DSC_3162-1

Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan med budget 2014

Av , , Bli först att kommentera 5

I onsdags var det Hälso- och sjukvårdsnämnd. Nämnden hanterade bland annat ärendet om verksamhetsplan och budget för år 2014. Från Alliansen föreslog vi en rad förändringar som vi är övertygande skulle bidra till en bättre sjukvård. Här nedan de förändringar som vi föreslog och de yrkanden som vi hade:

Allians för Västerbotten SÄRSKILT YTTRANDE
2013-11-27

Västerbottens läns landsting
Hälso- och sjukvårdsnämnden

Yrkande

Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan med budget 2014

Motiv
Allians för Västerbottens hade i sitt förslag till landstingsplan en annan färdriktning för landstinget. I Alliansens landstingsplan så görs andra prioriteringar och satsningar. Omfördelningar som skulle ha gett andra förutsättningar för Hälso- och sjukvårdsnämnden att kunna fördela i sin verksamhetsplan med budget. Nu valde den politiska majoriteten att höja skatten med 50 öre vilket medförde att landstingsfullmäktige kunde höja ramarna till HSN. Inom dessa ramar finns ett icke definierat strukturbidrag på 50 miljoner.

Västerbottens läns landsting har i jämförelse med andra landsting en resurseffektiv vård som kostar lite per vårdinsats. Landstingets har däremot stora problem att konsumtionen av vården är stor, särskilt inom slutenvården. Det medför en hög totalkostnad för sjukvården även om produktiviteten och kostnadseffektiviteten är god. Att arbeta med att flytta över vård från dyr sjukhusvård till billigare primärvård och vidare från primärvård till egenvård är centralt för att minska kostnaderna.

Arbetet med sammanhållna vårdkedjor är något som måste intensifieras ytterligare. Ett införande av en mellanvårdsavdelning i samarbete med kommunerna skulle kunna minska kvarliggande patienter på vårdavdelningarna och underlätta att patienter snabbare kan komma tillbaka till sin hemkommun. Därutöver skulle det behövas ytterligare vårdplatser på vårdavdelningar som idag har en beläggningsgrad på runt 100 procent.

Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare för redan anställda, för seniorer och för de som står inför ett yrkesval. Alliansen är övertygad om att många skulle orka jobba längre om landstinget har en god arbetsmiljö och en väl fungerande personalpolitik. Detta skulle dessutom underlätta personalförsörjningen. Landstinget har idag en personalpolitik som inte uppmuntrar personal till att jobba kvar längre. Alliansen vill möjliggöra för dem som är över 65 år att genom kortare arbetstid eller ökad ekonomisk ersättning fortsätta sitt arbete. Landstinget har idag lägre kostnader när det gäller arbetsgivaravgifter för personal som är äldre än 65 år.

Alliansen ser stora behov av att pröva nya lösningar för att få ekonomin i balans. Årsprognosen för HSN pekar på ett underskott på 94 miljoner. Projekt balans misslyckades när det gäller att få ekonomin i balans. Konsekvenser som bl.a. orsakat att landstinget var det första landstinget någonsin att genomföra en folkomröstning om att länet ska ha en rättvis, jämlik och trygg sjukvård. En folkomröstning där Ja-linjen som Alliansen förespråkade vann en jordskredsseger med 90 procent. Resultatet av folkomröstning är något som Alliansen har med sig i de prioriteringar som vi vill göra i nämndens budget.

Det går att få mer sjukvård för skattepengarna genom att göra väl avvägda satsningar och rätt prioriteringar. Det behövs en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård som väljer att ta ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling.

Yrkanden

• Andelen patienter som drabbas av infektioner ska ner under 5% år 2017

• Öka den ekonomiska ersättningen under utbildningstiden till sjuksköterskor som vill specialisera sig.

• Inrätta en mellanvårdsform för medicinskt färdigbehandlade vid NUS och Skellefteå lasarett.

• HSN får i uppdrag att ta fram en modell för vården av äldre och multisjuka för att de ska få en ”gräddfil” genom att remitteras direkt från allmänläkaren till specialistkliniker

• Återinför ambulans i Åsele

• Ytterliga ambulansresurser för trygg akutvård i hela länet

• Inför ett vårdval inom Barn- och ungdomspsykiatrin

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Vinster i välfärden?

Av , , Bli först att kommentera 6

I tisdags deltog jag i en debatt mot Vänsterns gruppledare i Umeå kommun på ämnet i vinster i välfärden. Jag tycker att debatten var givande och bra. Vem som vann får åhörarna avgöra. Min reflektion var att debatten till allra största del handlade mer om om man var för eller emot valfrihet i välfärden. Att debatten snarare handlar om det blir en logisk konsekvens av att förbjuda vinster vilket innebär att privata företag inte skulle kunna finnas kvar.

Här nedan var det inledningsanförande jag höll:

Stort tack för att jag fått inbjudan att delta i denna diskussion om vinster i välfärden.

Vinster i Välfärden kommer säkerligen att diskuteras även fortsättningsvis, inte minst då Vänsterpartiet gjort detta till sin viktigaste fråga. Varför har jag lite svårt att förstå. Jag tycker debatten snarare skulle handla om hur får vi vår välfärd att bli bättre och mer kvalitativ och hur ska vi då finansiera detta. Vinster i välfärden är mer ett sidospår i denna diskussion.

Jag tycker hela debatten bygger på två stora myter.
1. Företagen inom skola, vård och omsorg gör stora ”vinstuttag” och dränerar välfärden på resurser.

2. De privata utförarna har inte levererat den förväntade kvaliteten, låt därför kommuner och landsting sköta all skola, vård och omsorg.
Om jag börjar med myt 1.

Varje år köper samhället varor och tjänster från den privata sektorn för inte mindre än 800 miljarder (en fjärdedel av BNP). Varannan skattekrona i kommunerna går till exempel redan till privata leverantörer. Företagen inom skola, vård och omsorg omsätter 80–90 miljarder.

De är bara toppen på 800-miljardersberget. De övriga 90 procenten finns det ingen politisk kontrovers kring. Däremot finns ju vinster i alla företag. Resultaten före skatt (efter avskrivningar och räntor) för såväl skol-, vård- och omsorgsbranscherna ligger i snitt runt 5–6 procent av omsättningen. Vinsterna efter bolagsskatt ligger i snitt runt 4 procent.

Jag vill verkligen framhålla att det är rimliga nivåer. Ett fåtal mindre omsorgs- och skolföretag uppvisar högre vinstmarginaler och delar ut miljoner till ägarna. Viss kriminalitet upptäcks då och då, särskilt inom personlig assistans. Men det är inte få undantag i välfärdsbranscherna som tyvärr står i fokus. Jag kan redan nu hålla med om kritiken mot John Bauer som gjorde en stor konkurs och skickade räkningen till skattebetalarna. De tillhör de få undantag som jag nämnde.

De misstagen som har skett går att lära sig av och göra regelverken bättre. Där har vi från Moderaterna sida öppnat upp för att se över lämpligheten för ägandet av riskkaptialbolag inom välfärden och då med ingången i den diskussionen hur långsiktigt är ägandet.

Många tror felaktigt att vinsterna ligger kring 10–15 procent och att det är snabba cash i fickan på ägarna. För att alls kunna dela ut av vinsten måste ett aktiebolag betala skatt. Först därefter är det möjligt att ge pengar till ägarna. Välfärdsföretagen delar sällan ut hela vinsten. En typisk policy är att 35–50 procent av den beskattade vinsten delas ut. Resten återinvesteras. Det betyder att ”vinstuttagen” som ifrågasätts hamnar runt 2 procent av de totala intäkterna.

Eftersom det i praktiken är dessa 2 procent som debatten handlar om blir debatten tämligen överdriven och har tappat fokus. Att förbjuda dessa två procent får så till följd att alla företag inom denna bransch ska bli så kallade non-profit företag och inte göra någon vinst alls eller rättare sagt göra förlust. Jag tror många här i publiken snabbt räknar ut vad som händer med ett företag som tvingas gå med förluster.

I kommuner och landsting så då man lägger budget brukar man prata om god ekonomisk hushållning. Alltså att man lägga en budget med runt 2 procents överskott. Detta är för att klara av framtida utmaningar och för att kunna hantera oväntade händelser under det kommande året. Detta ska då inte få gälla företag som arbetar åt kommunen om man ska tro förespråkarna för att stoppa vinster i välfärden.

Ni som följer kommun- och landstingspolitiken lite mer känner till tidningen Dagens Samhälle. Det är en oberoende tidning som ägs av Sveriges kommuner och landsting.

De har granskat storbolag som ägs av så kallade riskkapitalfonder. I vård- och omsorgssektorn kan de konstatera att de mest bespottade bolagen gjorde en förlust på cirka 1 miljard 2011 och att utdelningarna stannade på noll (0). Enbart Carema förlorade en halv miljard i Sverige i fjol.

Kontroversen gäller nu om internlån i industriföretag, kommuner och riskkapitalägda koncerner i framtiden ska kunna användas för att bland annat minimera skatter. Flera välfärdskoncerner – som Carema, Capio och Academedia saknar sådana upplägg.

Ni minns att jag inledde med två myter. Den första om jag tycker jag motbevisat om att

1. Företagen inom skola, vård och omsorg gör stora ”vinstuttag” och dränerar välfärden på resurser.

Nu till den andra. Att
2. De privata utförarna har inte levererat den förväntade kvaliteten, låt därför kommuner och landsting sköta all skola, vård och omsorg.

I SNS-rapporten ”Konkurrensens konsekvenser” menade en grupp forskare att de 20 senaste årens avregleringar inte har lett till högre kvalitet. Den har använts för att hävda att “privatisering ger sämre kvalitet”. Det är inte vad rapporten visar men så lyder vantolkningen.

Då Dagens samhälle återigen studerat statistik från Socialstyrelsen och Skolverket så finns underlag för att hävda att kvaliteten snarast blivit lite bättre i skola, vård och omsorg tack vare konkurrensen.

Den privata äldreomsorgen presterar bättre från brukarnas horisont (medan kommunerna är lite bättre ur fackets perspektiv), enligt Socialstyrelsen. Det finns inte fler ”skandaler” i privat omsorg än i kommunal.

Dagens Samhälle presenterar denna vecka unik statistik från Skolverket för 2002–2011. Den visar att grundskolan går sämre i kommuner där det helt saknas konkurrens från friskolor. Man kan se att konkurrens från friskolor leder till att betygen i de kommunala grundskolorna förbättrats 2002-2011.

Att vinsten urholkar kvaliteten är således en myt.

Enskilda företagare och kommuner kan missköta sig, visst. Men undantagen gör inte regeln. Jag vill verkligen framhålla vikten av att få en bredd inom välfärden. Jag tycker det bidrar till ökad kvalité men framförallt ger det oss som medborgare valfrihet att själv få välja vart man vill gå i skola, vilken vårdcentral jag vill söka vård på eller vilken äldreboende jag vill leva mina sista år i livet på. Jag tror att här är den egentliga skiljelinjen i debatten. Den ideologiska skiljelinjen mellan höger och vänster – synen på valfrihet. Men då man från vänsterhåll vet att medborgarna uppskattar och tycker valfrihet är något positivt har man valt att klä denna debatt i något helt annat nämligen en felaktig vinstdebatt.

Tack!

Övrig fakta:

Privata välfärdsföretag har idag 14 000 enheter med runt 180 000 anställda, 40 procent av alla vårdcentraler har idag privata utförare runt 160 000 elever går i en privat driven skola och runt 60 000 barn i föreskola.

Svensk kvalitetsindex mätningar visar år efter år att svenska folket är mer nöjda med privat vård än offentliga

Majoriteten av de största vård- och omsorgsföretagen som går med vinst gör ingen utdelning utan återinvesterar allt i företaget

93 procent av alla privata vårdföretag har 0-19 anställda

En majoritet av befolkningen är emot ett förbud

Undersökningar har visat att en majoritet av svenskarna är skeptiska till vinstutdelning i välfärdsföretag. Men en majoritet är emot att införa ett förbud mot privata välfärdsföretag i den kommun/ landsting där man bor. Samtidigt säger nio av tio att valfriheten är viktig inom vård och omsorg. 53 procent menar att kvaliteten i vården blir bättre om medborgarna själva får välja vårdgivare. 58 procent av befolkningen anser att de privata företagen är viktiga för valfriheten. Och 48 procent anser att vårdföretag måste gå med vinst för att kunna utveckla och driva sin verksamhet. Det är en ökning med 8 procentenheter jämfört med samma mätning 2012. (demoskop 2013)

4/10 vårdföretagens medlemsföretag har en kvinnlig vd.

Höger andel av personalen som upplever att de har möjlighet att påverka sina arbetsguppgifter (60%/46) jobbhälsobaromentern. Även andeln som trivs är högre.

14 av de 20 mest populära vårdcentralerna är privat drivna. I 8 av 14 landsting/regioner toppar en privat driven vårdcentral.

Bli först att kommentera
Etiketter:
2012-05-29 07.51.56

Problem med många kvarliggande patienter på sjukhusen

Av , , Bli först att kommentera 5

I dag har Folkbladet en stor nyhetsartikel om problematiken som finns med många medicinskt färdigbehandlade patienter som blir kvarliggande på sjukhusens vårdavdelningarna i väntan på att få komma till ett särskilt boende i kommunen. Detta är ett jätteproblem som måste lösas. För patienten är det betydligt bättre och mer patientsäkert att vara på ett äldreboende än att ligga på ett sjukhus. För sjukvården innebär att den platsen inte kan användas till andra patienter som då skapar vårdköer och till exempel gör att operationer inte kan genomföras på grund av platsbrist.

Samhällsekonomiskt är det en stor förlustaffär. Till exempel måste kommunerna betala en straffavgift till landstinget om en medicinskt färdigbehandlad patient måste ligga kvar på sjukhus mer än fem dygn. Ett genomsnittligt vårddygn på ett sjukhus kostar 7384 kr medan på ett kommunalt äldreboende 1512 kr. Kvarliggande patienter medför 40-50 miljoner kronor i extra onödiga kostnader för skattebetalarna i länet.

Utifrån detta har vi från Alliansen föreslagit att inrätta en mellanvårdavdelning i samverkan med Umeå och Skellefteå på NUS och Skellefteå lasarett. En mellanvårdsform skulle ge en nödvändig avlastning och minska risken att äldre patienter kommer i kläm mellan kommun och landsting. Dessutom skulle de äldre patienterna få bättre vård och rehabilitering, med läkarresurser på plats, än vad kommunen kan erbjuda. Man skulle också kunna komma igång med medicinering och kosthållning. På så sätt får patienterna en mer ändamålsenlig vård och ett bättre omhändertagande. Samtidigt minskar risken för återbesök i akutvården och patientsäkerheten förbättras.

Tyvärr så verkar inte socialdemokraterna vilja lyssna på detta förslag.

Bli först att kommentera
Etiketter:
säbu

Specialiserat ätstörningsbehandling för unga

Av , , Bli först att kommentera 5

I fredag besökte jag tillsammans med mina gruppledarkollegor i Alliansen landstingets verksamhet för specialiserat ätstörningsbehandling för unga (SÄBU). Verksamheten som är en länsklinik startade upp i januari 2013. Verksamheten ger specialiserad behandling för unga med ätstörningar och då i familjeterapi. I en behandlingsgrupp är det runt 6-8 familjer samtidig. I stödet ingår individuellt och stöd i grupp för att den unga och oftast flickan ska återfå vilja att äta mat. Långtidsuppföljning från andra studier med liknande behandling visar relativt goda resultat och på 5 år är 70 procent friska enligt egen självuppskattning. Det blev ett väldigt intressant och givande besök. Alltid lika kul att komma ut och besöka verksamheter.

Bli först att kommentera
Etiketter:
allaians opc

Alliansbesök på operationscentrum och hjärtcentrum

Av , , Bli först att kommentera 3

Förra veckan besökte jag tillsammans med mina gruppledarkollegor i Alliansen operationscentrum och hjärtcentrum. Samtalen kom mycket att handla om hur verksamheten fungerar idag och vilka utmaningar som finns framöver. Några av alla de samtalsämnen som kom upp var vidareutbildning av sjuksköterskor till specialistsjuksköterskor, vårdplatssituationen i allmänhet och på IVA, hjärtcentrums nyrenovering av lokalerna och planerade kapacitetsökning för ablationsbehandling.

Likt alla andra delar av sjukvården är båda verksamheterna helt beroende på att vårdkedjan hänger ihop för patienten. Om det till exempel krånglar på ett ställe får det följdverkningar för någon annan verksamhet. Till exempel om ortopeden har slut vårdplatser blir det problem för operationscentrum att operera ortopedpatienter då de inte har någon sängplats att komma till. Därför är det så viktigt att se vården som en sammanhängande kedja av vårdtillfällen. En kedja som den enskilde patienten inte ska behöva tänka på. Patientens behov ska alltid vara i centrum.

Bli först att kommentera
Etiketter: ,
Hjärntumör-PET-MR

Helhetsersättning för en hel vårdkedja

Av , , Bli först att kommentera 4

Tyvärr blir många gånger sjukvården fragmenterad mellan olika vårdnivåer eller mellan olika avdelningar inom specialistsjukvården. Om landstinget som ansvarig ”beställare” /betalare av sjukvården istället övergick till att ersätta en hel vårdkedja skulle detta kunna undvikas. Det innebär att man överger dagens ersättning för enskilda komponenter i en behandling (labbprov, besök, operation etc.) och i stället bygger ersättningen på ett paketpris för all vård som ett visst sjukdomstillstånd kräver. Det medför att det skapas starka incitament för den som ansvarar för patienten att undvika kostsamma och onödiga interventioner under själva vårdtillfället.

Med en sådan lösning skulle den som ansvarar för patienten även ta ekonomiskt ansvar för eventuella komplikationer som kan uppstå. Det skulle även innebära att om patienten till exempel ska vårdas inom primärvården och på grund av missar i behandlingen måste skrivas in i specialistvård så utgår straffavgifter för undvikbar slutenvård.

Denna typ av ersättningsmodell har starkt akademiskt stöd och utvärderas vetenskapligt i såväl Sverige som internationellt. I samråd med Socialdepartementet upprättar åtta svenska landsting ”holistiska” ersättningsmodeller som tar hänsyn till en hel vårdkedja. Detta kan antas bli startskottet för nästa generations ersättningsmodeller i Sverige, något som är hett eftertraktat efter de den hårda kritik som dagens ”fee-for-service”- och diagnosbaserade ersättningssystem fått i den offentliga debatten det senaste året.

Foto: VLL

Integrerade kvalitetsregister i journalsystemen

Av , , Bli först att kommentera 5

I dagsläget finns det över hundra olika kvalitetsregister. De nationella kvalitetsregistren har möjliggjort en patientsäkrare sjukvård genom att skynda på utfasandet av gamla metoder och arbetssätt samt bidragit till säkrare införande av nya läkemedel och medicintekniska produkter. Detta har exempelvis visats i en studie av hjärtinfarkter, där systematiskt kvalitetsarbete med hjälp av de nationella registren har visat sig förbättra användningen av kliniska riktlinjer för bästa möjliga behandling och kliniska utfall.

Ett problem med kvalitetsregistren är att de inte har någon naturlig koppling till journalsystemet utan måste många gånger manuellt föras över till kvalitetsregister. Emellanåt kan läkare sitta heldagar med dessa överföringar vilket är ett oerhört resursslöseri. Denna koppling mellan register och journal måste lösas för att kunna bidra till vårdens fortsatta utveckling och nyttja vårdens personal på ett mycket bättre. De svenska kvalitetsregistren är en guldgruva som i dagsläget inte nyttjas fullt ut. Med hjälp av ovan nämnda journalsystem skulle data automatisk kunna överföras från journalsystem till kvalitetsregister; en överföring som då blir både snabbare, säkrare och billigare.

Bli först att kommentera
Etiketter: ,
lab med

Besök på laboratoriemedicin

Av , , Bli först att kommentera 1

I måndags var jag och besökte laboratoriemedicin tillsammans med min landstingsgrupp. Vi fick ingående presentationer av verksamhet verksamhetschefen Jens Boman samt de olika avdelningscheferna och medicnsk ansvariga cheferna. Laboratoriemedicin har 8 avdelningar med bland annat klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk immunologi och tranfusionsmedicin, patologi/cytologi samt en rad andra olika verksamheter. Laboratoriemedicins viktigaste uppgift är att hjälpa sjukvården att kunna ställa en diagnos. Totalt är det 420 medarbetare. Bristen på patologer var ett av de ämnen som kom upp för diskussion. Besöket avslutades med en rundvandring. Så stort tack till Jens och hela verksamheten på laboratoriemedicin för ett mycket intressant besök!

Bli först att kommentera
Etiketter:

Tuff debatt om sjukvårdsbudgeten

Av , , Bli först att kommentera 5

I dag har vi haft budgetdebatt om landstingets budget och landstingsplan. Här är det budgetanförande som jag hade under den inledande gruppledardebatten.

Budgetanförande 20 november 2013

Fru ordförande
Ledamöter
Och Åhörare

”Ryktet om min död är starkt överdriven” skrev Mark Twain i ett brev till New York Journals korrespondent i London, 1897 för att dementera tidningens uppgifter att han avlidit.

Ett liknande brev skulle idag skickas i form av ett mejl till det socialdemokratiska partihögkvarteret i länet. De verkar driva tesen hårt att Allianssamarbetet har spruckit. Jag kan meddela att allianssamarbetet fortsätter som vanligt med ambitionen att ta över styret av landstinget. Vi har meddelat väljarna i länet att vi kommer att söka väljarnas förtroende med ett gemensamt valmanifest nästa år.
Jag har tidigare kommenterat att det är allvarligt att vi inte kunnat hitta en samsyn kring skattefrågan. Att man från S och MP kommer att göra ett stort nummer av detta idag är inget överraskar mig. Men låt oss inte överdriva detta. Inte minst för att det flyttar fokus från dagens viktigaste punkt nämligen avsaknaden av vision från den politiska majoriteten och vad de vill med landstinget och framför allt ansvarstagandet för de misslyckanden som skett.
Det allvarligaste misslyckandet är bristen på politisk styrning och ledning. Om man inte vet vart man vill så blir det svårt att ta sig dit.

Likt ett herrelöst skepp seglar majoriteten runt i mörkt och stormig östersjö utan vare sig karta eller politisk kompass. Tänk om kaptenen på skutan kunde sluta segla i mörker och istället följa de ledljus som Alliansen erbjuder.

Fru ordförande

Västerbotten har en väl fungerande hälso- och sjukvård. Sjukvården i länet är delvis världsledande och de mediciniska resultaten är mycket goda. Trots detta är det mycket som går att göra för att sjukvården ska utvecklas och bli trygg, rättvis och mer jämlik.

Sedan alliansen började styra landet har det satsat runt 30 miljarder kronor på välfärdens kärna samtidigt som låg- och medelinkomsttagare fått mer kvar av lönen efter skatt. Denna ansvarsfulla ekonomiska politik betyder för Västerbottens läns landsting att de samlade skatteintäkterna ökat med 21,3 procent och statsbidragen med 15,2 procent mellan perioden 2006-2013. Totalt handlar det om 1088 miljoner kronor i resurstillskott.

Fru ordförande

Trots projekt balans är ekonomin i obalans med stora underskott i Hälso- och sjukvårdsnämnden med prognos för året på ett underskott på 91 miljoner.

Länets medborgare funderar fortfarande på vad som hände med folkomröstningen. Kommer att ske någon förändring och förbättring? Jag tycker att det blir ett hån mot de nästan 90 procent av länets medborgare som röstade för förändring av inlandssjukvården men möts av beskedet att det inte kommer att tas någon hänsyn till deras vilja.
Hela länet förtjänar en trygg, rättvis och jämlik sjukvård. Allians har presenterat ett brett åtgärdsprogram för länets sjukvård där bland annat så återinförs vårdplatser i Dorotea och Sorsele samt att Åsele från en riktig ambulans.

Arbetet med att få vårdkedjor att fungera bättre, fokus på personalförsörjningen och en stärkt primärvård är de viktigaste delarna för att sjukvården kan utvecklas, bli mer kostnadseffektiv och ständigt förbättras. Därför sker riktade satsningar just till primärvården för att klara av ett redan idag stort och tufft uppdrag att vara första linjens sjukvård. Resurstillskott, ett rimligare och mindre hälsovalsuppdrag är viktiga delar för att komma vidare.

Landstinget som organisation behöver bli mer öppen och tillåtande. All personal ska känna delaktighet och vilja vara en del av ständig förbättring av sjukvården.

Fru ordförande

Vårdköerna måste minskas. Det är orimligt att Västerbottningarna måste vänta längre på att få sjukvård än andra medborgare i Sverige.
En av de största framtidsutmaningarna är personalrekrytering då vi möter stora pensionsavgångar och en sjukvård som blir allt mer specialiserad. Antalet AT/ST-platser måste utökas ytterligare och fler sjuksköterskor måste vilja vidareutbilda sig, förslag som finns med i budgeten.

Samarbetet och samverkan med kommunerna måste förbättras. Antalet kvarliggande, färdigbehandlade patienter måste minska där inrättandet av en mellanvårdsavdelning skulle kunna förbättra situationen.

Alliansens gemensamma förslag till landstingsplan vilket jag yrkar bifall till innebär kostnadsreduceringar på det som inte är direkt sjukvård, arbete för att minska vårdskador men framför allt en förändring i hur vården hänger ihop. I de förslaget till ramar och ramjusteringar från Moderaterna och Kristdemokraterna vilket jag vill yrka bifall till har vi gjort bedömningen att det inte behövs i dagsläget någon skattehöjning men utesluter inte att en sådan skulle behöva ske i framtiden. Förslagen är fullt ut finansierade. Jag yrkar även bifall till Alliansens förslag till nya särskilda uppdrag.

Fru ordförande

Trots att sjukvården har många utmaningar med ekonomi i oblans, dålig tillgänglighet till sjukvård, personalförsörjning, stora brister i primärvården och en stor folklig känsla av otrygghet i länet inför ovissheten att kunna få akutsjukvård när man behöver det. Utmaningar som den politisk majoritet bär ansvar för. För att komma till rätta med detta behövs ett nytt politiskt ledarskap.
Det behövs en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård som väljer att ta ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Sjukvården i länet behöver bli trygg, rättvis och jämlik. Tillsammans söker vi i alliansen det mandatet att ta över styret av landstinget vi valet nästa år.

Tack.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Nytt styre krävs för en trygg och rättvis sjukvård i hela länet

Av , , Bli först att kommentera 5

Västerbotten har en väl fungerande hälso- och sjukvård. Sjukvården i länet är i många hänseenden världsledande och de mediciniska resultaten är mycket goda. Men många upplever ändå att det är mycket som går att göra för att sjukvården ska utvecklas och bli mer trygg, rättvis och mer jämlik.

Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för att finansiera en vård av hög kvalitet och god tillgänglighet. Sedan alliansen började styra landet har regeringen satsat runt 30 miljarder kronor på välfärdens kärna samtidigt som låg- och medelinkomsttagare fått mer kvar av lönen efter skatt. Denna ansvarsfulla ekonomiska politik betyder för Västerbottens läns landsting att de samlade skatteintäkterna ökat med 21,3 procent och statsbidragen med 15,2 procent under perioden 2006-2013. Totalt handlar det om 1088 miljoner kronor i ökade resurstillskott.

Årsprognosen för Hälso- och sjukvårdsnämnden uppvisar ett underskott på 91 miljoner. Ett annat bevis är misslyckandet med besparingar inom ramen för Projekt balans. Besparingar som orsakade att landstinget var det första landstinget någonsin att genomföra en folkomröstning om länet ska ha en rättvis, jämlik och trygg sjukvård. En folkomröstning där Socialdemokraterna och Miljöpartiet led ett rejält nederlag där man dessutom deklarerat att man inte kommer att kommer att ta hänsyn till valutslaget. För oss i alliansen är det viktigt att vi återställer både akutplatser och neddragning av ambulanserna i länet.

Sjukvården har fortsatta problem med tillgängligheten och med allt längre vårdköer. Vårdköerna till barn- och ungdomspsykiatrin är sämst i Sverige. Andra problem är personalrekrytering inför framtiden med allt för få AT/ST-platser, ökade kostnader för stafettläkare och stora problem med att hitta långsiktiga lösningar för vakanserna inom primärvården.

Landstinget måste därför få en ny politisk ledning som sätter fokus på sitt huvuduppdrag, den direkta sjukvården. Minska vårdskador men framför allt en förändring i hur vården hänger ihop och arbeta mer strukturerat för att få vårdkedjor att fungera bättre. Sätta fokus på personalförsörjningen och en stärkt primärvård är mycket viktigt för att sjukvården kan bli mer kostnadseffektiv och ständigt förbättras. Tillgängligheten måste bli bättre. Samarbetet och samverkan med kommunerna måste förbättras. Antalet kvarliggande, färdigbehandlade patienter måste minska.

Det behövs också en mer öppen organisation där all personal känner delaktighet. Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare för redan anställda, för seniorer och för de som står inför ett yrkesval. Alliansen är övertygad om att många skulle orka jobba längre om landstinget har en god arbetsmiljö och en väl fungerande personalpolitik och dessutom skulle detta underlätta personalförsörjningen. Landstinget har idag en personalpolitik som inte uppmuntrar personal till att jobba kvar längre. Alliansen vill möjliggöra för dem som är över 65 år att genom kortare arbetstid eller ökad ekonomisk ersättning fortsätta sitt arbete.

Inom alliansen har vi i nuläge olika syn på skattefrågan för att finansiera vården men vi har en gemensam politik för att adressera de utmaningar sjukvården står inför. I de gemensamma förslag som Alliansen har tar vi ansvar för att sjukvården ska bli rättvis, trygg och jämlik i hela länet. De politiska misslyckandena från den politiska S-majoriteten under de senaste 20 åren och de många politiska utmaningarna visar att det behövs en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård. En gemensam allianspolitik som väljer att ta ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Tillsammans söker vi det mandatet och att ta över styret av landstinget efter nästa val.

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

Marianne Normark (FP)
Gruppledare

Olle Edblom (C)
Gruppledare

Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare