Eftersom miljöfrågan är global kräver den också globala lösningar. Både den förra regeringen och nuvarande regering har därför lagt mycket energi på att påverka EU. På två områden har detta givit resultat i veckan som har gått. Vad gäller koldioxidbeskattningen och kriterier för hormonstörande ämnen. Det är två mycket viktiga framsteg. Uppskovet vad gäller koldioxidbeskattningen är viktig eftersom det ger oss tid att antingen övertyga EU om att ändra sin lagststiftning eller hitta andra sätt att gynna biobränslen.

Efter ett beslut i riksdagen i går har regeringen fått möjlighet att själva införa ID-kontroller på bussar, tåg och passagerarfartyg som kommer från våra grannländer.

Skälet till att regeringen lagt förslaget som fick ja är att regeringen snabbt vill kunna införa utökade gränskontroller om det krävs. Regeringen har fått den möjligheten under tre år framåt. ID-kontroller kan införas mot ett land i taget och tidigast 4 januari 2016.

Vänsterpartiet och alla ledamöter utom en från Centern röstade nej till förslaget. En Miljöpartist röstade också nej.

En Miljöpartist en Socialdemokrat, en Centerpartist, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna avstod från att rösta.

ingen tvekan om att klimatavtalet är viktigt, men oavsett hur bra innehållet blir kommer det viktigaste arbetet att ske efter att avtalet har skrivits under. Med den utformning som avtalet antagligen kommer att få finns det stora möjligheter att förbättra klimatarbetet kontinuerligt i efterhand.

I regeringens arbete med klimatfrågan är konferensen i Paris bara ett steg på vägen i nästa vecka fortsätter arbetet med att genomföra konkreta förändringar på på alla nivåer bland annat inom ramen för satsningarna Fossilfritt Sverige och Klimatklivet.

Jag tillsammans med kommunalrådet Margareta Rönngren (S) skriver om hur vi får en mer hanterbar situation för EU-migranterna

Det långsiktiga arbetet för att förbättra romernas situatoin handlar om att få till en hållbar situation, skriver Margareta Rönngren (S) och Nasser Mosleh (MP) i dagens debatt.

Den fria rörligheten i EU grundar sig på öppna gränser för varor, tjänster och människor. Den grundar sig även på principen om välstånd och ekonomiska resurser hos de som söker att utnyttja dessa friheter.
Runt om i Europa ser vi människor som inte är medtagna i den beräkningen för den Europeiska unionen; där diskriminering, arbetslöshet och fattigdom gör dem tvungna att lämna sina hemländer.
Hos oss ser vi dem sen ofta som människorna som tigger på gatorna. Det här är något som måste diskuteras och ageras kring på flera olika nivåer.

I början av november åkte vi en grupp från kommunledningen tillsammans med tjänstemän och företrädare för frivilligorganisationer till Rumänien och besökte de byar som många utav de utsatta EU-medborgarna i Umeå kommer ifrån.
Syftet var att få en fördjupad förståelse och upprätta ett långsiktigt samarbete.

Under resan har vi besökt romer, myndigheter, frivilligorganisationer och sociala företag. Fattigdomen som präglar landet är märkbar.
I kommunen Iacobeni som vi besökte lever 70 % av invånarna i fattigdom, det finns inte tillräckligt med bostäder och de som finns är ofta i dåligt skick utan vatten, el eller avlopp. Ofta är det långt till samhällsservice som sjukvård.

Flera barn i byarna vi besöker har åkt till andra länder med sina föräldrar vilket leder till att de avregistreras från skolan. I vissa fall kan det ta upp till sex månader att återregistrera dem, även om man från skolans sida arbetar på olika sätt för att få så många barn som möjligt till skolan.

Under resan fick vi lära oss mer om de insatser som kommuner, staten och enskilda organisationer gör i dagsläget. Exempelvis har kommunen skänkt mark för att fler ska kunna bygga hus, det drivs projekt för ökad skolgång och sociala företag startar som riktar sig mot romer.
Biståndsorganisationen the Roma Business Exchange, som är samarbetspartner med svenska organisationer, arbetar på plats med medicinsk hjälp, utbildning och att få ut människor i arbete.
Flera utav de vi träffar som arbetar riktat mot romer framhåller vikten av att arbeta med de vuxna. Det är en av enskilt viktigaste faktorerna för att bryta mönstret med fattigdom och utanförskap. Genom detta får familjen en inkomst, möjlighet till egen försörjning och kan utnyttja sina rättigheter.

På statlig nivå finns bland annat speciella medlare på plats som arbetar för att stärka relationen mellan romerna och kommunen och myndigheterna samt sprida information. De arbetar även med strategier på lokal och nationell nivå för att inkludera romska medborgare i samhället. De som vi träffade la stor vikt vid att romer ska få mark och lagfarter för sina bostäder och på så vis registreras och bli bofasta. Det kan fortfarande finnas infekterade konflikter, som har sin grund efter kommunismens fall då romerna exkluderades i samhället, drog sig till utkanterna av städerna och bosatte sig på otillåten mark. Ägandeskapet i Rumänien beskrivs därmed som viktigt.

Efter vår resa ser vi allt tydligare att en del av det långsiktiga arbetet framförallt handlar om att få till en hållbar situation, en inkluderande välfärd och en skola för alla i personernas hemländer. Nu görs steg för en större inkludering av romer i Rumänien, ett arbete som är grundläggande för att stoppa diskrimineringen.
Tillsammans ser vi fram emot vidare utbyte och att kunna stärka arbetet i Rumänien.

Margareta Rönngren (S)
kommunalråd
Nasser Mosleh (MP)
gruppledare

De starka vindarna under helgen gjorde att den svenska vindkraften satte nytt produktionsrekord. Under delar av helgen svarade vindkraften för 30 procent av den totala elkonsumtionen.

Under lördagen producerades det som mest under en enskild timma 5,2 miljoner kWh. Blåsten fortsatte under söndagen då vindkraften snittade på 4,9 miljoner kWh per timme under hela dygnet.

Det extremt blåsiga vädret i helgen gjorde att vindkraften som mest producerade lika mycket som sex kärnkraftverk. Aldrig förr har svensk vindkraft producerat så mycket.

För att driva på klimatförhandlingarna i Paris och för att få fart i klimatarbetet efteråt, har regeringen startat initiativet Fossilfritt Sverige. Över hundra företag och organisationer har anslutit sig till initiativet. Bland dessa finns flera av Sveriges största företag, 17 av Sveriges kommuner och landstingen Västmanland och Gävleborg.

Nu hoppas jag att de blir bifall på våran motion om att Umeå skall ansluta sig till initiativet Fossilfritt Sverige.

Regeringen har gått igenom hur de statliga bolagen lever upp till klimatmålen som  är satta till 2020. Resultatet visar att bolagen förbättrat sig men att takten avstannat de seanste två åren. Därför begär nu Miljöminister Åsa romson och Näringsminsister Mikael Damberg att bolagen ska öka takten igen och sätta upp nya mer långsiktiga mål som ska förverkligas efter 2020.

En ny undersökning från SABO visar att åtta av tio svenskar är missnöjda med bostadssituationen. Undersökningen visar att 58 procent anser att tillgången på bostäder i länet där man bor fungerar dåligt. 47 procent påverkas själva av bostadsbristen i sin kommun eller har närstående som gör det. 61 procent tror att det kommer bli svårare att få tag i boende inom en femårsperiod. Här syns även en skillnad mellan generationerna. Mest positiva till utvecklingen är personer i åldrarna 55-74 år, 24 procent tror att det kommer bli enklare att få tag i en bostad framöver. Bland 18–34-åringarna tror endast 17 procent att det kommer bli enklare.

Nu måste Umeå kommun ta sitt ansvar och börja bygga.