18153552

Hela landet måste ha tillgång till bra vård

Av , , Bli först att kommentera 2

Debattartikel som jag m.fl. skrev i Aftonbladet Debatt under gårdagen:

Svensk hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar kommande år. En av dem är behovet av att koncentrera den högspecialiserade vården nationellt för att skapa en ökad kvalitet och säkerhet för patienterna. Väl genomfört kan det ge bättre förutsättningar för en jämlik vård i hela landet och ett mer effektivt resursutnyttjande.

Arbetet i nuvarande Rikssjukvårdsnämnd har varit komplicerat och inte levt upp till de förväntningar som funnits.

Skälen är många och inte minst är det de mycket komplexa orsakssamband som finns inom den högspecialiserade vården. I dagsläget har runt 15 diagnosområden varit föremål för nivåstruktureringsbeslut. Det har tagit ungefär 12 år. Nu finns ett förslag om att koncentrera vård motsvarande fem procent av kostnaderna för all slutenvård i Sverige.

Sammantaget kan det handla om upp till 300–400 diagnosområden. Förslaget gör även gällande att detta ska genomföras av 80–100 arbetsgrupper och vara färdigt på tre(!) år. Det är ett oerhört omfattande arbete som nu föreslås ska genomföras på mycket kort tid.

Riskerna med ett sådant arbetssätt är betydande eftersom de olika slag av samband som finns mellan olika områden riskerar att brytas sönder. Konsekvenserna för vad som händer t ex med akutuppdraget på de olika sjukhusen är inte medtaget i konsekvensanalysen.

En påtaglig risk är att mindre universitetssjukhus kan få svårt att klara stora trauman. Utgångspunkt för resonemangen har varit Måns Rosens utredning ”Träning ger färdighet”.

Tidsplanen är ytterst teoretisk och bygger mycket på att professionen i konsensus ska göra sina ställningstaganden. Även om så skulle vara fallet ska förslagen genomföras i praktiken med de följdverkningarna av ett förändrat uppdrag innebär för ett enskilt sjukhus. Såväl ett utökad som för ett minskat vårdutbud.

En sådan här omfattande omstrukturering av svensk universitetssjukvård måste också ske utifrån ett perspektiv som säkerställer tillgång till högkvalitativ högspecialiserad vård i hela landet.

Förutom för den enskilda kliniken finns följdverkningar i form av behov ytterligare transportkedjor. Till detta finns dessutom hela arbetet med den inomregionala nivåstruktureringen kvar. Om regionens universitetssjukhus tappar ett uppdrag kan det behöva kompenseras med ökade volymer av annan verksamhet från läns- och länsdelssjukhus.

För att hantera alla arbetsgrupper är det tänkt att använda landstingens och regionernas nystartade struktur för kunskapsstyrning. En struktur som är uppbyggd för ett annat uppdrag.

Det har aldrig varit tanken att grupperna ska ta ett linjeansvar för följdverkningar av en nivåstrukturering. I den proposition som nu är lagd bortser man helt från nivåstruktureringens möjliga konsekvenser för tillgången till bra universitetssjukvård i hela landet. Men ansvaret för att hantera konsekvenserna av den kommer slutligen att vältras över till tjänstemannaledningarna i regionerna och ytterst de folkvalda politikerna.

Vår sammantagna bedömning är att förslaget i regeringens proposition för en ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården (2017/18:40) saknar den legitimitet som krävs för att genomföra denna oerhört stora omvandling av svensk hälso- och sjukvård.

Därför riskerar förslaget leda till att den nivåstrukturering som så väl behöver göras kommer haverera genom uppslitande strider och stor oro för möjligheten att bedriva universitetssjukvård i olika delar av landet. Propositionen behöver omarbetas så att ett helhetsperspektiv för vårdens utveckling blir en del av processen. Tempot för processen måste även anpassas till vad som kan bedömas som realistiskt.

Tanken om koncentration av vård är god och viktig men en ny struktur måste vara legitim och bygga på en trovärdig beslutsprocess.

Ingrid Lennerwald, Region Skåne (S)
Stefan Lamme, Region Skåne (M)
Kaisa Karro, Region Östergötland (S)
Christer Jonsson, Landstinget i Kalmar län (C)
Elise Pilhem Norberg, Västra Götalandsregionen (V)
Marie Ljungberg Schött, Stockholms läns landsting (M)
Dag Larsson, Stockholms läns landsting (S)
Elisabeth Kihlström, Landstinget i Värmland (KD)
Harriet Hedlund, Västerbottens läns landsting (S)
Nicklas Sandström, Västerbottens läns landsting (M)
Mats Eriksson, vice ordförande i sjukvårdsdelegationen, SKL (M)
Marie-Louise Forsberg-Fransson, Region Örebro län (S)
► Ledamöter, ersättare samt adjungerade i rikssjukvårdsnämnden

Bli först att kommentera
EdelPhoto - 3616 frilägd bild

Alliansen kritisk till det politiska ledarskapet för sjukvården som de nu menar är orsaken till ett sparförslag på 180 miljoner kronor

Av , , Bli först att kommentera 4

Pressmeddelande 171205: Alliansen kritisk till det politiska ledarskapet för sjukvården som de nu menar är orsaken till ett sparförslag på 180 miljoner kronor

 

Vid nästa veckas sammanträde med landstingsstyrelsen och hälso-och sjukvårdsnämnden är det tänkt att det ska sparas 180 miljoner kronor i ett nytt sparpaket. Det är 30 miljoner mer än det tidigare så omtalade Projekt balans. Förslaget handlar främst om att dramatiskt minska kostnaderna för hyrpersonal ett år före resten av övriga Sverige. Till det ska även möjlighet att jobba övertid och mertid begränsas.

Från Allianspartierna är de mycket kritiska. De menar att det har blivit såhär beror på ett svagt och kortsiktigt politiskt ledarskap från den styrande politiska rödgröna majoriteten som inte tagit ansvar att leda sjukvården. Konsekvenserna nu är att landstingets egen personal måste springa fortare och Sveriges längsta vårdköer att bli längre.

Allianspartierna presenterar tre strategier för att vända utvecklingen.
1. Att landstinget i Västerbotten blir Sveriges bästa sjukvårdsarbetsgivare. Vilket skulle innebära att sjukvården kan rekrytera den personal som behövs och undvika behovet av hyrpersonal.

2. Effektivare samarbete mellan sjukhusvård, primärvård och kommunerna. Alliansen vill se en organisation som tar ansvar för helheten, för att patienterna inte ska ramla mellan stolarna. Detta reducerar kostnaderna och minskar lidandet för patienter och anhöriga.

3. Det politiska ledarskapet måste ta sitt ansvar. Chefer och ledare i verksamheten måste ges befogenheter att styra och leda verksamheten. I dag finns det stora brister i förutsättningar att utöva det nära ledarskapet. För alliansen är det viktigt att krav och befogenheter hör ihop.

 

Nicklas Sandström (M)
Ewa-May Karlsson (C)
Marianne Normark (L)
Birgitta Nordvall (KD)

Fakta

Åtgärder för att minska kostnadsutvecklingen

Minskning av hyrpersonal                                                                          -98

Minskning av egen personals övertid och jourtid med mera             – 42

Övrig drift                                                                                                      -30

Övriga åtgärder (främst inom hälso- och sjukvårdsnämnden)            – 10

Totalt                                                                                                          180 mkr

Bli först att kommentera
helikopter

Prao och besök i Lycksele

Av , , Bli först att kommentera 4

I början av veckan besökte jag Lycksele. Under förmiddagen besökte jag helikopterverksamheten tillsammans med moderaternas kommunalråd i Lycksele Christer Rönnlund. Där fick vi information om vad som är på gång, bland annat den nya planerade helikoptern som ska vara på plats före påsk.

Efter lunch proade jag på två vårdavdelningar på lasarettet. Upplevde en mycket god stämning med stort framtidshopp. Visst finns det utmaningar. Ett av dem var de nybildade länsklinikerna där de upplevde att det blivit längre till den som faktiskt bestämmer.

Sammantaget en mycket bra dag i Lycksele!

Bli först att kommentera
18153552

Reflektion om antalet vårdplatser

Av , , 1 kommentar 3

Reflektion om antalet vårdplatser:

1985 fanns det över 1600 vårdplatser. 1985 var det 352 läkare anställda, 2746 sjuksköterskor och 5512 personer utan vårdlegitimation.

2016 fanns det över 700 läkare, 3000 sjuksköterskor och 2171 personer utan vårdlegitimation. Personalstatistiken är idag svårare att hantera då hyrpersonal inte ingår.  2017 har vi idag strax över 800 vårdplatser. Att kommunerna tog över mycket äldrevård 1992 har också stor betydelse vid jämförelsen.

Jag är den första att säga att vården såg annorlunda ut 1985. Jag tror ingen här inne vill tillbaka till det vårdutbud som fanns då. Så nej, det var inte bättre förr. En vårdplats förr är inte något som är likt idag mer än att det är en fysisk säng. En vårdplats är den grad av bemanning och tillhörande medicinsk teknik som krävs för att erbjuda adekvat sjukvård. Detta skiljer oerhört nu mot förr därav så många fler läkare och sjuksköterskor.

Den medicinska utvecklingen har gått i en rasande fart med mer dagkirurgi, läkemedel istället för sjukhusvård, bättre behandlingsmetoder med kortare vårdtider och en förändrad inställning till att ha relativt friska patienter på sjukhus i onödan för att nämna något. Det är otroligt positivt. Vi kan även erbjuda mer vård ännu högre upp i åldrarna.

Något som har hänt sedan dess är att befolkningen har även ökat rätt rejält sedan 1985. Det som vi även ser är hur vi får allt fler äldre som lever allt längre. Förväntningarna om vård och sjukhusvård kommer att öka kommande år fram till 2040.

Min analys är att vi inte längre kan fortsätta att minska antalet vårdplatser. Vi måste vända utvecklingen. I detta finns det en rad olika åtgärder. Bara för att nämna några

Jämfört med 1985 är det idag nästan 3 gånger fler läkare i tjänst och några hundra sjuksköterskor. Däremot finns drygt 2500 färre tjänster som jobbar med omvårdnad och vård som inte kräver legitimation.

Nyttjar vi vår dyraste personalgrupp läkares arbetstid på rätt sätt? Svaret är givetvis nej. Alla i sjukvården måste få jobba med det de är utbildade för. Här har den sittande rödgröna majoriteten en stor hemläxa att göra.

Vidare saknas idag karriärvägar och möjlighet att ständigt vidareutbilda sig mer än sin specialisttjänstgöring. Karriärvägarna måste bli fler och följas med en löneutveckling.

Vården måste bli sömnlös och patienter måste slutas bollas runt.

Ett krafttag för att minska utskrivnignsklara, de upptar minst 20-50 vårdplatser på sjukhusen helt i onödan

En kraftigt utbyggd primärvård som avlastar sjukhusvården så att patienten inte behöver besöka sjukhuset alls.

Om detta genomförs kommer sjukvårdens resurser användas betydligt bättre och fler kan få vård på fler vårdplatser på länets alla tre sjukhus.

1 kommentar
Vård 1 Foto Ulrika Vendelbo

Patienten måste sättas i centrum

Av , , Bli först att kommentera 3

Den politiska rödgrönamajoriteten har haft en övertro att genom förändra vårdens struktur löser de vårdens problem och utmaningar. Ett exempel är att för ungefär ett år sedan togs beslutet om att inrätta sex nya länskliniker. Bland annat Öron-Näsa-Hals och Ögon. Anledningarna från majoritetens sida var många, en av dem var att vårdköerna skulle minska i samband med sammanslagningen.

 

På flera av de nya länsklinikerna ökar vårdköerna kraftigt. Tittar man enbart på hur väntetiderna ser ut till ett första besök på Ögon och Öron-Näsa-Hals är läget allvarligt. När det kommer till Öron-Näsa-Hals har antalet som väntat över 90 dagar på ett första försök i augusti 2017 nästan fördubblats jämfört med förra året. Andelen som väntat över 90 dagar på ett första besök i samma mätperiod inom Ögon har försämrats med 20 %.

 

Innan beslutet togs kom kritik från bland annat facket att det saknades konsekvensanalys. Nu har det gått ett år och kritikerna är många, särskilt vid det annars så välfungerande sjukhuset i Lycksele.

 

Förslaget om en ny länsstruktur för vården i Västerbotten visar på den sittande S-majoritetens idélöshet när det gäller att komma tillrätta med sjukvårdens stora utmaningar med dålig ekonomi, växande vårdköer och en personal som känner en stor frustration över känslan att inte räcka till.

 

Från Alliansen ser vi hur extremt viktigt det är med ett starkt, lokalt och närvarande ledarskap med ett tydligt mandat. För den enskilda medarbetaren är det inte frågan om vart verksamhetschefen sitter det viktigaste utan att sin närmaste chef har ett tydligt mandat och befogenhet att vara chef och ledare.

 

Grundproblemet kommer fortsatt att vara densamma även med förslaget om fler länskliniker. Förslaget bryter inte upp den organisationsform som gällt i årtionden. Fortfarande får patienter gå till specifika avdelningar som bygger på läkarkårens specialisering och inte efter den sjukdom som patienten har. Sjukvården måste i mycket högre omfattning organiseras efter patienten i centrum och dess behov.

 

Ett sådant tydligt exempel är hur vården skulle kunna vara organiserad på en bröstmottagning. En patient som söker mottagningen på grund av en knöl i bröstet kan få sin diagnos klar inom ett dygn – efter att ha fått en samlad bedömning av olika specialister – och lämnar mottagningen med ett färdigt behandlingsprogram. Ett annat exempel skulle vara en smärtmottagning för patienter med symptom på smärta.

 

Alliansen anser att alla patienter måste få en sömlös vård. En sjukvård som är organiserad efter sjukdomstillstånd än efter specialitet eller vårdnivå. Dessutom måste sjukdomstillstånd i mycket högre utsträckning handläggas av multidisciplinära team med olika specialiteter och vårdnivåer representerade något dagens struktur motverkar. Dagens traditionella organisationsform bidrar därmed till en begränsning i sjukvårdens utveckling.

 

I dag bygger många av de ekonomiska ersättningssystemen i sjukvården på principen att olika enskilda ingrepp ersätts. Framförallt så får de olika verksamheterna en viss budget för att utföra vissa operationer och vårdtillfällen med direkt koppling till berörd klinik. Det medför en mycket hög risk att varje enskild klinik gör allt för att optimera sin budget istället för att se till helheten och framför allt se vad som blir bäst för den enskilda patienten. Sjukvården borde istället lyfta blicken från att fokusera på en enskild aktivitet eller ingrepp till vad som sammantaget blir bäst för patienten.

 

I denna omställning är den personcentrerad vården oerhört central. Ett arbete som Vårdförbundet driver mycket framgångsrikt. I detta flyttas fokus från patient till att se hela människan. Inte ett smalt fokus på sjukdom eller symptom utan även personens förmågor, vilja och livssituation.

 

Förutsättningen för personcentrerad vård är personens egen berättelse. Ofta bidrar även närstående till den berättelsen. Berättelsen ger en bild av hela livssituationen och fångar personens egna drivkrafter, resurser och förmågor samt känslomässiga, sociala och praktiska behov.

 

Att införa personcentrerad vård kräver grundläggande förändringar både av hur arbetet i vården organiseras och av de traditionella rollerna. Det gäller både vårdpersonalens roller, chefernas roller och patienternas roller. Det krävs nya relationsmönster mellan patienter, vårdpersonal, chefer och vårdteam. Det kräver också nya sätt att se på vårdens styrning.

 

Tyvärr blir sjukvården många gånger fragmenterad mellan olika vårdnivåer eller mellan olika avdelningar eller mellan kommun och landsting. Fokus måste vara personen och dess sammanhållna och sömnlösa vård. Detta arbete skulle kraftigt prioriteras av ett nytt ledarskap för Västerbottens hälso- och sjukvård.

 

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

 

Ewa-May Karlsson (C)

Landstingsgruppledare

 

Marianne Normark (FP)

Landstingsgruppledare

 

Birgitta Nordvall (KD)

Landstingsgruppledare

 

 

Bli först att kommentera
18153552

Alliansen kräver svar om länsklinikerna

Av , , 2 kommentarer 3

Det är ungefär ett år sedan flera nya länskliniker inrättades. Bland annat Länskliniken Öron-Näsa-Hals. Beslutet möttes av stor kritik från Alliansen och från facken. Nu har ett år gått och flera kliniker har längre vårdköer och får hård kritik från flera håll i Folkbladet (17/11) och SVT (17/11).

Alliansen kräver nästa vecka svar i landstingsfullmäktige från den styrande rödgröna majoriteten om varför vårdköerna till flera av länsklinikerna ökar och om de sex nya länsklinikerna har gett önskvärt resultat i minskade väntetider, mer jämlik vård och om det blivit bättre arbetsmiljö och bättre förutsättningar för ledarskap på länets sjukhus.

Antalet väntande till Öron-Näsa-Hals har nästan fördubblats på ett år, det är minst sagt uppseendeväckande. Majoriteten måste på riktigt ställa sig frågan om länskliniker verkligen var rätt väg framåt.

 

Interpellationen i sin helhet

Ett år efter beslutet om sex nya länskliniker

Det är ungefär ett år sedan beslutet togs om att inrätta sex nya länskliniker för bland annat Öron-Näsa-Hals och Ögon. Anledningarna från majoritetens sida var många, en av dem var att vårdköerna skulle minska i samband med sammanslagningen.

På flera av de nya länsklinikerna ökar vårdköerna kraftigt. Tittar man enbart på hur väntetiderna ser ut till ett första besök på Ögon och Öron-Näsa-Hals ser läget allvarligt ut. När det kommer till Öron-Näsa-Hals har antalet som väntat över 90 dagar på ett första försök i augusti 2017 nästan fördubblats jämfört med förra året.

Andelen som väntat över 90 dagar på ett första besök i samma mätperiod inom Ögon har försämrats med 20 %. Innan beslutet togs kom kritik från bland annat facket att det saknades konsekvensanalys. Nu har det gått ett år och flera parametrar indikerar på en oroande utveckling

Mot bakgrund av ovanstående ställer vi följande fråga till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S):
-Hur kommer det sig att vårdköerna ökar kraftigt på flera av de nya länsklinikerna trots löfte om motsatsen?
-Har de sex nya länsklinikerna gett ett önskvärt resultat?

2 kommentarer

Bra strategiskt ledarskap i sjukvården framtidsfråga

Av , , Bli först att kommentera 2

Skriver i VK Debatt idag tillsammans med Niklas Lindberg som är verksamhetschef vid Centrum för anestesi, operation och intensivvård i Västerbotten.

Debattartikeln i sin helhet kan ni läsa nedan:

Svensk hälso- och sjukvård fungerar generellt mycket bra med hög medicinsk kvalitet men det finns stora framtida utmaningar.

Vi kan se hur förväntningarna på sjukvården ständigt ökar från såväl patienter, personal som beslutsfattare. Ett stärkt ledarskap på alla nivåer i hälso- och sjukvården är en nyckel till att möta dessa utmaningar.

Ledarskap inom offentlig förvaltning och i synnerhet inom sjukvården är komplex, utmanande och emellanåt motstridig. Ibland beskrivs de inbyggda intressekonflikterna i hälso- och sjukvården genom tre domäner: den politiska, förvaltningen och professionen. Domänerna bygger på olika logiker och har olika uppgifter.

Politikens uppgift är att utifrån olika ideologiska ståndpunkter svara för en övergripande styrning av verksamheten.

Förvaltningens uppgift är att upprätthålla en administrativ struktur och styrning som på ett effektivt sätt genomför de politiska besluten.

Professionernas uppgift är att på basis av vetenskap och beprövad erfarenhet utforma och genomföra insatser i praktiken. Komplexiteten ökar ytterligare av att vården präglas av högutbildade medarbetare i starka professioner med stor autonomi i patientarbetet.

Denna systemförståelse är helt avgörande för ledarskapet inom alla tre domäner. En bristande systemförståelse hos ledare, beslutsfattare och medarbetare skapar konflikter och svårigheter att genomföra förändringar och utveckla vården.

Vardagen som ledare är splittrad. Att reagera och improvisera tycks känneteckna chefsuppdraget lika mycket som att planera och tänka strategiskt. Chefernas tid domineras ofta av möten, samtal med personal, arbete med budgetar, IT-system, ekonomirapportering och personalplanering.

Någonstans i detta vardagliga arbete utövas ledarskapet. Till det så sker det allt för ofta att chefen ibland måste rycka in i det operativa arbetet för att lösa akuta situationer.

Ledarskap och organisationskultur är tätt sammankopplat och det är en viktig uppgift för ledare att bygga och bära en organisationskultur som stödjer önskade arbetssätt. Utvecklandet av en viss typ av kultur i hälso- och sjukvården lyfts ofta som en förutsättning för att nå genomgripande förändring och mål. Många med reformambitioner lyfter betydelsen just detta. Inom the National Health Service (NHS) i England har man till exempel identifierat att en huvudutmaning för framtiden är att fostra kulturer som stödjer en god vård (Vårdanalys 2017:7).

Utredningen Effektiv vård visar tydligt att styrsignalerna kraftigt har ökat, det sker mer mätning och uppföljning än någonsin.

Bara de politiskt styrande målen för Västerbottens läns landsting målen är 82 stycken, samt en djungel av policys och riktlinjer. Till det kommer lagstiftning, nationella riktlinjer och den statliga styrningen. I detta korstryck är det inte lätt att vara chef och ledare.

Den mängd av styrsignaler som finns bidrar till att det i dag är mycket svårt att hitta sökanden till cheftjänster. Antalet underställda är många gånger allt för stort, vilket gör att förutsättningarna att vara en närvarande ledare med fokus på verksamhetsutveckling blir begränsat. Att förändra detta skulle vara mycket värdeskapande.

Ledarskapet på alla nivåer skall vara en katalysator för förändring genom att vara vägvisare i utvecklingen och utforma styrnings- och arbetsformer som är anpassade till uppgiften. I den förändrade uppgiften behöver fokus skiftas till att i högre utsträckning inkludera relationer mellan olika kliniker, vårdgivare och huvudmän. Ledarskapet kan därmed bidra till en god kultur och ta till vara den kompetens och det engagemang som finns hos vårdens medarbetare.

I dag underskattar många utmaningen och rollens storlek men även den statusskillnad som exempelvis en vd i ett privat företag har jämfört med att vara ledare för en stor organisation i sjukvården.

Rollen som ledare i sjukvården är mycket spännande, utmanande och tillfredsställande och borde också få det erkännandet. Vi måste fortsatt marknadsföra och utveckla rollerna för att öka attraktiviteten så att fler ser möjligheterna att forma framtidens sjukvård.

För att möta de allt växande utmaningarna inom sjukvården måste ledarskapet ha som målbild att understödja utvecklingen där vården skapas mellan professionen och patienten.

I detta har ledarskapet på alla nivåer en avgörande roll för vårdens framtida utveckling.

Nicklas Sandström
Niklas Lindberg

Bli först att kommentera

Välkommen satsning av Aleris i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag noterade i gårdagens VK att man uppmärksammar att Aleris satsar på en större etablering i Up2-gallerian i Umeå. Idag finns Aleris på Umedalen och erbjuder allmänkirurgi, ortopedi, hudsjukvård samt plastikkirugi. Med den här satsningen utökar man vårdutbudet med bland annat allmänmedicin, ryggkirurgi, hjärtsjukvård gynekologi, hälsokontroller och vaccination. Det hela förväntas vara klart i juni 2018.

Jag kan inte säga annat än att det är mycket glädjande att en aktör som Aleris etablerar sig här i Västerbotten det blir ett välbehövligt tillskott för sjukvården i länet.

Bli först att kommentera
Fil 2017-11-14 07 38 01

Prao och talarkväll i Storuman

Av , , Bli först att kommentera 2

Prao och talarkväll i Storuman Igår besökte jag Storuman. Under dagen passade jag på att prao vid sjukstugan. Där fick jag följa arbetet under en dag. Otroligt intressant och lärorikt. Något som är så påfallande är det breda arbetssättet där som gör att patienterna där får ett större medicinskt omhändertagande än vad de skulle ha fått på andra ställen. Storuman är på många sätt en förebild i sin arbetsmodell inom primärvård.

Ett stort tack till all personal samt Robin som guidade mig runt under dagen!

 

Senare på kvällen hade moderaterna i Storuman bjudit in till ett öppet möte där jag skulle tala om förslag för en bättre hälso- och sjukvård i hela länet. I korthet så talade jag om de utmaningar som finns inom vården och de olika lösningar som Moderaterna vill genomföra om vi får förtroendet. Jag tyckte det blev ett riktigt bra möte. Ett stort tack till Moderaterna i Storuman som bjöd in mig!

Bli först att kommentera
18153552

Kostnaderna i landstinget skenar

Av , , Bli först att kommentera 3

Alliansens gemensamma yttrande om delårsrapporten:

Ärende: Delårsrapport per augusti 2017       

 

Yttrande

 

I delårsrapporten för augusti 2017 konstateras att kostnaderna börjat skena. Den politiska majoriteten, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, har inte koll på ekonomin.

Precis som delårsrapporten lyfter fram åtgärdsplaner inte gett önskad effekt. Avvikelsen är som störst inom personalområdet där ett minskat behov av hyrpersonal inte visat någon effekt, utan tvärtom har kostnaderna ökat.

Från Alliansen kan vi konstatera att tillgängligheten är oacceptabelt låg och att budget fortsätter att gå med underskott. När det gäller indikatorerna för tillgänglighet konstateras i delårsrapporten att målen för att patienter ska få vård inom rimlig tid inte kommer att uppnås.

Sammantaget när det gäller ekonomin råder den kraftiga obalanser. Det som räddar ekonomin är kortsiktiga omplaceringar, vinsthämtning, i de värdepapper som landstinget äger. Verksamheterna gör mycket kraftiga underskott.  Indikerar årsprognosen ett mycket svagt överskott.

Den ökade sjukfrånvaron är bekymrande. Särskilt den ökade sjukfrånvaron bland de yngre medarbetarna. Det föreligger stora utmaningar för landstinget som arbetsgivare att förbättra situationen.

Vi har svårt att tro att åtgärderna som tidigare har presenterats kommer att leda till önskad effekt nu under hösten. För att komma till rätta med rådande situation krävs det mer genomgripande reformer. Från de fyra allianspartierna har vi presenterat strategier för att möta upp de stora utmaningar som sjukvården står inför. Dess handlar det om hur Västerbottens läns landsting ska bli Sveriges bästa arbetsgivare, få tillstånd en mer resurseffektiv sjukvård, förbättra styrning och ledning samt få vårdkedjor som hänger ihop där patienten är medskapande och har inflytande över sin vård. 

Att bedriva hälso- och sjukvård är en avancerad, komplicerad och väldigt ofta kostnadsdrivande verksamhet. Verksamheterna måste få stöd och mandat att välja bort gamla metoder för att prioritera in nya kanske mera oprövade arbetssätt, allt för att möta de utmaningar som redan finns men att också ha förmåga att i detta se framtida utvecklingsmöjligheter.

Den årsprognos som delårsrapporten pekar på är ett stort underskott för sjukvården och en ohållbar kostnadsutveckling. Alliansen ser därför stora behov av att pröva nya lösningar för att få en ekonomi i balans. Det går att få mer sjukvård för skattepengarna genom att göra väl avvägda satsningar och rätt prioriteringar. Det behövs en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård som väljer att ta ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling.

 

Allians för Västerbotten

 

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

 

Ewa-May Karlsson (C)
Gruppledare

 

Marianne Normark (L)
Gruppledare

 

Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare

 

Bli först att kommentera