I dagens Västerbottens Folkblad har jag inne ett debattsvar på Socialdemokraterna Peter Olofsson och Karin Lundström debattinlägg den 23/3. Till min replik finns även ett svar på några rader från de två. Efter ha läst deras svar så kan jag bara konstatera att svaret skrevs före de sätt mitt debattinlägg. För det bemöter inget av det jag hade skrivit.

Hela länet förtjänar fortsatt god vård nu och även i framtiden

De Socialdemokratiska landstingsråden Peter Olofsson och Karin Lundström försöker att motivera och förklara deras beslut till de stora besparningarna inom vården i ett debattinlägg (23/3). Behovet av att se över kostnaderna och ständigt jobba för en effektivare och kostnadseffektivare organisation har funnits länge.

Sett tillbaka på de senaste 20 åren har landstinget haft stora problem med sin ekonomi. Tyvärr sker uppvaknande allt för abrupt och därmed blir många av förslagen kortsiktiga och ska genomföras utan analys och konsekvensbeskrivningar. Ambulanser som utgör trygghet för så många ska bort tillsammans med grundläggande vård i inlandet. Vårdplatser för de mest sjuka äldre ska kraftigt minskas och primärvården ges nya stora åtaganden utan att några nya resurser tillförs.

Mest problematiskt i Olofsson och Lundströms inlägg är den bristande insikt de har sin egen förda politik och avsaknad av kunskap om Alliansens satsningar. Under åren 2006 till 2010 tillfördes kommun- och landstingen 38 miljarder i nivåhöjning av statsbidragen. Under 2011 tillfördes ytterligare 5 miljarder. Ingen regering har sedan början av 90-talet generellt räknat upp statsbidragen med pris- och löneutveckling något som skribenterna efterlyser. I deras nationella motförslag, som innehåller en frysning av statsbidragen, finns därtill totalt sett mindre pengar till sjukvården. Detta i och med att förslaget om att införa dubbla arbetsavgifter för unga något som en stor arbetsgivare landstinget i Västerbotten är skulle förlora 30 miljoner kronor.

För Moderaterna har behovet av en ny kursriktning varit tydlig det senaste årtiondet. Det tydligaste är och kommer fortsättningsvis att vara att ta ansvar för ekonomin och prioritera sjukvård framför annat. Det är den enskilt viktigaste för att kunna fortsätta erbjuda god vård med hög kvalité och god tillgänglighet. Med en långsiktighet i ekonomiskt ansvarstagande undviks tvära kast och panikåtgärder.

Landstinget behöver ett nytt ledarskap som kan möta framtidens utmaningar. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården står inför krävs en trygg och skattefinansierad vård som tar sin utgångspunkt i en ansvarsfull politik som är långsiktig och prioriterar sjukvård framför annan verksamhet. Kortsiktighet och åtgärder i panik skapar inte trygghet och framtidstro.

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

Pressmeddelande 120328: Sandström (M): Hur stora är problemen med Sjuka hus för landstinget?

Moderata oppositionslandstingsrådet Nicklas Sandström lämnade idag in en interpellation där han vill ha svar på frågor om hur stort problemet är med sjuka-hus-syndrom i landstingets lokaler och hur eftersatt underhållsbehovet är av lokalerna på länets sjukhus. Sandström säger att det är oroväckande att mer och mer personal har problem med lokalerna de jobbar i och att det oplanerade fastighetsunderhållet stigit lavinartat. Det är hög tid att dessa frågor lyfts upp i den politiska diskussionen för att få klarhet i hur stora problemen är menar Sandström.

Interpellationen kommer att besvaras av majoritetsföreträdaren, landstingsrådet Robert Winroth (MP), vid nästa landstingsfullmäktige den 16-17 april.

 

Interpellationen i sin helhet

Hur stora är problemen med sjuka-hus?

Under ett flertal år har underhåll och renoveringsbehovet prioriteras ned och stått tillbaka på landstingets lokaler. Ett enormt underhållsberg har skjutits framför sig med stora risker till kraftiga merkostnader då underhållsåtgärder måste ske senare då problemet blivit mer allvarligare. Inte minst syns det nu på kostnaderna för oplanerade saneringsåtgärder som stigit från en miljon per år till tio och en halv.

Sjuka-hus-syndrom blivit ett allt växande problem, allra främst på NUS, då mer och mer av personalen har haft problem med kliande ögon, rinnsnuva och besvär med lungorna. Avdelningar har fått evakuerats och saneras något som ställer till problem för patienter och personal.


Med hänsyn till ovanstående, ställer jag mina frågor till landstingsrådet ordförande Robert Winroth (MP):

1.    Hur stort är idag problemet med sjuka-hus-syndrom?

2.    Vilka åtgärder är planerade att vidtas för att lösa problematiken med sjuka-hus-syndrom?

3.    Hur ser behovet av fastighetsunderhåll ut för kommande år?

4.    Hur mycket skiljer sig behovet av fastighetsunderhåll jämfört mot planerad budget?



Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd




 

Det råder fortfarande stora oklarheter i vad den nya akutbilen eller ambulansen är för något. Enligt uppgift är det en ambulans fast inte till dekalerna och kan inte heller passera hastighet- eller kommungränsen vid en utryckning. Men det finns en reservation med i beslutet att det ska råda "sunt förnuft". I praktiken skulle skulle det gå att tro att om det är en urakut utryckning så kommer såväl hastighet- och kommungräns passeras.

Då går det verkligen ställa sig frågan varför inte backa fullt ut och även byta namn från akutbil till ambulans?! Det är ju de facto en ambulans! Så Åseleborna får som de nyuppsatta vägskyltarna menar fortsätta vara årets ambulansfria kommun. Stora frågan är när Socialdemolraterna och miljöpartiet väljer att släppa på prestigen?

I dag skriver jag på VK-debatt tillsammans med mina Allianskollegor i landstinget och i riksdagen i en replik på Vänsterpartisterna Jonas Sjöstedt och Maria Grips påståenden att det skulle ha varit borgerlig politik som orsakade att de hoppade av samarbetet med S och MP i landstinget. Deras skäl är inte mer än svepskäl för ren och skär populism.

Hela artikeln här nedanför:

Vänstern kommer med svepskäl till lämnat samarbete med S och MP

Landstinget i Västerbotten är i stort behov av att effektivisera och kostnadsreducera i verksamheten för att få en ekonomi i balans och för att kunna erbjuda god vård med hög kvalité även i framtiden. Genom att nya läkemedel och behandlingsmetoder ständigt utvecklas kommer det ständigt att finns behov av nya möjligheter till finansieringslösningar. Att i det här läget vara tvungna att lägga även ett stort sparpaket beror mångt och mycket på bristande ekonomiskt ansvarstagande från Socialdemokraterna under deras senaste 20 år vid makten i landstinget med stöd av Vänstern i de flesta stora budgetbesluten.

I en debattartikel (VK 9/3) menar Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt och f.d. vänsterpartistiska landstingsrådet Maria Grip att det är på grund av Alliansregeringens politik som de valde att hoppa av sitt samarbete med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i landstinget. Om de har intalat sig själva att detta var skälet till avhoppet låter vi stå för dem, men minskade statsbidrag kan knappast vara ett av skälen. Ingen annan regering har tillfört kommun- och landstingssektorn så mycket resurser som Alliansregeringen.

Under åren 2006 till 2010 tillfördes sektorn 38 miljarder i nivåhöjning av statsbidragen. Under 2011 tillfördes ytterligare 5 miljarder. Ingen regering har sedan början av 90-talet generellt räknat upp statsbidragen med pris- och löneutveckling som Sjöstedt och Grip efterlyser. Det är ett lokalt ansvar att organisera och finansiera hälso- och sjukvården genom landstingsskatten. Med 20 år av misskötsel av ekonomin, felaktiga prioriteringar och kostnadsreducering kommer nu ett paket som slår ännu mer fel.

Den budget som fullmäktige beslutat för 2012 och som pekar ut besparingsmålen och åtgärderna där har även Vänsterpartiet stått bakom. Men då det kommer till att ta ansvar för budgeten och hoppar av med populistiska argument.
 
Alliansen i landstinget valde att prioritera att minska kostnaderna på administration, kultur, centrala anslag, lokaler och övrigt som inte har direkt med sjukvården att göra för att kunna finansiera och behålla inlandssjukvården. Med Alliansens förslag hade akutplatserna funnits kvar i de drabbade inlandsorterna, detsamma gäller ambulansen i Åsele.

Att som Sjöstedt och Grip hävda att vårdvalet skulle ha påverkat inlandssjukvården är ett märkligt påstående. Finansieringen av vårdvalet är knuten till varje enskild medborgare och inte till bostadsort. Däremot skulle det gå att angripa landstingets låga finansiering av primärvården, primärvårdens stora och tunga uppdrag och modellen för glesbygdsresättning vilka är frågor som vårt landsting själva beslutar om. Men Vänstern drev igenom nuvarande ersättningsmodell i Västerbotten trots att alliansen hade bättre förslag som skulle gynna primärvården framför allt i de glesa delarna i länet.
Landstinget behöver ett nytt ledarskap som kan möta framtidens utmaningar. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården står inför krävs en trygg och skattefinansierad vård som tar sin utgångspunkt i en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet. Regeringen står för en trygg och ansvarsfull hantering av våra gemensamma skattemedel på riksplanet. Detta ansvarstagande saknas tyvärr i landstinget i Västerbotten. Det är upp till väljarna att fälla den avgörande domen i valet 2014.

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

Marianne Normark (FP)
Gruppledare

Olle Edblom (C)
Gruppledare

Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare

Edward Riedl (M)
Riksdagsledamot

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Riksdagsledamot

Maria Lundqvist-Brömster (FP)
Riksdagsledamot

Helena Lindahl (C)
Riksdagsledamot

Anders Sellström (KD)
Riksdagsledamot


 

Igår bjöd läkarförbundet in samtliga partiers gruppledare för en träff med distriktsläkare kring situationen i primärvården. Träffen blev många gånger en beskrivning av vilket enormt uppdrag som åligger primärvården idag men även den frustration som finns över bristande resurser och känsla av att inte räcka till. Några av de delar som lyftes fram var de farhågor som finns kring de 15 000 nya besöken som ska flyttas över från sjukhusvård till primärvården utan att några resurser följer med. Lyfter just den frågan i en interpellation som jag lämnade in i måndags. Andra frågor som lyftes upp var situationen med staffetläkare, brist på ST-platser inom allmänmedicin, situationen i inlandet och även den registreringshets som upplevs till olika register. Det fanns mycket som vi politiker bör ta till oss från gårdagens träff. Inte minst de bristande resurser som lägger grunden för primärvårdens arbete. Från Alliansen har vi de senaste tre mandatperioderna föreslagit mer resurser till primärvården för att de ska kunna utgöra första linjen sjukvård.

Pressmeddelande 120312: Kommer primärvården klara av alla nya besök?

Oppositionslandstingsrådet Nicklas Sandström (M) ställer idag en fråga till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S) om hur primärvården ska klara av 15 000 nya besök då inte givna förutsättningar har infriats. I projekt balans är ett av sparförslagen att primärvården ska ta över 15 000 besök från sjukhusen. En viktig förutsättning för att primärvården ska klara av detta nya åtagande var att besluten kring prioriteringsprocessen kring ut-prioriteringar som landstingsfullmäktige beslutade om i juni 2011 var förverkligat. Det är något som enligt uppgift knappat har börjats med säger Sandström. Varken internt eller externt mot befolkningen har beslutet kommunicerats vilket blir väldigt problematiskt för primärvården då de nu får en extra börda.

Frågan kommer att besvaras vid nästa landstingsfullmäktige den 17 april.

Interpellationen i sin helhet:

Kommer primärvården klara av alla nya besök?

I projekt balans är ett av sparförslagen att primärvården ska ta över 15 000 besök från sjukhusen. Om det är möjligt är det förstås mycket bra, vården ska ske så nära patienterna som det bara går samt är det mer kostnadseffektivt. En viktig förutsättning för att primärvården ska klara av detta nya åtagande var att besluten kring prioriteringsprocessen kring ut-prioriteringar som landstingsfullmäktige beslutade om i juni 2011 var förverkligat.

I samtal med företrädare inom primärvården verkar det som om att utprio-beslutet knappt har påbörjats arbeta med. Detta trots att det snart är ett år sedan arbetet påbörjades och togs beslut om.


Med hänsyn till ovanstående, ställer jag mina frågor till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S):

1.    Varför har arbetet med beslutet av ut-prio inom primärvården tagit sådan tid?

2.    Är det rimligt att primärvården ska klara av 15 000 nya besök om varken ut-prioriteringar skett eller att nya resurser tillkommit?


Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd






 

Media rapporterar idag om att vårdpersonal vid akutbilen i Åsele känner sig trakasserad och mer eller mindre ifrågasatta då det utför sitt jobb. Vill verkligen vara tydlig med att det är helt fel att rikta sin frustration över situationen med akutvården i inlandet mot sjukvårdspersonal. Det känns beklämmande att situationen är sådan. Om frustration och ilska ska riktas någonstans så är det mot de två partier (S och MP) som tagit besluten. Vårdpersonalen vid akutbilen i Åsele kan verkligen inte rå för och ta ansvar för de politiskt tagna besluten. Jag hoppas verkligen att det blir bättre för vårdpersonalen men även att Åsele snart får tillbaka sin ambulans!

Ambulans till salu.

Pressmeddelande 120302: Är det inte bättre att köpa in en ambulans istället för att investera i nya akutbilar?

Ambulansen i Åsele har efter beslut av Socialdemokraterna och Miljöpartiet ersatts av en akutbil. Akutbilen var från början en vanlig golf som sedan byttes ut mot en golf kombi. Enligt uppgift ska den nu bytas ut mot en ännu större bil.

Konceptet med akutbilen är fortfarande att samma personal som förut var i ambulansen nu ska använda personbilen med samma utrustning som i en ambulans. Något som under den första månaden har varit problematiskt då personbilen inte varit ändamålsenlig. Det har till exempel inte gått att vårda en patient inne i bilen. Frågan är då om det inte hade varit bättre att köpa en begagnad ambulans istället för att gång på gång ska köpa in större bilar? Nu tipsar oppositionslandstingsrådet Nicklas Sandström (M) att det finns en begagnad ambulansbil årgång 2006 på nätet att köpa in som skulle vara betydligt billigare än att köpa in nya personbilar.

– Allra helst skulle Sandström vilja att Socialdemokraterna och Miljöpartiet backar från beslutet om neddragningarna av vården i inlandet. Men tills vidare skulle det åtminstone bli billigare att ersätta akutbilen med en ambulans istället avslutar Sandström.