18153552

Så får sjuka vård i tid

Av , , Bli först att kommentera 2

Tidigare i veckan skrev jag en debattartikel tillsammans med M-kollegor runt om i landet i Dagens Samhälle. Här är artikeln i sin helhet:

Det är oacceptabelt när det tar ett halvår från en cancerdiagnos till att behandlingen startas. M vill återinföra kö- och samordningsmiljarden för att korta vårdköerna. Det är ett av flera besked när Moderaterna nu utvecklar sin vårdpolitik.

Sjuka ska få vård i tid utan onödiga köer, den nära sjukvården måste utvecklas och vårdens medarbetare måste få bättre förutsättningar att klara sina viktiga jobb. Därför utvecklar vi moderater vår politik för en bra sjukvård i hela landet.

Moderaterna har haft ett lågt förtroende i sjukvårdsfrågor hos väljarna. Vi har inte haft rätt svar för att lösa sjukvårdens utmaningar. Nu har vi omprövat och förnyat. Vi har format svar på viktiga frågor om hur sjukvården i hela Sverige kan utvecklas och bli bättre.

För att vården i varje läge ska sätta personen, och inte bara sjukdomen, i centrum krävs förändringar både i grundsyn och i arbetssätt. Vi pekar här på några områden där politik och arbetssätt behöver utvecklas.

  • Vård i tid. Vi ser nu hur väntetiderna ökar i delar av vården, framförallt i (S)-styrda landsting. Både beroende på bemanningsproblem, men också för att fokus på tillgänglighet inte varit tillräckligt starkt. Det är viktigt för den som är sjuk att snabbt få rätt behandling. Det är oacceptabelt när det tar ett halvår från en cancerdiagnos till att behandlingen startas. Det är också viktigt att få besked om var, när och hur man kan få sin vård, ”resan” genom vården. Vi vill återinföra en ”kö- och samordningsmiljard” för att korta köerna i vården. Sverige måste kunna klara 0-3-30-30.

  • En modern primärvård och nära vård. Vi vill stärka och utveckla primärvården och den nära vården. Den ska vara den naturliga första ingången till vården. Den ska var lättillgänglig och med bra öppettider, man ska inte behöva söka akuten för att snabbt få kontakt med vården. Vi vill att varje patient ska ha rätt att välja en fast läkarkontakt. En bättre nära vård är särskilt viktigt för kroniker och sjuka äldre. Vi måste rikta mer av sjukvårdens samlade resurser till primärvården och den nära vården. Vi ser att modern teknik med digitala lösningar behövs i den nära vården.  Vården ska komma närmare patienten.
  • Medarbetarna – vårdens största tillgång. Vården måste bli en attraktiv arbetsplats med möjlighet att utvecklas, göra karriär men också att få livspusslet att fungera. Ska läkare, sjuksköterskor och andra medarbetare kunna göra ett bra jobb och ge bra vård måste de ges bättre förutsättningar. Det kräver bra it-system, bra beslutsstöd, vettiga arbetsscheman, bra kompetensutveckling och att fler yrkesgrupper är med och bidrar. Det ska vara roligt och stimulerande att gå till jobbet i sjukvårdens olika yrken.

I ett Sverige lett av moderater ska varje person vara säker på att få den bästa vården – och också ha eget inflytande över den. Alla ska ha tillgång till en trygg mödra- förlossnings- och barnsjukvård i hela landet. Det ska vara enkelt att nå vården och du som patient involveras i behandlingsvalen, utan att avkall görs på medicinsk kompetens.

Våra gamla förtjänar vård i tid och förebyggande insatser, utan att behöva vänta på att bli ”tillräckligt dålig”. Ett Sverige lett av Moderaterna ser varje enskild människas behov av vård, det är grundbulten i vår sjukvårdspolitik.

Bli först att kommentera
18153552

Regeringen hotar vården i hela Norrland

Av , , 1 kommentar 4

Vid det senaste sammanträdet med Rikssjukvårdsnämnden diskuterades den fortsatta processen för hur den högspecialiserade vården ska koncentreras. Jag har sedan tidigare haft invändningar emot den föreslagna processen för detta.

Jag menar att med det nuvarande föreslaget hotar detta delar av den högt specialiserade vården vid bland annat Norrlands universitetssjukhus (NUS). Jag tänker framför allt på redan idag små volymer såsom Neurokirurgi för patienterna i Norrland. Det hela leder till ett avancerat plockepinn där oväntade drag kan i sin tur till exempel hota läkarutbildningen för norra Sverige.

Det framkom vid mötet att påståendet om att det skulle gå att rädda 500 räddade liv per år inte stämmer med hur uppdraget är utformat. Till detta är inte heller konsekvenser av ett förändrat och minskat akutuppdrag i nationen medtaget.

Som vald av medborgare i Västerbotten och företrädare för norra regionen för frågor som handlar om rikssjukvård kommer jag att fortsätta att kämpa för att den fortsatta processen inte slår sönder sjukvården i Norrland. Som förslaget nu ska genomföras kommer det att gå väldigt snabbt och det finns ingen tid för eftertanke eller möjlighet att förändra processen. Som folkvald politiker kommer vi ha mycket svårt att ta ansvar för att helheten blir bra för medborgarna.

1 kommentar
18153552

Vi föreslår en lösning för köerna till hörapparater

Av , , 2 kommentarer 3

Både Folkbladet och VK har nu uppmärksammat hur illa ställt det är inom audiologi i Västerbotten. Över 1000 västerbottningar har väntat över 90 dagar på en utprovning av hörapparat i länet. Det gör oss en bottenplats i landet. Det finns flera fall där man väntat allt från 8 månader till 18 månader!! (https://www.folkbladet.nu/plus/1934125/ulf-vantade-i-atta-manader-pa-horapparat och https://www.vk.se/plus/2065805/over-18-manaders-vantan-i-vardkon)

Det är inget nytt med långa vårdköer för patientgruppen men köerna har kraftigt blivit längre de senaste året. Det behövs en varaktig lösning på problemet.

Därför föreslår vi moderater att vi utreder ett införande av vårdval inom audiologi. Jag har skickat in en motion till fullmäktige och hoppas få stöd för vårt förslag.

I Stockholm där man redan har ett vårdval för utprovning av hörapparater (Audiologi) kan man konstatera att köerna knappt existerar.

Stockholm uppfyller vårdgarantin under augusti månad till 93 % för patientgruppen. Jämfört med Västerbotten där endast 34 % uppnås inom 90 dagar, bland dem sämsta i landet.(Källa: vantetider.se)

 

 

 

 

2 kommentarer
18153552

En budget för dem som arbetar, vill arbeta och har arbetat

Av , , 2 kommentarer 6

Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson presenterade i dag Moderaternas budgetmotion för 2018. Det handlar om en samlad reformagenda med tydligt fokus på att det ska löna sig att arbeta, fler jobb och viktiga trygghets- och välfärdssatsningar. Samtidigt måste Sverige rustas inför tuffare tider genom en ansvarsfull ekonomisk politik.

Moderaterna satsar främst på att fler ska komma i arbete. Det känns tryggt, för det är endast genom fler i arbete som vi långsiktigt kan klara av finansieringen av framtidens välfärd.

Reformer för fler i arbete:

• Moderaterna stärker arbetslinjen genom att sänka skatten med tydlig inriktning mot vanliga löntagare och lägre inkomster.

• För en familj med två heltidslöner handlar det om nästan 1000 kronor mer per månad.

• Vi höjer också brytpunkten för när man betalar statlig inkomstskatt. Det gör att över 90 procent av grundskolelärarna slipper betala statlig inkomstskatt.

• Detta är sammantaget den största skattereformen sedan jobbskatteavdragen infördes 2006.

• För att det alltid ska löna sig bättre att arbeta än att leva på bidrag föreslår vi att ett bidragstak införs inom ramen för en stor bidragsreform.

• Moderaterna sänker också skatten för Sveriges pensionärer, samtidigt som vi även gör det mer lönsamt att stanna kvar i arbete något eller några år längre.

Moderaterna gör även flera satsningar på välfärdens kärna. Polis, militär och sjukvård. Särskilt välkommet är att man prioriterar kortare vårdköer. Efter att alliansregeringen kortat vårdköer i över 10 år så har vårdköerna fördubblats sen 2014 under den rödgröna regeringen.


Reformer för Sveriges stora problem:

• Moderaterna gör den största satsningen på lag och ordning i Sverige på över tjugo år. Det handlar om att bekämpa vardagsbrottsligheten och öka den grundläggande tryggheten i hela Sverige. Poliserna ska bli fler och få bättre löner och villkor.

• Vårdköerna har fördubblats under nuvarande regering. Detta skapar oro, lidande och undergräver tilltron till att välfärden finns där när vi behöver den. Totalt satsar vi därför 19 miljarder kronor den kommande budgetperioden för att korta köerna och höja kvaliteten i vården.

• Integrationen fungerar inte. Därför föreslår vi bland annat att det införs en integrationsplikt samt att fler får möjligheten att lära sig jobbet på jobbet genom att tillsammans med Alliansen satsa på inträdesjobb.

2 kommentarer
2014-02-07 12.45.04

Gör om och gör rätt kring förslaget kring koncentration av högspecialiserad vård

Av , , Bli först att kommentera 2

Idag presenterar regeringen att de tänker gå vidare med förslaget om att koncentrera mer högspecialiserad vård. Det är klokt att koncentrera vård. Vården blir sällan bra om den som ansvarar för en viss sjukdom träffar för få patienter. Det gäller såväl högspecialiserad vård som den som är inomregional eller för den delen inom den nära vården.

Däremot är verkligheten inom sjukvården mycket mer komplex än så. Det är inte så att de olika landstingen har en anställd bara för en viss typ av ingrepp som bara utförs några gånger per år. Det hela kan liknas med ett mycket avancerad plockepinn där ett feldrag kan orsaka mycket oväntade dominoeffekter.

För Västerbottens del handlar det till exempel på neurokirurgi. Ett område som idag har för få patienter sett till det dygnet-runt-behov som finns. Om man i en mycket hafsig och illa genomarbetad process väljer att plocka ut delar kan det orsaka dramatiska effekter. Som i sin tur leder till nya oväntade händelser. Ett universitetssjukhus utan en fullskalig neurokirurgi har svårt i sin tur att upprätthålla en läkarutbildning.  Även om det inte går så långt riskerar det att sätta en förlorarstämpel som i sin tur gör att det blir extra svårt att göra rekryteringar och få forskningsanslag.

Det kan låta tillspetsat och det jag vill göra är att beskriva att värsta utfallsscenario. Riskerna med den process som Socialstyrelsen föreslagit är riskerna alldeles uppenbara att så kan bli fallet. Bland annat är min kritik att tidsplanen är extremt snäv i sammanhanget, kriterierna som satts upp är alldeles för allmängiltiga, beslut om att minska ned sin verksamhet ska tas i konsensus av professionen, ingen hänsyn har tagits till erfarenheterna av befintlig rikssjukvårdsnämnd, det saknas konsekvenser för akutuppdraget, avsaknad av syn på behov av att se hela vårdkedjor samt legitimitet saknas för processen bland huvudmännen.

Jag hoppas att Socialdepartementet med Annika Strandhäll (S) i spetsen tar till sig av kritiken och bygger en process för att koncentrera vård som har en legitimitet i vårdsverige. I den nya processen handlar det om att till exempel ge tid för arbetsgrupper att förankra och diskutera sina förslag inom och utanför regionen. Att det finns en tydlig struktur för hur oenighet ska hanteras och därmed vem som tar beslut. Sen finns det ett mycket stort behov av att ha en process för hur helheten ska gå ihop.

Bli först att kommentera
IMG_2024

Socialministern har fel i sin analys över ökade hyrläkarkostnader

Av , , Bli först att kommentera 4

SVT rapporterar idag om landstingens allt ökade kostnader för hyrpersonal. Tyvärr har det varit en allt ökande utveckling de senaste åren, inte minst för Västerbotten. Det är inte så att någon beslutsfattare på regional eller nationell nivå har önskat denna utveckling. En signal om att om det nu hade funnits en snabbfix så hade den används.

I det sammanhanget blir det beklämmande att se Socialminister Annika Strandhäll (S) kan sitta i SVT morgonstudion och hävda att det är mer riktade statsbidrag och fler utbildningsplatser som är lösningen på problemet. Så är det inte.

Till att börja med så när man ser på vad drivkraften är hos de som är hyrpersonal är det sällan den högre ersättningen utan möjligheten till en flexibel arbetstid. De kan helt enkelt jobba de veckor som de önskar. Något som landstingen inte har möjlighet att erbjuda. Det finns flera fall där landstinget erbjuder samma lön som hyrbolagen men de avböjer ändå på grund av detta.

Det andra är som man måste ha med sig är det underliggande strukturfelet som finns i svensk hälso- och sjukvård som driver på denna utveckling. Sverige har jämfört med andra jämförbara länder bland mest läkare per 1000 innevånare men trots det en sådan brist. Det handlar i grunden om att personal inom sjukvården arbetar med fel saker. Läkare får till exempel ägna alldeles för mycket tid åt administration och hantera undermåliga stödstrukturer i form av bland annat IT-system. Läkare får emellanåt göra det sjuksköterskor gör för att de måste bre mackor och städa toaletter.

Om inte de underliggande strukturen åtgärdas kommer notan för hyrpersonal bara öka. Då räcker det inte med mer pengar och fler utbildningsplatser. Den som blir lidande är alla patienter som inte får vård i rätt tid.

Bli först att kommentera
21761681_10155541043715446_8276077198280326778_n

Vårdval skulle korta köerna i Västerbotten

Av , , 2 kommentarer 4

Pressmeddelande: Vårdval skulle korta köerna i Västerbottens läns landsting

I igår besökte Irene Svenonius (M), finanslandstingsråd i Stockholms läns landsting, och Nicklas Sandström (M), oppositionslandstingsråd i Västerbottens läns landsting Norrlands Universitetssjukhus. I samband med detta påtalar de både vikten av vårdval och fler aktörer för att korta vårdköerna.

 

-  Det är alltid lärorikt att besöka andra regioner och landsting, oavsett politiskt färg, men de långa vårdköerna i Västerbotten gör mig oroad. 4 av 10 får inte specialistvård i tid och bara hälften får operation i tid. Det är uppenbart att bristen på vårdgivare och valfrihet är en av anledningarna. Här skulle vårdval kunna hjälpa till att kapa köer och ge patienterna snabbare vård, säger Irene Svenonius (M), finanslandstingsråd Stockholms läns landsting.

-  För att få bukt med de långa köerna i bland annat barn- och ungdomspsykiatrin och audiologin vill vi införa vårdval. Under augusti månad fick 70 procent vänta längre än 30 dagar på ett fösta besök eller behandling på BUP. Det är oacceptabelt, säger Nicklas Sandström (M), oppositionslandstingsråd Västerbottens läns landsting.

 

Fakta

Audiologi, exempel

Västerbottens läns landsting har ett års väntetid till hörselapparat.

Stockholms läns landsting har inte någon väntetid alls.

 

BUP, exempel

I augusti månad fick 70 procent i Västerbottens läns landsting vänta längre än 30 dagar på ett första besök eller behandling på BUP.

 

Andel som fick en första bedömning inom 30 dagar i SLL:  i snitt 89%  jan-juli 2017. (mål 90%). Andel som påbörjade en fördjupad utredning/behandling inom SLL: i snitt 84% jan-juli 2017 (mål 80%)
Här har dock inte SLL infört vårdval ännu. 

 

 

2 kommentarer
2014-02-07 12.45.04

Färre skador i vården – Allianssatsning gav resultat

Av , , Bli först att kommentera 2

I SKL senaste rapport Skador i Vården rapporteras det om att antalet vårdskador minskar. Det är mycket glädjande! Inte minst för alla patienter som slipper allvarliga komplikationer av att ha sökt vård.

Den vanligaste skadan, vårdrelaterade infektioner, har minskat från 5,2 procent av alla vårdtillfällen 2013 till 4,3 procent 2016. Detta innebär att cirka 12 000 patienter färre skadas nu än för fyra år sedan.

Vuxna patienters vårdtillfällen uppgår till knappt 1,4 miljoner per år. Vid cirka 8 procent av de granskade vårdtillfällena drabbades patienter av vårdskador. Det innebär att cirka 110 000 patienter på svenska sjukhus varje år får vårdskador av varierande allvarlighetsgrad. Vårdtiden för dessa är nästan dubbelt så lång som för patienter som inte fått någon skada.

Kostnaden för de närmare 900 000 extra vårddagar som beror på vårdskador beräknas till ungefär 9 miljarder kronor årligen, eller cirka 13-14 procent av den totala kostnaden för sjukhusvård, 65 miljarder. Om Västerbotten skulle ha en procentuell lika stor andel av kostnaderna skulle det motsvara runt 240 miljoner kronor.

Resultaten stämmer väl överens med en nyligen publicerad rapport från OECD där man uppskattar att cirka 15 procent av kostnader för sjukhusvård i OECD länder uppstår på grund av brister i patientsäkerheten.

För Västerbottens del så har antalet vårdskador minskat från 2013 där 10,6 procent fick en vårdskada till 2016 då motsvarande siffra är 6 procent. Sett i pengar skulle uppskattningsvis de onödiga kostnaderna för vårdskador minskat med cirka 100 miljoner kronor. Jag kan slås ibland av hur man ibland inom vården silar mygg och sväljer kameler fokus när det gäller att faktiskt jobba med frågor som får stort genomslag.

Granskningen visar en statistiskt säkerställd minskning av det totala antalet vårdskador mellan år 2013 och 2016. Minskningen skedde framför allt mellan år 2013 och 2015. Jag tror att det är mycket resultatet av tidigare alliansregeringens satsning på patientsäkerhetsmiljarden som visat sig fått effekt. Tyvärr så har den fasats ut.

 

 

 

Bli först att kommentera
DSC_5477

Respektera ambulansen som akutvård

Av , , Bli först att kommentera 3

Tidningen Norran skriver om problemet att allt fler medborgare börjat vilja nyttja ambulansen som privat taxi till sjukvården. De ansvariga för ambulansstationen vittnar i repotaget om problemet blivit värre med åren. De ger ett exempel på en person som istället för att vänta på hälsocentralen gått hem och ringt en ambulans för att denne var less att vänta! Orimligt.

Det är viktigt att slå fast att ambulansvård är en akuttransport. När någon som inte behöver en ambulans ändå använder sig av den möjligheten kan det drabba någon som verkligen behöver det. Det är viktigt att respektera ambulanspersonalens tid och samhällets resurser på rätt sätt!   

Bli först att kommentera
stämma

Tack för förtroendet!

Av , , Bli först att kommentera 3

I dag fastställdes Moderaterna sin valsedel för södra landstingsvalkretsen som består av Umeå samt övriga kranskommuner. En enig nomineringskommitté och nomineringsstämman fastställde valsedeln. Valsedeln består av 53 namn vilket är 15 fler än sist.

För min egen del fick jag fortsatt förtroende att toppa valsedeln. För det känner jag ett stort förtroende samt oerhört stolt och ödmjuk. Nu är siktet inställt på att nå ett alliansmaktskifte i landstinget i Västerbotten. Det är mycket som fungerar bra med sjukvården i länet men mycket kan bli betydligt bättre såsom kortare vårdköer, bättre personalpolitik samt en sammanhållen vård som är sömlös.

Hela valsedeln för landstinget södra valkrets år 2018:

 

1.                   Niklas Sandström, 35, Oppositionslandstingsråd, Umeå

2.                   Åsa Ågren Wikström, 47, fd riksdagsledamot, Umeå

3.                   Jesper Björnehall, 29, läkare, Umeå

4.                   Anna-Karin Nilsson, 59, lärare, Nordmaling

5.                   Anton Bergström, 22, politisk sekreterare, Umeå

6.                   Liv Granbom, 73, distriktssjuksköterska, Umeå

7.                   Elmer Eriksson, 69, företagare, Umeå

8.                   Viktoria Boström, 49, företagare, Robertsfors

9.                   Per Hörnsten, 70, överläkare, Umeå

10.                 Noomi Grönberg, 23, läkarstuderande, Umeå

11.                 Kent Ärletun, 69, konsulent, Vindeln

12.                 Kerstin Widman, 64, tandläkare, Umeå

13.                 Fredrik Wirenblad, 38, byggnadsingenjör, Umeå

14.                 Madelen Nord, 25, undersköterska, Umeå

15.                 Jan Nilsson, 59, utvecklingsledare, Vännäs

16.                 Elli-Mari Lundgren, 38, undersköterska, Vindeln

17.                 Marcus Ljadas, 40, säljare, Bjurholm

18.                 Lena Riedl, 56, sjuksköterska, Umeå

19.                 Kenneth Isacsson, 67, företagare, Robertsfors

20.                 Ewa Miller, 63, konsult, Umeå

21.                 Petris Henriksson, 36, universitetslektor, Umeå

22.                 Anna Hedman, 49, medicinsk sekreterare, Sävar

23.                 Andreas Fjällström, 22, studerande, Umeå

24.                 Joline Göttfert, 23, studerande, Umeå

25.                 Hans Modig, 78, överläkare, Umeå

26.                 Åsa Hörnsten, Umeå

27.                 Patrik Andersson, 48, affärsutvecklare, Umeå

28.                 Agneta Gustavsson, 55, skoladministratör, Nordmaling

29.                 Christer Fessé, 73, företagsrådgivare, Umeå

30.                 Christina Rydberg, 38, företagare, Umeå

31.                 Viktor Brodin, 28, driftsledare, Tavelsjö

32.                 Magdalena Taheri, Umeå

33.                 Lennart Sandström, 65, företagare, Umeå

34.                 Sofia Ekman, 44, företagare/studerande, Umeå

35.                 Oliver Granhed, 18, studerande, Umeå

36.                 Tina Myhrberg, 50, ekonomiadministratör, Umeå

37.                 Harald Svensson, 51, administratör, Umeå

38.                 Åsa Johansson, 45, miljöexpert, Umeå

39.                 Anton Josér, 20, studerande, Umeå

40.                 Anja Isacsson, 29, läkare, Umeå

41.                 Bertil Löweneke, 67, Nordmaling

42.                 Anthonia Lundberg, 22, studerande, Umeå

43.                 Gunnar Öqvist, 67, säljare, Tavelsjö

44.                 Marianne Löfstedt, 79, fd Kommunalråd, Umeå

45.                 Jan Persson, 62, civilingenjör, Nordmaling

46.                 Eva Westman Modig, 75, datakonsult, Umeå

47.                 Stefan Nordström, 69, civiljägmästare, Umeå

48.                 Ulla Löfgren, 74, ingenjör, Holmön

49.                 Lars Möllsten, 36, ingenjör, Umeå

50.                 Maja Bylund, 33, jurist, Umeå

51.                 Patrik Boström, 49, företagare, Robertsfors

52.                 Gunilla Berglund, 75, fd kommunalråd, Umeå

53.                 Pasi Huikuri, 22, politisk sekreterare, Umeå

 

 

 

Bli först att kommentera