Sitter här och tycker synd om mej själv. Ja, det får jag faktiskt göra. Har en dunderförkylning på väg! Då tycker jag att det är helt ok. Ska gå o köpa mera enchina forte och dopa mej lite, och hoppas att det hjälper. Vi ska ju ut o fiska nu till helgen. Hade ju tänkt få upp nån fin röding som vi kunde laga till. Ja,ja, bara jag inte får en massa feber så går det ju bra.

Jag har änligen lyckats med hemsidan. www.fylgias.com Det är i alla fall en liten bit på väg. Jag har också lagt upp en worldpress blogg. sfylgias.wordpress.com/ Men den är långt ifrån färdig.

Nu ska jag ta en varm dush och se om jag blir lite bättre av det. Ont i halsen som tusan, så brukar jag få när det är något värre förkylning på gång. Tur jag har Andolex, ett gurgelvatten med bedövande egenskaper. Det hjälper.

Solen skiner och det är nog dags att damma av balkongen och få upp resterande av nätet. Sen till somamren åker ju myggnätet upp, men känns inte lönt att sätta upp det redan.

Hoppas ni har en bra dag, och att ni mår betydligt bättre än vad jag gör!

Jag var bara tvungen att få till lite till hemsidan nu. Så den är ute. I alla fall första sidan och nån sida till. I morgon ska jag fixa katterna sidor, först och främst de som jag måtse omplacera. Känns som jag i alla fall fått början på rätt design fö rmej. Sen om den till hundra procent passar till katterna är väl en annan fråga.

I dag har jag varit väldigt huslig känns det som. Två diskmaskiner är diskade. Milton hade över en kompis idag, så vi gick också till "gropen" och de fick åka lite snow racer. Sen blev det glass med hemmagjord chokladsås och varm choklad.

Känner mej riktigt duktig. Speciellt för att bara sovit någon timme inatt också. Satt vi datorn i nära tio timmar. Självkalrt med paus för o ta Milton till skolan. Sen kom min mamm i morse så hjälpte hon mej med lite html kodknäckning. Nu försöker jag på en css style till hemsidan, så jag slipper uppdatera menyn i alla fönster. Men det vill inte som jag vill. Nåja, jag lär mej väl det snart också.

Och glömt o köpa tandkräm har jag glömt o köpa. Ja, har ju inte alls gjort någon nytta förutom hemsidan i dag känns det som.

Jo just, måste skicka in till "bäst inorr". En samanslagning för norrlandsklubbarna ihopräknat de bästa utställda katten. Vet inte om det egentligen är någon stor ide, och ve tinte ens om huskatter får vara med, men dumt och missa att skicka in.

Nu ska kg fixa det, så jag kan komma isäng.

Ja, här sitter jag nu igen. Vi 21 var jag så trött och slut så jag var snurrig och illamående. Satt och häll på med webbsidan, men var tvungen att bara stänga ner och dimpa i säng. Jag har varit så trätt så jag mått dåligt några gånger nu. Jag behöver ju sova. Men det är inte så himla lätt när jag vaknar så här och inte kan somna om. Funkar dock att kliva upp och greja på med något i en eller två timmar. Sitta här o skriva tex.

Jag ska börja få till webbsidan, för nu är grunden till bakgrunden klar. SÅ här nånting blir det:

Jag ska ändra lite och fixa lite. Så ska jag få till resten som jag tänker också. En fast sida med en lite rulltext ruta i det svarta. Ska ta o starta designprogrammet nu och knäcla rätt kod så jag får till det. Testade Iframes, men det funkar ju bar ai vissa webbläsare, så ska få till det med Div o olika tags istället. Blir bara lite lurigt att få en fast storlek på allt och rullister på rätt ställe. Så får in och skriva i koden för att få det rätt.

Jag har börjat med en ny skulptur också, ska bli en drake. Jag har tänkt att det ska bli en av arbetena jag lämnar in som prover om jag söker in till konstskolan.

Nu ska jag börja se om jag får till lite med webbsidan.

Jag tog ingen sömntablett inatt, så var väl bara väntat att jag skulle sitta här. Känns som att jag behöver samla tankarna.

En fundering så här mitt i natten. Om inte jag tror på mej själv, vem ska då göra det? Någonstans har jag tappat tron på mej själv. Det hände nog för länge sedan, många, många år sedan. När jag tänker tillbaka på mitt liv så ser jag så många dumma saker jag gjort. Jag frågar mej varför gjorde jag så? Oftast skäms jag så mycket över de. Samtidigt så vet jag ju att det knappast är fler än jag som ser och tänker på det.

Jag har inte ens föräldrar som tror på mej. När inte ens de ser något positivt i mej, hur ska jag då förmå mej själv att göra det? Vad lyckas jag med i livet? Just nu ingenting. Jag sitter här mitt i natten för jag kan inte sova. Jag är ensam. Min ekonomi har krashat, jag är både skyldig hyra, el och en massa hos kronofogden. Jag har alldeles för många katter, som jag trots många, många försök inte verkar kunna omplacera. Har nu ute annonser på alla utom två. Grabben som ligger bredvid mej, min lilla vita import kille, han sparar jag dock till sist. Han är kontentan av många års arbete med att få hem. Jag klarar inte av att få till som jag vill här hemma.

Jag fixar inte ett jobb. Min arbetsträning jag har nu krashade. Jag är inte riktigt helt hundra på vart det gick snett, men väntade bara på att jag skulle förstöra även det.

De små, små ljusglimtarna jag får i mitt liv blir så otroligt stora för mej, så jag kväver dem. Ja ungefär så känns det. Men det är såååå svårt att inte suga åt mej det lilla, lilla positiva i mitt liv.

Jag saknar ett liv. Men det finns ingen än jag själv som kan ändra det. Jag väntar på räddaren i nöden som ska komma och dra upp mej och fixa allt. Det är ju inte någon stor ide förstås. Sanningen att säga, även om den personen skulle komma som en riddare i skinande rustning, så skulle jag inte våga lita på det. Jag skulle tro att det var en synvilla, eller någon ond trollkarl som bara kamoflerat sig för att nästla sig in i mitt liv.

Nu undrar jag också, vem tusan läser detta inlägg? De som gör det måste ju tro att jag är helt från vettet. Nåja, Jag har samlat mina tankar lite. Hur jag ska gå vidare med detta vet jag inte än. Allt jag vet är att jag ska på "jobbet" i morgon och det är en glödje i sig att få visa och berätta om ormar. Djur är ju i mångt och mycket mitt liv, att få hjälpa andra se detta, även om det ibland bara kan handla om att bara våga röra vid en orm, är glädjande, oavsett vad jag tycker om mej själv. Så även om jag är trött imorgon så blir det roligt att få komma dit. Det är en speciell känsla att få öppna upp dörrarna och säga godmorgon till ormar, ödlor och apor.

Nu ska jag roa mej med lite spel en stund, och försöka koppla bort tankarna. 

Jag är svält född. Ja, inte på mat, det är sällan det varit brist på det, skulle vara bra mat då. Nä, jag pratar om känslor, om att duga, om att känna sig bekräftad. Positiv energi.

Efter en jobbig uppväxt, ska inte gå in på exakt mer men båda hemma vid och i skola, Ett/en par riktikt jobbiga förhållanden. Misslyckande på arbetsplats, det enda riktiga arbete jag hade på Volvo blev ett fiasko. Det enda jag kände att jag dög till var när jag var hos mina hästar. Det är det jag minns bäst av min uppväxt. En period i högstadiet hade vi 8 st hästar. Så jag hade det jag gjorde. Men vad hästarna visste så var jag deras hjälte. Jag km med mat, vatten jag rengjorde hos dem och även dem själva. Jag motionerade dem, jag klappade den, kliade, ja allt som ingår i skötsel. Jag bar 8 stora hinkar med vatten varje dag, från huset till stallet, fram och tillbaka. Varje dag. En period så red jag till och med för att ta mej till skolan. Jag ställde hästen hos en kompis häst och kunde sen ta skolbussen därifrån. Hästarna räddade mitt liv. Nu är det katterna.

Just postivit energi är jag extremt svältfödd på. Får jag något lite positivt i mitt liv så suger jag åt med det som en svamp drar till sig en vattendroppe. Det lilla blir så stort för mej. Jag lever sen på ett hopp, en önskan att någon gång kanske mitt liv blir bättre. Jag kanske faktikst är någon? Men jag lägger för stor vikt vid det lilla stået. Jag kan inte överge det, oavsett hur tunt det är, det håller inte så länge. Jag försöker laga det i ren förtvivlan. Samtidigt som jag bara väntar på att det går sönder, som jag enligt erfarnehet, alltid får vara med om. Jag vet att fallet alltid kommer. Ändå så griper jag efter varje stå som kommer, oavsett hur smalt eller bräckligt det är. Samtidigt som jag också vet att krashen kommer, för eller senare.

Men, jag är människa, jag lever på hoppet. Jag kommer alltid, alltid, gripa efter dessa små, små grässtrån. För varje gång hoppas jag att kanske, kanske, kan detta grässtrå växa till en blomma, eller ett träd? Även fast jag inte själv tror på det så kommer jag aldrig sluta hoppas.

Jag ska strax hämta Milton så ska vi packa och åka iväg. Vi ska se Draktränaren på 3D. Det ska bli skönt att få tänka på något annat och att få ge Milton den upplevelsen. Jag har egentligen inte alls råd, men eftersom det ändå är helt åt skogen med pengar så kan det ju kvitta med ett biobesök. Vi blir lite gladare och får göra något roligt denna månaden i alla fall. Allt jag har vill jag ju ge till min son, han är ju mitt allt.

Jag är bra på att skriva. Jag kan uttryka mej bra, även om jag kanske inte följer grammatik och stavning rätt alltid. Men när det sen kommer till att få fram saker muntligt kan det ibland vara lite svårare. Jag har genom bistra erfarenheter lärt mej att alltid trippa på tå och försöka i den största mån bara finnas där, flyta med och aldrig ställa krav. Aldrig ställa till med problem, aldrig synas egentligen. Men det där med att synas, eller rättare sagt, inte synas, är jag rätt så dålig på. Sedan jag föddes har jag nog alltid varit den person som i hemlighet vill ha uppmärksamhet. Men det är nog en vara jag inte är bortskämd med. Jag är också en väldigt känslosam person. Men det är ännu en till grej som jag verkligen lärt mej att inte visa utåt. Genom bistra erfarenheter under livet har jag inte fått bekräftelse vare sej jag varit glad eller varit väldigt ledsen.

En dröm är faktiskt att våga låta tårarna trilla, framför någon, och få känna det genuina trösten och att våga lite på att visa mina känslor. Men det är något jag måste jobba med. Att verbalt bli bättre på att utrycka mej och att inte trippa runt på tå. Även våga lite på folk att de inte kommer göra illa mej bara för att jag visar mitt sårbara jag.

Jag är inte den dära stålmamman jag vill vara. Som jag tidigare skrivit skulle jag ibland bara vilja bryta ihop och visa det för omvärlden. Men det går inte. I sådan lägen går jag hem, låster dörren, släcker alla lampor (ingen får ju tro att jag finns där innan för) och stänger sovrumdörren, gömmer mej uunder täcket och låter det braka lös. Jag vågar inte vara den jag vill vara. Så enkelt är det. Men det är också livets hårda läxor som gjort mej sådan.

Allt jag kan hoppas är att  jag ger allt jag kan till min son, så han får ett bättre liv. Det är min livsuppgift. Vem vet, kanske hänger jordens framtid på just det? Som John Connor i Terminator. Lite fantasi får man väl ha?

Nu ska vi gå på bio. =D

I förra veckan så kom jag fram med ett recept på en underbart god sallad. Så i kväll ska jag avnjuta en sista lyxig måltid innan jag går över på diet i ett par veckor.

Salladen innehåller Ruccola, Baby Spenat, strimlade soltorkade tomaret och honungs Chevre men pinjenötter ovanpå. Det är helt underbar! Jag har en stor skål med den, och lite kyckling med pommes och en lyxig sås till. Men huvud rätten blir salladen.

Mina tankar och funderingar har tagit en helt ny vändning vad gäller framtidsplaner. Har funderat länge på att göra slag i saken och gå vidare inom konsten. Den 31 Maj är sista ansökningen till Konsthögskolan här på Umedalen. Jag har tillräckligt bra självförtroende att jag känner att jag borde kunna komma in, bara jag lägger ner min själ i arbetsproverna. Ska slutföra min lerskulptur och sätta fart med nån ny. Sen ska akvarellblocken och färgerna fram. Likaså kol och skissblock. Bara så jag får känna på det lite igen.

Ja, nu ska jag nog steka på den lilla kycklingbiten jag förberett, så jag kan få mat snart.

Skrev ett inlägg imorse, men när jag skulle spara det så had ejag blivit utloggad. Då blev jag lite less så jag skrev int eom det. Provar nu igen.

Milton är hemma idag igen. Han klagade över att han hade lite ont i magen i frömiddags så bättre o ta det lite lugnt. Han mår dock bra, även om han inte kommit igång i maten riktigt än. Men det kommer nog. Vi får se hur han känner sig i morgon.

Jag ska på möte med Fotoföreningen ikväll, så Milton skall upp till sin Mormor. Det är inte lätt o hitta barnvakt. Nåja. Det löste sig ju i alla fall. Missade Förldrarmötet igår, men det är inte så mycket att göra något åt.

Imorgon skall jag jobba igen. Eftersom Milton varit sjuk så har jag ju inte jobbar något än. (Ni förstår att jag fortfarande talar om Arbetsträning via Fk? Jag jobbar alltså inte på riktigt, men det blir bara enklare o skriva så). Så blir det på Fredag också. Men sen ska jag o Milton och se bio. Draktränaren på 3D så klart. Var ett tag sedan jag var på bio nu. SÅ känns som det är dags. Den filmen verkar ju vara roligt också. Ska förbi idag och köpa ut biljetterna har jag tänkt.

Sen är det till att börja alla förberedelser inför kattutställning. Snart här i umeå, sen Östersund, Övik och Skellefteå. Sen bär idet iväg till Trondheim. Hur jag ska finansiera det vet jag ännu inte. Katt"kassan" är tom, och jag har inga hushålspengar att ta av heller. Har ju ingen sponsor heller. Det får bli ett senare problem.

Så nu ska jag kanske ta o göra lite nytta av dagen? Fast först lite läxläsning med Milton.

Natten var lugn, i alla fall för Milton. Han sov jätte bra och vaknade så klart innan kl 6 imorse. Men han somnade ju innan kl 19 också.

Han är pigg och kry i alla fall, så ska laga havregrynsgröt till oss för frukost. Så ska vi mysa framför tv´n, å faktiskt äta frukost framför tv´n till och med.

Eftersom han mår så pass bra idag så är vi tillbaka till det normala imorgon är det tänkt. =)

Nu ska jag gå o laga frukost.

Min stackars lilla älskling har varit sjuk. Jag fasade för en jobbig natt för oss båda. Men han har sovit som en stock sedan kl 18. Han var och lekte hos en kompis efter skolan. Där blev han rejält illamående och kräktes. Stackarn. Väl hemma så kräktes han en gång till, sen la han sej i sängen och sen sov han! Jag väckte upp honom vid kl 20 och bytte kläder och fick i han två klunkar vatten. Sen har han sovit till bara nyss. Då var han törstig och ville komma till min säng. Han lyckades somna om i godan ro. Men inte jag.

Så då sitter jag här igen. Fikar lite frukt och ska läsa en liten stund. Innan jag försöker sova igen. Denna gång är det ju för oro för min lilla son som jag inte kan sova.

Man blir väldigt hjälplös när de små blir sjuka. Helst hade jag ju velat ta över sjukdomen själv så han slipper. Nu verkar det som om det gick över snabbt och jag hoppas att han fortsätter vara frisk. Så får vi två lugna dagar hemma bara han och jag. Se på nån film, spela lite spel och bara vara han och jag. Ska passa på att städa lite jag också.

Nu ska jag plocka upp boken igen. Har änltigen kommit igång att läsa. Har ju sämre perioder med Fibron då jag inte fixar att läsa. Det är så skönt när jag tar mej ur de perioderna och kan börja igen. Jag älskar attt läsa en god bok. Jag brukar läsa Fantasy mest, oftast på engelska. Men nu läster jag faktiskt en hederlig roman. Jag behöver lite romantik ibland också. ;-)

Dagen började lite segt. Jag tror jag fått nog av hålligång för ett tag nu. För första gången på väldigt, väldigt länge så blev det faktiskt för mycket av det goda i lördags. Inte så att jag inte visste vad jag gjorde, men jag kunde haft mycket roligare utan en del. Det var en lite seg dag igår, och det tog ett tag för mej att koma igång idag.

Min far smsade mitt på dagen och sa att han var på väg med en massa flyttkartonger och skulle hjälpa mej städa lite.  Så det var ju bara o rycka upp sig och såttt igång. Går ju inte att tacka nej om jag får lite hjälp. Så lite nytta har jag faktiskt gjort. Flyttat om lite bokhyllor och packat ihop lite lådor. Nu känns det ok i vardagsrummet för tillfället i alla fall. Sen får jag se hur det blir med hall, sovrum och Miltons rum.

Så fem positiva grejor om dagen:

• Flyttat möbler
• Packat lådor
• Tvättat
• Diskat
• plockat.

Ja, vissa saker kanske känns som bara vanlig vardagsrutiner, som att diska och tvätta. Men ibland så får jag även kämpa med det för att jag ska få till allt. Ibland funkar allt som det ska. Men då gäller det ju att se det positiva de dagar jag får till det, stärka det positiva så att det till slut blir bra öven de sämre dagarna.

Nu ska jag redigera några kort tror jag. Se om jag får upp några av mina tavlor på väggen också. Ja, det låter ju bra. Får se vad som blir gjort.

Nu kommer snart våren! Ja, den meningen kanske känns lite långt bort om man kollar ut genom fönstret och ser snön falla tjockt igen. Men jag hörde en fågel idag, han satt här ut i en av träden och sjöng. Han sjöng att snart är det vår! Ja, det är för mej ett säkert vårtecken när de underbara vårfåglarna börjar sjunga sin härliga vår sång! Denna gång var det en talgoxe. Så snart kan jag garanterar att det börjar kännas att vintern släpper sitt grepp.

Milton är hos hans nya stödfamilj. Fick just ett mess om att det går jättebra. Han har en ny kompis där också, de verkar funka jätte bra ihop. Så får vi se om han blir kvar hela helgen eller om han åker till pappa någon dag också.

Så jag är barnleding, igen! Har ätit en super god middag. Ostfylld baconinlindad kycklingfile, rök- och honungsmarinerad, med pommes, sås och en härlig sallad med spenat, ruccola, soltorkade tomater, pinjenötter och honungsChevre (nåt som jag bara  kom på när jag handlade, som blev en jätte hit!). Jag är proppmätt! Salladen var super god, så blir nog läge o bjuda på den i morgon.

Ja, imorgon är det kompismiddag, sedan kanske en lite"förfest"och sedan Coverclub som gäller! Fast på dagen är det bil skruvar dags. Ska upp till mamma och se om jag får igång en av deras bilar. Jag måste det, för min lilla skrutt bil trillar isär snart. Nu är troligtvis en av drivknutarna på väg o paja också. Känns som att det är lite för mycket att fixa. Så ska se om jag får igång mammas gamla bil. Är dock något elfel, el är inte min starka sida, men känns som det kanske är lättare att få igång den än att fixa allt som är på golfen. De vill dessutom ha hjälp med Oves nya bil, han har köpt en gammal Lada. Är tydligen något som tjuter i den, så ska väl kolla och se om jag kan vara behjälplig.

Nä, nu ska jag se färdigt filmen. Eller nä, ska först gå o köpa en påse godis och hälla upp ett litet glas vin. Lite efterrätt måste jag ju ta mej. =)

Ha en trevlig kväll/helg, det ska jag ha!

Det har  varit en tung vecka men nu känns det som det har vänt. Trots att snön vräker ner ute. (Är det inte dags att det börjar smöla nu?)

Jag har tänkt att jag och Milton ska äta pizza idag. Kan vara mysigt att få köpa hem mat och kanske till och med äta en tv middag.

Iland måste jag släppa lite på krave n på mej själv. Ibland kan vi faktiskt vara lite slappa och bara göra så här. För igår var ingen bra dag, då åt vi uppvärmd mat och jag var inte alls så duktig som jag ville vara. Men, det spelar ju inte någon roll i det stora hela! Om Milton äter middag framför tv´n till och med två eftermiddagar i rad, eller 1 gång i veckan eller något sånt! Hur fint måltiden stämmer överens med tallriksmodellen, eller att middagen serveras kl 17 varje dag, är ju inte det viktiga. Det som är viktigt för honom är ju att han är trygg, han får uppmärksamhet och att han känner sig älskad.

Jag är bra på det! Han får uppmärksamhet, visst är det perioder som det blir lite sämre med den varan, men så är det alltid! Han är trygg här hemma och han vet att jag älskar honom mer än allt annant i världen!

Jag är Miltons bästa mamma, just för att jag är hans mamma. Han känner sig älskad och han vet att han är det!

Men nu ska jag åka och hämta honom, så ska vi göra några ärenden innan det är dags att köpa pizza.

Just nu går det lite tungt. Har varit lite fullt upp ett tag, och nu börjar det kännas.

Men däremot har jag plockat fram mina målar grejor. Fast än så länge har det bara blivit blyerts teckningar. Vad jag tecknar? Ormar så klart. Har gett mej tusan på att jag ska studera och lära mej hur ormar är uppbygda, men olika utseenden och olika teckningar och mönster. Första halvfärdiga blev ok. Lite som jag måste fixa, en delen blev bra sen blev andra halvan av huvudet lite vint. Så ska rätta till det. Så här ser den ut:

Som synes så blev bortre näsborren helt fel placerad, så det ska rätas till. Sen så behövs det ju en massa skuggning osv, funderar dock på att göra en helt ny med samma motiv. Ögat är jag dock relativt nöjd med.

Men nu är det frukost och ett avsnitt Vampire Diarys som gäller innan jag målar mera ormar.

Gårdagen var händelserik. Det hände mycket på Holmsund sTropikhus i alla fall.

Dagen började med att jag kunde rapportera att Rutpyton parade sig. Sen följde dagens sysslor med skötsel av djur, ormar, ödlor och däggdjur. Vi har fått bygga om en hel del hos våra Taggsvansvaraner, så efter lunch fortasste vi med det. Mitt under bygget så kom den en besökare och frågade:

-Ska äggen vara där, är det riktiga ägg eller bara atrapper? Hela jag såg nog ut som ett frågetecken och det tog ett långt tag innan jag förstod vad som var frågan.

Så mitt framför alla besökare så började Emma, Tropikhusets 5 meter långa Tigerpyton lägga ägg! Jag har gått och väntat och väntat på detta i flera flera veckor. Är så glad att jag faktiskt fick se! En bildserie nedan:

Förljande tre bidlerna ser ni ett ägg komma ut:

Mitt i det hela så ser jag även Parning mellan Dvärgskallerormarna!

Vk var öven där och fotade, så vet inte om det kom någon bild i tidningen idag, den kanske kommer i morgon också.

Snart kommer äntligen Milton hem. Så funderar jag på att ta med honom så han får kika på äggen. Men nu ska jag ut och handla lite mat både till oss och till katterna. Fundrar också på att föäga om mitt hår, men får se hur jag gör.

Denna vecka blir lite lugnare så ska passa på att ordna lite här hemma. Har idag också lagt ut annonser på fyra katter för omplacering/fodervärd. Det smärtar, men det blir ändå bättre i slutändan trot jag.

Nä, dags att sätta fart på dagen. Strålande sol från en blå himmel.

"En sånd där dag." Det känns som om det blir det idag. Än så länge funkar inte mina fingrar som de ska. Jag tappar mina tabletter i golvet. Nyss lyckades jag på något sätt "kasta" tandbordsten ur munnen. (Hur tusan man nu lyckas med det...). Men det blir väl bättre hoppas jag.

Gårdagskvällen var lite jobbit. Känns ibland bara så tungt att altid komma hem själv, alltid bara vara jag. När Milton är hemma så ska han ju tll kompisar så får jag ju i alla fall prata med någon annan på kvällarna ibland, korta stunder. Men mitt hem ser ju ut osm det gör, jag rokar inte plocka i ordning och börjar röja just nu, så känns inte heller som om jag vill bjuda in folk. Men igår var jag ensam. Nu har det snart gått ett år sedan jag skiljde mej. Faktsikt så börjar jag känna mej redo för att i alla fall hitta någon att vara lite mera vän med. Men då måste det ju klicka. Det är nån som jag vet gärna skulle vara där för mej. Men jag känner inget för dem. Även fast jag så väl vet att de personerna kanske är vad jag just behöver, trygga, lugna, ordnade och trevliga. Men jag saknar känslorna, jag saknar glimten i ögat. Jag vet inte. Just nu missträstar jag ganska mycket. Känns som att jag kommer få leva så här själv resten av mitt liv. En ensam gammal gumma på 90 år, med sina djur. Som blir riktigt förbannand då någon kommer med förslaget att jag kanske skulle in på något boende. (Ler ändå lite åt bilden).  Just nu är min självkänsla i botten kan man väl säga....

Jag är såå glad att jag hittat Holmsunds Tropikhus. Just nu är jag hellre där än här hemma. För är jag här hemma så känner jag det stora måstet att få städat, som är så tråkigt, jobbigt och bara ja.... Blä.

Har suttit och försökt komma på ett bra tema till min kattsida. Jag måste få ut sidan snart. Men det blir bara döskallar och andra Grunge/Emo saker. Får hitta på något som passar i den stilen. Går lite tungt bara.

Men nu ska jag dra iväg på "jobbet". Sista dagen det är fullt, sen blir det lite mindre, känner att jag har hittat min gräns nu i två veckor. ;-)

Ja, så bär det av igen. Jag och missarna (Nakenfinsarna) är på väg till Tropikhuset för sista framträdandet. Idag och I morgon. Kl 14.00 båda dagarna. På söndagen kan du dessutom träffa VÄrldens Minsta Möss, den Afrikanska PygmeMusen. Jag efterskänkte mitt par dit.

Vi ses väl?

Sitter och lyssnar p Morgonrock i rockklassiker. De har sin dagliga morgonchock. Ibland är det väldigt roligt, ibland lite sämre.

Gårdagen tog jag det lugnt. Jag skulle ut på en fotopromenad. Började bra. Sen kom regnet. Bara en liten skur så jag fortsatte. Men sedan började det om. Hmmm. 30 Minuter senare så var det inte riktigt lita roligt med regn. Men hoppas jag fick lite roligta snöregnbilder.

Nu bör det snart av på jobbet igen. Får se hur mycket folk det kommer idag. Alltid lika spännade. =)

Jag började spara in burshar till Photoshop på denna dator. Jag vill ju bygga om men hemsida (alltså katt sidan), har börjar men inte fått till något bra. Så nu har jag börjat ordna upp Brusharna i olika kategorier och då tror jag det går lättare. Har ju tex säkert (minst) 300 olika döskallar, och är det då ca 400 olika Swirls så blir det väldgt mycket om jag bara har ett enda bibliotek. Har ett par Bibliotek att lägga in sen kan jag börja skapa.

Enda problemet jag ser är att jag ska bygga en sida för katterna. Har dock mest Emo, Grunge, döskallar hjärtan och tillhörande till dessa stilar. Undrar vad jag får till för Katthemsida?

Funderar på om jag hinner en kopp kaffe, men tror jag får ta det på jobbet. Men efter jobbet vet jag vad jag gör: Bygger hemsidedesign!

Jag sov ovanligt gott inatt. Jag låg och vred mej i en time eller mera, kollade på klockan och den var midnatt. Suck. Men så råkade jag kolla på telefonen och den stod bara på kl 23. Hade lyckats ställa om klockradion en timme framåt. Så jag "tjänade" en timme. Kändes genast mycket bättre! Jag somande ganska så snart och vaknade sen 30 min inann klockan. Underbart.

Men nu är det dags att packa in katter och bege sig på Holmsunds Tropikhus. Vi har visning idag också. Fast denna gång kl 11.00. Ni kommer väl?

I måndags gick det suveränt med katterna. De trivdes bara bra på kontoret och låg och myste på kassabänken. Så här såg det ut:

Blid snuttar faktiskt på sin mamma. Trots att hon är äver ett år gamal! Det brukar kunna vara så ibland.

I eftermiddag skall Bure chippas med "kastrerings chip". Det blir för mycket att ha två fertila grabbar som jagar tjejerna. Jag ränkande ju med att behöva chippa en utav dem, så det följer bara planeringen. Jag hoppas det hjälper och att han sen om ett år kan blir fertil. Det finns en liten risk att han blir steril också, men det hoppas jag vi slipper. Men i det hära läget väljer jag ändå Motorini. Han har en parning inplanerad i Augusti och hans gener finns ju inte i Sverige. Bure har ju en hel bror i avel här i Sverige så hans gener går att få tag på på annat sätt om det skulle bli miss i planeringen.

Nä, nu måste jag packa in katter och åka. Hoppas vi ses.

Jag tycker inte om när jag komplicerar till saker. Men ibland så hjälps det inte vad jag än gör, förnuftet vill inte segra.  Nåja, för det mesta lyckas jag i alla fall .

Nu ska jag ta mej lite middag och kanske se på en till film? Såg en zombie film förut, så kanske dags för en liten riktigt skräckis? Inte för att jag egentligen tror jag bli så rädd. Även om jag skulle vilja det. Har en liten förkärlek till  allt som heter monster, zombies osv. Ju overkligare dest bättre. Eller gärna så verkligt fast med mycket övernaturligt. En favorit blev nog Paranormal Activity. Slutet är obetalbart. Funderar på att se det igen.

Vet inte om  jag orkar med att se en hel film, men får väl sätta mej o prova. Egentligen borde jag städa lite, men det får nog vara till imorgon. Jo, imorgon så ska jag återigen ta med mej mina sphynxar till Tropikhuset! Denna gång är det kl 11.00 som gäller!

Jag fick i alla fall prata av mej idag. Var hos en gammal vän och vi pratade om det mesta faktiskt. Var skönt att bara kunna vara sej själv och prata gamla minnen. 

Ha det bra.

På väg ut.

ut i mörkret.

Bort från ljus, bort från männsklighet. Mörker, ro, stillhet.

Natt. Mörker. Stillhet. Porlande vatten, Knarrande snö, knakande träd och lysande stjärnnor. Frid. Stilla sinnes ro. Om än den gnagande känslan, de irrande tankarna finns kvar så märks de inte hör och nu.

Telefonen ringer. Oväntat! Hopp, värme, ljus. Åter in i ljuset, in dit människor finns. Tillbaka. Välkommna tankar. Inre värmer. Ett hopp, en önskan.

Vandrar sakta tillbaka. Världen finns kvar. Jag välkommnar den än en gång.

Stilla väntan. En känsla av förväntan.

Än finns ro. Nattens mörker har gett mitt irrande inre lugn. Nu kan jag åter vandra i människornas värld.

Morgondagen bär ett annat liv, ett hopp om ett annat liv. Kanske? Värmen bultar genom kroppen och hoppet finns.

Ja, som rubriken säger så blir det Sphynx visning på mitt "jobb" idag! Jag tar med mej Ego och Blid hela dagen idag så ska de vara på kontoret (Där man betalar in sig) medans jag gör jobbar med annat. Sen kl 14.00 så ska jag visa upp dem och berätta om rasen, katterna och allt ni vill veta om rasen sphynx!

Ni kommer väl!?

Jag badade dem igår, vips så var även Motorini blöt. Han var ju så klart med vid badkaret, så plumsade han i. Hihi. Sånt brukar hända...

Dessa har jag med mej:

Jaha, jag skulle omplacera en katt. Men nu har jag helt plötsligt två katter för mycket. Hur går det till?!

Jo en katt som jag hade ute på foder fick jag tillbaka. Men den honan kunde jag skicka med den katt som jag hade här hemma som jag skulle omplacera. Så slutet gott, allting gott? Nej. Fick besked idag att den som skulle ha dessa två katter inte kan ha dem! Så nu har jag helt plötsligt en katt mer än jag började med! Hur ska nu detta kunna sluta!

Det var så skönt att ha hittat hem till dessa två, för jag har helt enkelt inte plats och råd att ha alla katter. Så nu får jag försöka hitta på någon lösning så det hära går runt. Jag orkar inte det här just nu! Men jag måste, har inget annat val.

Någon som är intresserad av två Cornish Rex fröknar? De överlåtes i så fall kastrerade, så de är inte något för du som "vill ta en kull".

Nä, nu är det frukost och sen iväg. Hoppas resten av dagen blir lite bättre.

Hittade igen en del bra texter om Fibro så ville dela med mej. Om du inte vet riktigt vad det är så läs så kanske du förstår lite bättre.

Att leva med Fibromyalgi!

Till alla friska som ej förstår eller till er friska som vill förstå hur det är att leva med fibomyalgi föreslår jag att ni
går till jobbet med.....

En begynnande förkylning.
'Lite små feber.
Dov huvudvärk eller lite dov tandvärk.
Malande mensvärk, eller känningar åt gallan.
5 till 10 småstenar i skorna.
Tag med en gummiklubba eller liknande och slå med jämna mellanrum lite varstans på kroppen.
Tag en dos med Bricanyl så att hjärtat börjar hoppa så smått.
Drick ett rogivande te så att du har svårt att hålla dig vaken.
Ät en hel påse katrinplommon.
Tag en lång bit tejp och sätt den längs med ryggraden, så att det känns s pänt och stelt när du böjer dig.
Spola händerna i kallt vatten, känn smärtan och stelheten.
Tag lite hudlotion i ögat så att synen blir lite dimmig.
Det och lite till är vardagsplågor.
Utöver det här finns det sämre dagar då får man multiplicera detta med ett lämpligt tal.
En liten fråga -
Hur många av er orkade med de första timmarna ? första dagen ? veckan ? månaden ? året ? åren?

Hej! Mitt namn är Fibromyalgi.

Ja, nu sitter jag här igen. Fast nu var det ett tag sedan känns det som. Efter att ha legat och vridigt på mej i flera timmar med väldigt lite sömn fick jag nog. Gick upp o tog värktabletter, sen slog jag på datorn. Har suttit o spelat lite på facebook men känner det är dags att snart krypa till sängs igen. Jag hade ont, men också väldigt jobbiga drömmar om ormar. Jag sprang runt som en galning på jobbet och skulle lyfta i och ur ormar, samtidigt som ormar försvann, det var ormar som mådde dåligt, ormar som la ägg och samtidgt i det gela så kom det massa besökare. Det blev på tok för mycket. ;-) 

Men jag är så nöjd och glad med mitt "jobb"! Jag har börjat få hantera ormar lite mera nu och det är så roligt. Spännande samtidigt som det på ett kontigt sätt känns som det jag är född till att göra. Ja alltså hantera djur vet jag att jag kan. Men ormar har jag ju inte tidigare hanterat så mycket. Men nu känns det som den naturligaste saken i världen att se att jag kommer hantera även giftiga ormar.

Det är så skönt att jag hittat min nisch i livet! Vad mycket ljusare allt ser ut! Jag är så glad och nöjd.

Men nu ska jag gå tillbaka till min varma säng, jag satte på värmedynan innan jag gick upp. Så ska jag mysa ett par timmar innan det är dags att kliva upp och se till att sonen får frukost och kommer till skolan.

Ja, med dieten går det relatvit ok. Har fuskat lite. Morötter och lite mjölk i kaffet. Men annars känns det ok.

Hoppas ni alla andra där ute sover gott, nu ska jag försöka göra det. Och minns: Kastrera era hakatter!!!!!

Jag är faktiskt väldigt väldigt arg på alla er som låter era okastrerade hankatter springa lösa i bostadsområden! I morse när jag klev utanför dörren, vad mötte mej? JO, Stinkande hankattskiss!!!! På min framdörr! Var bara o ta fram skurgrejor och en spray som är gjord för att ta bort just hankatts kiss lukten. Inte för min del, att gå ut och in genom dörren tar inte så lång stund. Nä, jag tänker på mina katter!

Vad tror ni händer med mina ny fertila killar om de är en främmande hankatt som går och sprayar på min bro?! Även om det är på andra sidan dörren så känner de doften ändå! De kommer så klart själva att börja markera över den doften= på INSIDAN av min dörr!

Min förhoppning är att jag ska kunna hålla dem fertila ett tag, så länge som möjligt. Det går inte om de börjar spraya. Då blir de antingen kastrater eller chippade. (Ett nytt katreringschip som kommit, de blir som katrerade i ca ett år, nackdelen är att man inte kan vara helt hundra på att de inte blir strerila efter detta år, så det är en sista utväg). Så jag KAN inte ha andra hankatter som går och sprayar på min bro! Jag stastar tid, energi, och massa pengar (jag skippar tex att köpa smink, fina kläder osv och lägger det på mina katter) på katterna. Jag ser till att de är friska om de ska föra sina gener vidare. Lägger jag ner en stor summa pengar på att köpa in och hämta en katt i Danmark så blir jag inte så glad om dessa avelsplaner grusas för en okasrerad huskatthanse går o pissar på min bro!

Ni som har huskatt, raskatt för den delen också, som ni låter springa lös: KASTRERA!!!!! Hemma hos er kanske katten inte markerar, men på grannarnas broar, bilar, utemöbler, ja det mesta.

Det är inte försvarbart heller att ni ska ha en fetril hankatt springade lös! En honkatt kan under sin livstid producera ca 100 kattungar. En HANKATT däremot kan ju para ALLA grannskapets honor och ännu flera längre bort. Alltså minst 10-20 honkatter. En uträkning på hur många kattungar det blir per katt, om hanen parar 20 honor och varje hona får 100 kattungar. Ja, det blir ca 2000 kattungar per hankatt!!!! Så tänkt på det ni som låter eran hane springa lös!

Nu är kanske 2000 kattungar att ta i, men en hankatt skulle ju faktiskt kunna bli pappa till ännu flera. Men säg att han bara blir pappa till 500 kattungar i sin livstid, vill DU ha dessa kattungar, som kanske blir hemlösa, misskötta och oönskade, på ditt samvete?

Kattstatus.se är en väldigt bra sajt där du kan läsa mera om hur vi kan hjälpas åt att höja katternas status.

Ville bara presentera våran nya familjemedlem:

Det är en liten kille av arten Argentisnk busksnok. Det latinska namnet är Philodryas baroni. Planen är att så småningom skaffa en hona till denna. Men först ska vi bara se hur det går.

Men nu så ska jag ta en dusch sen slö en liten stund framför tv´n innan jag går till sängs.