Var fjärde krona till miljön skulle försvinna

Av , , Bli först att kommentera 3

 

 

Efter en genomgång av samtliga oppositionspartier budgetar kan vi se attdet spretar rejält i fråga om investeringar i klimat och miljö. Några är aktiva med egna förslag och för andra är miljö och klimat uppenbart lågprioriterat. Men gemensamt för alla är stora nedskärningar på miljöbudgeten. Drygt en fjärdedel av pengarna på utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård vill man ta bort. Även på energi- och trafikområdena skulle klockan vridas tillbaka och ett hållbart samhällsbygge skulle vara omöjligt.

Detta är oppositionspartierna ense om:

Miljöbudgeten minskas med minst en fjärdedel

Klimatklivet försvinner

Stadsmiljöavtalen försvinner

Utsläppsbromsen försvinner

Naturskyddet skärs ned mycket kraftigt

Moderaterna

Saknar konkreta mål för klimatpolitiken och ägnar inte många ord åt klimat och miljö.

Medan andra partier pratar om grön skatteväxling står moderaterna konsekvent fast vid sin skattesänkarlinje och sänker även miljöskatter. Det gäller till exempel skatten på bensin och diesel och dieselskatten för lantbrukare. Dessa sänkningar kostar statsbudgeten 8 miljarder kronor fram till 2020. Moderaterna säger också nej till både vägslitageavgift och flygskatt redan innan utredningarna om dessa skatter är klara.

Centerpartiet

Ägnar mycket uppmärksamhet åt miljö- och klimatfrågorna, men stryker ändå kraftigt i regeringens satsningar. Föreslår nya miljöskatter, till exempel skatt på avfallsförbränning. Det har Miljöpartiet föreslagit tidigare och det utreds nu av regeringen. Men flera av de nya skatterna kommer att ta lång tid att införa. Ändå räknar Centern med intäkter redan från 2017. Det är inte realistiskt. Det brukar sägas att man inte kan få igenom allt man vill i regering – men Miljöpartiet levererar skarpare miljöpolitik i regering än ”alliansens gröna röst” gör i opposition. C säger liksom M nej till vägslitageavgift och flygskatt innan utredningarna ens är presenterade.

Liberalerna

Fortsätter sin vurm för kärnkraft och avvisar målet om 100 procent förnybart, samt minskar stödet till vindkraft. Totalt anger Liberalerna att de höjer miljöskatterna med 4,8 miljarder per år från 2017, men bara cirka 3 miljarder är det rimligt att tro att man kan genomföra så snabbt. Som en jämförelse vill Liberalerna sänka skatterna på arbete med drygt 20 miljarder per år.

Kristdemokraterna

Drar kraftigt ned ambitionerna vad gäller de svenska miljömålen och minskar miljöbudgeten mest av alla, till och med mer än SD. Det miljömål som de väljer att ändå prioritera är klimatmålet och de har flera förslag på klimatrelaterade skatter. Problemet är dock att många av förslagen inte går att införa så snabbt som Kristdemokraterna räknar med.

Sverigedemokraterna

Har lägre klimatambitioner än alla andra partier. Skriver att vissa satsningar på ”klimatet” (deras citationstecken) är att betrakta som slöseri. SD motsätter sig i princip alla ekonomiska styrmedel som regeringen använder sig av för att klara klimatmålen. Det gäller till exempel uppräkning av koldioxidskatten och energiskatten. På utgiftssidan drar SD kraftigt ned satsningarna på klimat och miljö liksom på energiområdet, förutom på kärnkraft. Stora subventioner föreslås till jord- och skogsbruket i och med att SD föreslår höjd återbetalning av skatt på diesel.