Allt kan inte bara vara nöjen och kul, allvaret måste också fram

Visst lever många i en glädjetillvaro och tror att allting ska vara kul och roligt. Det kan också vara olika från individ till individ vad som är roligt och även kul. Äta god mat, resa, köpa kläder, handla överlag och inte tänka på hur det kan se ut för människor som ingenting har av detta. Men jag tycker vi än en gång kan ställa frågan, vad är det verkligt viktiga i livet? Vi får inte glömma att det är vi de ”rika länderna” som till största delen bidrar till utarmningen av vår jord. Varje person i det ”moderna samhället” kräver oerhört mycket energi i jämförelse med exempelvis en kines (av den gamla sorten), eller människor i Indien och länder där fattigdomen fortfarande är ett stort bekymmer. Därtill alla krig som pågår vilket också samtidigt tär hårt på jordens totala resurser. Ser vi till den globala uppvärmningen har den givetvis pågått under lång och att återställa den till vad vi kallar ”normalt läge” är inget quick fix, om det nånsin går. Allting går i cykler om 10 000 år (ungefärligt) och den istid vi en gång hade byttes till det vi klimat vi nu har. Jag är ingen expert sia om framtiden och hur det kommer att se ut, men tittar vi nu till hur det blivit finns det många exempel på att det hänt något och även fortsätter hända. Polarinstitutet på Svalbard där man trodde det var säkert förvara alla nuvarande genetiska former för framtiden i den som alla trodde den perfekta miljön med permafrosten och ett nedkylt klimat har nu tagit en drastisk vändning.

Hur är det i våra närområden och nu i Sverige, är inte torkan och därmed missväxt ett faktum. Våra matförråd är hotade och det är allvarligt. Städerna och stadsbon borde vara mest bekymrad och alla vi andra konsumenter också, läget börjar bli allvarligt. Vatten är vår största gåva och upphov till allt liv på jorden, ändå verkar inte många förstått det. Det slösas snart sagt på alla plan i vår ”moderna värld”. Man försöker förhindra konsumtionen och det som tär på klimatet med höjda skatter, men vad bryr sig människor egentligen så mycket om det. Man klagar lite och sedan är det på samma vis igen. Det drabbar också som regel den kategori av människor som inte har några andra alternativ.

Vi kan också fråga oss var går gränsen när vi människor fått det så bra att vi är nöjda? Det har aldrig varit så mycket utsläpp som nu trots det pågår en bekämpning av detta. Elbilar, elcyklar, flygskatt osv, okej, men livsstilen verkar vara densamma. Kanske krävs det en nationell samling över hur vi tänker oss framtiden. Jag kommer inte längre, men kanske ändå skapat en tanke till några.

Ser vi från ett bibliskt perspektiv börjar vi inte sakta men säkert närma oss domedagsprofetian?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>