Idag är jag på plats i Lycksele för att delta på Europaforum. Under dagen kommer det att diskuteras framtida strategier för norrlandsregionens arbete med Europafrågor. Vidare kommer sammanhållningsstrategin för år 2020 att presenteras från bland annat Näringsdepartementet, Europeiska kommissionen och Sveriges kommuner och landsting. Ska bli riktigt intressant att få diskutera Europafrågor. Västerbotten är ingen isolerad ö utan en del av ett större sammanhang i ett Europeisk kontext.
Rätt att skicka JAS-plan till Libyen
Sverige ska ta sitt ansvar för fred och säkerhet när våra medmänniskor hotas, när FN beslutar att ingripa och när vi har förmåga att göra det. Sedan de regimkritiska motståndsstyrkorna vunnit terräng gjorde Gaddafis regim en våldsam motoffensiv och ett stort antal människor uppges ha dött till följd av regimens våld mot civila. Med stöd av FN-resolution 1973 och att NATO har tillfrågat Sverige om att bidra i insatsen tycker jag att det är självklart att skicka JAS-plan till Libyen.
Landstinget styrs likt en atlantångare
I dag skriver jag på VK:s debattplats ett inlägg där jag liknar sättet som Västerbottens läns landstings styrs av den politiska majoriteten med en atlantångare anno 1912.
Det skriver oppositionslandstingsrådet Nicklas Sandström (M) från Umeå.
Efter att ha följt landstinget ett flertal år kan jag konstatera att styrningen fungerar likt en atlantångare anno 1912. Trots varningar om isberg i många år har den socialdemokratiskt styrda majoriteten inte valt att byta färdriktning.
Även om styrningen uppe på däck inte fungerar uträttas ändock stordåd i länets sjukvård. Västerbotten kan vara stolta över all den goda och fantastiska vård som erbjuds för dem som är eller blir sjuk. Men ledningsstrukturen skulle kunna hjälpa vården att bli bättre.
I grunden handlar ekonomi- och ledningsproblemen om att den styrande Socialdemokratin använt sig av backspegeln i stället för förarrutan då de planerat inför framtiden. Genom de senaste decenniernas bokslut blir den snabba slutsatsen att de år landstinget klarat ekonomin är de år som politiken höjt skatten. De år som Sveriges kommun- och landstingssektor gör rekordöverskott klarar ändå inte lands-tinget sin ekonomi.
Bristerna sitter i mångt och mycket i att det har saknats politiskt mod och att det funnits en ovilja att ta politiskt ansvar och styra länets sjukvård. Landstinget måste skapa och arbeta utifrån tydligare ekonomiska styrregler som gör att kontroll och uppföljning blir bättre. Landstinget behöver ett budgetsystem som flyttar över ansvar från politik och tjänstemän till landstingets personal och till de olika respektive verksamheterna.
Från landstingsledningen sida behövs det ett beställar- och utförarsystem av vården. Prestationsbaserade ersättningar måste kunna bli verklighet framför den nu mer renodlade anslagsfinansieringen. Länet måste våga se den nytta som alternativ och konkurrens inom vården skulle medföra.
I dag är tillgängligheten hos primärvården inte tillfredsställande, inte heller möjligheten att få tid för besök på hälsocentralen, eller möjlighet att per telefon få prata med läkare eller annan vårdpersonal. Det växande problemet med människors psykiska ohälsa, särskilt hos unga, måste mötas på ett bättre sätt.
I Västerbottens län har antalet vårdmottagningar bara ökat med fem procent. Den blygsamma ökningen placerar Västerbotten i botten i jämförelse med andra landsting. Vårdvalet förbättrar kvaliteten inom primärvården, ökar tillgängligheten för patienten. Förutsättningarna för vårdvalet måste ses över och göras om för att skapa bättre drivkrafter för att generera fler entreprenörer inom vården. Nödvändiga förändringar skulle det ge stora vinster för länsborna då det skulle leda till en större valfrihet att själv välja sin vårdgivare.
Efter att ha varit ute i verksamheten och lyssnat på personal från de olika verksamheterna under de senaste månaderna är signalerna mycket tydliga, det finns en rädsla för att inte klara personalförsörjningen av nya specialistläkare. 40 procent av specialistläkarna är i dag äldre än 55 år. I många verksamheter är det redan nu ett mycket stort problem med bristen på specialistläkare. Prognosen för kommande år ser det inte bättre ut. Landstingets ledning behöver agera nu. Om några år kommer det inte längre gå att lösa bristen på duktiga specialistläkare. Redan till nästa år skulle det behöva avsättas ytterligare 20 miljoner kronor för nya AT/ST-tjänster. I de samtal som jag har haft ute i verksamheten är det tydligt att det finns en stor frustration bland personalen som syftar till att politiken inte lyssnar på dem. All duktig och kompetent personal som finns inom landstinget måste få mer att säga till om på sin arbetsplats; genom tydliga uppdrag, mer ansvar och större befogenheter.
Lokalerna på Norrlands universitetssjukhus kan å ena stunden vara toppmoderna med den senaste utrustningen men å andra stunden mest liknas vid en sovjetisk bunker från 60-talet. Fastighetsunderhållet har åsidosatts i flera år, behoven av underhåll börjar bli enorma. Det är ett enormt slöseri av skattebetalarnas investerade pengar om saker och ting inte underhålls. Ytterst blir det bristfälliga lokalunderhållet en fråga om patientsäkerhet.
Nu har förvisso en ny landstingsledning för socialdemokratin kommit på plats men än lyser försöken att ändra färdriktning med sin frånvaro. Isberget kommer inte att smälta bort bara för S-ledningen väljer att blunda för det. Vart finns det politiska modet att våga och vilja göra annorlunda?
Vinstförbund motverkar bättre vårdkvalité
Årsmötestalare i Skellefteå
Verksamhetsbesök på kvinnokliniken
Hedersamt uppdrag för SKL
Fick i måndags beskedet att jag föreslås av Moderaterna nationella valberedning att ingå i beredningen för primärvård- och äldreomsorg för Sveriges kommuner och landsting (SKL). Beredningen hanterar frågor kring primärvård och äldreomsorg samt ärenden som rör vård och omsorg med särskilt fokus på hela vårdkedjan och samverkan mellan olika aktörer. I uppdraget ligger också handikappfrågor. I uppdraget ligger också psykisk ohälsa med fokus på samverkan och förebyggande arbete.
Det känns riktigt kul och hedersamt att få den möjligheten att vara med och påverka dessa frågor ur ett nationellt perspektiv. Det formella valet blir klart i slutet av mars på SKL:s valkongress.
Skattepengar ska inte gå till resevaccin
Skattepengar ska inte gå till resevaccin
Med nuvarande reglerverk för infektionskliniken kan de inte ta ut den fulla kostnaden som finns för att ge resevaccin för utlandsresor. Något som betyder att skattebetalarna får subventionera den delen.
Dessa kostnader är till exempel utgifter för lokaler, förvaringskylskåp, tid för beställningar, uppackning, göra specialbeställningar och tid i receptionen osv.
Att erbjuda resevaccin är inte en kärnverksamhet för sjukvården. Istället bör det ligga i varje enskild individs intresse att ta den fulla kostnaden för sitt eget resevaccin istället för att låta skattebetalarna finansiera det.
Utifrån ovanstående vill jag ställa följande fråga till ordföranden Karin Lundström i Hälso- och Sjukvårdsnämnden i Umeå:
- Ska landstinget fortsätta subventionera skattebetalarnas pengar till resevaccin utomlands?
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
Leva som andra
I går var jag på verksamhetsbesök på Kolbäckens Barn- och ungdomshabiliteringen. De erbjuder råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism, rörelsehinder eller andra svåra funktionshinder. Jag fick möjlighet att prata med verksamhetschefen Carina som berättade mer om verksamheten och även visade mig runt på lokalerna.
Senaste kommentarerna