Vi behöver en flygskatt

Sverige har som mål att bli världens första fossilfria välfärdsland. Runt om i landet investerar vi och satsar för att ta oss mot en hållbar och mer klimatsmart vardag. Vår regering satsar på en klimatoffensiv som aldrig skett innan, runt om i landet ser vi med och mer hur både offentligverksamhet och det privata näringslivet påbörjat sin omställning till en klimatsmart vardag, vi tar ansvar för miljön idag och för framtiden. Runt om i landet ser vi hur vi börjar skapa förutsättningar för medborgare, hur vi stärker klimat offensiven och gör det enklare att leva hållbart, fler och fler tar cykeln istället för bilen, fler och fler åker kollektivtrafik, vi utvecklar fossilfri infrastruktur och transporter, vi effektiviserar energiomställningen och effektiviserar våra resurser.

Det är här också politiken kommer in så att utsläppen ska minska tillräckligt snabbt. Det är oss inom politiken som ansvaret ligger på att se till att klimat omställningen för individen blir så enkel och smidig som möjligt, vi måste skapa rätt förutsättningar så att det blir billigt och lätt att göra rätt och det behöver också kosta mer att göra det som släpper ut koldioxid. Det är också vi inom politiken som måste visa rätt inställning och attityd inför framtidens stora klimatutmaningar, både lokalt och globalt. Framtidens samhälle är beroende av att vår generation fattar snabba och avgörande beslut för att minska utsläppen av växthusgaser.

Inom Umeå kommun har vi tagit ett tillväxt mål, med detta kommer många utmaningar, vi behöver fler bostäder och arbetsplatser, stärka skola och omsorg. Vi behöver effektiva transportsystem för människor och varor. Detta kan ske på olika sätt. När vi kommunpolitiker gör avvägningar måste vi alltid se till att välja lösningar som är långsiktigt hållbara, både ekonomiskt och socialt men framförallt klimatmässigt.

Där av är det självklart att flyget måste ta samma ansvar som övriga transportmedel, idag slipper flyget från sina miljöavgifter och miljöskatter, samtidigt som den som tankar sin bil med bensin eller diesel får betala koldioxidskatt för sina utsläpp, så är flyget idag helt obeskattat. Detta trots att svenskarnas flygresor totalt står för lika stora utsläpp som bilresorna. Det är varken rättvist eller hållbart. Flyget måste betala för sin miljöpåverkan, flyget måste ta sitt ansvar för framtiden. Vi kan inte inte slå oss för bröstet och tala om hållbar tillväxt när vi samtidigt låter flyget slippa sitt ansvar.

Klimatpåverkan från svenskarnas internationella flygresande har ökat med 77 procent från 1990 till 2015. Det håller inte. Vi måste hitta sätt att få ner dessa utsläpp, och det måste ske nu. När Arktis is smälter och torkan slår mot Afrikas horn finns ingen tid att förlora.

Just nu finns det starka krafter i Sveriges som gör allt för att stoppa våra försök att införa en flygskatt på 80 kronor per biljett. I en ny rapport påstår Stockholms Handelskammare att 25 000 jobb kan försvinna till följd av flygskatten, då sju regionala flygplatser läggs ner. Jag ifråga sätter denna utredning och finner det medvetet missvisande och opartisk, när man granskar rapporten så framkommer det inte på något sätt att flygplatserna hotas av nedläggning på grund av en skatt. VD:arna för både Jönköpings och Karlstads flygplats, där merparten av de ”förlorade jobben” finns, förnekar båda att flygskatten skulle få denna effekt. Där VD´n för Jönköpingsflygplats uttalat sig enligt följande  -– Rapporten är defekt och direkt felaktig. Att tro att flyget måste lägga ner, att prata om ”flygplatsdöd”, det är absolut inte relevant. Det kommer inte att hända.

Därför säger jag JA till regeringens förslag till flygskatt, samtidigt ser jag gärna att inkomsterna från samma skatt ska riktas som styrmedel till att utveckla fossilfria drivmedel, bygga ut den fossilfria infrastrukturen och till att bygga ut järnvägen, inte minst Norrbotniasbanan.

2 kommentarer

  1. Lars Flemström

    Som jag har skrivit i en tidigare kommentar stödjer jag Mp både vad gäller flygskatten och nedläggning av den övertaliga och för kringboende hälsovådliga flygplatsen Bromma. Det finns många övertaliga flygplatser i Sverige. Det är rena idiotin att varje kommun ska ha en egen flygplats. Jag rekommenderar till läsning ett mycket bra inlägg i den frågan: http://blogg.vk.se/hakan-rombe-pensionar-storuman/2017/07/01/kapa-tallar-pa-en-begravningsplats/#comments

    Som det mycket riktigt påpekas i en kommentar till nämnda inlägg passerar tvärbanan strax intill flygplatsen i Gunnarn, som även i övrigt torde ha alla fördelar som behövs, om man vill ha en egen flygplats i södra Lappland. Naturligtvis ska kommunerna där i så fall ha en gemensam flygplats. Och som sådan har Gunnarn det bästa läget.

    Den ganska ringa nackdelen med längre marktransporter uppvägs av fördelarna med en större flygplats vad gäller trafikutbud, direkta linjer och miljö. En flygplats är ju i sig en ytterst mlljöstörande verksamhet, som kräver dyra investeringar för att reducera miljöpåverkan såväl på marken som i luften. Med koncentration till färre flygplatser blir det lättare att finansiera miljöinvesteringarna. Som exempel torde Arlanda vara landets mest ”miljövänliga” flygplats. Lägg ner Bromma!

    Med koncentration av flyget till färre flygplatser, kan man göra mer rationella flyglinjenät, bl. a. genom användning av mer optimala flygplantyper vad gäller bränsleförbrukning och utsläpp. Det är synd att inget parti hittills har vågat kräva stopp för expansionen av antalet flygplatser. De flygplatser, som verkligen behövs, borde ägas av staten, precis som staten äger järnvägar och motorvägar. I stället för två mindre flygmaskiner, som avgår nästan samtidigt till Arlanda resp. Bromma vore en enda, men större flygmaskin en mer optimal lösning.

    Vinsten skulle sannolikt vara tillräckligt stor för att finansiera flygskatten på 80 kr per passagerare, utan höjning av biljettpriset. Det finns ett klart samband mellan flygplantyp, flygplanstorlek, hastighet flyghöjd och miljöpåverkan. Vill inte flyget inrätta sin verksamhet så att miljöpåverkan minimeras, så får man finna sig i att höja biljettpriset, så att konkurrensläget för marktrafikmedlen förbättras.

    Hälften av nuvarande flygresenärer till / från Umeå bör välja tåget i stället. Umeå ligger på gränsen för dagtågens räckvidd från Stockholm räknat ur konkurrenssynpunkt. En fortsättning av Bottniabanan norrut skulle bara ge ringa minskning. om ens någon, av flygresandet. Det tar för lång tid med tåg även Stockholm – Umeå, invänder någon. Ja, och därför är Bottniabanan samhällsekonomiskt en förlustaffär, så länge det inte görs radikala förbättringar av järnvägen söder om Härnösand.

    Detta vore mycket väl använda pengar. Med en helt nya järnväg Härnösand – Sundsvall kan hela 30 min sparas. Och lika mycket med nya delsträckor söder om Sundsvall. En tågresa Stockholm – Umeå borde inte ta längre tid än en tågresa Stockholm – Malmö, knappt 4 1/2 timme.

    För övrigt: En flygskatt på 80 kr per resa är detsamma som 20 öre per km vid reslängden 400 km. Men endast 10 öre per kom vid reslängden 800 km. En mycket bra skratt, som inte alls drabbar dem, som bor längst bort, särskilt hårt.

  2. Lars Flemström

    Låt mig bidra med ytterligare fakta och argument. Finns någon reservflygplats för Arlanda vid riktigt stora störningar? Ja, men till det duger inte Bromma, som ligger för trångt till och har för kort banlängd. Som reserv för Arlanda borde man kunna använda någon nuvarande eller f.d. militärflygplats i östra Svealand, vilken normalt inte alls används av civilflyg. Finns flera att välja mellan.

    Fungerar det verkligen bra med tåg Arlanda – Stockholm city, och har järnvägen tillräcklig kapacitet. Ja, restiden är ungefär densamma med buss mellan Bromma och Stockholm city. Men det skulle kunna fungera mycket bättre med en koncentration av flyget till Arlanda och vissa åtgärder på järnvägssidan. Ett Arlanda Express-tåg var 20:e minut är för glest, men järnvägen klarar ett tåg var 10:e minut och t.o.m. var 8:e minut i högtrafik.

    Avståndet mellan Norra stambanan, som är gemensam med Arlandabanan till utgreningen av Arlandabanan strax söder om Rosersberg, är bara en mil vid Kalhåll – Rotebro. När man nu bygger fyra spår på Västeråsbanan Stockholm C – Kallhäll, borde man förlänga den två nya spåren fram till utgreningen av Arlandabanan söder om Rosersberg, så att det blir två helt skilda järnvägssystem fram till den punkten. Västeråsbanan kan då användas som omledningsbana både för Arlandatågen och för fjärrtågen till Dalarna och Norrland, vid ev. totalstopp på stambanan söder om Rosersberg.

    Jag anser för övrigt att den privata delen av Arlandabanan (från utgreningen söder om Rosersberg till återföreningen med stambanan norr om Märsta borde förstatligas och att huvudmannaskapet för Arlanda Express-tågen borde övertas av SL eller Svedavia (som är huvudman för statens flygplatser) såsom en del av flygets infrastruktur, samt att biljettpriset på de tågen bör sänkas ytterligare. Den parallella busstrafiken till Cityterminalen bör därmed upphöra.

    Ytterligare satsningar som bör göras på järnvägssidan är fyra spår mellan Uppsala och återföreningspunkten mellan Arlandabanan och stambanan. En ny järnväg bör byggas mellan Uppsala och Enköping och direkttåg sättas in mellan Örebro och Arlanda via Västerås-Enköping-Uppsala. Med en restid på endast 75 minuter Örebro-Arlanda behövs inga flygplatser i vare sig Örebro eller Västerås. Möjligen bortsett från att den gamla militärflygplatsen i Västerås kanske bör behållas som reserv för Arlanda enligt ovan.

    Jag håller med om att den föreslagna flygskatten i sig inte behöver leda till nedläggning av flygplatser. Men kan dock fungera som ett incitament i den riktningen som en del i en mer genomtänkt och samlad trafikpolitik. En nedläggning av övertaliga flygplatser är i sig inget icke-önskvärt. Behöver verkligen Norrköping, Linköping och Jönköping sammanlagt fyra flygplatser, och då är ändå inte flygplatserna i Nyköping, Göteborg (Landvetter) och Växjö inräknade.

    Och behövs det verkligen flygplatser i både nordvästra Skåne (Ängelholm) och sydöstra Skåne (Sturup) när man dessutom har bro till Kastrup? Jag hade f.ö. en diskussion i flygplatsfrågan med en f.d. EU-parlamentariker i Helsingborg, som hade ”informerats” av flyglobbyn att Ängelholms flygplats inte kan trafikeras av större flygplan än minsta modell och att man därför måste ha nästan samtidiga avgångar med nuvarande flygplantyper till både Arlanda och Bromma.

    Jag berättade att Ängelholm är en gammal militärflygplats, som byggdes ut under 1950-talet för att ta emot de största amerikanska bomb- och trupptransportflygplanen om vi i händelse av krig skulle tvingas be Nato om hjälp. Jag har gjort värnplikten i Flygvapnet och med mitt civila yrke inom transportsektorn var mitt huvudintresse i det militära givetvis stora truppförflyttningar genom luften, snarare än det rena stridsflyget. Det ljugs förfärligt för våra politiker från lobbyorganisationen Svenskt Flyg.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.