Nödiga investeringar

Av , , Bli först att kommentera 6

Under veckan har det varit mycket prat om budgeten och hur vi ska revidera den. Många höjer rösten om att Umeå ska bromsa med investeringarna. Här måste vi skilja på investeringar som är aktuella, vi måste t.ex bygga nya skolor och förskolor till dem nya byggområdena. Samt att många av våra kommunala skolor är i stora behov av renoveringar. Såna investeringar är nödiga och vi kan inte skjuta fram dem. Andra investeringar är inte aktuella så vi kan flytta dem några år framåt, och det här ska inte skada Umeås tillväxt, det kallas prioritering.

De politiska ansvaren och skyldigheterna i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 7

Jag vill börja med att säga att vi ska vara överens om att alla partier under budget arbetet har fått samma underlag. Sedan så har partierna kommit med olika budget förslag. I detta underlag som vi har fått var det inget om mindre ersättning för ensamkommande barn med 70 miljoner eller minskad skatteintäkter med 70 miljoner. Det var ingen som kände till detta och ingen har påpekat det i sitt budget förslag, så alla partier är oskyldiga i denna fråga. Att skylla på vilken regering som styr nu är inget som kan hjälpa Umeå, för att detta gäller hela Sverige.

Jag anser att den viktigaste frågan är ansvaret och vilka utmaningar vi har framför oss och hur vi ska bemöta dem. Detta är det jag hoppats på att vi politiker ska diskutera, hur vi ska lösa problemet och bemöta utmaningar när vi ska revidera budgeten i december.

Beslut om begränsad försöksverksamhet om betyg i årskurs 4

Av , , Bli först att kommentera 3

Tidigt under mandatperioden visade sig riksdagsmajoriteten (i form av de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna) beredd att driva igenom betyg från årskurs 4. I februari 2015 slöt regeringen en överenskommelse med de borgerliga partierna som innebar att betygsåldern ska kvarstå som idag, dvs från årskurs 6, men att en begränsad försöksverksamhet ska genomföras där ett begränsat antal skolor ges möjlighet att ge betyg från årskurs 4.

Det är denna försöksverksamhet som regeringen nu fattar beslut om. Högst 100 skolenheter får delta i försöksverksamheten. Att delta i försöksverksamheten bör bygga på frivillighet. En huvudman bör bara få delta om intresse finns hos rektor och lärare. Samråd bör ha skett med berörda föräldrar och elever genom att de har fått möjlighet att yttra sig. En huvudman med fyra skolenheter eller fler bör få delta med högst en fjärdedel av dessa. En huvudman med tre eller färre skolenheter bör få delta med en skolenhet.

Remissinstanser har påpekat att effekterna av betyg i lägre åldrar inte är tillräckligt belagda och att det även kan vara så att vissa grupper av elever kan påverkas negativt. Regeringen är medveten om detta, men eftersom deltagande i försöksverksamheten bygger på frivillighet bör de skolor som deltar ha förutsättningar att vid genomförandet kunna minimera eventuella negativa konsekvenser av tidiga betyg.

Vissa remissinstanser är kritiska till att försöket föreslås bygga på frivilligt deltagande. De menar att det finns risk att endast de skolor som redan är positiva till betyg kommer att delta i försöket och att det därför finns en risk för att resultatet inte blir representativt. Regeringen är medveten om detta, men anser att det är mer värt att värna frivilligheten i deltagandet än att försöksverksamheten blir utvärderingsbar.

Sammanfattningsvis innebär denna kompromiss om en begränsad försöksverksamhet att regeringen avvärjt riksdagsmajoritetens hot om att införa betyg från årskurs 4 i Sveriges ca 3600 grundskolor med mellanstadium och avfört betygsfrågan från den politiska och mediala agendan.

Debatten om politiserade museer

Av , , Bli först att kommentera 5

Kulturarvsfrågorna är en prioriterad fråga för kulturdepartementet, och något man arbetar intensivt med. Den huvudsakliga inriktningen är, mycket kortfattat, att skapa en inkluderande kulturarvspolitik fast förankrad i vetenskap och med respekt för professionens självständighet. Armlängds avstånd mellan politik och kulturinstitutioner är en bärande tanke.

Den senaste tiden har det pågått en debatt om museer och kulturarv i vilken demokrati- och kulturminister Alice Bah Kuhnke  utmålas som en motståndare till den fria kulturen, och t.o.m. som ett hot mot demokratin.

Tonläget i debatten är uppskruvat, och missförstånd och ryktesspridning florerar. Några av huvuddragen i den kritik kulturministern och departementet möter är att museer används för att uppfostra besökare att stötta politiken vilket, av departementets kritiker, anses förta fokus och respekt från de kulturer och föremål som finns på museerna runt om i landet.

Det uppdrag som regeringen givit åt Statens museer för världskultur är detta:

Statens museer för världskultur har till uppgift att visa och levandegöra världens kulturer, särskilt kulturer med ursprung utanför Sverige. Myndigheten ska ta fram ett underlag som tydliggör vad som kan rymmas inom uppgiften avseende världens kulturer.

Utifrån detta har nu myndigheten lämnat en rapport där det beskrivs hur myndigheten ser på sitt uppdrag- en beskrivning som ligger mycket långt bort från de anklagelser som format de senaste veckornas debatt.

Liberalernas plan A och plan B

Av , , Bli först att kommentera 3

Med detta nya utspel som framkommit, visar det säg att det finns en klok människa som leder Liberalerna.

MP står väldigt positivt till att man är öppen för ett blocköverskridande samarbete med socialdemokraterna för att kunna undvika SD:s inflytande i samhället.

Jag antar att Liberalerna kommer ändra sin syn på sina miljöfrågor, då dem är prioriterade i fokus mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Jag tror att om det ska finnas ett fungerade samarbete bör Liberalerna ändra sin syn på miljöfrågorna.

Moderaterna och Kristdemokraterna kan tänka sig att regera med stöd från Sverigedemokraterna. Detta står inte Liberalerna för. Hur är det då möjligt för alliansen att gå tillsammans till val? Om det finns så stor skillnad mellan partierna. De är redan splittrade innan man går till val.

En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret

Av , , Bli först att kommentera 5

Onsdagen den 28 september presenterades regeringens utredning om en långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Ansvarig utredare är Annika Nordgren Christensen, tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet och ledamot av Försvarsberedningen.

Utredningen har tillkommit mot bakgrund av försvarets svårigheter att trygga personalförsörjningen på senare tid. Dels har den frivilliga grundläggande soldatutbildning som 2010 ersatte den allmänna värnplikten inte lyckats fylla det behov som finns, dels hoppar många heltidsanställda soldater idag av.

Utredningen ska föreslå en ”hållbar personalförsörjning av det militära försvaret som fortsatt huvudsakligen baseras på frivillighet, men där en ökad användning av totalförsvarsplikten kompletterar frivilligheten när [behoven] inte kan tryggas enbart genom frivillig rekrytering”.

“Miljöpartiets linje är att vi föredrar frivillighet framför värnplikt. Samtidigt måste vi kunna svara på frågan hur försvarets personalförsörjning ska kunna säkras” , säger Anders Schröder, Miljöpartiets försvarspolitiska talesperson.

Uppgifter i media har gjort gällande att ett förslag att återinföra värnplikten kommer att läggas. Anders Schröder framhåller att utredningens direktiv är tydliga vad gäller avvägningen mellan frivillighet och värnplikt:

“Basen för rekryteringen kommer fortsatt att vara i huvudsak frivillighet. Plikt ska enligt förslaget bara tillämpas om frivilligheten inte räcker till för att klara försvarets personalförsörjning. En fungerande personalförsörjning kräver förmodligen en mängd åtgärder, bland annat att vi tryggar en bra arbetsmiljö för soldaterna.”

Nu kommer utredningen att gå på remiss till en rad olika organisationer och myndigheter. Först efter att remisserna har inkommit kommer regeringen att ta ställning till utredningen. Beslut väntas i början av nästa år.

Samtyckeslag och oaktsamhetsbrott föreslås

Av , , Bli först att kommentera 6

Idag (5 oktober 2016) överlämnar sexualbrottskommittén sin översyn av våldtäktsbrottet till justitieministern. Samtyckeslag och oaktsamhetsbrott föreslås.

“För de allra flesta är det en självklarhet att det är fel att ha sex med någon som inte vill. Det är dags att lagstiftningen säger samma sak. Det är inte tidsenligt att fokus för ett övergrepp ska ligga på om offret gjort tillräckligt mycket motstånd eller inte.” 

Det säger Miljöpartiets jämställdhetspolitiska talesperson Annika Hirvonen Falk som idag (5 oktober 2016), tillsammans med resterande sexualbrottskommittén överlämnar sin översyn av våldtäktsbrottet till justitieministern.

De förslag som presenteras är bland annat krav på samtycke och oaktsamhetsbrott. Det ska räcka med att man inte uttryckt en vilja att delta frivilligt eller att förövaren borde ha förstått att man inte deltog frivilligt vid sex för att det ska anses som ett sexuellt övergrepp. Idag krävs för motsvarande lagföring hot, våld eller att man utnyttjats av en person när man exempelvis varit väldigt berusad.

Utredningen lyfter även andra viktiga förändringar. Bland annat att stödet till målsäganden förbättras, att domarna ska vidareutbildas för att bli duktigare på att leda processer i sexualbrottsmål samt att polisen behöver förbättra arbetet med utredningarna av sexualbrott. Det kan exempelvis ske genom det utvecklingscentrum som är beslutat och som bland annat ska arbeta med metodutveckling för utredning av sexualbrott.

Miljöpartiet har länge drivit påför samtyckeslag och att lagstiftningen i större utsträckning speglar hur samhället idag ser på sex och jämställdhet är mycket viktigt.

Regeringen tillåter tyngre lastbilar

Av , , Bli först att kommentera 4

Regeringen beslutade igår om en lagrådsremiss om införandet av trafik med 74 tons lastbilar i Sverige, på vägar där transporter på järnväg eller sjöfart inte är möjligt.

Förslaget kommer ingå i en bredare proposition kring godstrafik, där regeringen även  lämnar förslag som främjar godstransporter med järnväg och sjöfart.

Det övergripande målet för regeringens godspolitik är att flytta gods från väg till järnväg. Därför har regeringen parallellt med beslutet om lagrådsremissen avsatt pengar till en ekonomisk miljökompensation för godstransport på järnväg. Regeringen kommer också införa en vägslitageskatt på lastbilar för att minska både slitage och klimatutsläpp. Sedan tidigare har regeringen kraftigt höjt anslagen till underhåll av järnvägen och tillåtit längre tåg och i den kommande godspropositionen kommer även förslag för att ytterligare stärka godstrafik på järnväg att läggas fram.

De tyngre lastbilarna kommer enbart få trafikera ett begränsat antal vägar. Eftersom regeringens mål är att flytta gods från väg till järnväg kommer de vägar som öppnas upp för 74 tons lastbilar enbart vara sträckor där det inte går att transportera på järnväg eller med sjöfart. Åtgärden blir på så sätt också en effektivisering av transporterna eftersom det kan resultera i färre antal lastbilar totalt.