Miljöpartiet vill stoppa vapenexport till diktaturer

Av , , Bli först att kommentera 4

Att få stopp på vapenexporten till diktaturer och länder som allvarligt kränker mänskliga rättigheter är en hjärtefråga för Miljöpartiet.

2012 tillsatte dåvarande regeringen en parlamentarisk kommitté för att se över frågan. 2015 kom äntligen betänkandet ”Skärpt export av krigsmateriel”. Resultatet är en kompromiss med brett stöd i Sveriges riksdag. Förslaget innebär betydligt skärpta regler för export till icke-demokratier och länder som kränker mänskliga rättigheter. Även regelverket för följdleveranser föreslås skärpas. Även om MP hade velat se ännu hårdare förslag innebär utredningen en historisk chans att äntligen skärpa regelverket i Sverige för vapenexporten. Förslagen bereds nu inom regeringskansliet och regeringen ämnar lämna en proposition till riksdagen senare i vår.

Miljöpartiets ingång är att förslagen i propositionen ska vara de skarpast möjliga som har förutsättningar att få stöd i riksdagen så att striktare regler blir verklighet.

I regeringsöverenskommelsen mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna 2014 gjorde regeringen tydligt att: ”Vapenexportkontrollen gentemot icke-demokratier ska skärpas, inklusive följdleveranser och konsulttjänster Försvarsexportmyndigheten (FXM) läggs ned.” Försvarsexportmyndigheten är nedlagd och en proposition om skärpt vapenexportkontroll är på väg.

Bli först att kommentera

Felaktiga uppgifter om biståndet

Av , , Bli först att kommentera 4

I en artikel av Staffan Landin och Henrik Westander (DN Debatt 16/2) förekommer uppgifter om att regeringen skulle ha ”tvingat fram” högre biståndsavräkningar för kostnader för asylmottagande, genom att uppmana Migrationsverket att ändra sin prognos för asylkostnader. Dessa uppgifter stämmer inte.

 Det huvudsakliga skälet till att kostnaderna för asylmottagning ökat de senaste åren är den allvarliga humanitära situationen i världen. Under 2015 kom 163 000 asylsökande till Sverige, varav 35 000 ensamkommande barn. Vi är stolta över att Sverige tagit ett så stort ansvar.

 En del av dessa ökade asylkostnader infaller 2016 och framåt. Kostnader för asylsökandes första år i Sverige får enligt de internationella biståndsreglerna räknas som bistånd (de sk DAC-reglerna).

Uppgifter om att regeringen skulle ha ”tvingat fram” högre biståndsavräkningar stämmer inte. Däremot har Migrationsverket ombetts att inkomma med en prognos enligt den modell som regeringen använt som grund för sin budgetproposition och den budget som antagits av riksdagen.

Den alternativa prognosmodell som Landin och Westander hänvisar till, som Migrationsverket först lade ut på sin hemsida, riskerar att medföra en större eftersläpning mellan avräkning och de faktiska migrationskostnaderna ett visst år. Risken är därmed att vi enligt den modellen skulle avräkna betydligt mer än behoven vissa år, men mindre andra år.

Den modell som regeringen använder sig av utgår istället från Migrationsverkets förväntade utgifter delat med antalet inskrivna asylsökande i mottagningssystemet vid en viss tidpunkt. Denna modell, som även den förra regeringen använde sig av, avspeglar inte alltid de faktiska kostnaderna under ett år, bl.a. eftersom kostnaderna och utgifterna för asylsökande som kommer under ett visst år i hög utsträckning även belastar åren efter. Modellen är självklart helt i enlighet med de biståndsregler som bestäms av OECDs biståndskommitté (OECD DAC).

Dygnskostnaden baseras på Migrationsverkets prognosticerade utgifter under 2017, d v s de utbetalningar som ska göras från myndighetens anslag till t ex kommuner för ersättning för ensamkommande flyktingbarn. Anledningen till att dygnskostnaden ökar trots att antalet nya asylsökande minskar är bl.a. att det fortfarande finns många inskrivna och att det dessutom finns en eftersläpning i ersättningssystemen. Exempelvis kan kommuner inkomma med ersättningsanspråk upp till ett år i efterhand. Denna typ av effekt kommer att mildras något med det nya ersättningssystemet för ensamkommande barn och unga.

Sverige är ett av de länder i världen som har högst bistånd per capita. Detta gäller även om man drar av avräkningarna för asylmottagning. Sverige är också ledande i arbetet för att stärka biståndets kvalitet inom en rad internationella fora.

För att säkerställa transparens och bättre planeringsförutsättningar genomför regeringen nu en översyn av systemet för avräkningar. Inom OECD DAC genomförs också en översyn av vilka asylkostnader som får räknas som bistånd.

Bli först att kommentera

CETA

Av , , Bli först att kommentera 3

Comprehensive Economic and Trade Agreement (CETA) är ett internationellt handelsavtal mellan EU och Kanada. Avtalet färdigförhandlades i augusti 2014, godkändes av Kommissionen den 5 juli 2016 och röstades igenom av Europaparlamentet 15 februari 2017.

I EU-parlamentet röstade Miljöpartiets ledamöter tillsammans med gröna gruppen nej till CETA. Detta på grund av riskerna för klimat, miljö och folkhälsa genom exempelvis investeringsskyddet, stora företags möjligheter att påverka lagstiftningsprocesser och åtaganden om tjänsteliberalisering.

Inom några veckor väntas en liknande omröstning i Kanadas parlament. Därefter väntas CETA börja gälla provisoriskt.

Avtalets delar om investeringsskydd och domstolslösning, som väckt störst oro, tillämpas dock inte provisoriskt utan träder i kraft först om samtliga medlemsländer och Kanada ställer sig bakom dessa. Avtalet i sin helhet kan också falla i det fall något av EU:s medlemsländer säger nej till avtalet. Det finns också de som vill få avtalet prövat av EU-domstolen.

Miljöpartiet är för frihandel på rättvisa villkor och positivt inställda till att det tecknas fler frihandelsavtal. Handelsavtal kan dock innehålla problematiska delar. Miljöpartiet arbetar aktivt för att motverka dåliga avtal och för att minimera negativa effekter av avtal som ingås.

Bli först att kommentera

Skatterabatt för första medarbetaren

Av , , 1 kommentar 4

Miljöpartiet föreslår en skatterabatt för företagare när de anställer sin första medarbetare.

Förslaget innebär att företagare som anställer sin första person inte skulle betala full arbetsgivaravgift på lönen, upp till en månadslön på 25 000 kronor, under de första tolv månaderna. Det innebär en sänkning av arbetsgivaravgiften med drygt 21 procentenheter, totalt 5300 kronor per månad.

Sedan 1 januari 2017 finns ett växa-stöd för enskilda näringsidkare, men med Miljöpartiets skatterabatt skulle också aktiebolag och handelsbolag omfattas. Det finns nästan 300000 företag idag som inte ännu har anställda som skulle kunna använda skatterabatten.

1 kommentar

Släpper M in SD i värmen även i Umeå?

Av , , Bli först att kommentera 5

Idag har min debattartikel publicerats i folkbladet, här kan ni läsa den.

 

Släpper Moderaterna in Sverigedemokraterna i värmen även i Umeå?

Att Moderaterna försöker fälla regeringen med stöd av Sverigedemokraterna är en skrämmande utveckling av svensk politik. Rent teoretiskt skulle Sverige kunna ha ett blåbrunt regeringsalternativ redan efter valet 2018. Men det slutar tyvärr inte här. När Moderaterna nu öppnar upp för samarbete på riksplan står det även de kommunala moderata företrädarna fritt att ingå allianser i en mer Sverigedemokratisk riktning.  Anna Kinberg Batra har öppnat alla dörrar och med moderpartiets goda minne undrar vi om moderater ute i landets kommuner står redo att göra samma sak?

Dessa typer av samarbeten riskerar att skada Sverige eftersom Moderaterna nu tar in Sverigedemokraterna i den politiska värmen. Sverigedemokraterna är ett främlingsfientligt parti med rötterna i vit-makt rörelsen. Deras ledande företrädare har gång på gång visat på fruktansvärda omdömen och en unken människosyn.

Deras andre vice talman har sagt att samer inte är svenskar, deras talesperson i rättspolitiska frågor är misstänkt för misshandel och deras ledande företrädare anklagar myndigheter för att sprida propaganda om klimathotet. Listan kan även göras lång över vad kommunala företrädare har gjort och sagt som företrädare för Sveriges tredje största parti.

En regering som arbetar för utveckling, hållbarhet och humanitet kan inte stödja sig på Sverigedemokraterna. Sverige gynnas av att vi ställer om och prioriterar klimat- och miljöfrågorna och att vi är inkluderande och välkomnar människor som kommer hit för att leva och arbeta. Sverige gynnas när vi prioriterar våra barns utbildning före skattesänkningar.

Miljöpartiet är brobyggare i svensk politik som söker breda lösningar och uppgörelser över blockgränserna. Det visar vi varje dag i de kommuner och landsting där vi är med och styr. Men att inleda ett samarbete med Sverigedemokraterna går mot all förnuft och logik och för Miljöpartiet skulle detta vara en omöjlighet.

Nu vill vi i Miljöpartiet veta om Moderaterna i Umeå kommun tänker följa Anna Kinberg Batras väg? Hur rimmar ett eventuellt samarbete med Moderaternas ord om människors lika värde? Hur känns det rent moraliskt när er främsta företrädare går ut och säger att man tänker ta stöd av Sverigedemokraterna?

Nasser Mosleh

Gruppledare i MP Umeå

Bli först att kommentera

Mer ekomat i Sverige!

Av , , 1 kommentar 5

Med regeringens livsmedelsstrategi ska det bli mer ekomat i Sverige! Det ska också bli enklare för konsumenter att göra informerade och medvetna matval.

I januari 2017 presenterade regeringen en ny livsmedelsstrategi, som var en uppgörelse mellan sju partier. Den banar väg mot ett mer självförsörjande Sverige och ger förutsättningar för landsbygden att utvecklas.

För Miljöpartiet har den ekologiska produktionen alltid varit en hjärtefråga. Nu presenterar S-MP-regeringen en handlingsplan för livsmedelsstrategin som tar upp de insatser som krävs för att nå de uppsatta målen.

Handlingsplanen ger svenska bönder bättre förutsättningar att ställa om till en giftfri ekologisk produktion. Då blir det mer ekologiskt i jorden, i affären och på borden.

En del av handlingsplanen innebär att alla konsumenter, oavsett ekonomisk situation, ska kunna göra informerade och medvetna val av livsmedel. Det viktiga arbetet för bättre matvanor, framförallt vad gäller samordning mellan myndigheter, utnyttjande av resurser och kunskapsläget, kommer att fortsätta.

1 kommentar

Umeå ska bli först i landet med fossilfri förskola

Av , , Bli först att kommentera 3

För oss i MP är ett av de viktigaste uppdrag vi har i kommunen att skapa förutsättningar för hållbart och ett klimatsmart levande. Umeå ska vara en attraktiv och hållbar plats för att bo och verka.

Idag har vi i KSAU tagit fram en uppdragsplan till kommunstyrelsen där vi i MP fått igenom ett antal avgörande punkter för att klara en hållbar och klimatsmart vardag. Där vi ska nå en fossilfri kollektivtrafik till 2020, där vi ska kunna erbjuda hushållen en helt fossilfri drift och energi försörjning. Där vi ska skapa förutsättningar för att vi som kommun ska kunna ha en fossilfri fordonsflotta och där vi till kommande projekteringar inom omsorg och skola ska kunna bygga fossilfritt och klimatneutralt.

Under denna mandat period har vi i MP fått igenom vår motion om ett fossilfritt Umeå. Detta har verkligen öppnat vägen för ett hållbart och klimatsmart tänk och vi har kunnat knyta an i flera nämnder och olika verksamheters  uppdragsplaner med detta. Med detta hoppas vi att vi i Umeå ska bli först i landet med att bygga en helt fossilfri förskola. Detta skulle vara en viktig milstolpe för oss i Umeå och visar den vilja och möjlighet vi ser för en hållbar och klimatsmart framtid.

Bli först att kommentera

Vi investerar i Umeås framtid

Av , , 1 kommentar 4

Idag har vi i KSAU beslutat om den nya investerings budgeten för 2017 med 856 miljoner. Idag har vi i S och MP tillsammans med M fastställt investerings ramarna för verksamhetens nämnder. Vi har även antagit en att-sats där vi möjliggör för nämnderna att komma med sina eventuella förändrings behov inom ram till kommunfullmäktige. Det kommer att ligga under varje enskild nämnd att omvärdera och prioritera sina olika projekt under 2017 för att kunna hålla sig inom nämndens angivna ram.

Det är viktigt att vi har fått klart investerings budget för 2017, nu kan vi förhoppningsvis snart ge klar tecken efter kommunfullmäktige för de olika projekt som står i startgropen. Det är en prioritet för oss i S och MP att kunna säkerställa de behov och investeringar som behövs inom omsorgen och skolan. Vi investerar för framtiden där vi skapar trygghet för människan och där vi skapar hållbara förutsättningar.

1 kommentar

Ordning och reda i klimatpolitiken.

Av , , 4 kommentarer 4

På samma sätt som det finanspolitiska ramverket har skapat ordning och reda i Sveriges ekonomi, så kommer det nya klimatpolitiska ramverket att bringa ordning och reda i klimatpolitiken. En stabil klimatpolitik leder, på samma sätt som en stabil ekonomi, till långsiktigt bra förutsättningar för människor och företag.

Ramverket innehåller tre delar:

-Mål och etappmål för utsläppsminskning som binder kommande regeringar
Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Utsläppen utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter bör senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än år 1990, och minst 75 procent lägre år 2040. Utsläppen från inrikes transporter bör minska med minst 70 procent till senast 2030.

-Klimatlagen
Reglerar bland annat hur regeringen ska planera och följa upp det klimatpolitiska arbetet och rapportera till riksdagen
-Klimatpolitiskt råd (likt finanspolitiska rådet)

Ett oberoende råd som ska göra en samlad utvärdering av regeringens arbete inom alla politikområden för att nå klimatmålen.

Med det klimatpolitiska ramverket ges tydliga långsiktiga ramar för näringslivet så att de kan investera för framtiden, i det gröna samhällsbygget. Klimatomställningen ger enorma möjligheter i form av moderna jobb, bättre luft, bättre hälsa, mindre buller, trevligare städer och levande landsbygd. Sverige ska vara ett land som exporterar lösningarna – inte utsläppen.

4 kommentarer

Miljöpartiets viktigaste vallöfte blir alltså verklighet.

Av , , Bli först att kommentera 5

Idag presenterade statsminister Stefan Löfven och klimatminister Isabella Lövin Sveriges nya klimatlag och klimatpolitiska ramverk. Miljöpartiets viktigaste vallöfte blir alltså verklighet.

Detta är den viktigaste klimatreformen någonsin. Det klimatpolitiska ramverket betyder att Sverige får en klimatlag, ambitiösa långsiktiga klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Med klimatlagen kommer alla kommande regeringar att vara skyldiga att minska utsläppen. Lagen slår också fast att Sverige senast 2045 inte ska ha några utsläpp av växthusgaser.

Det klimatpolitiska ramverket går på lagrådsremiss efter regeringsbeslut idag, 2 februari. Bakom överenskommelsen står Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, samt i vissa delar även Vänsterpartiet. Klimatlagen förslås träda i kraft 1 januari 2018.

2016 blev det varmaste året någonsin och innan jul var Arktis 20 grader varmare än normalt. Mot bakgrund av den nya presidenten i USA behöver världen mer än någonsin klimatledarskap. Klimatlagen blir början på en ny klimatoffensiv.

 

Bli först att kommentera