I går hanterade Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialdepartementet remiss om avskaffande av steriliseringskravet som villkor för ändrad könstillhörighet. I det förslag till tjänstemannayttrande som låg som grundförslag innehöll det delar som var transfobiska och landade i slutsatsen att inte slopa kravet. Ett krav som ett enigt socialutskott i riksdagen vill avskaffa samt så strider detta krav mot FN:s mänskliga rättigheter och europakonventionen. Därför kändes det helt rimligt att ändra grundförslaget till att tillstyrka utredningen. Från Alliansen fanns en reservation som behöver förtydligas. Resvernationen menade att avstyrka tjänstemannaförslaget och tillstyrka utredningen i sin helhet om att slopa sterliseringskravet.
Verksamhetsbesök på Tandakuten
Förra veckan gjorde jag ett verksamhetsbesök på Tandakuten på Norrlands universitetssjukhus. Tandakuten är relativt ny och har bara varit öppen sedan den 1 september. Akutmottagningen är öppen för alla vuxna med akuta tandbesvär och målsättning är att den sökande patienten ska få en tandläkartid samma dag. En ambition som visat sig uppfyllas relativt väl. Tuffast har varit att få en tid på måndag förmiddag men resten av veckan har det fungerat som det var tänkt. I och med förändringen så samlas alla akuta tandbesvär i Umeå till ett nummer och en mottagning vilket gör det mycket lättare som patient att veta vart man ska vända sig.
Jag blev mycket positivt överraskad hur väl Tandakuten etablerat sig på så kort tid och hur positivt mottagandet i Umeå verkar ha blivit. Tycker att det är en rätt satsning att samla ihop en spridd verksamhet till ett enda ställe för att underlätta för den enskilde. Kan bara hoppas att det fortsätter att fungera lika bra som det hittills har gjort.
Västerbotten på Grand och innovationer
Just nu pågår ”Västerbotten på Grand” veckorna för fullt. Själv deltog jag på invigningen igår med tema Talang och kompetensförsörjning med ett mycket spännande och inspirerande program. Idag deltog jag på en workshop som Innovasitionsslussen anordnade för att diskutera hur kan vi skapa världens mest innovativa sjukvård. I de samtal som skedde belystes frågan utifrån olika infallsvinklar och det uppstod en riktigt bra diskussion. En av de lösningar som återkom var ett stärkt ledarskap och ökad kännedom om de möjligheter som finns. Det finns helt klart mycket kvar att göra för att skapa en mer tillåtande attityd till nya idéer och lösningar.
Satsning på AT/ST läkare
Fortfarande råder det stor brist på specialistläkare inom många områden, särskilt inom allmänmedicin. Det är många pensionsavgångar bland landstingets medarbetare och i kombination med att befolkningen lever allt längre och blir allt äldre ökar också trycket på sjukvården. I Västerbottens läns landsting kommer det att behövas 200 nya specialistläkare på kort sikt. Om inget görs kommer hela den norra regionens specialistsjukvård att drabbas av allvarliga konsekvenser och särskilt för Norrlands universitetssjukhus som dessutom lever i hård konkurrens med andra universitetssjukhus. Läget är kritiskt och för att stanna upp den kommande bristen på specialistläkare krävs fler platser på läkarutbildningen vid Umeå universitet. Dessutom behöver det utökas fler AT- och ST-tjänster.
Som det ser ut idag skapar bristen på platser flaskhalsar som medför längre utbildningstid. I vårt budgetförslag tillför vi därför mer resurser för fler utbildningsplatser för AT/ ST-platser med 17 miljoner varav 7 miljoner är en utökning av rekryteringsanslaget som är en viktig pusselbit för att på längre sikt klara av utmaningen med läkarbristen i länet.
Satsning på AT/ST-utbildningsplatser för läkare
Fortfarande råder det stor brist på specialistläkare inom många områden, särskilt inom allmänmedicin. Det är många pensionsavgångar bland landstingets medarbetare och i kombination med att befolkningen lever allt längre och blir allt äldre ökar också trycket på sjukvården. I Västerbottens läns landsting kommer det att behövas 200 nya specialistläkare på kort sikt. Om inget görs kommer hela den norra regionens specialistsjukvård att drabbas av allvarliga konsekvenser och särskilt för Norrlands universitetssjukhus som dessutom lever i hård konkurrens med andra universitetssjukhus. Läget är kritiskt och för att stanna upp den kommande bristen på specialistläkare krävs fler platser på läkarutbildningen vid Umeå universitet. Dessutom behöver det utökas fler AT- och ST-tjänster.
Som det ser ut idag skapar bristen på platser flaskhalsar som medför längre utbildningstid. I vårt budgetförslag tillför vi därför mer resurser för fler utbildningsplatser för AT/ ST-platser med 17 miljoner varav 7 miljoner är en utökning av rekryteringsanslaget som är en viktig pusselbit för att på längre sikt klara av utmaningen med läkarbristen i länet.
Positivt att fler vill jobba längre
Trenden bland länets största arbetsgivare Umeå kommun och Västerbottens läns landsting är att allt fler vill jobba längre efter de fyllt 65 år. Antalet anställda i landstinget som passerat 65 år har sedan 2009 fördubblats och av dem är 50 personer över 67 år. De flesta av dem är läkare. Att allt fler jobbar längre är mycket positivt då det behövs fler människor på arbetsmarkanden av fler skäl. Generellt handlar det om att det blir allt färre som ska försörja allt fler då demografin i landet ser ut som den gör. För landstinget i Västerbotten med läkarbrist och då framförallt inom vissa specialiteter får det stor betydelse att fler läkare kan jobba längre.
Från Moderaterna och Alliansen välkomnar vi den här utvecklingen och vill samtidigt göra mer för att få våra medarbetare att vilja jobba längre. En av de viktigaste åtgärderna vi föreslår är att varje klinik får ansvara för den sänkning av kostnad av arbetsgivaravgifter som uppstår då en medarbetare passerar 65 år. De extra resurserna kunde användas istället för att skapa utrymme för högre lön eller andra villkor för den enskilde. Som det nu försvinner dessa resurser centralt. Om de kunde användas på varje klinik skulle det skapas ett större utrymme för att stimulera fler att vilja jobba längre och på så sätt behåll landstinget kompetent personal längre.
Inte dags att omförhandla avtalet om sjukvården i Sorsele?
I dag har jag skickat ut följande pressmeddelande för att få fart på diskussionen kring hur vården fungerar i Sorsele efter sossarnas besparingsförslag.
Pressmeddelande 130110: Inte dags att omförhandla avtalet om sjukvården i Sorsele?
Moderaternas oppositionslandstingsråd Nicklas Sandström ställer nu frågan till den högst ansvariga för sjukvården i länet Socialdemokraten Peter Olofsson om det inte är dags att omförhandla avtalet om sjukvården i Sorsele. Detta med bakgrund av den situation som beskrivs efter de försämringarna av sjukvården som skett på orten.
Tanken var att de sex akutvårdsplatserna vid sjukstugan skulle ersättas med två vårdplatser som Sorsele kommun skulle ansvara för. Nu har effekterna av försämringen börja på att märkas av med överbeläggningar upp till 150 procent och en personalsituation som beskrivs som ohållbar. Nu vill Sandström veta om Socialdemokraterna inte är beredda på att ompröva sitt beslut utifrån hur situationen har blivit efter deras försämringar av sjukvården? Sandström menar att det måste göra något åt situationen som uppstått och att det skulle vara rimligt att Olofsson faktiskt vågar ompröva sitt beslut och riva upp de avtal som finns.
Umeå Care sälja högspecialiserad vård
I dag lanserades satsningen på Umeå Care som ska verka som ett nav för att kunna sälja vård inom högspecialiserad medicinsk vård. Bakgrunden är att Norrlands universitetssjukhus har ett begränsat patientunderlaget för den högspecialiserade vården. Allra helst bör patientunderlaget vara på en volym på minst 1 miljon människor vilket det inte finns i Norrland. Att ha ett stort patientunderlag bidrar till att hålla god kontinuitet på de högspecialiserade operationerna. En annan del är att på så sätt går det att få ökade intäkter till sjukvården. De länder som har nämnts i utredningen för förutsättningarna för Umeå care är länder i öst som Ryssland men även USA och mellanöstern.
Det ska bli spännande att få följa utvecklingen. Jag tror väldigt mycket på konceptet och det här är något som Moderaterna och Alliansen drivit på under lång tid för att det ska bli verklighet. Känns kul att det nu är i gång.
Ökade kostnader för staffetläkare
I dag skriver VK om att kostnaderna för staffetläkare har fördubblats på tio år i landstinget i Västerbotten. Förra året översteg kostnaderna 55 miljoner. Det som är mest oroväckande är den utveckling som skett i länet med ökade kostnader och inte minskade.
Det är bra med en nationell satsning för att komma tillrätta med de ökade kostnaderna som överstiger 2 miljarder. Inget enskilt landsting kan komma åt det här problemet ensamt därför är en gemensam samverkan mycket viktigt. Nu finns det tyvärr inga enkla lösningar på det här problemet utan det måste till en rad olika åtgärder. På kort sikt handlar det om använda befintlig kompetens bättre, nyttja pensionärer som vill fortsätta att jobba, gemensamma upphandlingar av bemanningsföretag med mera. Däremot på lång sikt handlar den viktigaste satsningarna om att utbilda fler läkare samt ta tillvara på de svenska studenter som studerar till läkare utomlands samt de som invandrat och har en tidigare läkarexamen.
Trots en gemensam strategi kommer hyrläkare inom svensk sjukvård att finnas kvar under lång tid framöver då det finns för få läkare. Det är något som främst påverkar patienterna som får sämre kontinuitet i sin vård.
Det som är mest oroväckande för landstinget i Västerbottens del är vart de ökade kostnaderna för hyrläkare sker. I stort sett alla ökade kostnader sker inom primärvården där det redan nu är stora problem. Problem som inte blivit mindre av att landstingsmajoriteten överför 15 000 nya besök utan att tillföra några resurser för det. Just primärvårdens problem är något som distriktsläkarföreningen i länet uttryckte mycket stor oro för under förra veckan i en debattartikel.(Skrev även en blogg om detta där jag belyste problematiken ytterligare). Så båda dessa problem bör ses ihop då det gäller Västerbotten.
Utveckling av inlandssjukvården och glesbygdsmedicin
Västerbotten är ett väldigt stort län men också rätt glesbefolkat på sina håll. Medborgarna bor utspritt och alla vill inte bosätta sig i de större städerna.
Eftersom alla inte vill bo i de större städerna måste de lokala sjukstugorna ändå erbjuda befolkningen en trygg och säker vård.
En satsning på distansöverbyggande teknik med lab – och röntgenverksamhet vid sjuk- stugorna underlättar till exempel rekrytering av personal så att sjukstugorna kan erbjuda den vård länsborna behöver på plats. Detsamma gäller för distriktssköterskefilialerna som också en viktig uppgift i inlandssjukvården. Kvalitén i vården i glest befolkade områden kan öka genom att landstinget drar nytta av ny teknik och uppmuntrar till användandet av telemedicinska tjänster samt utvecklar arbetet inom glesbygdsmedicinens område. För att lyckas med detta borde centrala stimulansmedel utgå. Allians för Västerbotten vill satsa ytterligare 7 miljoner kronor på utveckling av glesbygdsmedicin samt akutvårdplatser i glesbygd.
Senaste kommentarerna