VA-problematiken i Västerbotten får kritik av EU

VA fråga är en av de större utmaningar som vi står inför och vi står inför omfattande åtgärder som kommer kräva enorma resurser. Fler börjar bosätta sig utanför centrum fyrkanten och närliggande ”villaområden”, fritidshus etableras med permanent boende. Samtidigt bevittnar vi konsekvenserna av enskilda avlopp som är uppbyggda på gammal teknik som har förödande konsekvenser på miljön, konsekvenser som lett till den omfattande VA debatt som finns idag. Vi behöver få bort enskilda avlopp som släpper ut för höga mängder av fosfater och föroreningar ut i naturen som leder till en kraftig biologisk obalans och rubbar ekosystemen, med förödande konsekvenser för vatten, natur och djurlivet.

EU-kommissionen har sedan 2010 riktat kritik mot Sverige för att det finns svenska avloppsreningsanläggningar som inte klarar avloppsdirektivets krav på rening och kontroll. Kritiken omfattar också tyvärr oss i Västerbotten. I de direktiv som finns har EU-kommissionen rätten att inleda överträdelseärenden om den anser att en medlemsstat inte följer ett direktiv och i förlängningen stämma medlemsstaten inför EU-domstolen.

Det är mot bakgrund till detta som regeringen nu håller möten med ansvariga kommuner och länsstyrelser om hur vi ska kunna åtgärda problematiken, en problematik som varit kända i flera år men som nu börjar få allt för omfattande konsekvenser om ingen åtgärd sker snarast. Det är angeläget att de reningsverk som berörs blir åtgärdade så fort som möjligt annars riskerar i förlängningen mycket höga böter samt att problematiken bara blir värre och värre och situationen kommer sluta med att vi står inför en akut problematik som kommer kräva ännu mer resurser samt ha haft en större negativ påverkan på miljön, detta är en risk vi inte har råd att ta.

Vid mötet kommer miljöministern, tillsammans med tjänstemän från Miljö- och energidepartementet, Naturvårdsverket och Svenskt Vatten, att gå igenom om de brister som EU-kommissionen har pekat på, vilka skyldigheter kommunerna och länsstyrelserna har och vilket stöd myndigheterna och organisationerna kan ge. Jag hoppas att detta också får upp ögonen för berörda statsråd och myndigheter om vilka utmaningar vi som kommuner står inför, det talas om kostnader i miljardklassen samtidigt som enskilda boende står inför en hög anslutnings kostnad. Jag anser att det bör övervägas ett större statligt stödpaket för detta så att ekvationen ska kunna gå ihop. Jag hoppas också på att regeringen kan ta fram resurser och direktiv som omfattar hur ny teknik och innovativa lösningar ska kunna bli ytterligare ett verktyg för att säkra miljön, ekosystemen och den biologiska mångfalden samtidigt som man kan förse med hållbara VA-lösningar.

2 kommentarer

  1. Leif Berglund för VA i tiden

    Det är ett angeläget ämne som Nasser Mosleh tar upp. De kommunala reningsverken står för en stor utmaning då de i många fall bygger på gammal teknik som inte klarar nya krav på rening av t ex miljögifter och läkemedelsrester. De har dessutom tillkommit utifrån ett delvis förlegat koncept, som utgår från vattenbaserade toalettlösningar, där slam/avloppsvatten mekaniskt forslas långa sträckor, för att sedan med otillfredsställande rening tömmas direkt i en vattenrecipient. Storskaliga system, som dessutom är mer sårbara för t.ex driftstörningar än småskaliga alternativ.

    Det är hög tid att avfärda myten om att enskilda avlopp är den stora miljöbov som påstås. Enskilda avloppsanläggningar är, om de är rätt anlagda och skötta, ett bra och förhållandevis billigt reningsalternativ utanför stadskärnorna, då de nyttjar naturens självrenande processer som i de flesta fall utför en bättre rening än många befintliga reningsverk. Utsläpp av näringsämnen från enskilda avlopp är i många sammanhang kraftigt överdriven, då hänsyn sällan tas till markens relativt höga förmåga att binda näringsämnen, som t ex fosfor, så att de inte når vattenrecipient. Om detta går att läsa i den Markretentionsrapport som VA-guiden publicerat (VA-guiden rapport 2016:2 Underlagsrapport till Havs- och vattenmyndigheten, 2016-01-15. Reviderad 2017-11-02,
    http://www.wrs.se/wp-content/uploads/2017/12/Markretentionsrapporten20171102.pdf)

    Visst finns det enskilda avloppsanläggningar som är felanlagda eller uttjänta, men dessa kan enkelt och relativt billigt åtgärdas eller ersättas. Tyvärr har många kommuner, däribland Umeå Kommun, under många år brustit i att fullgöra sin tillsynsskyldighet, med följd att undermåliga enskilda avloppsanläggningar inte har blivit åtgärdade. Idag finns dessutom många moderna alternativ, t ex minireningsverk, som har lika hög eller högre reningsgrad än kommunala reningsverk och som kan användas när markförhållandena inte lämpar sig för markbaserad rening.

    För att ytterligare belysa enskilda avlopps begränsade påverkan på miljön så behöver de faktiska utsläppsmängderna jämföras med andra utsläppskällor. För att nämna ett exempel, så är enbart bräddningen av fosfor från Öns reningsverk (340 kg/år) högre än alla enskilda avlopps årliga påverkan på havet i de av Umeå kommun 5 föreslagna VA-områdena. Jämför man vidare med utsläpp från reningsverk, industrier, skogs- och jordbruk så är utsläppen från enskilda avlopp i stort sett försumbara. Tar man t.ex Mjölefjärden, havet utanför Sörmjöle o Norrmjöle, som av Länsstyrelsen utpekats som en vattenförekomst där enskilda avlopp har en betydande påverkan, så tillförs årligen ca 45 kg fosfor från de fastigheter som ligger inom det föreslagna VA-området, medan 3024 kg tillförs från skog och jordbruk. Ändå planerar kommunen att för över 800 Mkr bygga ett storskaligt VA-system som pumpar allt avloppsslam till Öns reningsverk för att där med jämförbar reningsgrad släppa ut samma mängd direkt i Umeälven. Man undrar var miljörelevansen finns för en sådan plan, som dessutom kommer att drabba många fastighetsägare längs kusten med höga kostnader om den genomförs.

    Här finns stort utrymme för myndigheter och beslutsfattare att tillgodogöra sig kunskap och aktuell forskning/information så att beslut fattas på faktaunderlag istället för allmänna uppfattningar.
    Det kan t ex vara:
    - att förbränningstoaletter är ett ypperligt alternativ för många fastigheter utanför stadskärnorna istället för vattenbaserade toalettlösningar
    - att det i framtiden krävs ett större kretsloppstänkande då näringsämnen såsom fosfor är en ändlig resurs. Idag tar vi t ex inte tillvara på all fosfor som finns i vårt avloppsslam, bara från Öns reningsverk läggs årligen ca 100 ton fosfor på deponi. I snart 10 års tid har allt avloppsslam från Sveriges största reningsverk Henriksdal i Stockholm spridits i tjocka la

  2. Leif Berglund för VA i tiden

    Delar av sista stycket av kommentaren verkar ha fallit bort, så här kommer den på nytt!
    /Leif

    Här finns stort utrymme för myndigheter och beslutsfattare att tillgodogöra sig kunskap och aktuell forskning/information så att beslut fattas på faktaunderlag istället för allmänna uppfattningar.
    Det kan t ex vara:
    - att förbränningstoaletter är ett ypperligt alternativ för många fastigheter utanför stadskärnorna istället för vattenbaserade toalettlösningar
    - att det i framtiden krävs ett större kretsloppstänkande då näringsämnen såsom fosfor är en ändlig resurs. Idag tar vi t ex inte tillvara på all fosfor som finns i vårt avloppsslam, bara från Öns reningsverk läggs årligen ca 100 ton fosfor på deponi. I snart 10 års tid har allt avloppsslam från Sveriges största reningsverk Henriksdal i Stockholm spridits i tjocka lager kring Aitikgruvan. Slamhanteringen går emot Sveriges miljömål att återföra näringsämnet fosfor till åkrarna och innebär enligt flera forskare en övergödningsrisk för sjöar och älvar. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=4534210
    - att en översyn av all näringstillförsel till havet är nödvändig och att lämpliga åtgärder genomförs så att havsmiljön förbättras (kanske är det dags att dispensen för kväverening för Norrland upphävs så att utsläppen reduceras och att förhållandet mellan fosfor o kväve i havet blir mer balanserat?)
    - att det finns många alternativa kostnadseffektiva miljöåtgärder inom framförallt skogs- och jordbruk som får betydligt större miljöeffekt än storskaliga VA-system

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>