Naima, Sävar

Stackars barn…

Av , , 4 kommentarer 9

Jag föddes med blåsljud på hjärtat och blev opererad ett par gånger när jag var barn. Efter att jag själv fått en liten har jag ibland tänkt på mina föräldrar, hur dom upplevde tiden med  ett barn på sjukhus, på op-bordet och tiden efteråt. Jag har hoppats att jag själv aldrig skulle behöva uppleva det.

Men så i onsdags ringde dom från förskolan och sa att min son ramlat illa och bitit sig i tungan. Med hjärtat i halsgropen körde jag dit. Min sambo var redan där när jag kom fram. Stackars liten, det hade verkligen tagit illa!

Vi skyndade till akuten där det redan var ordnat att vi skulle få träffa en käkkirurg. Vi blev inlagda och senare på kvällen bar det av upp på operation. Det värsta med hela den här mardrömmen var att se när de sövde ner vår lilla älskling. Han såg så rädd ut och skrek och grät av full hals. Sen somnade han in.

Vi fick vänta i ett litet väntrum utanför. Vilken evighetsväntan!

Till slut kom de två kirurgerna äntligen ut till oss. Och dom såg så glada och nöjda ut! Dom berättade att dom sytt ihop tungan jättefint (vilket jag var nervös över eftersom han bitit rakt igenom, så tungan var delad på mitten) och att en tand var borta redan från början och tre andra fick de plocka ut för dom satt så löst.

Dagen efter operationen fick vi åka hem med vår tandlöse lille kille och en hel påse medicin. Men vilken hjälte han varit! Hur duktig som helst! Han är medtagen och lite ledsen, men han pratar, äter, dricker och busar emellan åt.

Nu återstår bara att se om hans tänder är hela, dom tänder som ska komma ut när han är sådär sex, sju år.

Underbara unge!

Av , , 4 kommentarer 0

Det har inte hänt något spännande direkt så jag tänkte passa på att skriva lite om min lilla gobit!

Han kan så mycket. När jag tänker efter så kan han nästan allt! I ett par dagar har han hjälpt sin pappa Henrik att spackla väggarna i kontoret. Gissa om han är gullig i Henriks målartröja som hänger ner till fotknölarna likt en stor kaftan. Han spacklar så fint och ordentligt, han har t.o.m. spacklat igen eluttaget!

Jag försöker njuta så mycket det bara går av att han pussas väldigt mycket just nu. Det är kul, tycker han. Och jag med såklart! Puss på armen. Puss på kinden. Puss på näsan. Puss på munnen. Jag tror det är för att han är stolt över att han vet vad de olika kroppsdelarna heter.

Idag när jag skulle hämta honom på dagis hittade jag honom i rörelserummet. Stereon stod i ett hörn och spelade en rolig sång om djungeldjur. Bland alla barnen lyste en liten elefant lite extra där han dansade runt, med ena handen på näsan och den andra hängandes som en snabel. Han var så lycklig!

 

 

Aj!

Av , , 2 kommentarer 1

En dag här i veckan ringde en väldigt trevlig VK-reporter till mig och gav mig en spark där bak. Han tyckte nämligen att jag skulle ta upp mitt bloggande igen, bara för jag bor i Sävar. Tydligen ska det bli en egen liten grupp av oss Sävar-bloggare. Det blir fint!

Idag tog jag med min lilla mamma till Strömpilen för att leta ny dammsugare. Shit, vad dammsugare blivit dyra! Jag hittade en som jag blev hett förälskad i, som bara hade en liten skavank, prislappen…. 2 000 kr! Kanske är det ett rätt bra pris på en bra dammsugare, men jag blev snål. Nu har jag en fin röd liten sak här hemma som fungerar jättebra. Den kostade blyga 1 200 kr.

Nu ser jag fram emot kommande vecka då jag ska försöka blogga då och då, fattig men med ett rent hus.