Både bra och dåligt

När jag tittar tillbaka inom skogen och skogsbruket hur det utvecklats och även allt annat har det blivit både bra och dåligt. Den som avverkade skog (häruppe) gav naturligtvis många jobb och det var nästan vad de flesta arbetade med. Mycket av det var också säsong. När inte skogen fanns, fick man hålla på med annat. Att vara bunden till ett yrke eller ett arbete var ganska sällsynt. Det var mera de som gick (tråkiga) utbildningar som hade tänkt sig det.

Jag kommer bara ihåg hur det kunde vara när någon ville ha en lantmätare, den måste komma från Umeå och betraktades som en höjdare. Det skulle nästan vara så att man skulle knäböja, för att denne betraktades äga kunskaper utöver det vanliga. Samma sak inom skogen, vanligtvis en skogvaktare för den privat ägande skogen måste till för att ha rättighet ta ut skog, så kallade stämplingar.

Jag uppfattar det på det viset att det var så ”kringjobben” blev till. Skogsvårdsstyrelsen och annat där just de människorna skulle ha sina arbeten på bekostnad av skogsägarna. De stora skogsbolagen hade sina egna människor som skötte det här. Skogsfaktorer osv. Men det skulle till en märkvärdig utbildning för att begripa sig på det här.

Skogsägaren själv var knappast sin egen herre och vi ser hur utvecklingen blivit. Från det småskaliga och mera människovänliga och även det vi kallar för ”det hållbara samhället” har direkt spårat ur. Hade vi haft en annan utveckling av de mera småskaliga kunde vi haft en bättre utveckling i den norra delen av Sverige.

De flesta myndigheter och olika institutioner, anläggningar m m vi nu har är uppbyggda därefter. Att det ska skapas jobb utifrån det som varit naturligt och även tillkommit på naturliga vägar. Det måste nu vara specialutbildade människor som ska se till att allting sköts på ”rätt sätt”.

Visst har allting blivit bättre beroende av hur man ser det, men visst har vi nästan större problem idag och kanske också står inför eller kommer få. Men vi har ju de ”kloka” att lita till, såna med långåriga utbildningar som beräknas kunna allting och sköta utvecklingen åt oss.

Från häst och kärra till den slukande maskinen som går bärsärkargång och ger oss välfärd?

Är inte bara allting kortsiktigt tänkande och att ge största möjliga avkastning under kort tid. Vad som sedan händer bryr man sig knappast om. Det är ju på det viset allting är uppbyggt, från Wall Street till mellanhänder inom EU och slutligen även greppar oss. Ta ”bara” hyresmarknaden och alla där som blivit miljardärer och det skryts om. Vem är det egentligen som gynnats av utvecklingen och hur fungerar den egentligen? ”Småfolket” gnetar och arbetar och ser till att bygghajar och andra ”storfräsare” kan bygga upp sina miljardindustrier.

Skulle alla (över)-vinster fördelas mera på folket och tillgodose allas vår välfärd och på en rimlig nivå och att landet som helhet kunde utvecklas mera jämlikt oberoende av geografiskt läge. Skulle vi alla må bättre då? Mindre stress och sjukdomar. Trafiken flyta lugnare, tågen hålla sina tider och fungera bättre, ja allting komma till en annan nivå. Men givetvis, de stora vinstjägarna skulle få sämre tider. För dessa finns inga gränser även om de orsakar katastrofer, krig eller på annat sätt utsätter människor för lidande. Deras stora vinster är det som sätter fokuset.

Ett hopplöst läge? Vi bestämmer själva, eller gör vi inte…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>