Felaktiga uppgifter om biståndet

I en artikel av Staffan Landin och Henrik Westander (DN Debatt 16/2) förekommer uppgifter om att regeringen skulle ha ”tvingat fram” högre biståndsavräkningar för kostnader för asylmottagande, genom att uppmana Migrationsverket att ändra sin prognos för asylkostnader. Dessa uppgifter stämmer inte.

 Det huvudsakliga skälet till att kostnaderna för asylmottagning ökat de senaste åren är den allvarliga humanitära situationen i världen. Under 2015 kom 163 000 asylsökande till Sverige, varav 35 000 ensamkommande barn. Vi är stolta över att Sverige tagit ett så stort ansvar.

 En del av dessa ökade asylkostnader infaller 2016 och framåt. Kostnader för asylsökandes första år i Sverige får enligt de internationella biståndsreglerna räknas som bistånd (de sk DAC-reglerna).

Uppgifter om att regeringen skulle ha ”tvingat fram” högre biståndsavräkningar stämmer inte. Däremot har Migrationsverket ombetts att inkomma med en prognos enligt den modell som regeringen använt som grund för sin budgetproposition och den budget som antagits av riksdagen.

Den alternativa prognosmodell som Landin och Westander hänvisar till, som Migrationsverket först lade ut på sin hemsida, riskerar att medföra en större eftersläpning mellan avräkning och de faktiska migrationskostnaderna ett visst år. Risken är därmed att vi enligt den modellen skulle avräkna betydligt mer än behoven vissa år, men mindre andra år.

Den modell som regeringen använder sig av utgår istället från Migrationsverkets förväntade utgifter delat med antalet inskrivna asylsökande i mottagningssystemet vid en viss tidpunkt. Denna modell, som även den förra regeringen använde sig av, avspeglar inte alltid de faktiska kostnaderna under ett år, bl.a. eftersom kostnaderna och utgifterna för asylsökande som kommer under ett visst år i hög utsträckning även belastar åren efter. Modellen är självklart helt i enlighet med de biståndsregler som bestäms av OECDs biståndskommitté (OECD DAC).

Dygnskostnaden baseras på Migrationsverkets prognosticerade utgifter under 2017, d v s de utbetalningar som ska göras från myndighetens anslag till t ex kommuner för ersättning för ensamkommande flyktingbarn. Anledningen till att dygnskostnaden ökar trots att antalet nya asylsökande minskar är bl.a. att det fortfarande finns många inskrivna och att det dessutom finns en eftersläpning i ersättningssystemen. Exempelvis kan kommuner inkomma med ersättningsanspråk upp till ett år i efterhand. Denna typ av effekt kommer att mildras något med det nya ersättningssystemet för ensamkommande barn och unga.

Sverige är ett av de länder i världen som har högst bistånd per capita. Detta gäller även om man drar av avräkningarna för asylmottagning. Sverige är också ledande i arbetet för att stärka biståndets kvalitet inom en rad internationella fora.

För att säkerställa transparens och bättre planeringsförutsättningar genomför regeringen nu en översyn av systemet för avräkningar. Inom OECD DAC genomförs också en översyn av vilka asylkostnader som får räknas som bistånd.