(2/2) Långa avstånd? Javisst!

Visst har vi långa avstånd generellt häruppe i de norra delarna av Sverige. Speciellt de områden som inte hör till kusten. Kommer vi längre inåt landet börjar det tunnas ut mer och mer. Ser vi till våra små” kommuner, med lite befolkningsunderlag men oftast med stora ytor och de områden som ändå bebos är det långa avstånd däremellan.

Om vi tar V-mina, själva centralorten och avstånden därifrån till olika platser är avstånden även här långa. Till Dikanäs och Klimpfjäll runt 10 mil. Till Kittelfjäll något längre. Så ser det ungefär ut och det fungerar. Jag menar ser vi till avstånden mellan våra inlandskommuner V-mina, D-tea, Åsele och även S-uman är avstånden inte större. Max 7 mil och mellan D-tea och V-mina dryga 5.

Ser vi till det borde det inte vara något svårare samordna detta. Jag tror mycket hänger på mentaliteten, att vi vill vara ”våra egna”. Att vi har olika dialekter inom kommunerna kan vara en sak och en samordning en annan. Nu skiljer det ju på hur ekonomin ligger till för de här kommunerna. En del har det sämre och en del bättre. S-uman verkar ändå ha den bästa, trots sitt lilla befolkningsunderlag. En avancerad gissning är att turismen är bland deras största inkomstkälla. Orter som Hemavan och Tärnaby drar nog till sig många turister. Inte så långväga om man ser Umeå som en stor tillströmning. Blå vägen är ett stråk där strömmen av besökare färdas på och som går direkt på plats.

Visst är det sämre då för oss, både D-tea och V-mina. Åsele däremot ligger centralt i det fallet men saknar de riktiga fjällen som vi har och även S-uman och D-tea, men däremot sin stora marknad har Åsele som förmodligen ger ett jättetillskott varje år. Det blir mera ett invecklat system nå hit för besökarna eller om vi kallar det turisterna. De som har för avsikt komma hit, vill väl knappast stanna kvar i våra centralorter. I de flesta fall är det fjällvärlden som väcker intresse. Oftast kringliga vägar och en del sträckor inte så bra. Ibland rejält hoppiga och skuttiga. Att vi också har sämre förutsättningar i det fallet också är mycket troligt. Tjäle, myrar och andra sämre förutsättningar som att vägarna slits ner snabbare. Vi måste trots allt också tillåtas ha de tunga transporterna. Mat, varor och annat går inte skicka på Internet, vilket ibland man kan tro vissa har den uppfattningen av.

Sedan V-mina tappade Stekenjokkgruvan och nu senast sågen tycker jag de aldrig repats sig.

Någon återupptagen gruvdrift verkar inte finnas bakom horisonten. Det är nog mera en dröm. Men naturligtvis en större arbetsplats som inte ligger på kommunens bekostnad vore önskvärd. Kanske något att tänka på?

Vad händer med alla byskolor i våra olika kommuner? D-tea vet jag – Storbäck varit ifrågasatt. Hur går det med våra egna här i V-mina? Vi står inför stora utmaningar, men jag ser även att det kan finnas möjligheter om vi tänker efter. Vår fina miljö borde kunna exploateras mera utan att ta någon större skada. Eller hur?

Resor med järnvägen ser jag som positivt, de som kommer igång på Inlandsbanan. Men vi måste ha mer. Momsen och de olika skattestaserna på den kan behövas gås igenom. Draghundsturismen får betala 25 % medan en som går på en konsert i huvudstan betalar 6 %. F ö har vi inga konserthus, så det måste väl ändå vara knepigt hur man här tänkt?

Alla Umebor verkar vallfärda till Hemavan

Ekonomi är en sak, att de som är tillsatta för den uppgiften laborerar med siffrorna och kan vrida och vända på dessa, men de är heller inga trollkonstnärer och finns det inga pengar så finns det inte. Nya idéer och ett skapande av intäkter är minst lika viktiga, ja ännu viktigare.

Beträffande det ekonomiska läget och om vi håller oss till inom V-mina är det något som hänger kvar efter föregående konstellation. Om det anses bra eller dåligt får var och en avgöra. Men så är det.

Ser vi sammantaget till vad jag skrivit förstår vi att vi måste även kunna färdas mellan de olika platserna och några kollektiva lösningar för detta torde knappast finnas eller uppkomma, förutom skolskjutsar och andra turer som ingår som en nödvändighet. Det är till största delen det egna fordonet (eller om samåkning sker) vi har att förlita oss till. I det närmaste uteslutande bilen. Avstånd kostar, liksom service. Tvinga inte in oss i storstadstänkandet, det fungerar inte här om inte man är eniga för en avveckling helt?

Jag tar gärna in kommentarer den som tror sig kunna bidra med något

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>