27658102_527485917650097_6831299023613475196_n

Vårdköerna i Västerbotten har fördubblats sen valet!

Av , , 2 kommentarer 5

Sedan valet i september 2014 har antalet som väntat över 90 dagar på vård fördubblats. Den här utvecklingen beror på ett svagt och kortsiktigt politiskt ledarskap av Socialdemokraterna som undvikit att ta ansvar för att leda hälso- och sjukvården i Västerbotten.

Ett politiskt maktinnehav i närmare 40 år har skapat en trötthet, avsaknad av idéer och vilja att pröva nya lösningar.

Västerbottningen förtjänar bättre och därför föreslår vi moderater en tredubblad kömiljard som ska halvera vårdköerna.

2 kommentarer
18153552

Moderaternas landstingslista för norra valkretsen klar

Av , , Bli först att kommentera 0

Moderaterna har hållit valkretsstämma för att fastställa valsedeln till landstingets norra valkrets. Valsedeln toppas av Andreas Löwenhöök och andranamn är Elin Segerstedt Söderberg. Båda sitter idag i landstingsfullmäktige. 

Valsedeln består av 45 namn från olika delar av området och den är nästan helt varvad mellan kvinnor och män. Det är fler kvinnor. Moderaterna väljer också att föra fram flera nya namn bland de fem översta kandidaterna. MUF Skellefteås ordförande, Gustav Lindström, 19 år (20 år på valdagen), står på tredje plats, följt av Viktoria Sundin och Peter Nilsson. 

De fem topp-kandidaterna vill alla sätta patienten i centrum, säkerställa en trygg hälso- och sjukvård med hög kvalitet i hela länet och efterfrågar ökad mångfald och valfrihet. De har också särskilda fokusfrågor: 

– Mitt politiska fokus ligger på att korta vårdköerna och att det ska finnas fasta läkare på våra hälsocentraler. Det är 64 procent av läkartjänsterna i vårt område som inte är bemannade. Det är en ohållbar situation. Vi måste göra något åt hälsocentralernas uppdrag för att minska arbetsbelysningen och förbättra arbetsmiljön, säger Andreas Löwenhöök.

– Personer med funktionsnedsättningar är ofta i behov av hjälpmedel för att få vardagen att fungera. Det måste finnas hjälpmedel som möter varje individs behov. Vi moderater vill därför öka brukarnas inflytande vid val av hjälpmedel och införa ett system med fritt val av hjälpmedel, säger Elin Segerstedt Söderberg.

– Som tidigare elitsimmare har jag stort intresse för hälsofrågor, säger Gustav Lindström. En god hälsa börjar med att man själv tar eget ansvar. Till exempel genom att motionera. Jag menar att landstinget och länets kommuner kan göra mer för att uppmuntra barn och ungas till rörelse i skolan. Det är en fråga jag vill driva.

Hospice och en platschef på lasarettet

– Vi måste stärka vården för våra äldre. Som sjuksköterska inom äldreomsorgen ser jag två stora behov, läkare med geriatrisk kompetens och förbättrad landstingsvård i livets slut. Det behövs ett hospice i Skellefteå, säger Viktoria Sundin.

– Jag har varit engagerad i Skellefteåuppropet för att värna om vården i vårt område och Skellefteå lasarett. För att jag ska kunna påverka i större utsträckning så har jag beslutat mig för att engagera mig politiskt, säger Peter Nilsson. Min målsättning är att Skellefteå lasarett ska utvecklas. Vi behöver bland annat en platschef på Skellefteå lasarett, återöppna läkarmottagningen för Öron-Näsa-Hals och avveckla länsklinikerna, som flyttar lokalt beslutsmakt från lasarettet.

Bli först att kommentera
Vasa

Livsviktig samverkan med Vasa

Av , , 2 kommentarer 2

Under flera år har jag arbetat med att få tillstånd ett utökat samarbete med Vasa Sjukvårdsdistrikt. Det har inte alla gånger varit så lätt men det har gått sakta framåt. En viktig milsten i arbetet var nu i fredags då en första provflygning med en patienttransport ägde rum mellan Vasa och Umeå. Patienten var en misstänkt stroke och behövde urakut vård. När det gäller stroke är varje minut viktig för att snabbt kunna sätta in rätt behandling.

Från Vasa ligger det närmaste universitetssjukhuset i Tammerfors nästan 25 mil bort. Till det ”egna” universitetssjukhuset i Åbo är det 34 mil. Försöket visade att det går att transportera en patient med flyg ungefär 1 timme snabbare än till deras annars närmaste universitetssjukhus. Hela transporten tog två timmar och 55 minuter enligt Helge Brändström, medicinsk chef för ambulansflyget.

Det känns otroligt glädjande att vi kommit så långt som vi gjort nu. Nu hoppas jag att samarbetet kan resultera i att riktiga patienter även får vård i Umeå.

 

På bilden ser ni mig och Hans Fransson styrelseordförande för Vasa sjukvårdsdistrikt vid ett av mina besök till Österbotten.

2 kommentarer
18153552

(M)ycket kritisk till långa köer till hälsocentralerna

Av , , Bli först att kommentera 5

Västerbottens läns landsting innehar topplacering i botten i landet när det gäller långa vårdköer till hälsocentralerna. Samtidigt har regeringen nyligen kommit överens med Sveriges alla landsting om att skärpa vårdgarantin inom primärvården. Nu ska du som patient få en medicinsk bedömning inom tre dagar istället för en läkarkontakt inom sju dagar.

Nu kräver jag svar från den socialdemokratiskt ledda majoriteten om hur man tänker sig att man ska korta köerna. Som det ser ut nu kommer Västerbotten inte kunna leva upp till den förstärkta vårdgarantin.

Västerbotten har en stor konsumtion av slutenvård och en primärvård som får en allt mindre andel av budgeten. Trots att erfarenheter visar att en stark primärvård gör att efterfrågan på slutenvården minskar samt att köerna totalt sätt blir kortare. I detta har Socialdemokraterna misslyckats med att få att vården att bli mer sammanhållen.

Västerbottningen förtjänar bättre tillgänglighet och en del av det är att primärvården måste stärkas, något Moderaterna satsar på i sin budget.

 

Mer om överenskommelsen:

https://skl.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/regeringenochskloverenspafyraviktigavardomraden.14345.html
Köstatistik

Telefontillgänglighet
76% uppnås inom vårdgarantin i VLL (Bottenplaceringen i landet)
89 % inom vårdgarantin är rikssnittet

Läkarbesök

82 % uppnås inom vårdgarantin i VLL (Endast två landsting har sämre tillgänglighet)

89 % inom vårdgarantin är rikssnittet

Källa: vantetider.se

Interpellationen i sin helhet

Lång väntan för att nå primärvård

Att snabbt få kontakt och kunna besöka primärvården vid behov är något som gynnar både patienten och hela sjukvårdssystemet.

Västerbotten har en stor konsumtion av slutenvård och en primärvård som får en allt mindre andel av budgeten. Trots att erfarenheter visar att en stark primärvård gör efterfrågan på slutenvården minskar samt att köerna totalt sätt blir kortare.

I den senaste statistiken från vantetider.se ligger Västerbottens läns landsting sämst till i landet när det kommer till telefontillgänglighet inom primärvården och endast två landsting har sämre tillgänglighet när det kommer till läkarbesök inom 7 dagar.

Regeringen har nu kommit överens med Sveriges kommuner och landsting (SKL) att skärpa vårdgarantin i primärvården där patienten inom tre dagar ska få en medicinsk bedömning från legitimerad vårdpersonal. I överenskommelsen ingår också att landsting och regioner ska under 2018 säkerställa att man har rutiner för att erbjuda patienter fast vårdkontakt samt se till att patienter i högre grad kan få en tid till nästa vårdkontakt direkt i handen och få tider anpassade till egna önskemål och behov.

 

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S)

  1. Vad avser du vidta för åtgärder så att Västerbottens läns landsting inte längre ska ha en av landets sämsta tillgänglighet till primärvård?
  2. Kommer Västerbottens läns landsting att kunna uppfylla den nya vårdgarantin inom primärvården – medicinsk bedömning inom 3 dagar?
  3. Vilka åtgärder avser du vidta för att Västerbottens läns landsting ska kunna säkerställa att varje patient får en fast vårdkontakt inom 3 dagar


Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

 

Bli först att kommentera
nyam_text_586x286

Sjukvård som en av (M) prioriterade frågor

Av , , Bli först att kommentera 3

Idag presenterade Moderaterna sina prioriterade områden inför valet. Det är totalt fyra sakområden som kommer att särskilt lyftas i valrörelsen. Det är ekonomi och jobb, lag och ordning, invandring och integration samt sjukvård och skola. Det känns väldigt glädjande att sjukvård kommer vara ett av de områdena. Vi ser mycket stora utmaningar för sjukvården kommande åren.

 

Moderaternas fyra prioriterade områden inför valet 2018:

Ekonomi och jobb

För att stärka arbetslinjen föreslår Moderaterna sänkt skatt för alla som arbetar. Det ska även löna sig att ha arbetat och skatten för pensionärer ska sänkas. Men inte bara arbetslinjen behöver stärkas, utan också de offentliga finanserna – det rustar vårt land för sämre tider. Det krävs nationella reformer för att kommunernas kostnader för försörjningsstöd ska kunna hållas nere. Det är särskilt viktigt i ett läge där ett omfattande antal nyanlända inom kort kommer att lämna etableringsfasen och övergå till kommunernas i många fall redan ansträngda ansvar.

Lag och ordning

Det behövs fler poliser med höjda löner och utökade befogenheter för att ta krafttag mot kriminaliteten. Särskilt viktigt är att bekämpa gängen och återta kontrollen i utsatta områden. Det behövs även skärpta straff för bland annat sexual- och våldsbrott. Ett nationellt tiggeriförbud bör införas.

 

Invandring och integration

Sveriges migrationspolitik ska vara stram och utgå ifrån förutsättningarna för integration. För att integrationen ska fungera krävs reformer som skapar förutsättningar för fler att komma i arbete, såsom inträdesjobb och tredubblat RUT-avdrag. Det ska alltid löna sig att gå från bidrag till jobb – därför behövs bland annat ett bidragstak. Den som är ny i Sverige ska samtidigt mötas av tydliga krav på att lära sig språket och delta i samhällsorientering. Medborgarskapet måste uppvärderas.

 

Sjukvård och skola

Sedan 2014 har vårdköerna fördubblats och Moderaterna satsar därför på en utvecklad kömiljard för att återigen korta dem. I skolan behövs mer kunskap, bland annat genom fler undervisningstimmar i matematik och svenska. För att vården och skolan ska fungera måste både medarbetare, patienter och elever känna sig trygga. Vi ska ställa tydliga kvalitetskrav inom välfärden och samtidigt värna mångfald och valfrihet.

Bli först att kommentera
2012-06-17 21.12.36

Starkare skydd för patienter och medarbetare inom sjukvården

Av , , Bli först att kommentera 1

Runt om i landet har rapporter haglat in om otrygghet vid landets sjukhus. Kanske främst i våra större städer i samband med skjutningar som under förra året uppsteg i 300 stycken.

Även attacker mot blåljuspersonal har uppmärksammats gång på gång. Vid tillfällen också i Västerbotten.

Patienter och vårdpersonal har upplevt stor otrygghet. Något som självklart är oacceptabelt. Nu ser inte situationen likartad ut för Västerbottens del som i Stockholm eller Malmö men det finns ett behov av att bejaka frågan.

Vi har drivit frågor om säkerhet och trygghet under mandatperioden och tänker fortsätta med det. Nu förslår moderaterna ett antal åtgärder som skulle vara välkommna.

Moderaterna förslår följande tre åtgärder:

1. Inför ett nytt brott – våld mot alarmeringstjänstpersonal – som omfattar bland annat angrepp mot vårdpersonal och där det inte ställs upp något krav på att angreppet sker mot någon i dennes myndighetsutövning. 

Sådana angrepp bör leda till lägst sex månaders fängelse. Det skulle innebära helt andra straff för hot mot och misshandel av vårdpersonal än den försvårande omständighet som Blåljusutredningen föreslår.

2. Inför en ny straffskärpningsgrund som omfattar alla former av angrepp mot viktiga samhällsfunktioner. 

En sådan straffskärpningsgrund träffar fler angrepp än de som utredningen föreslår. Utredningens förslag begränsar sig till hot och våld mot person. Moderaternas förslag omfattar till exempel även skadegörelse på sjukhus och ambulanser.

3. Ta bort tillståndskravet för kamerabevakning på sjukhusen. 

Det är tillräckligt med en anmälningsplikt – förenat med en regelbunden tillsyn – som på andra utsatta platser, till exempel i tunnelbanan i Stockholm. Slopa tillståndsplikten för drönare som används av sjukvården och slopa tillståndsplikten för ambulanser, för att kunna bevaka exempelvis en olycks- eller brottsplats på distans från larmcentralen.

Bli först att kommentera
2012-06-17 21.12.36

Personalen bidrog till utmärkelsen att NUS blev bäst i Sverige (igen)

Av , , 3 kommentarer 4

Pressmeddelande 180117: Personalen bidrog till utmärkelsen att NUS blev bäst i Sverige (igen)

Även i år toppar Norrlands universitetssjukhus (NUS) listan över Sveriges bästa universitetssjukhus som branschtidningen Dagens Medicin utser. Anledningen är framför allt hög och jämn kvalité på vården som erbjuds. Delmomenten i rankingen handlar om medicin, tillgänglighet, hygien, patientenkäter, trycksår, överbeläggningar och ekonomi.

Det känns otroligt glädjande att NUS även i år vinner Dagens medicins tävling. Anledningen till det är förstås personalens fantastiska insatser! Så jag vill rikta en riktigt stor eloge och tack till all personal i hela landstinget som gjort utmärkelsen möjlig säger moderaternas gruppledare Nicklas Sandström.  

  

Läs mer på: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/01/17/god-cancervard-bidrar–till-ny-seger-for-umea/

3 kommentarer
18153552

Växande vårdköer men inte för personer med ”smort munläder”?

Av , , 1 kommentar 5

Växande vårdköer men inte för patienter med ”smort munläder”?

Vårdköerna i Västerbottens läns landsting har nära på fördubblats sedan valet i september 2014. Enligt den senaste statistiken – från Väntetider i vården – lever landstinget i Västerbotten inte på långa vägar upp till vårdgarantin för operation/åtgärd. Endast ca 60 procent av västerbottningarna får sin operation/åtgärd inom garantitiden på 90 dagar. Det är sämst i hela landet.

SVT Nyheter Västerbotten rapporterade igår om att de talat med flera patienter som vittnar om att ett ”välsmort munläder” – dvs. att man kan tala för sig – kan väga tyngre än en värkande höftled.

Nu har Andreas Löwenhöök lämnat in en interpellation för att få svar på frågor om varför köerna i Västerbotten är längst i landet och om hälso- och sjukvårdsnämnden kan garantera att patienter med störst vårdbehov prioriteras.

Interpellationen i sin helhet:

 

Växande vårdköer

Under Allianens regeringsår, 2006-2014, halverades vårdkörerna i Sverige. Nu, efter tre år med en rödgrön regering, har köerna fördubblas.

Även i Västerbotten har den rödgröna landstingsmajoriteten under lång misslyckats att leverera en politik som kortar vårdköerna. Enligt den senaste statistiken – från Väntetider i vården – lever landstinget i Västerbotten inte på långa vägar upp till vårdgarantin för operation/åtgärd. Endast ca 60 procent av västerbottningarna får sin operation/åtgärd inom garantitiden på 90 dagar. Det är sämst i hela landet. Drygt 7 000 personer står i kö. Det är oacceptabelt.

Vid landstingsfullmäktige i juni 2017, inför beslut om budgeten för detta år, lyfte jag fram exempel på den frustration och desperation som patienter i den rödgröna landstingsmajoritetens vårdkö känner. Idag är exemplen fler.

SVT Nyheter Västerbotten, den 9 januari, intervjuas Jarkko Enqvist i Ursviken. Han är ytterligare en person som idag har väntat mer än 90 dagar på sin åtgärd. Han säger sig sova dåligt, värktabletterna tar inte och smärtor i höften väcker honom ofta. Han hoppas på operation innan sommaren.

SVT Nyheter Västerbotten skriver också att de talat med flera patienter som vittnar om att ett ”välsmort munläder” – dvs. att man kan tala för sig – kan väga tyngre än en värkande höftled. Oroväckande vittnesmål då hälso- och sjukvården ska prioritera de patienter som har störst behov.

 

Mot bakgrund av detta har jag följande frågor till Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Karin Lundström (S):

 

  • Varför växer vårdköerna i Västerbotten?

 

  • När ska Jarkko Enqvist och alla andra i vårdkön förvänta sig att landstinget i Västerbotten lever upp till vårdgarantin?

 

  • Hur säkerställer nämnden att patienter med störst behov prioriteras?

 

  • Vad görs för att korta köerna?

 

 

Andreas Löwenhöök 

Moderaterna

1 kommentar
18153552

Vägen framåt

Av , , Bli först att kommentera 0

För att alla tre strategier (som jag skrev om den 23 dec) ska lyckas krävs långsiktighet och uthållighet. Den första strategin att bli Sveriges bästa sjukvårdsarbetsgivare är en strävan att bli en attraktiv arbetsgivare för de redan anställda, för seniorer samt för kommande generationer. Vidareutbildning och kompetensutveckling ska löna sig, landstinget ska ha konkurrenskraftiga löner. Fler måste kunna vidareutbilda sig. Rollerna i vården måste förändras, personalen måste få jobba med det som de är utbildade för. För att detta ska bli möjligt krävs ett stärkt ledarskap på alla nivåer.

Det krävs ett personcentrerat arbete i sjukvården, där patienten blir en viktig part i sin vård. Dagens traditionella organisationsform hämmar sjukvårdens utveckling.

Ska detta bli möjligt måste ekonomistyrningen blir bättre med en kraftfull utveckling av styrning och ledning av verksamheten. Antalet styrande mål måste bli färre. Fokus måste vara att stödja utvecklingen där vården skapas mellan professionen och patienten och där det lönar sig att göra rätt. I detta har ledarskapet på alla nivåer en avgörande roll för vårdens framtida utveckling.

Ekonomistyrningen måste baseras på en tydlig målbild till verksamheten om vad som förväntas av uppdraget för berörd verksamhet.

Alliansens utgångspunkter för att uppnå effekt på minskad kostnadsutveckling

  • Fullfölja planerna på nationellt oberoende av hyrpersonal.
  • Värna barn, äldre, multisjuka och personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom som är grupper som har svårt att göra sin röst hörd.
  • Betona det strategiska ledarskapet som avgörande för att klara omställningen.
  • Effektiva vårdnivåer där patienter vårdas på rätt nivå.
  • Nyttja förändringskraften i digitaliseringen.
  • Betona vikten av att aktivt jobba med personcentrerad vår.
  • Stärkt primärvård som första linjens sjukvård.
  • All sjukvårdspersonal måste få arbeta med det som de är utbildade för och andra yrkesgrupper ska sköta övriga kringsysslor.
  • Besparingar ska i första hand ske på det som inte är sjukvård, som lokaler, administration, kultur, projektmedel
Bli först att kommentera
18153552

Undanträngingseffekter av kömiljarden

Av , , Bli först att kommentera 2

Vårdköerna har fördubblats i landet sedan 2014 samtidigt som den rödgröna regeringen avskaffat Alliansreformen – den s.k. kömiljarden. M med flera är idag överens om att en nya utvecklad kömiljard borde införas snarast för att korta köerna medan de rödgröna konstant stretar emot. Skälen är flera men kärnan handlar alltid från deras sida om undanträngningseffekter och man hävdar att vård efter behov sköts åt sidan under tiden med kömiljarden. Men hur var det egentligen? Jag har gjort en sammanställning från Socialstyrelsen som haft i uppdrag att skriva rapporter i ämnet och den stora SOU:n Effektiv Vård som också berör kömiljarden och undanträngningseffekter.

För den som inte orkar läsa vidare så kan man sammanfatta ungefär såhär:
Det inte går att belägga några undanträngningseffekter alternativt att alla olika ersättnings modeller har undanträngningseffekter.

Socialstyrelsen
Undanträngning

I Socialstyrelsens uppdrag har ingått att särskilt studera undanträngnings-effekter av vårdgaranti och kömiljard.

Socialstyrelsen har i rapporten Väntetider och kömiljard – uppföljning 2009– 2011analyserat återbesöksstatistik från fyra landsting med centraliserade mätningar. Resultaten var inte entydiga, men resultaten visade på fall där undanträngningseffekter på återbesök kan misstänkas[3]. I Socialstyrelsens uppföljning av vårdgarantin och kömiljard 2013 följdes tre olika områ-den i tre olika patientgrupper inom specialistvården: väntetider och prioriteringar bland patienter som opererats för grå starr (katarakt), återbesöksfrekvens för patienter med grön starr (glaukom) samt väntetider för kontrollbesök för patienter med diabetes. Resultatet visade att i katarakt-sjukvården har väntetiden minskat för alla grupper, dock mest för de med lägre medicinsk prioritering. I de två senare grupperna glaukom och diabetes fann myndigheten inte några indikationer på undanträngningseffekter [4].

Inför årets rapport har det varit problem att få tag på tillförlitliga och relevanta data för att kunna genomföra någon form av analys av vårdgarantins undanträngningseffekter.

 

Undanträngning ett svårfångat fenomen

Socialstyrelsen konstaterar att det finns mycket som talar för att vårdgarantin och kömiljarden har påverkat prioriteringarna i sjukvården i den meningen att vissa vårdbehov och enskilda patienter har fått längre väntetider. Hur detta står i proportion till de mer generella effekter som reformen haft på väntetider har inte kunnat fastställas. Även om väntetiderna generellt har förbättrats i de delar av vårdkedjan som ingår i vårdgarantin anser myndigheten att det är viktigt att uppföljningen av väntetider fortsätter att utvecklas till att det är möjligt att följa hela patientens väg genom vården.

Det ska enligt myndigheten vara möjligt att kunna avgöra om förbättringar i del av verksamheten eller för vissa patientgrupper leder till försämringar i andra delar och för andra patientgrupper. 

Effektiv vård

 

Den s.k. ”kömiljarden” har av många professionella ansetts leda till fler och snabbare besök för de med lägre prioriterade behov men undanträngning av de patienter som har mer omfattande behov. Sådana effekter har dock inte kunnat beläggas i studier.

 

Generellt gällande ersättningssystem

Det är högst troligt att det även i praktiken förekommer olika grad av altruism och fokusering på egen ekonomisk vinning bland läkare. Även om egen ekonomisk vinst inte är det relevanta alternativet för läkare som arbetar i offentlig regi kan patientnyttan ställas mot ansträngningar och prioriteringar under arbetstid eller undanträngning av sådana aktiviter som man finner mindre intressanta. Om så är fallet blir det teoretiskt sett också omöjligt att konstruera en ersättningsprincip som passar alla.

Bli först att kommentera