18153552

En sjukvård som finns när den enskilde behöver den

Av , , Bli först att kommentera 6

Debattartikel publicerad i VK 20/5.

Västerbotten har en väl fungerande hälso- och sjukvård som till viss del är världsledande. De medicinska resultaten är mycket goda. Som medborgare kan man känna sig trygg i att det finns tillgång till kvalitativ sjukvård i hela länet. Däremot finns det ett flertal utmaningar som sjukvården måste möta upp på ett bättre sätt.

Befolkningen i Sverige åldras, allt fler blir allt äldre och allt fler kommer att leva länge med kroniska sjukdomar. Det är dramatiska tal. År 2035 kommer 20 procent färre försörja allt fler äldre. Till det kommer att dagens kostnadsökningstakt inte är långsiktigt hållbar.

Det är en oroväckande utveckling som allt för många beslutsfattare väljer att blunda inför.

För att garantera en god och trygg sjukvård är det viktigt att andelen människor i arbete ökar och på det viset bidrar till ökade skatteinbetalningar till landstinget. Höjda skatter slår mot jobb och konkurrenskraft. Arbetslinjen är den viktigaste garanten för en god och skattefinansierad hälso- och sjukvård.

En god hälsa, en bra vård och att kunna leva ett gott liv trots sjukdom är något av det viktigaste i våra liv. Många värderar detta högt, samtidigt har vi olika prioriteringar och uppfattningar om vad som är viktigast och vad som gör livet rikt och värt att leva.

Varje samhälle vinner på att ha en befolkning med god hälsa. Det är därför viktigt att erbjuda en god hälso- och sjukvård, där den enskilde individens intresse av välmående alltid kommer i första rummet. Vi tror att vården blir bättre av en ökad mångfald som lyfter fram människors olika kvaliteter för att skapa verksamheter som utgår från en allt mer personcentrerad vård.

De riktigt stora utmaningarna för sjukvården i länet handlar om de kraftigt växande vårdköerna, medarbetarnas känsla av att inte räcka till och jobba med de arbetsuppgifter de utbildade sig för, hur den nära vården kan stärkas samt hur de mest sjuka äldre ska få en värdig vård och omsorg. Tyvärr kan vi konstatera att de styrande socialdemokraterna blundar inför dessa utmaningar och saknar en plan för lösningar.

Vårdköerna har vuxit dramatisk. I mars 2013 var det 1 375 medborgare som väntat mer än 90 dagar, alltså den gräns som finns för vårdgarantin. Nu är det 5 162 medborgare som väntar på att få vård. En oacceptabel försämring. Den enskilde ska få vård vid sjukdom, inte en kölapp. Därför föreslår Moderaterna 22 miljoner för att minska vårdköerna och öka tillgängligheten till vården, inte minst inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Landstingspolitiskt aktiva moderater upplever en allt växande frustration och stress bland vårdens medarbetare. Detta syns tydligt i att antalet sjukskrivningar ökar.

Att länets barnmorskor inte får sin lagstadgade semester i sommar är ett resultat av bristande personalpolitik. Det finns också för få karriärvägar och vidareutbildningsplatser. Många medarbetare vill i högre utsträckning kunna utvecklas på jobbet. Därför satsar M 25 miljoner kronor i en förbättrad arbetsmiljö och fler karriärvägar och utbildningsplatser för alla yrkesgrupper.

Moderaterna vill genomföra en närvårdsreform. Den ska stärka den nära vården. Vården måste komma närmare patienterna, allra främst genom satsningar på mobil hemsjukvård, utskrivningssköterskor och ökade resurser på länets hälsocentraler.

Såväl vårdens medarbetare som regionens invånare har rätt att förvänta sig digitala miljöer som är lättarbetade och frigör tid för patientnära arbete. Länets invånare behöver nya snabba och lättåtkomliga kontaktvägar till vården.

De som kan och vill ska själv kunna ta ansvar för sin egen vård. Det avlastar och skapar tid och resurserna för gruppen mest sjuka äldre. En grupp som bollas runt i systemet utan att någon tar ett helhetsansvar. Vården blir måste bli sömlös utan mellanrum, särskilt för gruppen mest sjuka äldre.

För att finansiera en omställning behövs det mindre av experiment med sex timmars arbetsdag med betalt för heltid, ej vårdnära administration samt det som inte är direkt vård. Totalt tillförs vården över 300 miljoner kronor för år 2018 med Moderaternas förslag. Det skulle vara välbehövliga extraresurser för att möta de stora utmaningar som finns i sjukvården.

Moderaterna vill ta ansvar för att utveckla en bra sjukvård så att den blir bättre, inte minst för de mest sjuka äldre. En sjukvård utan långa vårdköer och vårdpersonal som känner att de räcker till. En vård som finns där när den enskilde behöver den.

Nicklas Sandström
Liv Granbom

Bli först att kommentera
18153552

Kortare vårdköer och bättre situation för vårdens medarbetare

Av , , Bli först att kommentera 0

Idag har vi Moderaterna i landstinget presenterat vårt alternativa budgetförslag. Sjukvården står inför stora utmaningar och landstinget behöver en ny politik och ett nytt politiskt ledarskap för att möta dessa problem.

Vårdköerna har vuxit dramatiskt. I mars 2013 var det 1375 medborgare som väntat mer än 90 dagar, alltså den gräns som finns för vårdgarantin. Nu mars 2017 är det 5162 medborgare som väntar på att få vård. Vårdens medarbetare upplever en allt växande frustration och stress. Känslan av att inte räcka till ökar och allt fler känner att de inte får jobba med det man är utbildad för. Detta syns tydligt i att antalet sjukskrivningar ökar.

Vi fokuserar därför just på tre områden.

Länets invånare behöver nya snabba och lättåtkomliga vägar in i vården, vi måste korta ner de oacceptabelt långa vårdköerna och skapa en rimlig arbetsmiljö för sjukvårdens medarbetare.

Vi föreslår därför 22 miljoner för att minska vårdköerna och öka tillgängligheten till vården, inte minst för barn- och ungdomspsykiatrin. Vi satsar 25 miljoner kronor i en förbättrad arbetsmiljö och fler karriärvägar och utbildningsplatser för alla yrkesgrupper.

Samtidigt som vi vill genomföra en närvårdsreform för att vården ska komma närmare patienterna i Västerbotten, genom satsningar på mobil hemsjukvård, utskrivningssköterskor och ökade resurser på länets hälsocentraler. Totalt tillför Moderaterna över 300 miljoner till vården med sitt budgetförslag. 

 

Bli först att kommentera
Skärmavbild 2017-02-02 kl. 08.48.19

De rödgröna använder samma vårdpengar två gånger och saknar förslag för en långsiktig förbättring av sjukvården  

Av , , Bli först att kommentera 3

Pressmeddelande 170515: De rödgröna använder samma vårdpengar två gånger och saknar förslag för en långsiktig förbättring av sjukvården

Moderaternas oppositionslandstingsråd Nicklas Sandström är inte helt oväntad kritisk till den rödgröna majoritetens förslag till budget. Han konstaterar att den skattehöjning som gjordes förra året för att klara kommande år redan är slut. För att klara göra alla de satsningar man pratar om att minska vårdköer och stärka personalen förutsättningar är samma pengar som de ska klara årets budget med som de nu använder två gånger. Majoriteten använder helt enkelt pengar som de inte har. Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att om inget radikalt händer gå med ett stort underskott även i år.

Sandström ser dock positivt att det nu verkar samsyn att Västerbotten har stora problem med de allt växande vårdköerna. Det är glädjande att de nu faktiskt signalerar att de vill göra något åt det. Västerbotten har det senaste årtiondet haft Sveriges längsta vårdköer. Många av de satsningar man vill göra är kortsiktigt och inte något som gäller på långsiktigt.

Oppositionsrådet menar att den rödgröna majoriteten skjuter de jobbiga beslut framför sig kring en omställning av balansen mellan sjukhusvård och nära vård. Han hade önskat ett initiativ till en närvårdsreform med en stärkt primärvård och ökad möjlighet till att kunna större ansvar för egenvård.

Bli först att kommentera
18153552

Vårdköerna i Västerbotten måste bli kortare

Av , , Bli först att kommentera 0

Insändare:

Sedan valet 2014 har vårdköerna börjat öka kraftigt igen. Inte minst efter regeringens avskaffande av kömiljarden, vilket inneburit att fokus har försvunnit från att korta vårdköerna. I ett internationellt perspektiv är Sverige nu i botten bland OECD-länderna och konkurrerar med länder som Grekland om sämst tillgänglighet i sjukvården.

I ett länsperspektiv har Västerbotten sedan länge dragits med dålig tillgänglighet. Västerbotten noterar under mars månad landets näst sämsta tillgänglighet. Under mars 2017 väntade 2221 längre än 90 dagar på operation eller annan åtgärd. Totalt väntar 17 013 västerbottningar på vård. Det är oacceptabelt.

Moderaterna i landstinget vill se åtgärder från den styrande majoriteten. Vi har en stor konsumtion av slutenvård och en primärvård som får en allt mindre andel av budgeten. Trots att erfarenheter visar att en stark primärvård gör trycket på slutenvården och därmed köerna kortare. År efter år av landets längsta köer så måste något hända.

Nicklas Sandström, Oppositionslandstingsråd (M)

Bli först att kommentera
18153552

Längsta vårdköerna på flera år nu kräver M svar

Av , , Bli först att kommentera 3

Sedan valet 2014 har vårdköerna börjat öka kraftigt igen. Inte minst efter avskaffandet av kömiljarden har fokus försvunnit på de långa vårdköerna. I ett internationellt perspektiv är Sverige nu i botten bland OECD-länderna och konkurrerar med länder som Grekland om sämst tillgänglighet i sjukvården.

I ett länsperspektiv har Västerbotten sedan länge dragits med dålig tillgänglighet. Västerbotten noterar under mars månad landets näst sämsta tillgänglighet.

  • Vi har en stor konsumtion av slutenvård och en primärvård som får en allt mindre andel av budgeten. Trots att erfarenheter visar att en stark primärvård gör trycket på slutenvården och därmed köerna kortare.
  • Med landets längsta vårdköer är det dags att S vaknar. När S styrt landstinget i årtionden är dem svaret skyldig att förklara varför hur vi hamnat och vad man tänker sig göra åt situationen.

Vi kräver svar från den S-ledda majoriteten. Hela interpellationen går att läsa nedan:

Allt längre vårdköer – vad gör den politiska majoriteten? 

Sedan valet 2014 har vårdköerna börjat öka kraftigt igen. Inte minst efter avskaffandet av kömiljarden har fokus försvunnit på de långa vårdköerna. I ett internationellt perspektiv är Sverige nu i botten bland OECD-länderna och konkurrerar med länder som Grekland om sämst tillgänglighet i sjukvården.

I ett länsperspektiv har Västerbotten sedan längre dragits med dålig tillgänglighet. Västerbotten noterar under mars månad landets näst sämsta tillgänglighet. Antalet som väntar på en operation/åtgärd når en toppnotering sedan 2013 under mars månad 2017. (Källa väntetider.se).

Vi har en stor konsumtion av slutenvård och en primärvård som får en allt mindre andel av budgeten. Trots att erfarenheter visar att en stark primärvård gör trycket på slutenvården och därmed köerna kortare.

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande fråga till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S)

- Varför har Västerbotten längst vårdköer i landet år efter år?

- Vad avser majoriteten vidta för åtgärder för att komma till bukt med en landets längsta vårdköer?

 

 

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: vantetider.se

 

Bli först att kommentera
Kömiljarden

Debatt om hur år 2016 blev för sjukvården

Av , , 1 kommentar 0

Under dagens sammanträde med landstingsfullmäktige debatterades årsredovisningen för år 2016. Här nedan är de anförande som jag höll vid mitt första inlägg.

 

Årsredovisningsanförande

Fru ordförande
Ledamöter
Och Åhörare

 

Vi vänder nu blad för år 2016. Jag hade tänkt ägna några minuter till ett par reflektioner kring hälso- och sjukvården och dess utveckling.

 

Vi har aldrig förr haft så mycket resurser till sjukvården men trots det har nog aldrig känslan varit så stark som nu att pengarna inte räcker till för allt det som skulle behövas och vilja göras ute i verksamheten. I debatten hörs starka signaler om vårdplatsbrist, personalbrist och allmän kris i vården. De signalerna måste vi ta på största allvar.

 

Bara jämfört med 2006 har sjukvården i Västerbotten nästan 2 miljarder mer skattepengar att använda sig av. Detta i form av högre skatteintäkter tack vare fler människor som arbetar, höjt skatteuttag samt mer statsbidrag. Trots det gör hälso- och sjukvårdsnämnden återigen ett underskott på 227 miljoner kronor.
Resultatet på sista raden blev överskott trots att verksamheten går med stora underskott. Detta förklaras helt av att det har sålts av värdepapper med stora reavinster. Utan det hade resultatet varit ett stort underskott.

 

Det finns således stora strukturella utmaningar i sjukvården att möta där sjukvården använder sig av mer resurser än vad det finns avsatt.

 

 

 

 

Vi ser en alarmerande ökning av vårdköerna. Vårdköerna i länet har krafigt vuxit de senaste åren. Jämfört med februari 2014 då 11 931 stod i vårdkö står nu i februari 2017 16 993 människor i vårdkö i Västerbotten. En ökning med 70 procent. Det placerar Västerbotten i ett nationellt perspektiv på en bottenplacering. När du är sjuk i Västerbotten ska du få vård – inte en kölapp.

 

Det paradoxala är att vi sannolikt haft lägre kostnader om vi hade haft mer av den personal som vi saknar, jobbat bort köerna och dimensionerat primärvården utifrån det verkliga uppdraget som de har.

 

Som det fungerar nu bollas patienter runt mellan vårdavdelningar för att det saknas rätt personal och operationstider. På sjukhussvenska pratar man om att satelliterna har blivit fler. På patientspråk så är det svårt att förstå varför man efter ett kirurgiskt ingrepp i magen ska vårdas på en hjärtvårdens vårdavdelning.

 

Tyvärr ser vi att allt för mycket resurser används för att administrera vårdköer som folk blir sjukare i. Om primärvården hade haft bättre förutsättningar att snabbt ta emot patienter och ansvara för hela vårdkedjan hade det avlastat den dyrare sjukhusvården. Sammantaget dyra och dåliga lösningar för skattebetalarna och den enskilda patienten.

 

*** Herr ordförande

 

Ni vet elefanten i rummet. Det där som ingen vågar prata om. Det alla vet att vi måste på ett seriöst sätt förhålla oss till och börja göra något åt. Alla ni har sätt kurvorna på de demografiska förändringar som nu sker de kommande åren. Det är inte bara det att det blir allt som går i pension utan även att de som är kvar och jobbar blir allt färre.

 

Om det nu bara stannande där så var det en sak. Till det har vi nu en situation där de allt fler äldre har förväntningar om allt mer avancerad vård allt högre upp i åldrarna. Helt rimliga förväntningar i en välfärdsstat och efter att betalt en av världens högsta skatter i många år.

 

Det vi vet här inne är vilka utmaningar detta innebär. De vågar vi inte prata om. Det vi även vet som få vågar prata om är att detta inte går att möta med höjda skatter. Vi har redan världens högsta skatter. Att bara höja skatterna är och kommer inte att vara vägen framåt.

 

Vi måste faktiskt på allvar ta tag i vad vi vet är sjukvårdens stora utmaningar med att ingen tar helhetsansvar för våra mest sjuka äldre som bollas runt i systemet, vårdkedjor där människor faller emellan de organisatoriska mellanrummen, en digitalisering som går allt för långsamt samt en arbetsfördelning bland personalen som gör att en stor del av arbetstiden inte används för det som man är utbildad för. Häri finns all den potential till lösningar som krävs för att på ett rimligt sätt möta de utmaningar som finns framför oss.

 

Denna årsredovisning likt de som kom åren innan påminner oss om att vi inte längre kan blunda inför de problem som står inför oss.

***

 

Det måste till nya politiska lösningar och ett politiskt mod att vilja, våga och göra annorlunda. I detta har den politiska majoriteten misslyckats.

 

Avslutningsvis: Bifall till upprättat förslag till årsredovisning med allianens särskilda yttrande.

1 kommentar
18153552

Äldre far illa när ingen tar helhetsansvar

Av , , Bli först att kommentera 1

Svensk sjukvård fungerar generellt mycket bra och ger mycket goda resultat. Tyvärr finns det en grupp av multisjuka, ofta äldre, som har stora behov av vård och omsorg som faller mellan stolarna i välfärdssystemet. Denna grupp bollas runt i vårdapparaten utan att någon tar ett helhetsansvar. Det är framför allt mellan kommun och landsting som problemet är som störst. Vården för dem är i dag okoordinerad och splittrad. Mest bollande av äldre sker i gruppen 80 år eller äldre och framförallt kvinnor. Ett exempel är att i den gruppen av äldre som varit inskriven på ett sjukhus i Västerbotten kom över 50 procent tillbaka inom 30 dagar. 

I ett flertal internationella studier har konstaterat att antalet återinskrivningar kan minska om det sker en individuell planering som kombineras med geriatrisk bedömning, stöd och utbildning till patienter och anhöriga, samt följer upp patienten efter utskrivning. Detta har bekräftats av senare forskning, som även funnit att vårdtiden på sjukhus kan förkortas med hjälp av en individuell planering, till skillnad från rutinmässig utskrivning. En annan positiv effekt av ett sådant arbetssätt är att patienter blir nöjdare med vården.

För att det omänskliga bollandet av våra äldre och multisjuka ska få ett slut måste det till politiska åtgärder och beslut. Från Moderaterna vill vi bidra och komma med de lösningar som krävs för att bollandet ska få ett stopp och samhället tar ett helhetsansvar får våra mest sjuka. 

Nicklas Sandström, (M)
Oppositionslandstingsråd
Västerbottens läns landsting

Bli först att kommentera
18153552

En vårbudget som blundar för utmaningarna i sjukvården

Av , , 3 kommentarer 2

Idag presenterade den rödgröna regeringen sin budget. Sverige befinner sig i brinnande högkonjunktur trots det aviseras kraftiga skattehöjningar. Skadligast för Norrland är nog flygskatten och höjda skatter för människor med bil.

Regeringen höjer också skatterna på jobb. Regeringen gör det alltså mindre lönsamt att arbeta mer och mindre lönsamt att gå från bidrag till jobb. Vänsterpartiet försöker som vanligt få det till att det är en liten klick rika människor som drabbas. Men verkligheten är en annan det är till exempel poliser, barnmorskor, specialistsjuksköterskor och elmontörer som drabbas av skattehöjningar och höjda marginalskatter. Med regeringens förslag om höjda marginalskatterna närmar vi oss återigen pomperipossa-nivåer.

Regeringens politik innebär stora skattehöjningar för hushåll. För en familj med 2 arbetande vuxna kan det handla om ca 24 000 kronor 2018. 

Gällande sjukvården lämnas mycket att önska. Mer pengar till förlossningsvården kan vara behövligt, men varför ska barnmorskorna betala det hela genom höjd skatt? Höjd skatt på arbete ger inte heller fler medarbetare i vården eller fler skattekronor till sjukvården. Vårdköerna som är de längsta på många år lämnas utan några politiska åtgärder.

Dock välkomnar jag satsningen på Barn- och ungdomspsykiatrin, ansvarig (S)-minister måste ha sett den extremt dåliga tillgängligheten i Västerbotten och förstått att det behövs åtgärder för att hjälpa sina lokala partikamrater. Även om satsningen är ytterst marginell så är det bra att det sker en satsning.

Läkarförbundet riktar också kritik mot regeringens budget där man menar att regeringen gör ett misstag när man inte satsar resurser till primärvården. 

En offensiv satsning på sjukvården i framtiden måste innebära fler människor i arbete och lägre trösklar in på arbetsmarknaden – och då måste det alltid löna sig att arbeta. Annars kommer vi aldrig att kunna möta den demografiska utmaningen sjukvården står inför.

3 kommentarer
Hjärntumör-PET-MR

Allt för långa kötider till vård

Av , , Bli först att kommentera 3

Thorbjörn Lindberg som är ordförande i två cancerföreningar skriver idag på VK-debatt om de allt för långa väntetiderna till att få en cancerbehandling. Han lyfter särskilt fram prostatacancer. Jag kan inte annat än hålla med honom. Väntetiderna till all vård i Västerbotten är allt för långa! Tyvärr ser vi att de senaste tre åren har kötiderna bara blivit länge och längre. Människor blir inte friskare av att vänta i långa köer. I Västerbotten ska du få vård när du är sjuk – inte en kölapp.

Bli först att kommentera
EdelPhoto-3616

Utsatta patienter i kläm på grund av bristande samverkan

Av , , Bli först att kommentera 1

Utsatta patienter i kläm på grund av bristande samverkan.

Vi i Alliansen ser allvarligt på att revisionens granskningar återigen visar att utsatta patientgrupper hamnar i kläm p.g.a. att landstingets samverkan med länets kommuner fungerar dåligt. Tidigare granskningar har visat på brister på samverkan inom psykiatrin och nu gäller bristerna vården av multisjuka äldre och inom missbruksvården.

Behovet av förbättrad samverkan diskuterats ständigt, trots detta har det gjorts alldeles för lite konkret för att åtgärda bristerna. De samverkansforum som finns mellan landsting och kommuner har visat sig sakna nödvändig handlingskraft. Trots att de rödgröna styr i både landstinget och i majoriteten av länets kommuner klarar man inte av att sätta patientens bästa före den egna huvudmannens intressen. 

Priset för oförmågan till samverkan får betalas av utsatta patientgrupper som äldre multisjuka, personer med psykisk ohälsa och personer med missbruksproblem som inte får bästa möjliga vård och skattebetalarna som får betala för en ineffektiv vård och omsorg.

Vi i Alliansen anser att tiden för prat om samverkan är förbi och nu är det hög tid till konkreta åtgärder. Vi förväntar sig oss därför att nu föreslagna åtgärder leder till åtgärder som ger faktiska förbättringar för dessa patientgrupper. Det ligger nu på majoritetens bord, och vi kommer såklart följa upp om det sker förbättringar.

Bli först att kommentera