Jag önskar alla en Glad midsommar

 Män har högre lön än kvinnor i den kommunala verksamheten. Män är sjukskrivna i lägre utsträckning än kvinnor i den kommunala verksamheten. Män arbetar i lägre utsträckning deltid än kvinnor i den kommunala verksamheten. Det här är inte bara ett jämställdhetsproblem – det är ett rättviseproblem, ett folkhälsoproblem och ett demokratiproblem. Människor och arbetstagare värderas och behandlas olika beroende på deras kön. Umeå behöver därför en grön politik för jämställdhet, en långsiktigt hållbar politik för rättvisa och demokrati

Den gröna politiken tar tre utgångspunkter: solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet, solidaritet med kommande generationer och solidaritet med världens alla människor. Umeå kommuns jämställdhetsplan verkar inte för solidaritet med världens alla människor – inte ens med Umeå kommuns alla män och kvinnor.

Vid kommunfullmäktige den 21 december 2009 antogs Umeå kommuns jämställdhetsplan 2009-2011. Vi i Miljöpartiet reserverade oss mot beslutet. Det finns problem med jämställdheten i Umeå kommuns verksamheter och jämställdhetsplanen tar inte problemen på tillräckligt allvar.

I Sverige tjänar kvinnor i genomsnitt mellan 7 och 17 procent mindre än män. Dessa siffror jämför genomsnittslönerna för kvinnor omräknat till heltid. Då fler kvinnor än män tvingas arbeta deltid är den verkliga löneskillnaden betydligt mycket större. En grön politik för jämställdhet, rättvisa och demokrati erkänner dessa förhållanden och betraktar dessa som strukturella. De kan inte förklaras endast som löneskillnader mellan individer – det finns en skillnad mellan män och kvinnor som grupper. Umeå kommun gömmer sig i sin jämställdhetsplan bakom att lönen ska vara individuell med tillägget att skillnader i lön alltid ska kunna motiveras på grunder som inte är relaterade till kön. Det är ett sätt att ta sig förbi ett problem utan att lösa det. Löneskillnaderna finns – och de beror på kön. När lönenivåerna förklaras måste man noga studera skillnaderna mellan könen utifrån en könsanalys, inte bara förklara skillnaderna som ett utslag av marknadskrafter eller individuella skillnader. Vi menar att man måste upprätta lönekartläggningar för att påvisa, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Detta är ett av våra viktigaste verktyg för att åtgärda ojämställda löner.

2008 var sjukfrånvarotiden för kvinnor i Umeås kommunala verksamhet i snitt 8,39 procent. Motsvarande siffra för män var 4,15 procent. Detta innebär att kvinnor är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom i kraftigt större utsträckning än män. En förklaring är att kvinnor i högre grad arbetar i yrkesgrupper vars arbeten karaktäriseras av högre sjukfrånvaro (exempelvis barnskötare och vårdbiträden).

Sjukfrånvaron är alltså högre inom vissa yrkesgrupper, och dessa yrkesgrupper är kvinnodominerade.

I Miljöpartiet kan vi inte låta bli att betrakta detta som ett folkhälsoproblem. Det räcker inte med åtgärder såsom kommunens jämställdhetsplan anger, "för utsatta yrkesgrupper med hög sjukfrånvaro ska särskilda analyser och insatser göras". Folkhälsoproblem som dessa kan inte analyseras som något isolerat problem för särskilda yrkesgrupper – det är, och måste betraktas som, ett problem för hela samhället. Vi är oroliga för att kommunens sociala och pedagogiska verksamheter inte värderas tillräckligt högt. Det här yttrar sig inte bara i form av löneskillnader utan också i form av vilka resurser dessa verksamheter tillskrivs, resurser som påverkar arbetsförhållande och arbetsmiljö. En grön politik för jämställdhet satsar resurser på kommunens sociala och pedagogiska verksamheter både av solidaritet med de barn och vuxna som finns i denna verksamhet och av solidaritet med de som arbetar i verksamheten. En grön politik för jämställdhet och folkhälsa tar också värderingen av kommunala verksamheter på allvar, och betraktar dessa som uttryck för samhälleliga strukturer med ett tydligt könsperspektiv.

Vid årsskiftet 2008/2009 var 28,6 procent av kvinnor med tillsvidareanställning i Umeås kommunala verksamhet anställda på deltid. Motsvarande andel för män var 14,9 procent. Att arbeta deltid medför inte bara lägre inkomst i form av lön. Då ersättningarna inom socialförsäkringssystemet oftast är inkomstrelaterade medför deltidsarbete också försämringar i sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. På samma sätt är det med pensionsavsättningar. Deltidsarbetet och de lägre lönerna ger alltså negativa ekonomiska effekter livet ut. Umeå kommun medverkar i den meningen till en ojämlik fördelning av livslånga negativa ekonomiska effekter. Ett problem är att deltidsarbete är vanligare bland särskilda yrkesgrupper och dessa yrkesgrupper är kvinnodominerade. Kring dessa yrkesgrupper verkar det finnas föreställningar om deltidsarbete som norm för kvinnors arbete trots att en majoritet av kvinnorna på arbetsmarknaden ändå arbetar heltid. Att det finns en skillnad mellan män och kvinnor, där kvinnor i nästan dubbel omfattning har deltidsanställningar, kommenteras inte alls bland åtgärderna i kommunens jämställdhetsplan för att minska det ofrivilliga deltidsarbetet.

I Miljöpartiet betraktar vi det ofrivilliga deltidsarbetet som en kvinnofälla. Det är inte acceptabelt att normer för anställningsform utgår från kön. Deltidsarbetet, och därmed också heltidsarbetet, är således ojämställt fördelat. Miljöpartiet står bakom kravet om allas rätt till heltid, men det betyder inte att vi vill avveckla allt deltidsarbete. Vår grundinställning är dock att det i mycket högre grad än idag ska finnas en heltidsanställning i grunden. Att det sedan finns många som av olika anledningar vill eller behöver arbeta deltid är en helt annan sak. Vår inställning kan således formuleras, "rätt till heltid, med möjlighet till deltid".

Bristen på jämställdhet är ett demokratiproblem. Samhället genomsyras av maktstrukturer som bland annat försämrar kvinnors möjligheter i livet. Det är oacceptabelt att samhällsordningen bidrar till diskriminering av kvinnor. Miljöpartiet kräver att en förändring sker för att kvinnor och män ska kunna leva jämställt. Kommunens jämställdhetsplan tar inte dessa demokratiproblem på det allvar som krävs. Vi får inte blunda för de skillnader i förutsättningar som finns mellan män och kvinnor – och vi måste förstå dessa som uttryck för en orättvis samhällsordning. Vi måste upprätta ordentliga arbetsförhållandekartläggningar med ett uttryckligt könsperspektiv och vi får inte vara rädda för att aktivt använda de medel som står till vårt förfogande för att möjliggöra ett jämställt Umeå kommun.

En grön politik för jämställdhet är en politik för rättvisa på arbetsmarknaden och demokrati i samhället.

 Nasser Mosleh

Ledamot i kommunfullmäktige, Umeå

Enligt en statisktik som skolverket fått i uppdrag av SVD visar att betygsklyftorna är betydligt mycket större mellan elever med olik nationell bakgrund än jämfört med elever som har en svensk bakgrund. Ett exempel är att från Turkiet så når 47% av avgångseleverna gymnasiebehöriget, från Finland är det 82%

Man tolkar siffrorna som att de har med sociala olikheter att göra. Det är viktigt att se hur resurserna fördelas ut till varje skola och även hur skolan har tänkt att dela upp undervisningen inkluderat med modersmål.

Forskning visar att föräldrarnas utbildningsnivå och position i marknaden är mycket mer avgörande för elevernas prestation än den nationella bakgrunden. 

Här i Umeå försöker vi (MP) med en motion som vi lämnade till kommunfullmäktige att öka antalet avgångselever som har gymnasiebehörighet, samt en utländsk bakgrund.