kvinnor rätt till inseminering vid svenska sjukhus, en kamp som ingalunda är över då singelkvinnor fortfarande nekas denna möjlighet." Vidare pekar de på jämlikhetsaspekten, då det handlar om att bredda möjligheterna till föräldraskap för alla medborgare.

Socialdemokraterna har genom Carina Hägg gett svar på tal genom att polarisera och hävda att surrogatmödraskap är en form av människohandel. Vidare att det mest är fattiga och redan utsatta kvinnor som skulle göra något sådant, och att det är som att "sälja sin livmoder".

Själv har jag inte hunnit fundera klart. Jag är mycket positivt inställd till att utöka rättigheterna för homosexuella. Jag tycker man ska arbeta mycket för att underlätta för dem att kunna adoptera utländska barn (det är länderna själva som hindrar).

Det är väldigt mycket värderingar i Häggs inlägg. Hmm....jag ska fundera lite till!

Nja, det tror vi kanske inte, men i vissa fall tycker jag att vi ibland framhäver oss och "vårt" som väldigt överlägset.

I en artikel på Newsmill presenteras resultat som visar att svenska små- och medelstora företag (förkortas i artikeln SMF) i första hand exporterar till närmarknaden, vilket gör exporten sårbar. Om företagen skulle använda fler språk i sin verksamhet, fler marknadsspråk, så skulle förutsättningarna för att nå ut till fler länder öka, och då skulle exportutvecklingen kunna bli mer positiv.

Artikeln är lång och ganska "fackmässig", men mycket intressant. Det nya forskningsfältet språkekonomi betonar allt mer språkets och flerspråkighetens betydelse för ekonomin i allmänhet och exportutveckling i synnerhet. Inom språkekonomisk forskning uppskattar man att hinder som beror på att företag inte behärskar språket i en ny marknad kan minska handel med så mycket som mellan 75% och 170%.

Dags att ta tillvara de språkresurser som vi har i Sverige. Det tror jag inte görs i så stor utsträckning.

Och till alla er som kämpar med flerspråkighet hemma - kämpa på! Det är inte enkelt, men värt att avsätta tid och energi. Och inte bara för att förbättre svenska företags exportmöjligheter, utan även på det personliga planet!

Så pass skiljer det mellan kommuner som satser minst på skolan och kommuner som satsar mest på skolan.

Folkpartiet vill att skolan ska tillbaks i statlig regi, just för att Folkpartiet starkt värnar om kvalitet i skolan, och en rättvis skola för alla.

Att kunna satsa resurser där det behövs är grundläggande. Tycker du det är rimligt att det kan skilja så mycket som 50 000 kronor per elev  och år från en ort till en annan?

Jag ska börja med att erkänna - jag förstår inte riktigt hur det är tänkt runt det sätt på vilket man öppnat för privata initiativ inom svensk sjukvård.

Jag har inte satt mig in i det, och det jag har snappat upp förstår jag inte helt.

Victoria Kreuger berättar om sin mamma och hennes flera månader långa väntan på operation. Hon undrar om man ska måsta ha privat sjukvårdsförsäkring för att få vård.

Jag har bott många år i Spanien. Där har väldigt många privata sjukförsäkringar. Stora sjukhus drivs privat. MEN - den offentliga vården är mycket bra, iallafall i Katalonien.

Inte verkar köerna vara särskilt långa heller, inom den offentliga vården. I den privata är det inte heller köer.

När många människor har privata försäkringar frigörs resurser inom den offentliga vården. Dessutom är det där den allra mest avancerade vården är allra bäst.

Jag vet att det inte går att få in ett sådant system i Sverige - i Katalonien har båda sjukvårdssystemen byggts upp under många, många decennier. Det är svårt här där det nästan inte har funnits några privata alternativ alls tidigare.

Men det som retar mig är att man tror att den offentliga vården blir dålig på grund av att det finns alternativ som vissa själva väljer och då betalar för. Tänk om det skulle bidra till att göra den offentliga vården bättre!

 En rapport med försök till prognos fram till 2035 beträffande välfärden har gjorts av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Den ger vid handen att det skulle behövas en skatteökning med 13 kronor för att bibehâlla samma välfärd som idag. 

Detta är en prognos, och ingen sanning.

Men, det bekräftar vad jag ansett i flera âr - vi kommer inte att ha râd med välfärd i den omfattning som vi har idag. Vi mâste öppna upp för alternativ, ändrade synsätt och utveckling. Kanske se över vad som ingâr i välfärden. Kanske se över vad som kan plockas bort. Argument om att alla ska ha det lika kan man inte hâlla fast vid om vi till slut hamnar i en situation där pengarna bara inte räcker till. 

Detta tâl att funderas ordentligt pâ!

Det är det där med fula knep. Låga slag. Försök att misskreditera en person snarare än att rikta in sig på andra partiers politik.

Som hon som skulle "remmas", eller Lennart Holmlunds lördagsblogginlägg. Sånt är så onödigt!

Sådant spär på politikerföraktet.

Det finns starka tendenser till ganska trist jargong angående "de andra" hos alla partier och det är något jag verkligen inte vill bli delaktig i. Ogillar starkt!

Däremot att debattera sakfrågor. Gärna hett och intensivt. Men att ha respekt för andra. Varför verkar det vara så svårt? Nu säger lokalpolitiker i Vännäs att samarbetsklimatet är gott.

Man tror att valkampanjen i år, bland annat på grund av vissa möjligheter inom sociala medier, ska kunna bli ännu smutsigare, att påhopp kan ske mer anonymt.

Hoppas att man slipper sånt i Vännäs, och att det blir en saklig valkampanj, där man attackerar "andra sidans" förslag, och inte deras personer!

Ja, mycket funderingar blir det när man ska välja parti. Många saker kan påverka valet. Ett parti vars rikspolitik man kanske sympatiserar med kan bli svårt att välja om man har väldigt svårt för dess partiledare och offentliga approach.

Ett annat parti vars politik man kanske inte helt tar till sig kan man vilja stötta om man uppever stort förtroende för några av dess centrala politiker.

På lokal nivå kan det också kännas knepigt. Man kanske verkligen gillar ett partis framtoning på lokal nivå men inte riktigt känner sig bekväm med rikspolitiken. 

En avvägning blir därmed nödvändig.

Själv har jag skrivit till alliansens fyra partier i Vännäs och ställt några frågor. Jag tänkte höra hur det lokala resonemanget är. Vidare valde jag att väldigt rättvist kontakta partierna via nätet, oavsett eventuell kontakt av mer personlig karaktär inom vissa partier.

Nästa steg är att ta reda på respektive partis program och fördjupa mig i detta. Det borde jag kanske ha bett dem skicka mig, men jag kan ju prova att googla det med (program lokalt, alltså, sen även rikspolitiskt).

Det är ganska jämlikt i riksdagen. I regeringen har det väl varierat något, men finns iallafall en ganska stor andel kvinnor.

Sämre är det i kommunalpolitiken. Vad jag förstår har ganska många partier listor varvat med kvinnor och män, till kommunfullmäktige. Men sedan är det kommunalråd och nämnder. Kommunstyrelsen. Där trots allt merparten av det aktiva politiska arbetet sker.

Bara för att titta på Vännäs - kommunalrådet (och kommunstyrelsens ordförande) är en man. Kommunfullmäktiges ordförande är en man. Plan- och miljönämndens ordförande är en man. Barn- och utbildningsnämndens ordförande är en man. Vård- och omsorgsnämndens ordförande är en kvinna.

Bland samtliga kommuner är bara var fjärde kommunalråd en kvinna. Det innebär att ca 75 procent av alla kommunalråd är män.

Nyheten om det låga antalet kvinnliga kommunalråd kom just när jag hade slagit kommunalpolitiken ur hågen. Det var också vad som fick mig att allvarligt fundera på engagemang igen.

(Ps, läs nu inte detta som att jag tror att jag skulle bli kommunalråd, absolut inte!!!! Däremot förhoppningsvis kanske kunna arbeta politiskt på något litet vis)

Mitt försök till nytt bloggande kommer att handla om att välja parti samt att engagera sig politiskt. Samt lite ditt och datt däremellan!

Jag tycker att politik är både roligt och viktigt. Kommunalpolitik främst. Det är så mycket som direkt berör din och min vardag som man faktiskt kan påverka via den lokala politiken.

Jag har det senaste året haft långt framskridna planer på att engagera mig politiskt. Mitt bekymmer har varit att verkligen välja parti. Jag är ganska säker på att det är Alliansen som kommer att få min röst samt eventuellt engagemang. Sedan tar det liksom stopp. Det är lite oansvarigt att inte komma till skott, tycker jag själv!

Tanken var att ha bestämt sig och bli partimedlem i början av detta år, för att kanske kunna vara med på någon valsedel. Nu blev det inte så. Jag gav mig själv bra ursäkter för detta, jag har ett nytt och oerhört intressant, men ganska krävande jobb. Vi har småbarn hemma. TIden ska räcka till så mycket. Så jag la planerna på hyllan.

Nu håller jag på att tänka om. Man kan arbeta politiskt även om man inte är med på en valsedel. Valrörelsen skulle det vara fantastiskt roligt att vara med i!

Återstår bara att komma fram till hur mycket vikt man ska lägga vid bedömning av det rikspolitiska och ideologiska och hur mycket vikt man ska lägga vid den lokala approachen i varje parti. Och sedan få tummen ur och välja...