Använd EU för att stärka sjukvården i Västerbotten

Av , , Bli först att kommentera 1

Svensk sjukvård påverkas av det som händer i Europeiska unionen. Det visas med all önskvärd tydlighet i och med Brexit, som riskerar leda till brist på medicintekniska produkter då alla certifikat för produkterna som utfärdats i Storbritannien upphör när de lämnar.

EU är viktig för hälso- och sjukvården.  Vi vill att EU ska underlätta för samarbete i frågor där vi behöver hjälpa och stärka varandra över landsgränser men inte detaljstyra vår sjukvård. Hälso- och sjukvården utvecklas snabbt runt om i Europa. Vi behöver därför politiker i Europaparlamentet som underlättar för hälso- och sjukvården och betydelsen av vårdens utveckling i ett europeiskt perspektiv i stället för att lägga krokben.

Det europeiska samarbetet har underlättat arbete och studier utomlands. Det är ett projekt vill vi stärka. Idag väljer många svenskar att studera till läkare eller andra yrkesområden med vårdanknytning i andra EU-länder. Flera regioner har samarbeten med universitet i exempelvis Polen och Ungern där läkarstudenter kommer till Sverige och gör sin praktik. Förhoppningen är att de ska arbeta här efter avslutad utbildning. I tider av personalbrist i vården är det viktigt att Sverige kan rekrytera vårdpersonal utomlands.

Det är inte bara läkarna som rör sig över gränser, utan även sjukhusens utrustning. Vi köper mycket medicinteknisk utrustning från andra EU-länder och detta är en starkt växande marknad för Sverige som innebär stora möjligheter i potentiella kunder och patienter. Då behöver också den digitala tekniken hänga med. I Finland är det redan möjligt att gå till ett apotek i Estland och hämta ut läkemedel utskrivna elektroniskt av läkare i Finland. Inom ramen för EU-samarbetet behöver detta bli verklighet även i Sverige och vi behöver driva på möjligheten att ta del av även patientjournaler över gränserna.

I allt större utsträckning söker sig svenska patienter till andra vårdgivare, såväl inom landet som till andra länder. Det beror dels på att den regioner och landsting inte levererar vård och behandling i tid men också att patienternas medvetenhet om möjligheterna att söka vård i andra länder ökar. Vi behöver också komma till insikten om att sjukdomar är ett gränsöverskridande problem. Antibiotikaresistensen är ett hot som inte tar hänsyn till nationsgränser och vi behöver därför samarbeta för att lösa utmaningen. Mycket är redan gjort, särskilt när det gäller antibiotika för djur, men mer behöver göras. Varje år insjuknar över 400 000 européer i sjukdomar som antibiotikan inte biter på. Vi behöver inte bara ställa hårdare krav på EU:s medlemsländer, vi behöver också se till att resten av världen följer efter.

Det är därtill viktigt att Sverige är involverade i EU:s forskningsprojekt. Sverige är inom många områden världsledande, det är då rimligt att våra regioner är aktiva i att få forskningspengar.

Även om det kanske inte är hälso- och sjukvårdsfrågor som kommer att dominera valet till Europaparlamentet så är de fortfarande viktiga. EU ska vara relevant och vi ska samarbeta på de områden där EU kan göra skillnad. När det gäller att underlätta för såväl patienter som vårdpersonal är det europeiska samarbetet livsviktigt.
Micaela Löwenhöök (M)

Kandidat #6 till Europaparlamentet

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

Bli först att kommentera
vanliga loggan

Vi ska göra Sverige och Europa tryggare

Av , , Bli först att kommentera 2

Den 26 maj står Europa inför ett vägval. Antingen kommer Europa gå mot mer av splittring och att samarbetet raseras inifrån – eller så håller vi ihop Europa och gjuter mod i samarbetet.

 

Moderaterna behöver din röst för att lösa samhällsproblemen som vi delar med övriga Europa.

 

Det handlar om att göra Sverige och Europa tryggare genom att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten och terrorismen. Satsa på mer av förnybar energi och kärnkraft för att rädda  klimatet. Se till att vi får kontroll över Europas yttre gränser och en fungerande invandringspolitik. Och lägga grunden för mer frihet, företagsamhet och framtidstro i Europa

Nu pågår valet till Europaparlamentet och Moderaterna hoppas på din röst. Läs mer här (https://moderaterna.se/sites/default/files/page_attachments/2019-05/Valplattform%20FINALFINAL.pdf )

Bli först att kommentera
Children in computer lab

Fem steg som ska stärka svensk barncancervård

Av , , Bli först att kommentera 1

Ulf Kristersson och moderaternas socialpolitisk talesperson Camilla Waltersson Grönvall skriver om hur vi kan stärka barncancervården. Läs hela artikeln här nedanför:

 

Fem steg som ska stärka svensk barncancervård

Vi känner alla någon som har drabbats av cancer. Det är ett dramatiskt besked som förändrar livet. Den som insjuknar i cancer ska känna sig trygg med att få rätt vård så snabbt som möjligt. Men trots stora insatser från alla som arbetar inom vården ser det inte ut så i dag. Också cancersjuka drabbas av de köer som mer än fördubblats under Socialdemokraternas tid vid makten. 

Socialdemokraterna lovade inför valet 2014 att alla cancersjuka skulle få vård inom fyra veckor. Först bröt Stefan Löfven det löftet, sedan övergav han det helt. I dag får endast häften av alla kvinnor med bröstcancer vård i tid, och fler än hälften av alla män som drabbats av prostatacancer får vänta mer än 50 dagar. 

Det här är ett tydligt tecken på att den svenska modellen inte längre fungerar som den ska. Det krävs en annan politik än den som har misslyckats under de senaste fem åren.

Allra först behöver Sverige återinföra en uppdaterad och utökad version av den kömiljard som infördes under den borgerliga regeringen. Men vi måste också uppdatera den nationella cancerstrategin – som sedan 2009 spelat en avgörande roll för att stärka den svenska cancervården.

För att ta tillvara på banbrytande forskning och utveckling som skett inom cancerområdet måste strategin förnyas. En uppdaterad cancerstrategi behöver inkorporera allt från diagnostik med hjälp av artificiell intelligens och biomarkörer, till ökade möjligheter till mer individuell cancerbehandling.

Det här borde vara självklart, och med M:s och KD:s budget röstade också riksdagen i december för att ta fram och genomföra en ny nationell cancerstrategi. Men redan då försökte S och MP stoppa beslutet och nu har de i sin ändringsbudget – tillsammans med stödpartierna – kört över beslutet och dragit in pengarna. 

Cancerstrategin behövs – och den behöver ta ett nytt grepp om barncancervården. Nästan varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer. Det inger hopp att många överlever men vården måste fortsatt utvecklas och finnas där från första kontakten till den viktiga eftervården. En av vår tids viktigaste uppgifter är att utrota barncancern.

Moderaterna kommer inte att acceptera sänkta ambitioner i cancervården. Vi kommer att avsätta 500 miljoner kronor per år för att ta fram och genomföra en ny cancerstrategi. 

 

I dag presenterar vi fem steg med särskilt fokus på barncancervården som måste in i en ny nationell cancerstrategi.

1. En nationell vårdgaranti för cancervården 

Det behövs specifika resurser för att korta väntetiderna inom cancervården kopplat till de standardiserade vårdförloppen. 

2. Stärk barncancervården 

Behandling av cancer hos vuxna och hos barn skiljer sig till viss del åt. Därför vill vi särskilt prioritera barncancerforskning i nästa forskningsproposition. Bland annat hur vi kan minska sena komplikationer för barn som genomgått cancerbehandling. 

3. Fler sjuksköterskor och barnonkologer 

Barncancervård är beroende av att Sverige på kort sikt löser den akuta bristen på sjuksköterskor, och på längre sikt utbildar fler barnonkologer. Vi vill därför införa en ny specialistutbildning inom barncancervård. Vi behöver också sträva efter en nationell samordning av kompetens- och personalförsörjningen till barncancervården. 

4. Vården måste finnas hela vägen 

Säkerställ att barn med cancer och deras anhöriga erbjuds en rehabiliteringsplan och psykosocialt stöd. Vården måste finnas där hela vägen. 

5. Barn och unga vuxna får inte falla mellan stolarna 

Moderaterna vill se över förutsättningarna för att patienter i barncancervården som fyller 18 år inte hamnar i kläm vid övergången till den reguljära vuxenvården. Det kan handla om problem vid journalöverföring, bristande kunskaper eller till och med att patienter avslutar sin behandling för att de inte längre orkar. 

 

S och MP prioriterar inte de svåraste och viktigaste frågorna. En politik som under snart fem år skapat växande köer i cancervården kommer fortsätta att misslyckas. Moderaterna kommer ta ansvar för att en bättre politik utvecklas och läggs fram för beslut. 

Bli först att kommentera
Nu tar vi tag i vårdköerna

Anförande ang regionens årsredovisning år 2018

Av , , 2 kommentarer 2

Årsredovisning för år 2018

Ordförande

Ledamöter

Åhörare

 

Ledamöter i regionfullmäktige: Om det är något som ni ska ta med er från den här årsredovisningen är det att vi inte längre har utmaningar. Vi har problem. Det är tre mycket stora problem med ekonomin, vårdköerna och möjligheten att kunna rekrytera den personal som behövs.

För att kunna lösa vårdköer och rekrytering av personal krävs att det är ordning och reda på ekonomin. Något det inte är när organisationen gör 500 miljoner kronor i underskott. Regionen räddas av handel på börsen och nya avskrivnings rutiner, de finansiella intäkterna uppgår till svindlande 544 miljoner kronor. Finansiella intäkter som ska användas till pensioner och investeringar absolut inte till verksamhetskostnader som skenar. Nu lånar regionen pengar för att klara av att finansiera alla de nödvändiga byggkranar som står runtom på länet sjukhus och vi har en stor skuld till pensionssystemet.

Faktum är att om verksamheten hade gjort ett nollresultat så hade vi inte behövt låna pengar. Nu beräknas vi ha ett lånebehov på samlat 1,7 miljarder. Det är det underskott som motsvarar perioden år 2011 till 2018. Sammantaget mellan år 2006 till 2018 är underskottet 5606 kr per innevånare. Det betyder att regionen under en längre tidsperiod inte klarar av överskottsmålet på 1-2 procent.

 

Herr ordförande

 

Precis som i en hushållsekonomi så går det inte att använda värdeökning på sin eventuella aktieportfölj, som är tänkt för den framtida pensioneringen, till att klara av att handla mat för. Särskilt med insikten om att portföljens värde är alldeles för litet för att klara av den framtida pensioneringen. I ett nationellt perspektiv har regionen den högsta pensionsskulden per innevånare. Rekommendationen till regionen, från våra egna experter, är att tillföra pensionportföljen 2000 miljoner kronor på bara några år. En ekvation som är svårt att få ihop när vi göra stora underskott i verksamheten.

 

Det är lätt att tänka som medborgare att en skattehöjning är den enkla lösningen. Redan idag har länets kommuner rikets högsta skattesatser. När det gäller regionens skatteuttag i förhållande till det som ska utföras har Västerbotten den näst högsta skatten i landet. Något som vi också glömmer bort är att sjukvårdens andel av BNP har ökat med 47% de senaste 17 åren. År 2000 användes 7,4 % av BNP till sjukvård och numera 10,9 %. Så även om ökade statsbidrag eller annan omfördelning sker så finns det begränsningar i hur mycket av våra samlade resurser vi nyttjar till vården oavsett vilken skattebas som vi använder.

Det gör att utrymmet att höja regionens skatteuttag är marginellt. Ska regionen fortsatt vara konkurrenskraftig och locka nya medborgare, företag och etableringar vilket är absolut nödvändigt, kan inte det samlade skattetrycket vara avsevärt högre här än i övriga regioner. Ett allt för högt skattetryck hotar arbetstillfällen och det är bara genom fler arbetade timmar som vi kan klara av att finansiera välfärden.

 

Om detta måste vi våga börja prata om.

 

Herr ordförande

För att kunna lösa vårdköer och rekrytering av personal krävs att det är ordning och reda på ekonomin. Från Alliansen i Region Västerbotten är vi bekymrade över den avsaknad av krisinsikt som finns hos de styrande partierna i S, V och MP. Vi ser de ekonomiska utmaningar som finns på kort och lång sikt. Utmaningar som tyvärr bara förvärrats under den senaste mandatperioden.

 

Bifall till upprättat förslag till årsredovisning samt alliansens särskilda yttrande

2 kommentarer
Allianspartier

Inga effekter alls av försöket med sex timmars arbetsdag

Av , , Bli först att kommentera 8

Pressmeddelande 190417: Inga effekter alls av försöket med sex timmars arbetsdag

 

Nu är försöket med att införa sex timmars arbetsdag med betalt för heltid avslutat. Resultatet var i linje med tidigare experiment på samma tema, ökade kostnader till ingen nytta. Försöket har kostat skattebetalarna 3,3 miljoner kronor. Slutsatserna från rapporten lyder:

 

” Gällande produktivitet och kvalitet har ingen förändring påvisats. Det har inte kunnat konstateras något samband mellan 6-timmars arbetsdag och sänkt sjukfrånvaro.

Resultatet visar endast en marginell påverkan på upplevelsen av fysisk och psykosocial

arbetsmiljö.” … ” Gällande rekrytering och möjlighet för seniora medarbetare att kvarstå i arbete har ingen effekt kunnat mätas.”

 

Från Alliansen är vi inte förvånade över slutsatserna. Redan när frågan väcktes år 2015 motsatte vi oss försöket och ansåg att pengarna hade gjort större nytta med andra arbetsmiljöhöjande åtgärder.

 

Att införa experimentet i hela regionens verksamhet skulle kosta över 1,1 miljarder. Det är betydligt mer än vad det idag kostar att bedriva all barn- och ungdomsvård, röntgen, cancervård, hjärtsjukvård, all provtagningsverksamhet samt neurosjukvård under ett år.

 

Allians för Västerbotten

 

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Carin Hasslow (L)

Gruppledare

 

Hans-Inge Smetana (KD)

 

Gruppledare

Bli först att kommentera
IMG_0574

Den ekonomiska krisen i sjukvården i länet har aldrig tidigare varit så allvarlig som nu.

Av , , Bli först att kommentera 3

Alliansens kommentar till årsredovisningen för Region Västerbotten år 2018:

 

Regionstyrelsen 190402


Årsredovisning 2018

 

Årsredovisningen speglar hur landstingets verksamhet och ekonomi har utvecklats under 2018 i förhållande till fastställd budget och landstingsplan.

 

Allians för Västerbotten vill även detta år framhålla den insats som personalen gjorde under 2018. Personalens insatser under året är mycket goda utifrån de förutsättningar som funnits vilket leder fram till de medicinska resultat som vi som länsbor kan vara mycket stolta över. Just personalens insatser är ett direkt resultat av att Norrlands universitetssjukhus åter igen fick en bra placering på branschtidning Dagens medicin ranking.

 

Den ekonomiska krisen i sjukvården i länet har aldrig tidigare varit så allvarlig som nu. Sjukvården kommer att för år 2018 gå med 500 miljoner kronor i underskott! Regionen räddas av handel på börsen och nya avskrivnings rutiner, de finansiella intäkterna uppgår till svindlande 544 miljoner kronor.

 

Finansiella intäkter ska användas till pensioner och investeringar absolut inte till verksamhetskostnader som skenar. Nu lånar regionen pengar för att klara av att finansiera alla de nödvändiga byggkranar som står runtom på länet sjukhus och vi har en stor skuld till pensionssystemet.

 

Den här situationen är inte heller ny. Från 2011 fram till 2018 är det samlade underskottet i sjukvården 1629 miljoner kronor. Precis som i en hushållsekonomi så går det inte att använda värdeökning på aktieportföljen som är tänkt för den framtida pensioneringen till att klara av att handla och sedan inte klara ekonomin när man inte längre förvärvsarbetar. Långsiktigt är det absolut inte hållbart.

 

För att klara av de framtida pensionsutbetalningarna behöver regionen öka avsättningen till pensionsförvaltningen med 2 miljarder kronor de kommande åren. Ur ett nationellt perspektiv har regionen den högsta pensionsskulden per innevånare. Investeringsbehoven är stora, på grund av eftersatt underhåll och behov av moderna och funktionella lokaler för vården. Nödvändiga investeringar för att utveckla vården och klara kompetensförsörjningen långsiktigt.

 

Det är lätt att tänka som medborgare att en skattehöjning är den enkla lösningen. Redan idag har länets kommuner rikets högsta skattesatser. Det gör att utrymmet att höja regionens skatteuttag är marginellt. Ska regionen fortsatt vara konkurrenskraftig och locka nya medborgare, företag och etableringar vilket är absolut nödvändigt, kan inte det samlade skattetrycket vara avsevärt högre här än i övriga regioner. Ett allt för högt skattetryck hotar arbetstillfällen och det är bara genom fler arbetade timmar som vi kan klara av att finansiera välfärden.

 

Utvecklingen måste vändas. Från Alliansen i Region Västerbotten är vi bekymrade över den avsaknad av krisinsikt som finns hos de styrande partierna i S, V och MP. Vi ser de ekonomiska utmaningar som finns på kort och lång sikt. Utmaningar som tyvärr bara förvärrats under den senaste mandatperioden.

 

Inte nog med att ekonomin har skenat de senaste åren vårdköerna har också blivit längre. Västerbotten är fortsatt bland de regioner som ligger allra sämst till när det gäller tillgänglighet. Senast var det Cancerfonden som slog larm om långa väntetider för att få cancervård i Norra Sverige. Innan dess har inspektionen för vård och omsorg (IVO) i en nyligen uppföljande granskning av vården i länet konstaterat allvarliga brister när det kommer till väntan på vård. Vår enda tröst är att när patienterna väl får vård är den världsledande.

 

Det krävs kraftfulla åtgärder för att vända denna utveckling. Vi har lagt förslag om att förbättra vårdkedjorna så att patienter slipper skickas runt i systemet till höga kostnader och stort lidande för den enskilde. Vi vill också stärka primärvården och införa en fast läkarkontakt. En stärkt primärvård bidrar till bättre vård till en lägre kostnad och minskar onödiga och dyra sjukhusvistelser.

 

Vi har även föreslagit en ny ekonomisk styrmodell där fler av besluten ska fattas av de närmsta cheferna, mer självstyre för sjukhusen, fler vårdval, såväl som satsningar på primärvården som på sjukhusen samt på våra medarbetares arbetsmiljö.  Vården ska organiseras runt patientens unika behov med vårdkedjor som håller ihop för att undvika dyra lösningar till en sämre kvalité för patienten. Dessutom krävs ett ständigt arbete med att minska vårdskador samt minimera kvalitetsbrister.

 

Allt detta är utmaningar kräver åtgärder omgående. Då krävs politisk förändringskraft och en vilja att utveckla och förbättra sjukvården. Ett grundproblem är att maktinnehavet med 40 år av rött styre har lett till en avsaknad av idéer och brist på vilja och förmåga att pröva nya lösningar.  Det krävs ett nytt ledarskap med nytänk och ny kraft i Region Västerbotten!

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition                                                                                             

 

Ewa-May Karlsson (C)
Gruppledare

 

Carin Hasslow (L)

Gruppledare

                                                                                      

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

 

 

Allians för Västerbotten

Bli först att kommentera

Valt till tungt uppdrag i SKL

Av , , Bli först att kommentera 0

Under gårdagens valkongress för Sveriges kommuner och landsting (SKL) valdes moderaten Anders Knape till ny ordförande. Alliansen tar nu över ledningen för Sveriges största arbetsgivarorganisation som tillika är en mycket viktig intresseorganisation för kommuner och regioner. Igår på styrelsens första sammanträde valdes jag till ordinarie ledamot i sjukvårdsdelegationen. Dessutom utsågs jag även att vara moderaternas andranamn i den beredningen.

 

Sjukvårdsdelegationen hanterar övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor inklusive läkemedelsfrågor, högspecialiserad vård samt tandvårdsfrågor och har viss delegerad beslutsrätt från styrelsen. Det känns hedrande att fått det förtroendet av partiet!

 

 

Läs även mer på: https://skl.se/tjanster/omskl/styrelseochberedningar/delegationer/sjukvardsdelegationen.27140.html

Bli först att kommentera
Parent and Child

Inget barn ska behöva dö i onödan i cancer

Av , , Bli först att kommentera 4

Sveriges riksdag har antagit vårt förslag till statsbudget för 2019. Nu kan viktiga reformer för att ta tag i stora samhällsproblem påbörjas. Med utgångspunkt i Alliansens gemensamma politik innebär vår budget en ny riktning för Sverige. Det är särskilt viktigt för vården och äldreomsorgen. I vår budget genomför vi följande reformer:

• En utvecklad kömiljard för snabbare vård.Sjukvårdspolitikens främsta uppgift framöver kommer att vara att korta köerna. Det är oacceptabelt att köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, Bup, har tredubblats de senaste fyra åren. Utvecklingen måste brytas. Vi satsar 2 miljarder kronor redan nästa år för att kapa köerna. Det är en utveckling av den framgångsrika reform som genomfördes av den förra alliansregeringen, men som den rödgröna regeringen avskaffade.

• Stärkt nära vård och fast läkarkontakt.Vården ska vara anpassad efter varje individs behov. Det betyder bland annat att vården ska vara tillgänglig och nära. Det är särskilt viktigt för multisjuka kroniker, som oftast är äldre. De ska inte behöva slussas runt mellan olika läkare och mottagningar, utan i stället ha möjlighet att välja en fast vårdkontakt som har ett samlat ansvar för patientens vårdbehov. Den här omställningen vill vi få på plats genom en nationell primärvårdsreform. Redan nästa år avsätter vi 1,5 miljarder kronor i generella statsbidrag till Sveriges regioner och landsting för att höja kvaliteten inom vården.

• Fler specialistsjuksköterskor.Vårdens medarbetare ska ha goda möjligheter att utvecklas inom sitt eget yrke. Nästa år satsar vi för att sjuksköterskor ska kunna vidareutbilda sig på halvfart och samtidigt kunna fortsätta arbeta på halvtid med full inkomst.

• Värna LSS-reformen.LSS-reformen är en viktig frihetsreform. Under de senaste åren har vi dock sett hjärtskärande exempel på hur barn och vuxna med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar plötsligt blir av med assistanstimmar som de tidigare haft rätt till eller nekas assistansersättning trots omfattande behov av stöd. Frågan om andningshjälp och sondmatning är särskilt akut. Det krävs ny lagstiftning som tydliggör att hjälp med andning och sondmatning utgör grundläggande behov. Vi avsätter 350 miljoner kronor nästa år i ett första steg för att finansiera en rättssäker tillämpning av LSS till följd av lagförtydligandet gällande andningsstöd och sondmatning. Året därpå avsätter vi 700 miljoner kronor.

• Äldres trygghet.Det ska vara tryggt att åldras i Sverige och välfärden ska finnas där oavsett när i livet man behöver den. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande både i samhället och över sin vardag. God vård, ett behovsanpassat boende och självbestämmande är en självklarhet – hela livet. Vi satsar därför nästa år för att färdigställa fler äldreboenden och rekrytera mer omsorgspersonal i hela Sverige.

Det är dags att lägga fyra förlorade år för svensk välfärd bakom oss. Socialdemokraternas välfärdssvek resulterade både i att partiet gjorde ett historiskt dåligt riksdagsval och ett dramatiskt skifte från vänsterstyren till alliansstyren i Sveriges regioner och landsting. Reformerna i vår statsbudget kommer att underlätta det viktiga arbete som våra lokala politiker nu påbörjar för att ge svensk vård och äldreomsorg en ny och bättre riktning.

 

Bli först att kommentera
Nu tar vi tag i vårdköerna

Politiskt stöd för en kömiljard för att kunna korta vårdköerna?

Av , , Bli först att kommentera 1

Pressmeddelande 190130: Politiskt stöd för en kömiljard för att kunna korta vårdköerna?

Kömiljarden har varit en hyllad reform från Alliansen och en utskälld reform från Socialdemokraterna. I M/KD-budget som riksdagen antog fanns det med en ny och utvecklad kömiljard för att snabbare få vård. Det var inte minst utifrån att vårdköerna fördubblades under föregående mandatperiod.

I och med den nya regeringsöverenskommelsen mellan S, MP, C och L finns det även ett löfte om en ”uppdaterad kömiljard”. Vidare i regeringsförklaringen finns det en formulering om ” vite eller sanktioner ska kunna åläggas huvudmän som inte uppfyller vårdgarantin.”

Moderaterna i Region Västerbotten genom regionrådet i opposition Nicklas Sandström ställer nu frågan i fullmäktige om Socialdemokraterna tvärvänt och nu omfamnar kömiljarden som reform.

- Det är glädjande att det verkar finnas en bred politisk enighet hur vi ska korta vårdköerna och det är genom en utvecklad kömiljard. Men samtidigt är man ju intresserad hur resonemanget gått hos Socialdemokraterna som debatt efter debatt menat att kömiljarden satt ”vård efter behov” ur spel, säger Sandström (M)

- Nu när kömiljarden är tillbaka måste landstinget rusta och visa handlingskraft för att försöka komma i närheten av att lyckas korta köerna och få ta del av resurserna som kömiljarden innebär om man presterar, säger Sandström (M)

Mer information
Nicklas Sandström

Interpellationen i sin helhet:

Interpellation

Umeå den 30 januari 2019

 

Brett politiskt stöd för en uppdaterad kömiljard för att kunna korta vårdköerna? 

I den budget som riksdagen antog fanns det med en ny och utvecklad kömiljard för snabbare vård. Det var inte minst utifrån att vårdköerna fördubblades under föregående mandatperiod. Det är oacceptabelt att köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, har tredubblats de senaste fyra åren i Sverige. Utvecklingen måste brytas.

I den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna fick stöd av riksdagen återfanns 2 miljarder kronor för att kapa vårdköerna. Det är en utveckling av den framgångsrika reform som genomfördes av den förra alliansregeringen, men som den rödgröna regeringen avskaffade.
I och med den nya regeringsöverenskommelsen mellan S, MP, C och L finns det ett löfte om en ”uppdaterad kömiljard”. Mycket glädjande att det nu finns en bred politisk konsensus om att kömiljarden varit framgångsrik och ska återkomma.

Vidare i regeringsförklaringen finns det en formulering om ” vite eller sanktioner ska kunna åläggas huvudmän som inte uppfyller vårdgarantin.”


Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor till regionstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S)

 

-       Delar du regeringens överenskommelse om behovet av en uppdaterad kömiljard för att kunna korta de fördubblade vårdköerna?

-       Hur ser arbetet ut med att förbereda organisationen om att kömiljarden är tillbaka?

-       Hur ser du på statsministerns förhållningssätt om att vite eller sanktioner ska kunna åläggas huvudmän som inte uppfyller vårdgarantin?

-       Kommer den politiska majoriteten under denna mandatperiod att uppvisa större vilja och politisk handlingskraft att på allvar korta länets vårdköer, som är bland de längsta i Sverige?

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

Bli först att kommentera
cropped-62.png

Kommentar med anledning av Dagens Medicins sjukhusranking

Av , , Bli först att kommentera 4

Idag, onsdag, presenterar Dagens Medicin sin ranking över Sveriges bästa sjukhus 2018. Moderaterna konstaterar att det är både ris och ros till den västerbottniska vården och menar att åtgärder för att vända kökrisen nu måste sättas i verket.


Inom kategorin mellanstora sjukhus ligger både Skellefteå och Lycksele långt ifrån topp 10. Glädjeämnet är fortsatt NUS som ligger bra till men tappar dock förstaplatsen till förmån för universitetssjukhuset i Örebro. 

Det är fortsatt mycket goda medicinska resultat på NUS och vi ska vara mycket stolta över våra kompetenta medarbetare som jobbar hårt för de resultaten. Inom tillgänglighet har marginalen till den nya ettan Linköping ökat och flera andra sjukhus har rusat förbi. Det är dock inte förvånande att vi tappar första platsen när vi har så stora problem med tillgängligheten. Det konstaterar Nicklas Sandström, regionråd i opposition (M).

 

Vi från Moderaterna har länge påpekat att vi måste ta den stora problematiken kring vårdköer och tillgängligheten på allvar och har under lång tid kommit med konkreta åtgärder för att vända krisen. Nu är det dags för den styrande rödgröna majoriteten att börja leverera, avslutar Sandström (M).

 

 

 

Bli först att kommentera