Vård 5 Foto Ulrika Vendelbo

Norge lockar med jättebonus

Av , , Bli först att kommentera 3

VK uppmärksammar i en artikel en rekryteringsannons från en norsk kommun som vill rekrytera sjuksköterskor. Det som sticker ut och är lite av ett trendbrott är den bonus och relativt höga grundlön utifrån ett norskt perspektiv. Enligt rapporter från Sveriges kommuner och landsting (SKL) är det färre svenska sjuksköterskor som söker sig till Norge när hemmavillkoren blivit mycket bättre de senaste åren. Jag uppfattar även i debatten att färre svenska sjuksköterskor åker över till Norge nu än bara för några år sedan. Det kan vara ett trendbrott och en effekt av att de svenska sjuksköterskelönerna och villkoren blivit mycket bättre. Nu är ingångslönen för en nyutbildad sjuksköterska i Västerbotten 27 000 kr och till det tillägg för obekväm arbetstid. Även det senaste löneavtalet med Vårdförbundet gav bra utdelning.

 

Jag hoppas att vi nu ser ett trendbrott och att fler sjuksköterskor väljer att jobba inom sjukvården. Nu hoppas jag även att det går att komma längre med frågor kring arbetsmiljö, karriärvägar och att sjuksköterskor verkligen får jobba med arbetsuppgifter som de är utbildade för.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,
18153552

Nu startar Moderaternas nya vårkampanj

Av , , Bli först att kommentera 2

Moderaterna lanserar vårkampanjen ”Dags att jobba för en ny regeringen”. http://dagsattjobba.se/

En stor del av kampanjen handlar om de allt växande vårdköerna. Alliansregeringen lyckades korta ner vårdköerna rejält under sina år vidmakten, men sedan 2014 ökar köerna och det är rejält. Bara i Västerbotten väntar nu närmare 17 000 människor på vård, enligt vantetider.se. På vissa håll i landet larmar OECD att man nu har Europas längsta vårdköer.

Vårdköer är något som helt förståeligt skapar stor frustration och lidande för många. Ingen blir friskare i en vårdkö.

En del av lösningen menar vi från moderaternas håll är att återinföra en utvecklad kömiljard för att återigen kunna skapa riktiga incitament och fokusera på arbetet runt om i landet med att korta dessa långa vårdköer. Staten kan skapa incitament men sedan är det landstingen som har huvudansvaret att ta fram nya arbetssätt för att lyckas korta köerna. Vi har gjort det förut och vi tänker göra det igen.

Därför behöver Sverige en ny regeringen som tar sjukvårdens långa vårdköerna på allvar.

Bli först att kommentera

Alliansen kräver åtgärder för att få ett stopp på det omänskliga bollandet med sjuka äldre

Av , , Bli först att kommentera 2

Socialstyrelsens konstaterade i en rapport nyligen att det finns stora problem med bollandet av äldre i sjukvården. Det bekräftas i en revisionsrapport som granskat samverkan mellan landstinget och Umeå kommun. Det är stora kostnader som går också att koppla till gruppen multisjuka äldre.

Vi i Alliansen  vill nu ha svar av den styrande majoriteten vilka politiska åtgärder majoriteten tänkt sig för de mest sjuka äldre.

Vi menar att bollandet av äldre mellan landsting och kommun måste få ett slut. Detta bollande har skapat stort lidande för många äldre . Vi vill nu veta vad den rödgröna majoriteten som har ansvaret tänker vidta för åtgärder för att lösa det omänskliga bollandet.

 

Interpellationen i sin helhet:

Åtgärder för att få ett stopp på det omänskliga bollandet med sjuka äldre

 

Äldre personer som har omfattande behov av vård och omsorg får ofta inte den vård de behöver. De mest sjuka äldre är beroende av ett effektivt flerproffesionellt samarbete och en sammanhängande vård och omsorgskedja. Det är även viktigt att vården och omsorgen utgår från varje individs behov.

Nyligen presenterade Socialstyrelsen rapporten Om övergångar mellan sluten vård och öppen vård och omsorg. Syftet med det uppdrag som redovisats var att stödja kommuner och landsting att identifiera lokala problem i övergången mellan sluten vård och öppen vård och omsorg.

Rapporten visade ett stort bollande av äldre mellan sluten vård och öppen vård och omsorg, särskilt hos gruppen 80 år eller äldre. I den gruppen visade det sig att hälften av dem som skrevs ut från sjukhuset återkom knappt hälften till sjukhuset inom en månad. I livets slutskede visade det sig att återinskrivningar var vanligt förekommande. 8,2 procent av gruppen var inskrivna två eller fler gånger på sjukhus under sina sista 30 dagar i livet.

I en revisionsrapport som granskat hur samverkan fungerar mellan landstinget och Umeå kommun går det att konstatera att den ger samma problembild. Ur den äldres och anhörigas perspektiv  är det förödande att bli föremål för otydliga regler mellan Umeå kommun och landstingets handläggning för en god och värdig vård till dessa multisjuka äldre. För att komma tillrätta med detta problem måste kraftfulla politiska beslut komma till stånd för landstingets del och en samsyn etableras i mötet med den politiska ledningen i kommunen. Äldre multisjuka i Umeå kommun har rätt till en god och säker övergång från landstinget till den kommunala vård och omsorgen för att undvika onödiga inläggningar för denna sköra patientgrupp.

Utifrån detta vill vi ställa följande fråga:

Vilka politiska åtgärder tänker du vidta för att komma till rätta med att allt för många äldre patienter bollas runt utan att någon tar ett helhetsansvar?

Nicklas Sandström                       Marianne Normark

 Moderaterna                                Liberalerna

 

Eva-May Karlsson                        Birgitta Nordvall

 Centerpartiet                                Kristdemokraterna

 

Bli först att kommentera

Mer frihet för äldre när de kan välja bättre linser i samband med operation

Av , , 2 kommentarer 1

Gråstarr är en mycket vanlig åkomma bland äldre. Fler kvinnor än män drabbas. Idag är en operation av gråstarr en ganska enkel åtgärd som tar cirka 20 minuter och patienten får gå hem samma dag. Det en patient inte får är progressiva linser i samband med linsbytet. Västerbottens läns landsting erbjuder i dag monofokal lins i samband med operationen. Den lins landstinget tillhandahåller är en inte korrigerande utan ersätter endast ögats lins vid operation

Liv Granbom (M) som sitter i landstingsfullmäktige vill införa samma system som Stockholms, Sörmlands och Jönköpings läns landsting har idag där patienten kan få multifokala linser som ersätter glasögon men får då betala mellanskillnaden själv. Valfriheten att kunna välja en bättre lins i samband med en gråstarrsoperation fanns förbättra livet för många äldre.

Jag kan bara hålla med om att det är dags att vi i Västerbotten också erbjuder äldre denna möjlighet som redan finns i Stockholm, Sörmland och Jönköping.

Motionen i sin helhet:

Mer frihet på ålderns höst med bättre syn

”Dagens pensionärer lever ett annat liv än tidigare; jobbar ofta långt upp i åldrarna. Det blir mer vanligt med synkrävande aktiviteter. Äldre blir mer datoriserade och för detta krävs en bra syn.

Ögats lins blir grumligare när vi blir äldre vilket gör att synskärpan försämras. Gråstarr är mycket vanligt och fler kvinnor än män drabbas. Själva operationen vid gråstarr är numera en mycket enkel åtgärd som tar cirka 20 minuter. Patienten kan gå hem samma dag.

Vårt landsting erbjuder i dag monofokal lins i samband med operationen. Den lins landstinget tillhandahåller är en inte korrigerande utan ersätter ögats lins vid operation.

Stockholms, Sörmlands och Jönköpings läns landsting har idag ett system där patienten kan få multifokala linser men får då betala mellanskillnaden själv. Fördelen med multifokala linser är att de kan ersätta glasögon, som är en dyr kostnad för patienter med nedsatt syn.

Ögonkliniken NUS får ofta frågan varför inte denna möjlighet finns i vårt landsting. Om man vill ersätta sina glasögon med en lins när man ändå ögonopereras så borde det vara rimligt att man kan få jobbet gjort givet att man betalar.

Med anledning av ovanstående vill jag:

Att Västerbottens läns landsting ska ge patienter möjligheten att få multifokala linser eller bättre om de själva betalar för merkostnaden.

Liv Granbom (M), landstingsfullmäktigeledamot

 

 

2 kommentarer
Skärmavbild 2017-02-02 kl. 08.48.19

BRIS larmar – samhället har misslyckats med ungas psykiska ohälsa

Av , , Bli först att kommentera 0

Under 2016 hade Bris 26 996 kurativa kontakter, en ökning med 3 procent jämfört med 2015. 4 av 10 kontakter handlade om psykisk ohälsa som är fokus för Bris årsrapport. Rapportens övergripande slutsats, från genomgången av forskning och från barnens samtal till Bris, är att samhället har misslyckats att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga.

I Bris årsrapport sammanställs forskning om barns psykiska ohälsa, barns egna beskrivningar av hur de mår och deras oro för vad som ska hända om de söker hjälp. Barn berättar om bristande information från vårdgivare, om brutna tystnadslöften och brist på inflytande över och delaktighet i sin egen vård. De berättar också om föräldrar som inte orkar stötta och om hur skolan inte förmår ge rätt stöd.

I Västerbotten har vi sedan 10 år tillbaka bland de längsta köerna i Sverige till Barn- och ungdomspsykiatrin. Det sägs från majoritetens sida att det ska bli bättre, varje år, men inget händer. Vi i Alliansen vill särskilt satsa på just Barn- och ungdomspsykiatrin och har flera gånger lagt skarpt förslag om att ta in andra aktörer genom vårdval så patienter kan välja bort landstingets BUP som inte fungerar särskilt bra, för att komma till bukt med de omfattande problemen. Tyvärr säger majoriteten nej, gång efter gång. Men vi kommer självklart att fortsätta driva frågan. Sedan finns det såklart fler delar av problematiken inte minst på kommunnivå.

Bli först att kommentera
NUS, Landstinget UmeŒ fšr bildspel. Racer.

Glädjande att M-förslag om beroendecentrum snart kan bli verklighet

Av , , 1 kommentar 1

Moderaterna i landstinget och i Umeå kommun har länge drivit frågan om inrättandet av ett beroendecentrum som en samverkanslösning för missbruksvården mellan kommun och landsting. Redan 2012 ställde sig landstingsfullmäktige positiv till förslaget och nu efter några år ser det ut att bli verklighet. Tidigare gjordes bedömningen att det saknades lokalyta , men att det nu finns möjlighet att lokalmässigt rymma beroendecentrum i den nya psykiatribyggnaden.

Hälso- och sjukvårdsnämnden tog beslut den 16 februari att i samråda med Umeå kommun utreda förutsättningarna för samlokalisering av verksamheter benämnd Beroendecentrum. Lena Riedl som sitter i nämnden för moderaternas räkning säger att det känns riktigt bra att vi äntligen tar ett steg mot att förslaget ska bli verklighet efter att ha drivit frågan i åratal. Missbruksvården behöver bli bättre och detta är verkligen ett steg i rätt riktning. Vilket jag bara kan instämma med.

 

1 kommentar

Omänskligt bollande av äldre måste få ett stopp

Av , , Bli först att kommentera 2

Min debattartikel från tisdagens VK:

Omänskligt bollande av äldre måste få ett stopp

Svensk sjukvård fungerar generellt mycket bra och ger mycket goda resultat. Tyvärr finns det en grupp av multisjuka, ofta äldre, som har stora behov av vård och omsorg som faller mellan stolarna i välfärdssystemet. Denna grupp bollas runt i vårdapparaten utan att någon tar ett helhetsansvar.

Det är framför allt mellan kommun och landsting som problemet är som störst. Vården för dem är i dag okoordinerad och fragmentiserad. Den här gruppen ingår i den lilla grupp av befolkningen, cirka fem procent, som konsumerar mer än 50 procent av vårdens resurser. Här finns en av de största möjligheterna att effektivisera och få en lägre kostnad samtidigt som vi kan skapa bättre vård och omsorg för den kroniskt sjuka patienten.

Totalt skrevs 1 121 823 personer ut från sjukhus år 2014 i Sverige. Av samtliga utskrivna fick 334 420 personer fortsatt hälso- och sjukvård av kommuner, medan 221 221 personer fick omsorgsinsatser. Bland dessa utskrivna med fortsatta behov fick 53 763 personer både vård och omsorg. Av dessa sköra personer, varav flertalet var kvinnor 80 år eller äldre, återinskrevs 48 procent på sjukhus inom 30 dagar. I Västerbotten är motsvarande siffra 54 procent. (Socialstyrelsen 2017). Alltså i gruppen 80 år eller äldre så kommer hälften av dem som just skrevs ut från sjukhuset, och ansågs medicinskt färdigbehandlade, således tillbaka inom en månad.

Återinskrivningar har också visat sig förekomma för personer i livets slutskede. Av de 88 976 personer som avled år 2014 i Sverige var 8,2 procent inskrivna två eller fler gånger på sjukhus under sina sista 30 dagar i livet. Detta vansinniga bollande fram och tillbaka är många gånger orsakat av stora brister i samverkan mellan sjukhusvården, primärvård och kommunernas vård och omsorg. Detta måste brytas!

Ett flertal internationella studier har funnit att antalet återinskrivningar kan minska om det sker en individuell planering som kombineras med geriatrisk bedömning, stöd och utbildning till patienter och anhöriga, samt följer upp patienten efter utskrivning. Detta har bekräftats av senare forskning, som även funnit att vårdtiden på sjukhus kan förkortas med hjälp av en individuell planering, till skillnad från rutinmässig utskrivning. En annan positiv effekt av ett sådant arbetssätt är att patienter blir nöjdare med vården.

Andra konkreta åtgärder som måste komma på plats eller förstärkas är utskrivningsteam, ökad användning av teknik i samband med utskrivning, såsom videomöten, ett mer proaktivt arbetssätt med fokus på att förhindra att personen skrivs in i slutenvården i onödan och en fast vårdkontakt i primärvården. Stuprören mellan kommun och landsting gällande dokumentation måste brytas. Ett positivt exempel är Kronoberg som infört ett gemensamt dokumentationssystem som innebär att dubbeldokumentation undviks. Behörig personal kan både läsa och skriva in information, oavsett huvudman eller utförare.

I Sverige har antalet vårdplatser på sjukhus successivt minskat över tid (från 25 298 platser år 2012 till 23 885 platser år 2015). Internationellt sett har Sverige numera få vårdplatser per invånare. Även antalet korttidsplatser har minskat i kommunerna (med 12 % mellan år 2008 och 2012). Andelen äldre än 65 år som bor på särskilt boende har minskat (från 8% till 4% mellan åren 2001 och 2014). Det är också väl känt att andelen äldre i befolkningen ökar kraftigt de närmaste åren, vilket tillsammans med den medicinska och tekniska utvecklingen har medfört ett större behov av vård och omsorg. Detta blir en ekvation som är svår att få ihop om inte samverkan och stödet nära hemmet och i kommunal omsorg blir bättre.

För att detta omänskliga bollande av våra äldre och multisjuka ska få ett slut måste det till politiska åtgärder och beslut. Från moderaterna vill vi bidra och komma med de lösningar som krävs för att detta ska få ett stopp.

Bli först att kommentera
Skärmavbild 2017-02-02 kl. 08.48.19

Över 10000 i vårdkö är inte accetabelt

Av , , Bli först att kommentera 2

Insändare från Folkbladet:

Vårdköerna i Västerbottens läns landsting är allt för långa. För att komma till rätt med problemet krävs kraftfulla åtgärder.

Det finns stora utmaningar för sjukvården i länet, en av de största är de växande vårdköerna. I jämförelse med andra landsting ligger Västerbotten bland de absolut sämsta i landet. Den dåliga tillgängligheten gäller för slutenvård som primärvård.

Det är inte acceptabelt att över 10 000 västerbottningar (vantetider.nu, november 2016) måste stå i långa köer för att få vård i Västerbotten.

För att bryta den här utvecklingen krävs en rad politiska åtgärder. En är att återskapa kömiljarden som under alliansregeringens tid vid makten effektivt minskade vård­köerna.

Efter S/MP-regeringens avskaffande av kömiljarden har vårdköerna återigen vuxit kraftigt. En annan åtgärd för att stärka tillgängligheten och avlasta sjukhusen är att bygga upp en första linjens vård genom en stärkt primärvård.

Det krävs även åtgärder för den psykiatriska vården som också har stora problem med långa vänte­tider.

För gruppen multi­sjuka och andra personer med stora vårdbehov är en sammanhållen vård mycket viktig.

Om vårdflöden och vårdkedjor skulle hänga ihop bättre skulle det medföra att det går att minska onödigt lidande, få bättre vård samt spara resurser.

Moderaterna vill därför att vården för multisjuka äldre blir sammanhängande mellan sjukhuset, primärvården och kommunal vård och omsorg.

Det skapar förtroende för vården samt minskar de samlade väntetiderna samt gör att det går att undvika att patienter bollas runt mellan olika vårdnivåer och mellan kommun och landsting.

Den politiska S-majoriteten saknar i dag förslag på vad man vill göra för att minska vårdköerna för över de 10 000 västerbottningarna som väntar på vård.

Här krävs kraftfulla politiska åtgärder för att minska en av landets längsta vårdköer.

Nicklas Sandström (M)

Bli först att kommentera
Skärmavbild 2017-02-02 kl. 08.48.19

10 862 Västerbottningar väntar på vård

Av , , Bli först att kommentera 3

Det finns stora utmaningar i Västerbotten med långa vårdköer. I jämförelse med andra landsting ligger Västerbotten bland de absolut sämsta länen när det gäller uppfyllandet av vårdgarantin. Den dåliga tillgängligheten gäller såväl slutenvård som primärvård. Sett till finansiering är Västerbotten ett av de landsting som lägger minst andel till primärvården.

Situationen är särskilt svår i den psykiatriska sjukvården och när det gäller barn- och ungdomspsykiatrin har väntetiderna legat sämst i landet under många år. Där har vi från alliansen drivit frågan om att öppna upp för vårdval, men får blankt nej av den politiska majoriteten. Vi anser att det måste göras för att kunna lösa situationen med de långa vårdköerna som under lång tid varit ohållbar för patienterna.

Den politiska majoriteten står stilla och det är mycket oklart vilken viljeinriktning som finns och vad man vill göra för att korta köerna för de 10 000 västerbottningarna som väntar på vård.

Bli först att kommentera

Inför en informations- och bemötandegaranti

Av , , Bli först att kommentera 0

Antalet klagomål från patienter i Västerbottens läns landsting har ökat kraftigt på tre år från 683 klagomål år 2013 till 1056 klagomål år 2016. En stor del av klagomålen rörde bemötandet och bristen på information i vården.

Vi moderater i landstinget vill nu genom en motion till landstingsfullmäktige använda sig av den nya Patientlagen som trädde i kraft 1 januari 2015 för att införa en informations- och bemötandegaranti. Detta ska vara för att tackla de problem som finns med ökande antal klagomål.

Ett gott bemötande har avgörande betydelse för vårdens och omsorgens kvalitet. Därför föreslår vi att stärka patientens ställning genom en informations- och bemötandegaranti. En sådan garanti bör bland annat innehålla högre krav på att all information som lämnas till patient skall följa en hög standard och särskilt stöd för de med stort vårdbehov.

 

Motionen i sin helhet

 

Inför en informations- och bemötandegaranti
Antalet klagomål från patienter har ökat kraftigt på tre år från 683 klagomål år 2013 till 1056 klagomål år 2016. De flesta ärendena handlar om att patienter upplever att vårdpersonalen inte lyssnar på dem eller att de inte har fått tillräckligt med information, sa Kristina Östman kanslichef på Patientnämnden till Folkbladet den 24 januari.

 

Patienten och medborgaren förväntar sig, med all rätta, inte bara en korrekt medicinsk behandling utan också ett trevligt bemötande och en tydlig information. Forskning visar hur betydelsefullt detta är och att det medicinska resultatet kan äventyras av otydlig information, för att inte tala om ett dåligt bemötande.

 

Ett gott bemötande har avgörande betydelse för vårdens och omsorgens kvalitet. Det handlar om en grundinställning till vikten av det personliga mötet. Kontakterna och dialogen med de personer som söker vård ska bygga på respekt för människors lika värde, individens självbestämmande och integritet.

 

För människor som söker vård är kunskap, förståelse och delaktighet en förutsättning för att han eller hon ska kunna ha inflytande över sin egen hälsa, vård och behandling. En god kommunikation och patientens delaktighet är därför avgörande för att hälso- och sjukvården ska kunna ge en god vård. En tydlig information stärker patientens ställning och delaktighet, vilket är avgörande för resultatet av behandlingen.

 

Den 1 januari 2015 trädde den nya Patientlagen (2014:821) i kraft. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. En viktig nyhet i lagen är att patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Patienten ska alltså få ta del av det öppenvårdsutbud som ingår också i ett annat landstings vårderbjudande även om utbudet är ett annat än det som finns i patientens hemlandsting.

 

Att den nya patientlagen finns på plats är mycket bra, men för att den ska ge full effekt vill vi införa en Informations- och bemötandegaranti i Västerbottens läns landsting. En sådan garanti ska säkerställa att patienten får en tydlig information för egna beslut och stöd i sin sjukdomsprocess, den ska också säkerställa att patienten får ett professionellt bemötande i alla sina kontakter med vården.

 

Informations- och bemötandegarantin bör utformas i form av ett löfte till medborgarna, samtidigt som ett motsvarande uppdrag ges till vården. Verktygen för detta kan lämpligen hämtas från den nya patientlagen, vars syfte just är att stärka individen.

 

Viktiga komponenter bör vara:

- Stöd för att hitta i vårdsystemet

- Särskilt stöd för de med större vårdbehov

- Krav på att all information som lämnas till patient

  skall följa en hög standard

 

Med anledning av ovanstående vill jag:

 

Att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att utreda möjligheten att införa en Informations- och bemötandegaranti i Västerbottens läns landsting, med utgångspunkt i nya Patientlagen.

 

 

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

Bli först att kommentera