Umeås starka ekonomi tidigare år har lett till visst övermod hos de styrande politikerna.  Stora investeringar i prestigeprojekt har lett till ökade driftskostnader som snart gör sig påminda. Umeå behöver öka sina intäkter eller skära ned kraftigt i verksamheten.

Istället för att liksom övriga partier skjuta upp problemen genom att fördela engångspengar föreslår Miljöpartiet i Umeå en höjning av skatten med 20 öre. För den genomsnittlige umeåbon blir det 40 kronor i månaden. För Umeå innebär det 48 miljoner mer att fördela på skola, omsorg, och omställning till ett fossiloberoende samhälle.  Till priset av kaffe och en bulle i månaden kan vi säkra vår gemensamma välfärd.

Nasser Mosleh, gruppledare MP Umeå.

Sänka skatten, det är första kravet som moderaterna brukar ställa i deras förslag till budgeten, men i år vart de tvugna att lämna deras hjärtefråga. Inte bara det, deras förslag till bugeten byggs på att använda en gångs pengar. Alla vet vilka konsekvenser det blir med budgeten nästa år. Som jag har sagt tidigare, och som jag sagt i budgetdebatten idag så hoppas socialdemokraterna på regeringsskifte, men sådana förhoppningar har inte moderaterna, eller hur?

Vi i MP kom med förslag att höja skatten med 20 öre, detta motsvarar 40 kr per månad (en kaffe och bulle). Detta är för att rädda umeås ekonomi. När en patient behöver opereras så måste kirurgerna ställa upp, men ni har valt att ge patienten värktabletter.

Vi tror att umeborna är beredda att betala 40 kr/månad för att behålla kvaliteten i världfärden och förbättra den. Med erat förslag till budgeten så vet vi att det blir sämre kvalite pga mindre resurser.

Till slut vill jag påpeka att i vårat förslag till budget, så säger vi att vi är beredda på att sänka skatten då ekonomin tillåter.

Umeå har mycket att vara stolta över. Även om det finns mycket som kan förbättras rankas vi ofta högt i jämförelser mellan kommuner. Umeås skolor, äldreomsorg och infrastruktur får bra omdömen. Vi har ett rikt kultur- och föreningsliv som byggts upp av engagerade ungdomar och ideella krafter. En hög politisk ambitionsnivå och duktig och engagerad personal och medborgare har bidragit till Umeås framgångar.

Men stoltheten får inte övergå i övermod. Umeås relativt goda ekonomi under de senaste åren har gjort att allt fler prestigeprojekt har startats upp. Projekt som inte vuxit fram ur gräsrötterna utan beslutats uppifrån med lågt stöd bland medborgarna. Projekt som ökar kommunens löpande utgifter. Vi har tagit på oss en alltför stor kostym, som nu blir svår att fylla ut. Genom att räkna med en större befolkningsökning än vad de sakkunniga förutspår och skriva upp de förväntade intäkterna från krafthandeln har pengar kunnat fördelas till verksamheter och projekt. Men det har inneburit att vi levt över våra tillgångar och inte haft någon säkerhetsmarginal om utvecklingen inte blir som man hoppats.

Fram till för några år sedan kunde Umeå finansiera sina investeringar med egna medel. Idag har vi skulder på över en miljard. Att låna till investeringar är inte långsiktigt hållbart och går emot kommunens ekonomiska mål. Våra investeringar ska syfta till att minska vårt beroende av fossil energi, att kunna hantera effekterna av klimatförändringarna, att uppfylla miljömålen och att säkra en hög kvalitet på välfärden. Kort sagt ska de göra Umeå mer hållbart, både ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

Detta var vår utgångspunkt när vi gjorde vår budget. Vi tycker inte att det är någon lösning på kommunens problem att fördela engångspengar och skjuta upp frågan till efter valet. Det ekonomiska läget i kommunen idag är sämre än på länge, och kommunen behöver antingen minska sina utgifter eller öka sina inkomster för att få budgeten att gå ihop. Vi vill inte skära ner på välfärden utan ge verksamheterna förutsättningar att behålla en hög kvalitet även på lång sikt. De ska kunna fokusera på att förbättra vård, skola och omsorg även i framtiden istället för att behöva skära ned och säga upp personal.

Det är viktigt att ha ordning och reda i ekonomin. Därför vill vi att kommunen använder sig av den möjlighet som finns från och med i år att avsätta delar av överskott från ett bra år för att använda till att jämna ut ett negativt resultat i budgeten ett annat år. Just i år har vi också möjlighet att avsätta pengar retroaktivt till den här resultatutjämningsfonden. För Umeå kommun skulle det innebära att vi fick 24.6 miljoner att fördela ut till verksamheterna som engångsbelopp för 2014.

Att använda RUR:en istället för projektpengarna innebär några fördelar:

När projektpengana används kommer det -trots att det nu ser ut i S och V:s förslag som att budgeten går jämt ut, att ge underskott i budgetbalansen. Kommunens ekonomi kommer att få ett negativt resultat motsvarande de projektpengar som används. Om pengarna används genom en resultatutjämningsfond kommer de istället balansera upp negativa resultat med den summa ur RUR som används.

En annan tanke vi hade var att ta ut en större del av vinsten från de kommunala bolagen, men av flera anledningar valde vi att istället föreslå en justering av skatten. Bolagen måste klara av att göra nödvändiga investeringar, exempelvis i energieffektivisering, klimatanpassning och bostadsbyggande, utan att behöva låna upp för stora belopp som medför höga räntekostnader. Eftersom en hel del pengar försvinner i skatt om man plockar ut vinsten används de pengar som finns i kommunbolagen mer effektivt genom att investera i ett hållbart samhälle.

Vi föreslår att skattesatsen fastställs till 23 kronor. Det innebär en höjning med 20 öre, och för medianinkomsttagaren i Umeå innebär det ungefär två tjugor extra i månaden. Det motsvarar priset för kaffe och en bulle.

Vi vill att skolan ska kunna utveckla sin verksamhet och våga anställa den personal som behövs, istället för att säga upp personal och öka belastningen ytterligare på de som blir kvar. Umeås barn och unga förtjänar lärare och andra vuxna omkring sig som har energin och tiden att finnas där för eleverna. Som hinner med det där samtalet med eleven som stannar kvar efter lektionen, och som orkar se även de elever som varken presterar bäst eller skriker högst. Lärare hinner ge välplanerade och inspirerande lektioner och vara de pedagoger de ville bli när de valde detta yrke. Skolan har en större funktion än att bara förmedla ämneskunskaper. Där lägger vi grunden för demokratin genom att möjliggöra för dagens ungdomar att växa upp till kreativa, delaktiga och ansvarstagande samhällsmedborgare. Det är väl investerade pengar.

Vi vill också ha ett samhälle där vi tar hand om varandra. Vården och omsorgen ska ha resurser att kunna värna om sin personal, det är en fråga om värdighet för alla berörda. Ingen anställd ska behöva känna sig stressad och otillräcklig, utan ska kunna ge en god omsorg och vara lyhörd för den enskilda människans behov och önskemål. När arbetsdagen är slut ska det finnas tid och energi kvar för både ”måsten” och rekreation. Det är inte acceptabelt att vissa människor blir utbrända på grund av sitt arbete, medan andra blir sjuka av stressen som kommer av att vara utan arbete eller andra möjligheter att vara delaktig i samhället.

En förutsättning för att ha en hög välfärdsnivå på längre sikt, för att de barn som växer upp idag, och deras barn och barnbarn, ska få en trygg ålderdom, är att vi tar ansvar för vår ekonomi. Med ansvar menar vi inte att se till att värdet på aktier ständigt ökar, eller att BNP-kurvan lutar stadigt uppåt.

Ekonomin bygger i grunden på vilka resurser vi har. Om alla levde som vi gör i Sverige skulle vi behöva tre jordklot. Vi har system och beräkningsmodeller som ser ökad konsumtion som förutsättningen för en ökad välfärd. Det är inte ekonomiskt. Miljöfrågor är inget litet särintresse som står på sidan av och som vi kan pynta politiken med när vi får pengar över. De är grundläggande för vår överlevnad. Utan ren luft, vatten, odlingsbar jord och ett fungerande ekosystem är våra pengar på banken ingenting värda.

Vi måste ställa om till ett samhälle där vi värnar om våra resurser och anpassar vår konsumtion efter vad planeten klarar av. Ett första steg för Umeås del är att ta tag i arbetet med miljömålen på allvar. Miljömålen måste integreras i alla verksamheter och följas upp löpande. Vi har ännu inte sett någon utvärdering av miljömålen trots att majoriteten av dem har mål som ska vara uppfyllda 2012.

Luftkvaliteten är som bekant under all kritik. Vi bygger handelscentrum på jordbruksmark och planerar för fler parkeringshus. Vi har alltså en del kvar att göra innan vi verkligen förtjänas att kalla oss en miljöhuvudstad. Umeå växer, och visst behöver vi bygga. Men det är bostäder som behövs. Bostäder med låg energiförbrukning, som byggs med miljövänliga material och som är trivsamma och uppmuntrar till en hållbar livsstil.

För miljöpartiet handlar det inte om att få ihop siffrorna i nästa års budget eller slippa göra besparingar under ett valår, utan det handlar om att säkra Umeås välfärd på lång sikt. Vi vill skapa ett tryggt Umeå med hög grad av självförsörjning. Ett Umeå där mycket produceras lokalt och vi inte är beroende av långa transporter och fossil energi. Ett Umeå med ren luft och god livsmiljö, där människor är trygga och lever rika liv. Där vi prioriterar tid tillsammans framför konsumtion. Ett samhälle där alla behövs men ingen utnyttjas.

Femminuterstalet

Vi vill satsa på att säkra välfärden på lång sikt istället för att ge den konstgjord andning med hjälp av engångspengar. Den skattehöjning vi föreslår beräknas ge 48 miljoner kronor årligen. För välfärden kommer dessa pengar att minska konsekvenserna av kommunens försämrade ekonomi väsentligt och ge verksamheterna resurser som återkommer varje år. Men det ekonomiska läget gör ändå att vissa besparingar kommer att behöva göras, och för att ge nämnderna mer tid att förbereda detta fördelar vi 24.6 miljoner ur RUR. Dessa använder vi bland annat på följande sätt:

Socialnämnden får 25 miljoner av intäkterna från skatteökningen och totalt en ramökning på 41.4 miljoner. Pengar som går tillbaks till medborgarna i form av gemensam välfärd. Socialtjänsten gör ett viktigt arbete för att säkerställa att alla medborgare får en grundläggande trygghet och goda levnadsförhållanden i livets alla skeden och vi värna och utveckla socialnämndens verksamhet.  Socialnämnden får också 15 miljoner från RUR.

För-och grundskolenämnden får 12 av skattemiljonerna, vilket innebär att de får en ramökning på 27,3 miljoner totalt. Därtill får de 4 miljoner extra ur RUR. Det är en framtidsinvestering. Umeås skolor ska hålla hög kvalitet och genomsyras av ett miljö- och jämställdhetstänk.

I jämförelse med Socialdemokratern och vänsterns förslag ger vi 600 000 mer i ram till Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, och dessutom 1,6 miljoner ur RUR. Högskolebehörighet, att kunna komplettera sin utbildning och att kunna byta bana senare i livet ska vara möjligt för många. SFI:s arbete är viktigt för integrationen av de människor som kommer hit i en tid när världen brinner.

Till tekniska nämnden skjuter vi 8 miljoner i ram i jämförelse med S och V.s förslag, samt 3 miljoner ur RUR. Vi mildrar nedskärningarna för en verksamhet som har en nyckelroll i att skapa infrastruktur och energieffektiviseringar för ett hållbart samhälle.

De ökade skatteintäkterna vi föreslår går även till Fritidsnämnden och kulturnämnden, vars verksamheter ger viktiga ringar på vattnet i form av hälsa, rekreation och socialt kapital. Vi tillför även pengar för att uppmuntra till hållbart byggande.

Genom att lägga resurser på vår gemensamma välfärd och satsa på en omställning av samhållet vill Miljöpartiet se till att Umeå blir en bra stad även i framtiden.

Idag vid en pressträff presenterades förslaget till de fem första namnen på partiets lista till EU-valet.

1)      Isabella Lövin, Värmdö

2)      Peter Eriksson, Kalix

3)      Bodil Ceballos, Gävle

4)      Max Andersson, Göteborg

5)      Linnéa Engström, Stockholm

Isabella Lövin toppar Miljöpartiets riksvalberednings förslag till EU-lista. På andra plats föreslås Peter Eriksson.

Isabella Lövin är den prisbelönta journalisten bakom boken Tyst hav, som i förra valet valdes in i EU-parlamentet och där har arbetat framgångsrikt med att förändra EU:s fiskepolitik. Hon har drivit igenom mål för friska fiskbestånd, bättre märkning av fisk och rättvisare fiskeavtal.

Peter Eriksson är tidigare språkrör för Miljöpartiet och idag konstitutionsutskottets ordförande i riksdagen. Bodil Ceballos är riksdagsledamot i utrikesutskottet med ett långt engagemang i internationella frågor. Max Andersson är EU-ansvarig i partistyrelsen och sitter i partiets arbetsutskott. Linnéa Engström arbetar som jämställdshetssamordnare på Miljöpartiets rikskansli.

Listans fastställs i en medlemsomröstning i januari.

Miljöpartiet vill ha en hållbar välfärd

Miljöpartiet föreslår i sitt budgetförslag för 2014 en långsiktig plan för att säkra välfärden i Umeå. Istället för att skjuta upp de ekonomiska problemen genom att fördela engångspengar föreslår Miljöpartiet en skattehöjning på 20 öre. För medianinkomsttagaren i Umeå skulle det innebära att 40 kronor extra i månaden gick via skattesedeln till att säkra kvaliteten i skola, vård och omsorg och att ställa om till ett långsiktigt hållbart Umeå.

Från och med 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att årligen avsätta delar av ett positivt resultat och använda dessa pengar andra år för att justera negativa resultat. I år finns dessutom en möjlighet att avsätta vinster från 2010-2012 retroaktivt. Miljöpartiet föreslår att kommunen upprättar en sådan  resultatutjämningsreserv och retroaktivt använder de pengar som finns kvar av överskotten från och med 2010 för att utjämna ett negativt resultat i 2014 års budget. För Umeå kommuns del innebär det att nämnderna kan tillåtas göra negativa resultat med sammanlagt 24.6 miljoner kronor och att detta kan kompenseras med medel från tidigare års överskott.

Miljöparitet lyfter utöver detta behovet att bli mer försiktig med vilka investeringar som görs i kommunen. Investeringar som görs för att bryta fossilberoendet,  ställa om till ett mer hållbart samhälle och för att förbättra välfärden ska prioriteras framför prestigeprojekt som ökar kommunens löpande kostnader.

Oavsett om du har möjlighet att bidra med en timme, en dag eller en vecka till de gröna framgångarna kan du vara säker på att din tid gör skillnad. Ju fler vi är som ger av vår tid, desto bättre förutsättningar får Miljöpartiet för att göra ett riktigt bra valresultat 2014. Kanske vill du ägna några timmar åt att samtala om politik på stan, måla en valstuga eller dela ut valsedlar på valdagen? Har du någon särskild kompetens som vi kan få ta del av? Kanske kan du översätta en text eller formge en affisch? Eller har du körkort och kan hjälpa till med transporter? Här kan du söka ideella uppdrag inom Miljöpartiet de gröna på lokal, regional och central nivå. Registrera dig genom att godkänna de allmänna villkoren och fyll i dina kontaktuppgifter, du behöver inte vara medlem i partiet för att vara med. Om du redan är registrerad, godkänn de allmänna villkoren så kan du söka fler uppdrag direkt.

Här kan ni läsa mer!

Idag fick jag en replik på VK om Miljöpartiets landsbygdspolitik. Här kan ni läsa om den

Replik till Henry Lundgren (16/10).

Landsbygdspolitik är mycket mer än bensinpriser. Miljöpartiet arbetar för en ökad service (skola, vård, räddningstjänst med mer) på landsbygden, sänkta avgifter och regelkrångel för småföretagare och en utveckling av ekologiskt jordbruk. Vi vill ställa om samhället och bryta det beroende av fossila bränslen som framför allt drabbar landsbygden.

Billiga fossila drivmedel har gjort att skolbarn, livsmedel och varor kan fraktas långa sträckor istället för att produktion och service sker lokalt. Inrikes tranporter står idag för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp, och därför är det viktigt att effektivisera transporterna och övergå till förnybara drivmedel. En höjd koldioxidskatt och en lastbilsskatt som blir lika för svenska och utländska åkare är ett av många verktyg i den omställning vi vill göra, och som kommer skapa arbetstillfällen på landsbygden.

Ibland påstås att Sverige inte behöver ta något klimatansvar på grund av att vi har så få invånare. Enligt det resonemanget bör inte heller Danmark, Norge, Finland eller något av de andra hundra länderna med ännu mindre befolkning än Sverige behöva minska sina utsläpp.

Sveriges koldioxidutsläpp är ungefär tio gånger så stort per person som Nigerias, åtta gånger Pakistans och fyra gånger så stort som Indiens. Kina ligger snäppet högre än oss, men då beror mycket av deras utsläpp på att de producerar många av de varor som konsumeras i Västvärlden. Om vi i de rika länderna inte minskar vår konsumtion och våra utsläpp kommer våra krav på utvecklingsländer att minska eller hålla tillbaks sina utsläpp inte respekteras. Sveriges klimatarbete kan dessutom inspirera och hjälpa andra industrialiserade länder att minska sina utsläpp. Vi må vara ett litet land, men vi ska ta vårt ansvar.

Sverige ska ha en hälsofrämjande, jämlik och modern hälso- och sjukvård. Vården ska hålla god kvalitet, vara tillgänglig, fördelas efter behov och vara solidariskt finansierad. Tandvården ska ha samma villkor som övrig vård och ska därför vara en del av den offentligt finansierade vården och ingå i ett gemensamt högkostnadsskydd.

I dag är tillgången till vård ojämnt fördelad. För oss i Miljöpartiet de gröna är det självklart att ett genus- och jämlikhetsperspektiv ska genomsyra all vård och omsorg. Likvärdig vård oberoende av kön och socioekonomiska faktorer borde vara en självklarhet. Kvinnor får ofta vänta längre på viktiga behandlingar och har sämre tillgång till speciellt dyra behandlingsmetoder. Detta kan exempelvis göras genom högre grad av uppsökande verksamhet inom primärvården. Primärvården ska utvecklas och är basen i vården. Papperslösa och asylsökande ska ha rätt till vård. Sjukvården bör vara avgiftsfri för barn upp till 18 års ålder.

Patientens självbestämmande och delaktighet är en allt viktigare del av hälso- och sjukvården. Patienten ska ha rätt till insyn i och inflytande över sin journal. Digitala tjänster inom vården ska utvecklas. Vi vill att vården ska ha en helhetssyn på patienten där man tar hänsyn till både kroppsliga och psykiska symtom samt patientens livssituation. Målet ska alltid vara att i första hand behandla sjukdomsorsak och inte symtom.

Vad är rättvisan i att den som tjänar över 50 000 får över 6 000 mer i skattesänkningar, och den som har liten inkomst och jobbar får några hundralappar?

Mer än 25 procent av regeringens skattesänkningar och andra satsningar nästa år går till den tiondel av befolkningen som tjänar allra mest. Den tiondel av befolkningen som har minst inkomster får däremot bara en procent.Det här visar siffror från riksdagens utredningstjänst, som tagit fram uppgifterna åt oppositionspartierna.

Nu har man alltså analyserat vilka som sammantaget får störst del av skattesänkningarna och de andra satsningarna.

Mest får de med inkomster över 42 500 kronor. Den gruppen får i snitt över 6 000 kronor mer i plånboken under nästa år.

För de med de allra minsta inkomsterna – personer som tjänar mindre än 7 800 kronor i månaden –  ger jobbskatteavdraget och andra satsningar mindre än 300 kronor utslaget på ett år. En bidragande faktor till att fördelningen blir på det här sättet är att regeringen väljer att flytta upp gränsen för när personer tvingas börja betala statlig skatt.

JAG VILL VETA VAD JAG ÄTER

Vi är vad vi äter! Det angår oss alla vad som odlas på våra fält, vad vi får på våra tallrikar, och vad vi kan köpa i våra butiker. Europas jordbrukare, fiskare, konsumenter och detaljhandlare – gå samman för att försvara grundläggande idéer om vad som är bra mat! Vi spelar alla en viktig roll när det gäller att återta kontrollen över vad vi äter.

Vi vill att vår mat ska vara:

1. FRI

Fri från genmodifierade organismer, fri från bekämpningsmedel, fri från antibiotika, fri från patent. Vi vill att vår mat ska vara säker och producerad på ett naturligt sätt.

2. VARIERAD, NYTTIG OCH VÄLSMAKANDE

Till en nyttig kost hör en stor andel färsk frukt och färska grönsaker. Färdiglagad mat innehåller ofta för mycket socker, fett och tillsatser. Vi vill kunna uppleva hela skalan av smaker som finns och stöder biologisk mångfald.

3. SÄSONGSBETONAD OCH LOKAL

Jag tänker globalt så jag äter lokalt. Vi vill ha färsk säsongsbetonad mat och korta livsmedelskedjor, vi stöder lokala producenter, vi vill veta varifrån vår mat kommer.

4. RÄTTVIS OCH HÅLLBAR

Vi vill att producenterna ska få rättvist betalt för mat av god kvalitet. Vi stöder en rättvis handel och distribution. Vi vill att miljönormerna ska stärkas. Överutnyttjande förstör land, hav och lokala miljöer.

5. DJURVÄNLIG

Vi vill att djuren ska behandlas med respekt och att djurskyddsnormerna ska stärkas.

6. ANSTÄNDIG

Vi vill ha en transparent livsmedelsmärkning som visar hur livsmedlen odlas och bereds. Alltför mycket lågkvalitativa livsmedel produceras med förödande sociala, hälsomässiga och miljömässiga effekter.

7. UTAN SLÖSERI

Vi vill få ett slut på det skandalösa systematiska livsmedelsslöseriet. Upp till 50 % av livsmedlen vi producerar slösas bort medan miljoner människor går hungriga. Vi stöder korta livsmedelskedjor och lokala initiativ för att stoppa hungern och förhindra slöseriet med mat.