IMG_0574

En minister med en för stor portfölj

Av , , Bli först att kommentera 6

I kölvattnet av den största säkerhetsskandalen sedan IB-affären fick Sverige en ny sjukvårdsminister. Den sjukskrivne Gabriel Wikström meddelande att han önskade få kliva av. Den vikarierande socialförsäkringsministern Annika Strandhäll fick nu även formellt ta över även detta ansvarsområde. Strandhäll har fått ett jätteuppdrag. Under Alliansregeringens tid axlade ansvaret för dessa två områden av Göran Hägglund och Ulf Kristerson. Nu ska en ensam minister sköta detta.

Det finns mycket stor risk att sjukvårdsfrågorna blir lidande i uppmärksamhet och tid. Socialförsäkringarna är ett mer tydligt statligt ansvar där ministerns tid och engagemang är mer påtaglig. Sjukvård är som bekant ett ansvar för landsting och regioner men statens inflyttande och ansvar finns ändå där i form av bland annat tillsyn av myndigheter och lagstiftning. Inte helt lätta frågor alla gånger som kräver mycket tid och engagemang för att kunna politiskt styra.

Även om ambitionerna finns där att hantera båda politikområdena samtidigt finns det begränsat med tid och då befarar jag att sjukvårdsfrågorna kommer att dra det kortaste strået. Detta i en tid då staten har en mycket viktig roll att spela för att utveckla svensk hälso- och sjukvård.

Bli först att kommentera
Anna

Anna Kinberg Batra besöker Umeå och Noliamässan på onsdag

Av , , Bli först att kommentera 1

Just nu pågår mässan Stora Nolla i Umeå som alltid drar mängder med människor till Umeå. Förutom alla företagare som ställer ut står mängder med organisationer och partier. Vi moderater är ett av alla partierna som ställer ut i år och vår partiledaren Anna Kinberg Batra besöker Umeå och Noliamässan under onsdagen.

I föreläsningssalen Blomqvist kommer Kinberg Batra hålla ett anförande om Sveriges utmaningar kring integration, jobb och trygghet och besvara frågor från publiken mellan 15:00 och 16:00. Alla är varmt välkomna! Därefter kommer hon att ta tid för media, samtal med medlemmar och allmänheten.

Bli först att kommentera
18153552

Vi vill genomföra en närvårdsreform

Av , , Bli först att kommentera 1

Hälso- och sjukvården i Sverige präglas av sin sjukhustunga struktur. Mer vård behöver ges nära människor, på hälsocentral eller i hemmet. Detta är särskilt viktigt för de mest sjuka äldre och patienter med kroniska sjukdomar.

Vi kan också se att när det uppstår sviktsituationer i den nära vården t.ex. kring de mest sjuka äldre så överförs inte resurser i vanlig mening till hälsocentralerna eller sjukstugorna utan i stället görs det insatser från sjukhusen t.ex. i form av hemsjukvårdsteam etc. Detta är naturligtvis inte fel i sak men ur systemsynpunkt är det lite märkligt. Systemet verkar sträva efter att upprätthålla nuvarande struktur men systemet måste förändras. Detta är särskilt viktigt för de mest sjuka äldre och patienter med kroniska sjukdomar. Det framhålls inte i minst i utredningen Effektiv vård.

En överflyttning av resurser från sjukhus till den nära vården behöver inte alltid innebära att det frigörs medel utan det kan också betyda att det omfördelas resurser till den verksamhet där upp- draget finns.

Sverige använder 17 procent av de samlade resurserna inom vården till primärvård. Motsvarande resursfördelning är att 25 procent riktas till primärvården i Norge och i Nederländerna uppemot 39 procent.

Därtill är de regionala skillnaderna omfattande. De resurser som riktas till primärvård varierar med 45 procent mellan det landsting/region som satsar mest på primärvård jämfört med det som satsar minst. Det är åtta landsting/regioner varav Västerbotten är en av dem som lägger 15 procent eller mindre av de totala resurserna inom hälso- och sjukvården på primärvården.

Skall vi skapa högre kvalitet och ökad tillgänglighet till en lägre kostnad krävs det att den nära vården på allvar utvecklas så hälsocentralerna på allvar kan vara första linjens sjukvård. Erfaren- heter från övriga Europa visar att en välfungerande nära vård ger positiva effekter på hela sjuk- vårdssystemet.

En bra utveckling är att överföra besök från specialistvården till den nära vården. Överföringen måste ske i ordnande former och ske i en takt när tillräckliga resurser tillförs den nära vården i form av primärvården. Sjukstugorna kan i mycket större omfattning vara delaktiga i denna pro- cess. I detta arbete är det en självklarhet att alla länets kommuner ska ha en egen hälsocentral. Det skapar förtroende för vården, minskar väntetiderna och undviker att patienter bollas mellan olika vårdnivåer.

Bli först att kommentera
18153552

Vi kräver en sammanhållen vård

Av , , Bli först att kommentera 1

Många tycker att det är krångligt och komplicerat att söka vård. Det händer ofta att man får olika besked i en fråga eller att man blir hänvisad till någon annan. En sammanhållen hälso- och sjuk- vård är särskilt viktig för de mest sjuka äldre, patienter med kroniska sjukdomar och mångbesö- kare. Dessa patientgrupper har ofta flera vårdgivare, många öppen- och slutenvårdstillfällen och ett behov av kommunala omsorgsinsatser vilket förutsätter en god samverkan mellan vårdens olika organisatoriska delar. Där finns det mycket kvar att göra.  Vi har en rad förslag för att få till en sammanhållen vård:

 
1. Vi vill att alla ska erbjudas en kontaktperson som kan vägleda genom vårdens labyrinter, och att multisjuka och personer med stora vårdbehov ska kunna få en speciell vårdlots/funktion som samordnar vården till en helhet, istället för många små delar.

2. Vi vill införa möjlighet till direktinläggning av multisjuka äldre. Om vården ska kunna fungera väl för patienten förutsätter det sammanhållna vårdkedjor, tidig insatt vårdplanering, försök med mellanvårdsplatser samt utökat samarbete med kommunerna.

3. Ett bättre samarbete i vårdkedjan, i synnerhet mellan länets vårdgivare och kommunerna, skulle ge individen en ökad trygghet och tillit. Vi vill se en utveckling av arbetssätt som flyttar vården närmre patienten, likt hemsjukvårdsläkare eller mobila insatser där vården erbjuds i patientens hemmiljö, som ska stärka tillgängligheten och utveckla vården ytterligare.

4. Det krävs ett utvecklat vårdval för denna grupp av multisjuka, där det finns en faktisk möjlighet att välja en helhet för en samlad vård och omsorg, som kan bidra till en bättre vård och minskar därmed behovet av dyr sjukhusvård och skapar en bättre tillvaro för den enskilde. Det innebär att vårdvalet består – men med den skillnaden att patienten nu också har möjlighet att välja ett helt multiprofessionellt team i stället för som tidigare enskilda professioner. Men vill man avstå sådan sammanhållen vård är det förstås också möjligt.

Ett juridiskt ramverk som reglerar en mininivå kan vara en rimlig väg att gå, men ska det bli en framgång är det huvudmännens uppgift att fylla överenskommelsen med innehåll byggt på lokala förutsättningar. Det innebär att det blir de olika huvudmännen tillsammans som definierar vilken målgrupp det handlar om. Det gör även att uppdraget kommer att se annorlunda ut utifrån de lokala förutsättningarna. Det gör att man på vissa håll startar i väldigt liten skala med bara några patienter för att sedan kunna bygga upp verksamheten efter vad som är mest ändamålsenligt.

I Västerbotten skulle det till exempel handla om att hitta fungerande samverkansformer som kan skilja sig åt mellan Umeå och Skellefteå och mellan de mindre kommunerna i länet med under 3 000 innevånare. En annan vinst med att hitta dessa lokala samverkansformer är att det borde finnas betydligt bättre förutsättningar att hitta bra lösningar för medicinskt färdigbehandlade pa- tienter.

Här skulle lösningar med betalningsansvar kunna hanteras betydligt mer ändamålsenligt. Den äldre multisjukas behov måste få vara i centrum och inte dagens juridiska och organisatoriska mellanrum där ingen tar det fulla ansvaret.

5. För personer med funktionsnedsättningar är ofta hjälpmedel en förutsättning för ett rikt och självständigt liv. Vi ska därför se till att erbjuds nya och ständigt förbättrade hjälpmedel och sä- kerställa en god tillgänglighet med stora möjligheter till det egna valet att välja ett hjälpmedel.

 

Bli först att kommentera
18153552

Hälsofrämjande arbete ger lägre kostnader och bättre liv

Av , , Bli först att kommentera 0

Den mesta vården utformas för att bota de som redan blivit sjuka. Både lidande och pengar skulle sparas om sjukvården bidrog mer med sitt kunnande om hur man lever hälsosamt och förebygger sjukdomar. Förebyggande hälsovård är viktigt för en välmående befolkning och kan på sikt minska kostnaderna för sjukvården.

Rätt utformade åtgärder har stor betydelse för att förbättra den enskildes hälsa. Landstingets in- satser på det förebyggande området ska bedrivas på ett sätt som stöder människor i det egna an- svarstagandet för sin hälsa samt utnyttjar den kompetens som hälso- och sjukvården besitter. Samverkan mellan olika aktörer på folkhälsoområdet måste stärkas.

Vi vill stärka barnhälsovården och att vården tar ett särskilt ansvar när det gäller utsatta barn. Familjecentralerna som byggts upp runtom i länet har visat sig fungerat bra.

 

Bli först att kommentera
18153552

Vården ska vara säker

Av , , Bli först att kommentera 0

Dagens sjukvård erbjuder behandlingar som är omfattande. De kan bota svåra sjukdomar men kan även innebära risk för komplikationer och biverkningar. Nästan var tionde patient som vårdas på sjukhus drabbas av en vårdrelaterad infektion eller någon annan vårdskada. Varje skada orsakad av och inom sjukvården ska rapporteras och följas upp för att få ett lärande kring hur vårdskador uppstår och hur de kan undvikas. Sjukvården ska präglas av en säkerhetskultur där fel i handhavande förebyggs och förhindras.

Patientsäkerhet och kvalitet ska vara centralt i hälso- och sjukvårdens ledningssystem. Alla delar av verksamheten måste arbeta systematiskt och långsiktigt med mål, åtgärder och uppföljning. Arbetet ska präglas av ett förebyggande synsätt, faktabaserade beslut och samverkan. Ingen ska avlida eller invalidiseras på grund av undvikbara misstag i vården, vårdrelaterade skador eller in- fektioner.

Vi vill därför införa en nollvision mot skador i vården. Den patient som trots allt skadas måste erbjudas ett rättssäkert och tryggt sätt att få upprättelse och kompensation.

Bli först att kommentera
18153552

Den psykiska ohälsan ökar mest

Av , , Bli först att kommentera 3

Den psykiska ohälsan ökar mest i samhället, inte minst bland barn och ungdomar. Den psykiska ohälsan i barn- och ungdomsåren riskerar att fortsätta i vuxenlivet om man inte får rätt hjälp. En tidig insats och en sammanhållen vård för dessa unga är oerhört viktig. Det ger bättre möjligheter att hantera livsproblem och minska risken för framtida psykisk ohälsa.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Västerbotten har sämst tillgänglighet i landet och har under många år inte levererat tillfredsställande resultat. Psykiatrin är ett område där det är extra viktigt med ett ömsesidigt förtroende mellan patienten, anhöriga och behandlare. Om detta förtroende inte finns är det svårt att nå goda resultat.

Därför anser vi att behövs ett vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin. Vårdval handlar i grunden om att stärka patientens egenmakt i vården. Genom ett vårdval inom BUP öppnas det upp en möjlighet som anhörig/patient att själv välja vart du vill gå för att få hjälp och stöd med psykisk ohälsa för barn och ungdomar. Detta medför en fler aktörer som kan ta emot dessa ungdomar och på så sätt en ökad tillgänglighet.

Bli först att kommentera
18153552

Sjuksköterskorna har aldrig varit fler men ändå har vi brist på personal.

Av , , 5 kommentarer 4

Det är tydligt att bristen på framför allt sjuksköterskor påverkar den vård som kan ges till patienterna. Vårdplatser måste stängas eftersom man inte har personal som kan bemanna dem. Framför allt drabbar detta verksamheter som drivs dygnet runt, årets alla dagar. Detta, tillsammans med en allt för hög grad av inhyrd personal, riskerar att bidra till en patientosäker vård. Därför är det extra viktigt är att hälso- och sjukvården fortsätter att utveckla och använda verktyg och metoder för att rätt kompetens finns på rätt plats i rätt tid.

En paradox är dock att de flesta landsting och regioner aldrig haft fler personer anställda. Trots att fler sjuksköterskor utbildas och anställs upplevs det ändå som en brist. Detta innebär att vi måste ändra både på vem som gör vad inom olika välfärdsområden, men också vilka kompetenser som utnyttjas.

5 kommentarer
18153552

Västerbottens långa vårdköer

Av , , 1 kommentar 2

Det finns stora utmaningar i Västerbotten med långa vårdköer. I jämförelse med andra
landsting ligger Västerbotten bland de absolut sämsta länen när det gäller uppfyllandet av vårdgarantin. Den dåliga tillgängligheten gäller såväl slutenvård som primärvård. Sett till finansiering är Västerbotten ett av de landsting som lägger minst andel till primärvården. Konsumtionen av slutenvård är avsevärt mycket högre här än i andra landsting vilket är en betydande utmaning. Vårdflöden och vårdkedjor hänger inte ihop och patienten hamnar i kläm. Situationen är även svår i den psykiatriska sjukvården och särskilt när det gäller barn- och ungdomspsykiatrin där väntetiderna legat sämst i landet under många år.

Hälso- och sjukvården måste kunna möta patienters olika behov. De patienter som vården ska möta kan, förenklat, delas in i fyra olika grupper:

1. Patienter som har behov av enstaka insatser för att bli friska.
2. Patienter som har behov av sammansatta insatser i en avgränsad vårdprocess.
3. Kroniker som har behov av löpande och kontinuerliga insatser under lång tid.
4. Multisjuka som har flera, sammansatta och komplexa behov.

Gruppen multisjuka och andra personer med stora vårdbehov är en sammanhållen vård central. Om vårdflöden och vårdkedjor skulle hänga ihop skulle man undvika onödigt lidande, få bättre vård och spara resurser. Det är en mindre grupp, ca 5 % av patienterna, men de svarar för ca 50 % av sjukvårdens resurser.

Vi har skrivit motioner och interpellationer för att förbättra den komplexa situationen kring dessa patienter och det kommer vi fortsätta göra tills vårdflöden och vårdkedjor fungerar som dem borde.

1 kommentar
18153552

Det kommer inte gå att fortsätta och fortsätta höja skatten i landstinget

Av , , Bli först att kommentera 4

Landstingets intäkter för finansiering av hälso- och sjukvård består i huvudsak av egna skatteintäkter, från det kommunala utjämningssystemet och statsbidrag. Skatteintäkterna står för den största delen av intäkterna. Vi ser idag en hög kostnadsutveckling i landstingets verksamhet och vi ser en risk att hamna ett läge där kostnadsutvecklingen fortsätter utan kontroll. Lösningen att gång på gång skjuta till nya skattemedel är inte hållbar. Trots upprepade skattehöjningar under 2000-talet får inte majoriteten bukt med dem problem som sägs lösas med att tillskjuta allt mer resurser genom höjd skatt.

Om kostnadsökningarna fortsätter i samma takt som de senaste decennierna, med i genomsnitt 1 procent årligen utöver demografin, kommer skattesatsen för kommuner och landsting att behöva öka med i genomsnitt cirka 13 kronor fram till 2035.

Det är inte praktiskt möjligt. SKL gör bedömningen redan idag att vi börjar närma oss ett tak i det kommunala skattetaket. Höjer vissa kommuner skatten än mer så kommer intäkterna att minska istället för att öka.

Sjukvården måste ställas om för vad som är långsiktigt ekonomiskt hållbart. Hittills har den socialdemokratiska majoriteten i landstinget inte lyckats ställa om någonting. Det fortsätter som vanligt.

Bli först att kommentera