Sjuåringen och fyraåringen, den lille mannen, sitter i baksätet. Fyraåringen har sin trogna följeslagare Bubben, en väldigt sliten plyschhund, i sällskap.
– Här, säger sjuåringen. Sätt på Bubben mina solglasögon.
Det sker.
– Hahaaaa, säger sjuåringen retsamt. Din gosedjurhund ser ut som en tjeeej!
– Det gör han visst inte, säger fyraåringen argt! Han ser ut som en kille! Eller som farmor! Eller mormor!
– Pappa, säger sjuåringen. Det är snart fullmåne!
– Jaha?
– Då ger sig mina gosedjurhundar iväg. Det är bara latvalparna som åker flyg. Resten springer eller åker skoter.
– Mhm, vart ska de då?
– Till Sibirien, så klart. Och Indien. Men dom undviker Göteborg. Dom tar skogsvägarna!
Fyraåringen, den lille mannen funderar:
– Man kan vara olika storlekar… man KAN vara fyra år!
– Pappa? Hur många kor kan en bonde ha?
Fyraåringen, den lille mannen, sitter i baksätet och vi är på väg hem.
– Ja, om han inte har någon hjälp alls är det kanske tjugo stycken.
– Om det är så här många bondar då?
– Det heter bönder, fem stycken bönder. Jaa, tillsammans kan de nog ha ett par hundra kor, funderar jag.
– Men, pappa, hur har dom tid med alla kossorna sina?
– Jo, det har de. Det finns ju mjölkrobot på många ställen och massor av maskiner och sånt.
Tystnad.
– Om det är nitti bönder och nitti kor, då har dom i alla fall tid, säger fyraåringen. Fast det blir ju trångt!
Sjuåringen och åttaåriga storkusinen har umgåtts intensivt under några lovdagar. Skaparglädjen har flödat, och jag hittade ett av deras tidiga alster.
På ett papper med rubriken "risept" stod följande läckra middagstips:
MOROTSMACKA
1. Ta en macka
2. Lägg på en morot
3. Blanda med bakpulver
– Pappa! Ska jag berätta en läskig historia?
Fyraåringen, den lille mannen, gör rösten mörk och kryper upp i mitt knä.
– Den är riktigt läskig. Jag ska säga till när historien blir läsk! Alla kommer att bli rädda, ja inte du förstås…
Det sista säger han till sin sjuåriga storasyster. Hon är inte ens rädd för myrorna.
Han fortsätter:
– Det var ett riktigt stort läskigt berg. Och där kom det ett monster klättrande. Alla blev jätterädda, men sen ramlade monstret ner!
– Ramlade han ner? sa jag andlöst. Och sen då?
– Sen… fortsätter berättaren med gravlik stämma. Sen, förstår ni, föll det massor. Cyklar och klockor…
– Mamma! Kom och borsta tänderna på mej!
Fyraåringen är trött och tänker gå och lägga sig. Flickan med snickarbyxorna håller på med något outgrundligt på datorn.
– Jag kommer, vänta lite…
– MAMMA! KOM OCH BORSTA MINA TÄNDER!!! NUUU!!!!
– Du får vänta lite, jag måste fixa det här med datorn. Jag kommer snart!
Nu är fyraåringen ursinnig.
– Mamma! Vill du att bakterierna ska äta bort mina tänder, eller?! I så fall är du en dålig mamma!!
Senaste kommentarerna