Omrasism.se

Av , , Bli först att kommentera 8

I våras bildade Miljöpartiet en arbetsgrupp för att ta fram förslag och strategier för minskad främlingsfientlighet och rasism. Nu presenteras deras arbete och en ny sajt om ett Sverige utan rasism och främlingsfientlighet. Denna grupp bestod av både miljöpartister som brinner för de här frågorna och av människor som inte är miljöpartister utan har viktiga erfarenheter och stor kunskap om arbetet mot främlingsfientlighet.

Gruppen avslutade sitt arbete med en rapport till partistyrelsen i september 2013, och det är den som ligger till grund för texterna du kan ta del av på omrasism.se i dag.

Miljöpartiet satsar omkring en miljard de kommande fyra åren i vår skuggbudget för att genomföra ett flertal av arbetsgruppens förslag. Det handlar bland annat om satsningar inom skolan, rättsväsendet och för att motverka näthat.

Vi är övertygade om att ett nytt Sverige är möjligt. Ett Sverige där vår gemensamma framtid förenar oss, snarare än etnicitet, födelseort eller religiös tillhörighet. Kampen mot rasism är inget som kan vinnas för gott, utan det är en diskussion som vi ständigt måste ta.

Bli först att kommentera

Skyltsöndagen

Av , , Bli först att kommentera 6

Denna vecka har varit full med olika aktiviteter. I tisdags var jag på en konferens ”En dag om föräldrastöd” det var en dag som fyllde kunskap om aktuell forskning på området. I onsdags så var vår riksdagsledamöter Jonas Eriksson här som höll olika intressanta föreläsningar. I torsdags var jag på KS-träff i Ö-vik, där vi diskuterad aktuella frågor angående umeåregionen. Idag var det utbildningsdag förtroendevaldas arbetsgivarroll och arbetsmiljöansvar. Äntligen så är det helg!! Ni är alla välkomna och träffa MP på söndag i Rådhustorget ”skyltsöndagen”

Bli först att kommentera

Nya jobb och en hållbar gruvpolitik

Av , , Bli först att kommentera 8

Jonas Eriksson, vice ordförande i näringsutskottet och riksdagsledamot för Miljöpartiet föreläser på universitetet.

Förutom att vara en hejare på jobbpolitik och näringslivsfrågor har Jonas i sin roll som riksdagsledamot arbetet mycket med gruvfrågor. Vi ser därför fram emot en föreläsning på två dagsaktuella teman: jobb och gruvpolitik!

Tid: Onsdag (20/11) kl. 15.30
Plats: Ljusgården-Umeå Universitet

Bli först att kommentera

Öppna dörrar till slutna styrelserum

Av , , Bli först att kommentera 18

Har varit på en konferens som ordnades av jämställdhetsutskottet i Umeå som lyfter många frågor, tex hur kan vi kan nå en jämnare könsfördelning i de kommunala bolagens styrelser? Varför dominerar män på ordförandeposterna? Finns det kvinnor som vill och kan ingå i en styrelse men som inte får chansen?

Det var många duktiga föreläsare som delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter till deltagarna.
Det är dags att vi tar jämnställdighetsfrågor på allvar och vara beredda på att ta nödvändiga beslut.

Bli först att kommentera

Reservation!!

Av , , Bli först att kommentera 15

Som företrädare för Miljöpartiet de gröna i Umeå reserverade jag mig igår mot beslutet om antagande av parkeringsprogrammet.

Parkeringsprogrammet har vissa inslag som vi tycker är positiva, ett exempel på det är park&ride- anläggningar som föreslås.

Men det nya parkeringsprogrammet borde lägga ribban högre. Ett parkeringsprogram kan vara ett viktigt verktyg för att ställa om till ett mer hållbart resande, men det förutsätter att man vågar vara progressiv och visionär.

Vi anser att det globala perspektivet saknas i parkeringsprogrammet. Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin har sagt: ”Sanningen är att globalt sett finns det inga stora utsläpp, bara ett de små utsläppens tyranni, som tillsammans skapar ett stort klimatproblem”. Med detta menar han att alla utsläpp räknas, och att alla åtgärder är värdefulla. Därför måste det globala perspektivet lyftas fram i parkeringsprogrammet, och sedan leda till ett konkret arbete för ett tryggt och tillgängligt Umeå som tar ansvar både för den lokala luftkvalitén och klimatet.

Bli först att kommentera

Samråd med romerna i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 17

Ikväll var jag på ett möte med representanter från olika romgrupper och tjänstemän från Umeå kommun. Vi diskuterade de problem romerna upplever här i Umeå och det största problemet är att de fortfarande saknar förtroende till systemet. Detta är en stor utmaning som politiker här i Umeå måste jobba med. Denna insats är viktig för att föräldrarna så snabbt som möjligt ska börja lita på oss och tillåta deras barn återgå till sina studier.

Bli först att kommentera

Är livskvaliteten för funktionshindrade hotad i Umeå?

Av , , Bli först att kommentera 18

Enkel fråga till Eva Andersson, ordförande i socialnämnden.

En granskning som gjorts av Kalla Fakta visar hur flera kommuner anlitar konsultbolaget Kommunlex, som utbildar handläggare i att neka funktionshindrade assistans och begränsa deras möjligheter till medbestämmande.

Hur ekonomin än ser ut har vi ett ansvar som medmänniskor att ta hand om och respektera varandra.  De metoder som visas i kalla fakta är både djupt ovärdiga för de personer som drabbas och oförenliga med lagen, som säger att funktionshindrade ska ges stor möjlighet till inflytande och medbestämmande gällande deras service och stöd.

Det framkommer också att Umeå är en av de kommuner som har anlitat konsultbolaget kommunlex, vilket gör mig oroad.

Med anledning av detta frågar jag:

-Anordnas sådana utbildningar för att minska kostnaderna för Umeå kommun? Om inte, vad var syftet med utbildningen Umeå köpte av kommunlex?

-Hur granskar kommunen de utbildningar som köps in?

 

Nasser Mosleh, gruppledare för miljöpartiet de gröna i Umeå

Bli först att kommentera

Hur säkerställs kvaliteten på Umeås stadsbussar?

Av , , Bli först att kommentera 16

Interpellation till Kommunstyrelsens ordförande, Lennart Holmlund:

I oktober började Umeås stadsbussar köra enligt vintertidtabellen. Turerna har blivit tätare och allteftersom kylan och halkan kommer väntas allt fler cyklister gå över till Kollektivtrafik. Men målet är att ökningen i resandet ska utgöras av fler än frusna cyklister.

Täta turer och låga priser är ett viktigt sätt att locka resenärer, men räcker inte för att locka över den stora grupp som fortarande väljer bilen. Då är det viktigt att kollektivtrafiken även håller hög kvalitet. Det är ofta detaljerna som avgör vilket helhetsintryck lokaltrafiken ger, och vilken standard vi håller på våra bussar signalerar hur vi värdesätter kollektivtrafiken och dess resenärer.

Alla kollektivtrafikresenärer ska känna sig precis lika värdefulla som de är. Att resa kollektivt är en viktig insats för klimatet och den lokala luftkvaliteten. Kollektivtrafiken tjänar ett viktigt demokratiskt syfte genom att ge en ökad frihet till människor som av olika möjligheter inte har tillgång till egen bil. Det är än så länge en större andel av kvinnorna som reser kollektivt, och därför blir kollektivtrafikens status en jämställdhetsfråga.

Idag är det tyvärr alltför vanligt att någonting inte fungerar som det ska i bussarna. Utropssystem som inte hörs försvårar resan för funktionsnedsatta. Trasiga säten eller undermålig städning ger ett oangenämt intryck. Dörrar som inte öppnas eller stoppknappar som inte fungerar kan göra att bussen inte stannar på rätt hållplats och skapa stress hos resenärerna. Det leder knappast till att fler människor vill resa kollektivt.

Med anledning av detta undrar jag:

-tycker du att kvaliteten på Umeås lokalbussar är tillfredsställande?

-Vilka krav ställer kommunen genom upphandlingen på lokalbussarnas beskaffenhet idag?

-Hur säkerställs att följande krav uppfylls?
Nasser Mosleh

Bli först att kommentera

Umeå kan bli en verklig miljöhuvudstad!

Av , , Bli först att kommentera 17

Nyligen beslutades att Umeå kommun ska ansöka om att bli miljöhuvudstad 2016. Vi välkomnar detta och hoppas att det är mer än bara ännu ett diplom att hänga på väggen och vifta i ansiktet på dem som kritiserar beslut som går emot en hållbar utvekling. Vi vill att miljöhuvudstadssatsningen ska ge alla gröna krafter i Umeå möjlighet att skruva upp miljöarbetet och att de också får tid och resurser för att göra det. Därför är vi oroliga över de besparingar som drabbar verksamheterna i kommande budget.

Vi välkomnar den utomstående utvärderingen som kommer göras i samband med miljöhuvudstadsansökningen. I Umeå finns kompetens, engagemang och resurser för att bli en förebild inom stadsutveckling, men trots att det finns miljösatsningar som förtjänar att lyftas fram så har vi mycket kvar att göra innan vi är värda att kalla oss miljöhuvudstad. Bland annat luftkvaliteten är under all kritik, det planeras för ett fortsatt bilberoende och ökad konsumtion genom byggandet av fler externa köpcenter och trots att många av miljömålen är satta till 2012 har ännu ingen uppföljning gjorts. Det är inte värdigt en miljöhuvudstad.

Umeå som miljöhuvudstad kan bli ytterligare ett sätt att marknadsföra Umeå och slå blå dunster i ögonen på vår omvärld. En titel att slänga sig med och gömma sig bakom för att sedan nöja sig med det miljöarbete som redan gjorts och gå vidare till nya prestigeprojekt.  Eller så kan det leda till att vi mobiliserar oss i bred skala och intensifierar omställningen till ett hållbart samhälle som ger miljöfrågorna högsta prioritet även när ett eventuellt miljöhuvudstadsår är över. Vi hoppas på det senare

 

Bli först att kommentera

Hållbar för sju generationer

Av , , Bli först att kommentera 16

Idag har jag fått en debatt artikel på VK om Gruvpolitik här kan ni läsa om det
De beslut vi fattar idag ska vara bra även för sju generationer fram i tiden. Det är en utgångspunkt som nordamerikansk ursprungsbefolkning har haft med sig länge, och som Sveriges beslutsfattare har mycket att lära av -inte minst när det gäller gruvpolitiken. Idag sker en enorm ökning av gruvetableringar i Sverige, och regeringen hejar på som om det inte fanns någon morgondag. Gruvintresset prioriteras högre än både miljön och samers rättigheter som ursprungsbefolkning. Miljöpartiet har länge efterfrågat en mer ansvarsfull mineralpolitik, bland annat genom en gruvskatt och en starkare lagstiftning.

Sverige har en lång historia av gruvverksamhet, och den har spelat en betydande roll för vår ekonomiska utveckling. Men mineralbrytningen har aldrig skett i samma stora skala som nu. Som exempel väntas malmproduktionen öka med 75 procent mellan 2011 och 2020, och gruvbranschen talar om en tredubbling av produktionen fram till 2025.

Miljöriskerna som denna gruvboom medför ska inte underskattas. Gruvan i Talvivara är ett talande exempel. Den hade tidigare lyfts fram som ett föredöme ur ett miljöperspektiv, men för snart ett år sedan uppstod en läcka där miljontals liter vatten förorenat av tungmetaller orsakade fiskdöd och förstörde naturen, vilket också drabbade lokalbefolkningen.

Vi vill inrätta en fond där gruvföretagen avsätter medel för att fullt ut finansiera återställning av marken och sanering vid eventuella olyckor. Principen att den som smutsar ned ska betala är en viktig utgångspunkt i miljöpolitiken, och ett gruvprojekt som inte går ihop ekonomiskt när kostnaderna för miljöåtgärder räknas in ska inte bli av. Alternativet, att lägga dessa omkostnader på skattebetalarna och lämna en miljöskuld till framtida generationer borde vara helt otänkbart, men det har tyvärr hänt flera gånger inom det ramverk som finns idag. Jobben är viktiga, men arbetstillfällen under några årtionden är inget argument för att föra en ansvarslös mineralpolitik.

Gruvpolitikens fokus ska ligga på att i första hand minska konsumtionen, i andra hand uppmuntra återvinning av de metaller som redan är brutna och som finns i samhället. I tredje hand bör vi försöka utvinna mer metaller från gruvor och slagghögar som redan finns, och endast i sista hand bör vi öppna nya gruvor. Nya gruvor, eller prospektering, ska inte tillåtas i skyddade områden. När en ny gruva planeras ska miljöprövningen göras först, inte som idag, när alla andra tillstånd i princip redan är färdiga.

Riskabla projekt som blir svåra att genomföra på ett ansvarsfullt sätt ska på så vis stoppas i ett tidigt skede. Annars finns risken att tiden, pengarna, hoppet och prestigen som redan investerats pressar fram projekt som inte är försvarbara i ett långsiktigt perspektiv.

Hur ska vi kunna förklara för den sjunde kommande generationen att vi tillät sådana ingrepp på naturen för arbetstillfällen i några årtionden? Hur motiverar vi för de renskötande samerna att vi prioriterar en mycket miljöbelastande näring under några årtionden framför deras rättigheter som urfolk och en näring som funnits i generationer, och som kan fortsätta lika länge till? Vad händer med de samhällen vars orörda natur, som lockar allt mer turister varje år, omvandlas till gruvor som förmodligen är nedlagda om femtio år? Den politik vi för ska inte utformas för att maximera den ekonomiska tillväxten för året, eller ens för den resterande mandatperioden. Den ska bedrivas så att de beslut i tar idag är lika bra för de kommande sju generationerna som för oss idag. Ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

 

Nasser Mosleh, gruppledare för Miljöpartiet de gröna i Umeå

Bli först att kommentera