Den grönaste budgeten någonsin

Av , , 1 kommentar 4

Regeringen har brutit år av underinvesteringar på klimat- och miljöområdet och redan budgetpropositionen för 2017 var den största klimat- och miljöbudgeten i svensk historia.

Det vi sa då var att investeringsnivån för miljöområdet hade ökat med 73 procent. Nu är vi uppe i 109 % nästa år. Klimat- och miljöbudgeten har mer än fördubblats! Till 2020 handlar det om att miljöbudgeten ökat med ungefär 185 procent sen vi tillträdde.

Klimatet är en av regeringens mest prioriterade frågor och regeringens arbete har verkligen satt fart på klimatomställningen i Sverige. I det klimatpaket på ungefär 5 miljarder kronor som publicerades den 4e september ingick bland annat satsningar på omställning i hela landet, till exempel laddstolpar och åtgärder för att minska processutsläppen från industrin.

Fossilfritt Sverige: Riksdagen beslutade i somras om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Det långsiktiga målet innebär att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Nu fördubblar vi stödet till solel, inför ett bonus-malus- system för nya bilar införs, liksom flygskatt, och vi utökar stödet för att ladda elbilar, både hemma och längs vägarna. Vi avsätter också 350 miljoner till privatpersoners köp av elcyklar, mopeder och motorcyklar. På så sätt kommer stora grupper att kunna få enklare tillgång till eldrivna fordon och lättare kunna välja bort bilresor.

1 kommentar

Stor konstnärspolitisk satsning – paket för den fria konsten

Av , , Bli först att kommentera 4

Kulturministern presenterade i förra veckan ett mycket ambitiöst paket för den fria konsten. Regeringen satsar nu 115 miljoner kronor extra per år för att utveckla det fria kulturlivet. Musiker och kompositörer, bild- och formkonstnärer, författare, dansare och skådisar får bättre förutsättningar att kunna leva på och utveckla sitt konstnärskap. Utställare och arrangörer av scenkonst kommer ha större möjlighet att upplåta scener och utställningshallar åt den fria konsten. Bokförlag och kulturtidsskrifter får ökade möjligheter att syresätta det offentliga samtalet med nya kulturella och intellektuella perspektiv. Den fria konsten har en viktig funktion i varje fritt samhälle. Det är den fria konsten som bryter ny konstnärlig och intellektuell mark. Därför är en investering i den fria konsten en investering i samhället i stort.

Bli först att kommentera

Parkeringssituationen på NUS är ohållbar

Av , , Bli först att kommentera 10

Parkeringssituationen och framkomligheten vid NUS är ohållbar. Efter att ha läst i VK om föräldern som fick en p-bot då hen vid brist på parkeringar blev tvungen att fel parkera så att sonen skulle kunna få akut vård omgående. Är för mig helt ofattbart och tyvärr en bekräftelse om den ohållbara situation som råder. Jag var och tog mig en promenad runt ”akutområdet” och ”framsidan” av NUS och det som slog mig var att det är en stor begränsning gällande framkomligheten när man ska ta sig mot akuten, om man vid en akut situation ska ta sig till akuten, så är framkomligheten nu så begränsad att det kommer nog ske en allvarlig olycka när som helst.

Detta är en problematik som landstinget måste se över omgående, situationen idag är en säkerhetsrisk och en större olycka väntar runt hörnet. Jag tycker det är beklagligt att under ombyggnaderna så har inte sett över tillgängligheten vid akuten. Jag tycker också att man måste omgående se över trafiksituationen vid akuten, det känns ovärdigt att man ska behöva parkera ända borta vid hotell björken om man måste ta sig till akuten, sedan bör landstinget som uppdragsgivare ha ett samtal med Securitas om en fingertoppskänsla rörande parkeringen vid akuten.

Bli först att kommentera

Fler insatser för en jämlik kunskapsskola

Av , , Bli först att kommentera 4

Några av de ytterligare insatser regeringen gör för en jämlik skola innefattar satsningar på lovsimskola och språkinsatser för nyanlända. Trots att simkunnighet är en del av skolans läroplan kan inte alla elever som går ut högstadiet simma. För att säkerställa att alla elever ges förutsättningar att uppnå simkunnighet och kunskapskraven i idrott och hälsa föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2018 att ett stöd införs till huvudmän för att anordna lovsimskola för elever i årskurs 6–9

För att klara sin skolgång är goda kunskaper i svenska avgörande. Regeringen förlänger satsningen på utökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan och stärker rätten till studiehandledning på modersmålet för nyanlända elever i åldern 13–16 år. Regeringen föreslår även att medel avsätts för genomförande av fler förslag från utredningen elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser.

Sammantaget omfattar de ytterligare insatserna för en jämlik kunskapsskola drygt 200 miljoner 2018.

Dessutom görs investeringar i ett kulturskolekliv. Det är angeläget att barn och unga i hela landet, oavsett bakgrund och uppväxtmiljö har tillgång till en inkluderande kulturskola. Idag är det dock brist på lärare som kan undervisa i kulturskolan. Satsningen innebär bl.a. att de lärosäten som redan erbjuder utbildningsvägar för kulturskolans lärare kan få möjligheter att göra ökade satsningar men också att lärosäten som har konstnärliga utbildningar stimuleras att även erbjuda pedagogiska konstnärliga utbildningar. Satsningarna för kulturskolan uppgår till 33 miljoner 2018.

 

 

Bli först att kommentera

Fler föräldrar ska kunna hjälpa sina barn med skolan

Av , , Bli först att kommentera 6

För att hjälpa barnen med skolarbetet ska en förälder inte behöva kunna lika mycket som läraren. Men alla föräldrar, oavsett livssituation, ska kunna känna sig delaktiga och stötta barnen med deras skolarbete. Det är viktigt för att alla barn ska få möjlighet att lära sig på samma villkor.

Därför satsar regeringen nu 50 miljoner kronor per år på att ge föräldrar de verktyg och det självförtroende som kan behövas för att uppmuntra och stötta barnen med sina läxor och andra skoluppgifter.

Bli först att kommentera

Största biståndsbudgeten någonsin   

Av , , Bli först att kommentera 6

Biståndet behövs nu mer än någonsin. Just nu pågår den mest omfattande humanitära krisen sedan FN bildades. Runt om i världen behöver 135 miljoner människor humanitär hjälp idag. Samtidigt ser vi hur klimatförändringarna drabbar de fattigaste i form av torka, översvämningar och fler naturkatastrofer. Förtrycket mot kvinnor och flickor fortsätter, och utrymmet för mänskliga rättigheter och demokrati krymper på många håll.

I lördags  presenterade regeringen den största biståndsbudgeten någonsin för Sverige. Biståndsramen höjs med 500 miljoner kronor med syfte att öka biståndets andel av bruttonationalinkomsten (BNI) från 0,99 procent till 1 procent. Samtidigt beräknas de avräkningsbara kostnaderna 2018 för asylmottagande minska från 8,1 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2017 till 2,8 miljarder kronor, vilket innebär den lägsta andelen av biståndsramen på tio år.

Den ökade budgeten, som bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet, kommer att kunna användas för att möta några av vår tids största globala utmaningar:

Den humanitära krisen. Det handlar om akut nödhjälp för världens mest utsatta människor i form av rent vatten, mat, mediciner, tält och andra förnödenheter. Dels ökas stödet till Sidas humanitära arbete, och dels ökas kärnstödet till viktiga internationella organisationer som UNHCR, WFP och UNRWA. Särskilt fokus läggs på kvinnors och flickors situation och SRHR.

Bistånd till samarbetsländerna. Stöd bland annat till länder som befinner sig i en konflikt- eller postkonfliktsituation med en mycket bräcklig stat, långvariga flyktingsituationer, och där många nationella institutioner lider av svag kapacitet.

Multilateralt bistånd. Ökat stöd till organisationer som jobbar med fattigdomsbekämpning. Insatser som ger förnybar energi, energieffektivisering, och klimatanpassat jordbruk. Starkt fokus på jämställdhet och SRHR, bland annat genom ökade stöd till organisationer som UNAIDS, UNFPA och UNICEF.

Hållbar utveckling. Insatser för att stärka ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Nya strategier för global hållbarhet, hållbar fred och miljö och hav. När jämställdheten ökar så minskar fattigdomen. De senaste åren har inneburit bakslag för det globala arbetet för kvinnors rättigheter, inte minst vad gäller SRHR.

Hållbar fred, mänskliga rättigheter, demokrati och rättstatens principer. Utan fred blir det ingen utveckling. Därför ökas stödet till freds- och statsbyggande med fokus stater i konflikt- eller postkonfliktsituation, samt stödet för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter, som är på tillbakagång på många håll i världen.

Forskning, kapacitetsutveckling för stöd till Agenda 2030 och civilsamhället. Civilsamhället spelar en avgörande roll i utvecklingssamarbetet, inte minst i länder där ett stat-till-stat-samarbete inte är möjligt. Här finns också en särskild satsning på kapacitetsutveckling och arbetet med Agenda 2030, samt ökade resurser till forskningssamarbete.

Därutöver görs andra satsningar såsom kapitaltillskott till Swedfund och multilaterala utvecklingsbanker och fonder.

 

Bli först att kommentera

Det är i Norr-Västerbotten det händer.

Av , , Bli först att kommentera 3

I veckan som kommer kör SEEs hållbarhetsvecka för Västerbotten igång, en vecka med hållbarhet och klimatet i fokus. Där kommer det finns en bred och stor samverkansplattform för kommuner, landsting, företag och olika myndigheter. Vi måste tillsammans utveckla och stärka arbetet med att nå klimatmålen och att bli mer ekonomiska, sociala och ekologiskt hållbara. Jag tror personligen att det är just samverkan som kommer vara en av nyckelfaktorerna till att ro i hamn klimat och hållbarhetsarbetet.

Det är mycket som är på gång i Norr-Västerbotten och det är riktigt kul att vår region är ledande och kan göra ett starkt avtryck i hållbarhetsarbetet, vi visar innovation och framtidslösningar inte bara inom klimat och miljö men också folkhälsan och en effektivare resursfördelning och användning. Det är mycket glädjande att vi har många hållbara företagare och företag med innovativa lösningar inför framtidens utmaningar. Jag är också riktigt glad över att vi i vår region skapar förutsättningar och skapar en bred förståelse hos våra hushåll att ta ett större klimatansvar genom olika projekt som exempelvis Hope projektet.

Vi i Norr-Västerbotten har också våra egna unika utmaningar inom klimatomställningen, allt från avstånd till geografiska utmaningar, men ändå visar vi att vi kan, vi ser hur vi inom länet bygger mer hållbart med trä och hur vi bygger vidare ut fossilfria infrastruktursatsningar. Vi värnar och stärker natur-biosfärs områden.

Genom Agenda2030 så har FN tagit fram 17 mål för en hållbar utveckling där vi bekämpar fattigdom och hunger, främjar demokrati och rättvisa samt att vi ska kunna leva inom våra resurser och leva klimatsmart och hållbart. Och vi i Norr-Västerbotten är en del av detta arbete, så att alla delar av samhället gör hållbara val.

SEEs hållbarhetsvecka är något jag starkt rekommenderar, en plats för samverkan och utveckling, där vi genom utbyte av erfarenheter och kunskap kan stärka varandra, där vi genom innovation och nytänkt stärker varandra i resan mot ett hållbart samhälle.

 

Bli först att kommentera

Satsningar för ensamkommande barn och unga

Av , , 1 kommentar 2

Regeringen presenterar ett flertal nya satsningar på ca 800 miljoner under en tvåårsperiod, som ska göra tillvaron tryggare för alla barn och unga i Sverige, särskilt de ensamkommande. Dessa satsningar, som är viktiga steg på vägen för att förbättra situationen för ensamkommande och familjer på flykt, är något Miljöpartiet arbetat hårt för.

Den psykiska ohälsan hos barn och unga har ökat över tid. De barn och unga som kommit som ensamkommande till Sverige är en grupp som mår särskilt dåligt och deras situation måste förbättras. Många av dem har flytt från allvarliga konfliktområden och bär därför med sig traumatiska händelser. En lång asyltid bidrar även till en känsla av oro och ovisshet.

Vi vill göra situationen bättre och tryggare för dem, därför föreslår regeringen 5 viktiga steg på vägen:

Mer resurser till att vård mot psykisk ohälsa

Regeringen satsar 50 miljoner kronor årligen  för att förbättra tillgången till vård för att motverka psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända barn och unga.

Fler ensamkommande unga ska få bo kvar i kommunen de rotat sig i
Det tillfälliga kommunbidraget som presenterades i somras utökas nu så att kommunerna ges bättre möjlighet att erbjuda de asylsökande som fyllt 18 år att bo kvar i kommunen som de rotat sig i under asylprocessen. Regeringen tillför ytterligare 195 miljoner kronor i år, totalt 390 miljoner kronor, och 195 miljoner kronor för 2018

Familjer ska kunna återförenas snabbare

Bland dem som beviljats uppehållstillstånd är det många som får vänta länge på att återförenas med sina familjer. Nu ökar regeringen kapaciteten vid vissa utvalda utlandsmyndigheter/ambassader, så att fler familjeåterföreningsärenden kan hanteras under året.

Asylsökande över 18 år ska få möjlighet att börja gymnasiet

Det finns elever som studerat på introduktionsprogram och blivit behöriga till nationellt program medan de är asylsökande. Kommunerna har idag möjlighet att erbjuda utbildning till dessa. Regeringen vill säkerställa att den möjligheten kan utnyttjas och inte väljs bort av resursskäl. Därför tillförs 11 miljoner kronor per år så att statlig ersättning framöver ska kunna betalas ut för denna elevgrupp.

 Mer pengar till civilsamhället för att motverka hemlöshet hos unga vuxna

Regeringen satsar 120 miljoner kronor per år i tre år för att stötta ideella organisationer i deras arbete mot hemlöshet bland unga vuxna, där psykisk ohälsa kan vara en bidragande orsak till hemlösheten. Satsningen är särskilt viktig för bland annat unga vuxna som är fd asylsökande

Ytterligare ett förslag i regeringssatsningen handlar om att bekämpa barn- och tvångsäktenskap. Regeringen tillför nu 10 miljoner kronor årligen för särskilda satsningar inom familjekonfliktsområdet med fokus på barn- och tvångsäktenskap. Samhället måste både stå upp för barns rättigheter i det dagliga, enträgna arbetet och ha beredskap att agera vid misstankar om kränkningar och övergrepp mot ungas frihet och integritet.

1 kommentar

Umeå och Västerbotten visar vägen framåt.

Av , , 1 kommentar 6

Nu har Biofuel region som är baserade här i Umeå tillsammans med Region Västerbotten tagit ett viktigt initiativ och samordnat ett bioekonomiskt nätverk där det just nu är med 11 regioner med en målsättning för ett fossilfritt Sverige. Detta är ett livsviktigt initiativ som kommer att stärka arbetet mot en fossilfri vardag, det är extra kul att initiativet tas från Umeåbaserade Biofuel och jag hoppas att detta ska bli en av faktorerna som kan befästa Umeå som en stad att räkna med inom klimatomställningen. Tanken med det nya nätverket är att stärka bioekonomi sektorn runt om i Sverige. Genom att stärka bioekonomi så kommer man kunna öka takten att hållbart nyttja naturtillgångar som är biobaserade som en effektivare, hållbar och klimatsmart resurs framställande av produkter, tjänster och energi och genom att använda rätt resurser på rätt sätt kunna fasa ut användningen av fossila råvaror.

Detta nätverk blir också ett ytterligare verktyg till att vi snabbare nå Sveriges klimatpolitiska mål och skapa en bättre samverkan och resurseffektivisering på det kommunala, regionala, nationella och EU nivån. Genom detta initiativ kommer även vi kunna stärka allmänheten i arbetet inom klimatomställningen och bioekonomins innebörd och fördelar samt att nu kommer företag som är verksamma inom bioekonomi kunna enklare utveckla sina verksamheter men också så ser jag att genom nätverkets arbete så kommer företag enklare och effektivare kunna ställa om sina verksamheter genom att tillämpa bioekonomisk tänk inom sin resurs hantering.

Projektet är just nu planerat att pågå fram till 2020 med en budget på 3,6 miljoner kronor och finansieras av regionerna själva samt Tillväxtverket, men jag hoppas också att man från regeringens håll kommer att stöd finansiera detta, då detta är i mina ögon en investering för miljön och framtiden.

 

1 kommentar

Bilindustrin står inför en helomfattande omställning

Av , , Bli först att kommentera 6

Storstäder som Paris, Mexiko City, Madrid och Aten är inne på samma linje, att stoppa alla dieseldrivna bilar och lastbilar senast 2025. Och Storbritannien och Frankrike har på förslag att man ej ska kunna sälja diesel eller bensinbilar till år 2040 och nu har också Kina meddelat att man starkt överväger att förbjuda diesel och bensinbilar.

Detta besked från den Kinesiska regeringen tror jag kommer innebära en omfattande förändring inom bilindustrin och hur man ser och kommer prioritera inför framtiden, när stor nationer nu en efter en väljer att styra mot en fossilfri inriktning, så kommer hela bil och transport industrin att få utveckla i snabbare takt el och biogas fordon. Kina är världens enskilt största nybilsmarknad och detta blir en kraftig markering mot omvärlden och de länder som väljer att bort se från Parisavtalet samt de klimathot som aktualiserats under modern tid.

Vårt grannland Norge visar verkligen vägen och presenterar det mest ambitiösa målet, där inga diesel- eller gasdrivna bilar får säljas efter år 2025. Under fjolåret stod elbilar och hybrider för 40 procent av Norges totala nybilsförsäljning. Nu har också länder som Spanien, Japan och Danmark uttalat mål för elbilsförsäljningen och satsningar mot en fossilfri resande. Så om vårt grannland Norge lyckas med en sådan omfattande infrastruktursatsning och att minska användandet av fossila bränslen så kraftigt så visar det oss i Sverige att det är fullt genomförbart att trycka på bromspedalen för förbränningsmotorerna. Kan Norge så kan vi i Sverige.

 

Bli först att kommentera