Alliansen införde rehabiliteringsgarantin år 2008 och det rör sig om en historiskt stor satsning i syfte att minska den samlade sjukfrånvaron. Nyligen kunde Karolinska Institutet (KI) som utvärderat reformen i en genomarbetad rapport peka på att effekterna varit de som avsågs. Det mänskliga lidandet minskar och våra gemensamma resurser sparas.

Rehabiliteringsgarantin riktar sig både till patienter som är eller riskerar att bli sjukskrivna. Den medicinska behandlingen ska ha vetenskapligt stöd och är inriktad på de stora diagnosgrupperna bland långtidssjukskrivna, vilka är sjukdomar i rörelseorganen och lindrig/medelsvår psykisk ohälsa. De behandlingar som erbjuds är så kallad multimodal rehabilitering och kognitiv beteendeterapi. För patienten själv kostar inte dessa behandlingar mer än ett vanligt läkarbesök.

Rapporten från KI visar att risken för att hamna i sjukersättning, eller förtidspension som det heter i folkmun, mer än halveras för dem som tagit del av rehabiliteringsgarantin. Det går också att påvisa en signifikant förbättring av den självskattade hälsan och arbetsförmågan. Människor mår helt enkelt bättre.

De pengar som regeringen årligen avsätter för rehabiliteringsgarantin fördelas mellan landstingen utefter hur många patienter som ges behandlingar. I Västerbottens län genomfördes 685 behandlingar inom ramen för rehabiliteringsgarantin under 2010. De totalt närmare 52 000 behandlingar som genomförts under fjolåret i hela landet innebär en total samhällsvinst på ca 7 miljarder kronor, varav 93 miljoner kan härledas till Västerbottens län.

Rehabiliteringsgarantin ska förstås ses som en naturlig del av arbetslinjen, vilket också kan förklara varför något motsvarande inte infördes av socialdemokraterna när de hade makten. Effekterna för den enskilde av ett liv i utanförskap kan vara förödande, att inte hamna där är för de flesta människor naturligtvis därmed ovärderligt. För samhället i stort går det dock att mäta vad man kunnat spara genom att många fler människor kan vara en del av arbetsgemenskapen. Och det handlar om stora summor.

Svensk sjukfrånvaro närmar sig numera en nivå jämförbar med andra europeiska länder. Men trots det är det oklart om socialdemokraterna idag accepterar rehabiliteringsgarantin eller ej. För oss är det däremot självklart att fortsätta bedriva en politik som tar ansvar för Sverige. I det ingår att hjälpa den som är eller riskerar att bli sjuka. Alla är vinnare på en sådan politik.

Gunnar Axén (M)
Ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd Västerbottens läns landsting
 

I dag skriver jag i en replik till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S) och frågar hur han rent konkret ska börja ta det ekonomiska ansvaret för sjukvården i Västerbotten.

Hela artikeln:

Vart är det ekonomiska ansvarstagandet för sjukvården?

Det verkar som om den sittande Socialdemokratiska majoriteten med Vänsterpartiet och Miljöpartiet i landstinget börjat vakna upp från sin törnrosasömn och nu börjat se att landstinget har svåra ekonomiska problem. Problem som till mångt och mycket har orsakats av bristande ekonomiska ansvarstagande från Socialdemokratin de senaste 20 åren. Därför känns det glädjande att Peter Olofsson (S) i sin replik (VK 19/9) vill börja göra något åt saken. Tyvärr känns det egendomligt att Olofsson ägnar mer kraft att kritisera mig som oppositionsföreträdare och att regeringen ska göra mer, än att han själv presenterar konkreta lösningar.

Vi verkar vara överens om att vården i högre utsträckning ska erbjudas närmare medborgarna och den vård som inte kan ske annat på sjukhusen ska erbjudas på hälsocentralerna. En inriktning som är riktig och nödvändig. Vad det däremot rent konkret betyder från majoriteten finns det inga svar på. De strategier för ekonomiskt ansvar som Olofsson (S) nämner är än så länge bara en papperstiger. Ju mer tiden går desto mer brottom blir det att börja leverera svar.  

De kommande åren står landstinget inför gigantiska behov av att få ekonomin i balans. För att möta det är det hög tid att vakna upp från det sömniga och visionslösa ledarskapet som präglat Socialdemokratins maktinnehav. Det ekonomiska läget hade varit väldigt annorlunda om arbetet hade påbörjats tidigare och känslan för ekonomiskt ansvarstagande hade varit större. Däremot kvarstår frågan: Hur ser Olofsson (S) strategi för ekonomiskt ansvar ut?

Den viktigaste prioriteringen som landstinget måste ta som utgångspunkt är att ta ansvar för ekonomin och prioritera vård före sådant som inte är det. Det handlar om att minska kostnader för kultur, lokaler och administration. Därtill måste de som arbetar i sjukvården få ett större självbestämmande och ansvar. Ekonomistyrningen måste bli mer kraftfull där de begränsade resurserna används på ett bättre sätt.

Landstinget behöver en ny färdriktning inför framtiden. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården står inför krävs en trygg och skattefinansierad vård som tar sin utgångspunkt i en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet.

Nicklas Sandström, (M)
Oppositionslandstingsråd

Några av de foton som jag tog på dagens promenad:

• Läkarutbildningen byggs ut med 50 nybörjarplatser 2012 och ytterligare 250 nya platser planeras i kommande budgetpropositioner. Med den ökningen kommer läkarutbildningen att ha ökat med 60 procent sedan 2006.
• Sjuksköterskeutbildningen de kommande åren bör öka till 700 fler nybörjarplatser per år.
• Specialistsjuksköterskeutbildningen byggs ut med 100 nybörjarplatser 2012.
• Tandläkarutbildningen byggs ut med 12 nybörjarplatser 2012 och ytterligare 40 platser planeras kommande år.

Pressmeddelande 110907: Alliansen i Västerbottens läns landsting: Gräddfil förbi akuten för äldre

Jag skriver idag på VK-debatt om att det är viktigt med ansvartagande för att sjukvården ska kunna fortsätta att utvecklas:

Under våren genomförde Västerbottens läns landsting som enda landsting i Sverige en andra omgång av en övergripande prioriteringsprocess. Processens syfte var att överföra resurser från det som inte längre behöver göras till nya metoder och läkemedel. Trots svårigheter att göra dessa ställningstaganden lyckades 52 miljoner kronor identifieras för att kunna omfördelas. Det rör sig knappt om 1 procent av landstingets i Västerbottens vårdbudget.

Detta ska ställas mot de allt växande behoven och ökade förväntningar som finns på sjukvården. Här finns en enorm utmaning att lyckas fortsätta gasa men samtidigt även bromsa för att fortsätta hushålla skattebetalarnas pengar. Det krävs politiskt mod att våga välja det som är viktigt men även prioritera bort det som är mindre viktigt.

Vården står inför stora framtida utmaningar. En av dem är de allt ökade medicinska behoven då befolkningen blir allt äldre och sjukare. Här finns även en stor utmanande prövning att inte vårda eller försöka bota det som har med det naturliga åldrandet att göra.

En av de stora växande kostnaderna inom vården är alla de nya medicinerna som kommer. Nya mediciner kan vara 10 gånger bättre men på samma gång 10 gånger dyrare. Ett exempel på där utvecklingen av nya effektiva mediciner gått extremt fort är inom de reumatologiska sjukdomarna. Leukemi och njurcancer är andra sjukdomar där många blivit hjälpta tack vare läkemedlens landvinningar.

Ibland kan de nya läkemedlen vara lite av nyhetens behag och traditionella läkemedel kan fungera lika bra. Samtidigt finns all anledning att se över hur vi nyttjar våra läkemedel, varje år slängs läkemedel för 1 miljard kronor. Ett onödigt slöseri som inte bara är bortkastade pengar utan riskerar även att förstöra miljön och leda till andra negativa konsekvenser.

Ibland glöms tyvärr enkla metoder bort. Enkla råd och tips som har till ändamål att förändra livsstil kan vara till det som ger störst nytta. En nyligen publicerad vetenskaplig rapport ger evidens till att friskvård på recept ger en långvarig effekt. Om fler rörde sig mer skulle det vara det enklaste sättet för sjukvården att spara pengar.

Nya medicintekniska utrusningar utvecklas och behöver bytas ut. En utveckling som ständig sker är vidgade indikationsgränser för behandlingar. Till exempel kan riskfaktorer och förstadier till riskfaktorer lanseras som behandlingskrävande sjukdomar. Exempel på det kan vara förstadium till benskörhet och högt blodtryck. Det andra är indikationsglidning där tillstånd som liknar varandra behandlas lika trots att evidens saknas vilket leder till överbehandling.

Sjukvården är tvärtemot vad som ibland kan hävdas i debatten någon tärande sektor i samhället. Det är precis raka motsatsen. Om vården ger friskare människor kan fler arbeta och hjälpa till i samhällsproduktionen. Sjukvård är ett viktigt sätt att bidra till tillväxt i samhället. Om sjukvården kan hjälpa fler sjuka att komma tillbaka till arbetsmarknaden skulle utanförskapet minska.

Västerbottens läns landsting har tillsammans med alla övriga landsting en enorm utmaning att samtidigt som det ska satsas på nya behandlingar och läkemedel ha en förmåga att ständigt omprioritera och ta bort gammalt. Problemet med Västerbotten är att socialdemokratin, som styrt landstinget sen 1981, aldrig har haft framtiden som planeringshorisont. Därför finns inte de ekonomiska marginalerna som hade behövts för omställning, nu när utvecklingen börjar gå snabbare i kombination där världsekonomin kraftigt börjat bromsa in.

Moderaterna tillsammans med Alliansen har i de senaste årens budgetförslag visat en väg framåt där vi prioriterat vård framför till exempel lokaler, projekt och kultur. Landstinget i Västerbotten behöver visioner och idéer om vart sjukvården i länet ska fortsätta in i framtiden. Landstinget behöver ett politiskt ledarskap där den viktigaste byggstenen är ansvar för ekonomin. Endast då kan sjukvården fortsätta att utvecklas.


Nicklas Sandström, (M)
Oppositionslandstingsråd
 

Bild från det öppna huset där en av de övningsdockor som finns visades upp:

Pressmeddelande 110905: Moderaterna i Västerbottens landsting: Vårdcoach för de svårt sjuka äldre

Moderaterna i Västerbotten föreslår att landstinget ska införa en modell med vårdcoach för de svårt sjuka äldre. Stockholms läns landsting är det första landstinget i Sverige som infört en modell med vårdcoacher för de svårt sjuka. Försöket med modellen har resulterat i bättre överlevnad, färre vårddygn och akutbesök. En vårdcoach är en specialutbildad sjuksköterska som ständigt håller kontakt med den multisjuke patienten och hjälper denne att få rätt vård och stöd i behandlingen vid rätt tidpunkt.
 
Varje besök som undviks på akuten genom att istället ha en förbokat besökstid genom vårdcoachern skapar utrymme för andra på akuten samtidigt som det höjer livskvalitet hos den multisjuke. Landstingsrådet Nicklas Sandström (M) har i en motion till landstingsfullmäktige yrkat på att landstinget i Västerbotten öppnar upp ett sådant system med vårdcoacher.

-    När allt fler blir äldre och sjukare i Västerbotten är det på sin plats att tänkta nytt och skapa en trygg och säker vård. Därmed är vårdcoacher ett utmärkt system som hjälper patienter på ett personligare plan i rätt tid, säger Sandström (M) i en kommentar.


För mer information kontakta,
Nicklas Sandström
070 254 45 15
 

Motionen i sin helhet:

Vårdcoach för de svårt sjuka äldre

Stockholms läns landsting är det första landstinget i Sverige som infört en modell med vårdcoacher för de svårt sjuka äldre. Försöket med modellen har resulterat i bättre överlevnad, färre vårddygn och akuta besök. En vårdcoach är en specialistutbildad sjuksköterska som ständigt håller kontakt med den multisjuke patienten och hjälper denne att få rätt vård och stöd i behandlingen vid rätt tidpunkt.

Det finns många patienter som idag känner sig vanmäktiga och vilse inför vårdens inrättningar. En vårdcoach kan tillsammans med patienten se till att personen får rätt vård. En sådan coach underlättar vardagen för patienten.

Genom vårdcoachen kan patienten få en förbokad tid och därmed avlasta akutmottagningarna, samtidigt som det höjer livskvalitet hos den äldre.

Med en ökad äldre befolkning ökar antalet svårt sjuka, därför finns det ett behov av att tänka nytt!


Med hänvisning till ovanstående yrkar undertecknade

att     Västerbottens läns landsting inför en modell med vårdcoacher för de svårt sjuka äldre



Nicklas Sandström, (M)
Landstingsråd