Nicke Grahn, fp-politiker, Dorotea

Snabb-dagis

Av , , Bli först att kommentera 6

 Jag har varit på utvecklingssamtal på dagis för att höra hur året har varit för femåringen och treåringen. Det är alltid nyttigt att få andra personers synpunkter och funderingar om ens barn. Nytt för i år var att barnen hade blivit intervjuade av en förskollärare om hur de tycker att det är och vad de lär sig. Först ut var femåringen.

Dialogen gick ungefär så här:

Förskolläraren: Finns det några regler här på förskolan?

Femåringen: Jaa, det finns det. 

Förskolläraren: Hur skulle det vara om det inte fanns några regler?

Femåringen: Det vore väldigt skönt.

Förskolläraren: Har du lärt dig något här på förskolan?

Femåringen: ???

Förskolläraren: Ja, alltså, är det något du lärt dig som du blivit bra på?

Femåringen: Jag är väldigt bra på att springa fort!

Den grå charmen

Av , , Bli först att kommentera 3

Flickan med snickarbyxorna har målat planket. Herrgårdsgul färg nr 319. Den lille mannen har klättrat på planket. Det hade inte torkat. Han har ganska dimmigt färgseende, verkar det som, men vi andra vet att det han hade på sig efteråt är herrgårdsgul färg nr 319.

Flickan med snickarbyxorna har målat balkonggolvet. Grå färg nr okänt. Jag har gått ut på balkongen. Det hade inte torkat. De grå fötternas charm.

Likasamma vicken man vill!

Av , , Bli först att kommentera 6

– Är det här rätt sot? (fot)

Treåringen, den lille mannen, har satt på sig sina "hoppatofflor" (foppa-tofflor) och håller upp foten. Som vanligt är det vänstertofflan på högerfoten.

– Nä. Det är fel fot. Det är nog skönare att ha den på andra foten.

– Är det här rätt sot då?

Nu håller han upp vänster fot, där högertofflan sitter.

– Nä, du förstår  att om det är fel på den ena foten är det fel sko på den andra också.

Nu blir treåringen arg. Han stampar med foten och fräser

– Pappa! Man stämmer själv likasamma vilken fot som är rätt och fel!

Jag har ansvaret!

Av , , Bli först att kommentera 2

Femåringen och hennes lillebror treåringen är hos farmor och farfar. Flickan med snickarbyxorna och jag är ute på en lååång tur i skogen.

– Nu är det jag som har ansvaret, förklarar femåringen. Har du förstått?

Hon tittar strängt på sin lillebror.

– Ja. Jag har föstått, svarar han lojalt.

– Bra! Där borta är vattenslangen…

Skattetrycket i näsan

Av , , Bli först att kommentera 2

– SLUTA PETA NÄSAN!!!

Femåringen håller på och vänder ut och in på sig själv genom näsan. Som alla mammor och pappor sedan antikens Grekland, försöker vi begränsa näspetandet och hanteringen av diverse snorkusar.

– OCH TVÄTTA HÄNDERNA EFTERÅT!!!

Femåringen tittar harmset på mig:

– Jag har skatter i min näsa. Så det så. Det är därför jag är så ivrig!

Prinsessor utan flytväst

Av , , Bli först att kommentera 6

Femåringen tittar på prinsessbröllopet. Kronprinsessan Victoria och hennes prins Daniel har precis stigit i den kungliga slupen (båten) Vasaorden med 22 roddare.

– Men varför har Victoria ingen flytväst?! Och ingen annan heller? utbrister hon.

– Victoria och Daniel har säkert flytvästen under kläderna, svarar farmor lugnt.

Den lille mannen – treåringen – har en annan teori.

– Det är en guldbåt. Då behöver man nog ingen flytväst.

Gå ut, annars får du gula morrhår!

Av , , Bli först att kommentera 2

Vi hälsar på hos farmor och farfar. Femåringen och treåringen – den lille mannen – tänker gå ut. Farmor tänker inte gå ut. Femåringen höjer varnande sitt finger:

– Om man aldrig är ute kan man få gula morrhår och skallig svans, det har pappa sagt, så det så!

 

 

 

 

 

(Fotnot: Gula morrhår och skallig svans får man enligt det lilla djuret Sniff i mumintrollen om man röker. Tove Janssons böcker står högt i kurs i vår familj och citeras ofta)

Om vita labradorers flyttning

Av , , Bli först att kommentera 2

Femåringen förklarar:

– Det är skillnad på vita och svarta labradorer. Dom vita flyttar ner till Afrika, det är långt att gå, flera dagar är dom borta. Så långt att dom blir hungriga, och, ja, då äter dom väl några älgar så där. Sen när dom är i Afrika så går dom hem. Svarta labradorer är helt annorlunda. Dom går till Sibirien i stället.

Gentlemannen

Av , , Bli först att kommentera 7

Femåringen i överlägsen ton:

– Småbrorsor kan man dänga till hur som helst.

Jag exploderar och ryter:

– Du vet  vad jag har sagt till er båda om att ge sig på den som är mindre! Det är fegt att slå den som är mindre, det vet du mycket väl!!

Treåringen, lillebror i samtalet:

– LÅT MIN ZTORASYZTER VA I FRED!!!

Min vanliga pojke, bara

Av , , Bli först att kommentera 8

– Här får du hundkaka och glass, säger treåringen – den lille mannen –  till sin gosedjurskatt.

– Du, vad heter din katt? frågar jag nyfiket.

– Han heter En Vanlig Kattpojke, vet du väl.

Tystnad. Treåringen kryper upp i mitt knä. Jag fylls av den där häftiga lyckokänslan över vilka fantastiska små människor barnen är.

– … du gör mej väldigt glad , mumlar jag in i treåringens rufsiga hår.

– Ja, säger han. Jag vet det.  Men jag är bara en vanlig pojke.