Moderaterna i Umeås reklamfilm

Av , , Bli först att kommentera 1

Se Nya Moderaternas reklamfilm i Umeå inför höstens val. Den ligger uppe på Youtube, och längre fram i augusti kommer den även att sändas på TV4 som reklam. Kolla in den här:

 

 

 

 

Bli först att kommentera
Etiketter:
Vård 4 Foto Ulrika Vendelbo

Gör vägen till jobb enklare för utländska sjuksköterskor

Av , , 4 kommentarer 3

Idag på DN debatt skriver Filippa Reinfeldt och Tobias Billström att Sverige måste bli bättre och göra det enklare att rekrytera sjuksköterskor från andra länder. Att problemet är stort att det finns för få sjuksköterskor i Sverige och Västerbotten är ingen nyhet. Att kunna rekrytera sjuksköterskor från andra länder skulle kunna lösa en del av den brist som finns idag.

 

Hela artikeln går att läsa här nedan:

 

Resurser finns. Det råder kronisk brist på sjuksköterskor i Sverige, och de som behöver vård får lida. Arbetskraftsinvandring kan lösa problemen, men då måste det bli enklare för utländska sjuksköterskor att komma in på arbetsmarknaden. En snabb förändring krävs, skriver i dag på DN Debatt.

Nu under sommarmånaderna märks den kroniska bristen på sjuksköterskor i Sverige extra tydligt och bristen leder till att många sjukhus tvingas att hålla nödvändiga vårdplatser stängda. Alliansregeringen genomför kraftiga satsningar på att få fler utbildningsplatser för sjuksköterskor, vilket är långsiktigt avgörande för att lösa kompetensförsörjningen inom sjukvården. Samtidigt behöver vi också mer brådskande åtgärder för att lösa bristen på kvali­ficerad vårdpersonal. Arbetskraftsinvandring kan vara en del av lösningen.

 

Ett viktigt steg för att lösa bristen på kvalificerad personal inom vården är att utländska sjuksköterskor snabbare får möjlighet att delta i den svenska arbetsmarknaden. Statistik från Riksrevisionen menar att det i genomsnitt tar 4,8 år för en utomeuropeisk sjuksköterska att gå från ankomsthallen på Arlanda till att få lov att börja arbeta som sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus. Förra året var det bara 320 utomeuropeiska sjuksköterskor som fick en svensk legitimation.

 

Den medicinska säkerheten är givetvis överordnad men vi är övertygade om att det går att förkorta tiden för att få sin vårdkunskap validerad av myndigheterna. För sjuksköters­kor med utbildning utanför EU är bara själva handläggningstiden för ansökan om att få sin kunskap validerad hos Socialstyrelsen runt sex månader. Sådana väntetider har vi inte råd med när sjukvården lider av dagens brist på kompetent personal. Sjuksköterskor som kommer från EU-länder slipper hela den processen, tack vare gemensamma EU-standarder. Vi vet att Sverige är ett attraktivt land när det gäller levnadsvillkor, jämställdhet och livskvalitet, men kylan, mörkret och språket är till vår nackdel. Därför är det extra angeläget att vi minimerar svårig­heterna att söka sig till Sverige för att arbeta inom sjukvårdssektorn. För Sverige är inte det enda landet som står inför bekymmer när det gäller att bemanna hälso- och sjukvården.

 

Det finns flera åtgärder som kan påskynda processen och kapa köerna för utländska sjuksköterskor, oavsett om de kommer till Sverige som flyktingar eller via den arbets­- krafts­invandringsreform som infördes 2008. I korthet handlar det om att:

 

1. Få ned väntetiderna för validering. Utom­europeiska sjuksköterskors kompetens måste snabbare erkännas så att landets sjukhus har möjlighet att bemanna fler vårdplatser. Tiderna för översättning av utländska betyg och meriter behöver kortas. Universitets- och högskolerådet, som har hand om bedömningen av utländsk utbildning, bör ges ökade anslag för att korta handläggningstiderna. Enskilda männi­skor som vill delta i svensk arbetsmarknad ska inte bli hindrade eller avskräckta av långa handläggningstider.

 

 

2. Underlätta komplettering av kompetens. Människor från EU kan på några veckor få sin svenska legitimation samtidigt som det tar flera år för andra. Vi vill därför undersöka om det går att använda EU-regelverket som standard för validering av sjukvårdspersonal med utomeuropeiska medicinutbildningar som kommer till Sverige och kan och vill arbeta inom hälso- och sjukvården.

 

Här ser vi gärna också en diskussion med fackförbund, arbetsgivare och andra berörda för att åstadkomma en förenklad väg in i svensk sjukvård.

 

3. Fler och utbyggda SFX-utbildningar särskilt inriktade på sjukvårdsvenska. De goda erfarenheterna av Stockholms satsning på SFI-utbildningar för människor med yrkesexamen (SFX) och då främst utbildningar särskilt inriktade mot sjukvårdsvenska bör spridas. Detta så att fler snabbare ska komma ut i sjukvården. Vi vet att språket i dag är ett hinder till arbete i den svenska sjukvården och genom att förenkla och förstärka möjligheten till målinriktad språk­undervisning vill vi sänka den tröskeln.

 

4. Ta tillvara på kompetens som redan finns i Sverige. Det handlar om att tillvarata den otroliga kompetens som finns hos de människor som kommer hit genom vår arbetskraftsinvandringsreform eller flyr till Sverige. Genom ett arbete där man själv har mycket kunskap och ett sammanhang med kolleger kan det också innebära stora vinster för den enskilde. Många av dem som i dag flyr Syrien för tryggheten i Sverige är välutbildade inom hälso- och sjukvårdsområdet. Att snabbare ta till vara deras kunnande skulle tillföra svensk sjukvård kompetens och samtidigt ge dem och deras familjers integrationsprocess en flygande start.

 

Vi vet att stora delar av sjukvården inte skulle fungera om inte människor från andra länder hade kommit till Sverige och börjat arbeta på våra vårdcentraler och akutsjukhus. I Stockholms län har en fjärdedel av alla som arbetar i landstinget utländsk bakgrund. Detta är dels ett viktigt faktum som den som vill diskutera välfärden måste förhålla sig till. Det är också en situation som vi vill bejaka och utveckla för att hitta nya lösningar på dagens brister.

 

Samtidigt är det viktigt att betona att snabba på valideringsprocessen för utländska sjuk­sköterskor inte kommer att avhjälpa hela situationen. Vi måste fortsätta öka utbildningsplatserna för sjuksköterskorna i hela landet. I regeringens senaste budget utökas utbildningsplatserna för specialistsjuksköterskor, barnmorskor och sjuksköterskor. Men det handlar också om att göra arbetsmiljön mer attraktiv så att fler vill välja yrket, liksom om att locka fler att stanna kvar längre på arbetsplatsen. Här har landstingen och akutsjukhusen som stora arbetsgivare många gånger ett stort arbete framför sig för att förbättra sig inom frågor som inflytande över egen schemaläggning, arbetsbelastning och lön.

 

Sjukvårdens främsta resurs är alla de skickliga medarbetare som varje dag gör ett fantastiskt arbete. Därför är det viktigt att de får vara med och påverka hur en framtida, mer snabb och modern valideringsprocess skulle kunna se ut. Patientsäkerheten och trovärdigheten i legitimationen är vi inte beredda att göra avkall på.

 

Nya moderaterna tänker möta väljarna i september med flera förslag om hur vi ska få fler människor i arbete men också hur vi ska få fler medarbetare i hälso- och sjukvården. Fler stenar behöver vändas i arbetet att möta det behov om 11 000 fler sjuksköterskor till 2020 som SKL beskrivit. Vi vill arbeta tillsammans med vårdprofessionen och andra berörda för att hitta sätt att underlätta för dem som har fått sin vårdutbildning i ett annat land, bland annat genom att korta valideringstiden för utländska examina. Detta så att de snabbare kan bidra med sina kunskaper i den svenska vården.

 

Filippa Reinfeldt (M)

hälso- och sjukvårdspolitisk talesperson

 

Tobias Billström (M)

integrationspolitisk talesperson

 

 

Vård 1 Foto Ulrika Vendelbo

Patienten i centrum

Av , , Bli först att kommentera 2

Svensk sjukvård är i många och mycket fortfarande organiserade i en organisationsform som inte ändrats på årtionden. Fortfarande får patienter gå till specifika avdelningar som bygger på läkarkårens specialisering och inte efter den sjukdom som patienten har. Sjukvården måste i mycket högre omfattning organiseras efter patientens behov i centrum  inte hur organisationen är uppbyggd. Goda exempel på sådana lösningar existerar och uppvisar goda resultat. Utmaningen ligger snarare i att se till att dessa nya modeller för hur vård kan tillhandahållas blir standard i svensk sjukvård.

 

Ett sådant tydligt exempel på ett nytt, framgångsrikt sätt att arrangera vård är bröstcancermottagningen. En patient som kommer in på en bröstmottagning på grund av en knöl i bröstet kan få en konstaterad diagnos för bröstcancer och lämna mottagningen färdigbehandlad på eftermiddagen, alternativt dagen därpå. I dag tar en sådan vårdkedja flera veckor och ibland månader. Veckor och månader som den enskilda patienten måste tänka på sin sjukdom och kanske inte heller kan gå till jobbet på grund av denna oro. En organisatorisk innovation som denna kan tillämpas på långt fler stora patient- och diagnosgrupper med ökad patientnytta och lägre kostnader för samhället som följd.

 

Patientomhändertagande måste börja organiseras mer efter sjukdomstillstånd än efter specialitet eller vårdnivå. Sjukdomstillstånd bör i mycket högre utsträckning handläggas av multidisciplinära team med olika specialiteter och vårdnivåer representerade. Ett sjukdomsomhändertagande som sätter patient i centrum före befintlig organisation.

Bli först att kommentera
2013-03-13 09.16.21

Forskning och utveckling

Av , , Bli först att kommentera 1

Den kliniska forskningen är en grundförutsättning för att landstinget ska kunna garantera en god och högkvalitativ hälso- och sjukvård till norra regionen. Forskningen bedrivs främst vid universitetssjukhuset, men också vid länsdelssjukhusen.

 

För att alla länsbor ska garanteras en regional vård av högsta kvalitet, satsar landstinget på åtta profilområden. Två av dessa är landstingsövergripande och de andra sex finns vid Norrlands universitetssjukhus.

 

Landstingets sex profilområden är i dag behandling av plexus brachialsskador, kardiovaskulär genetik, luftburna transporter av intensivvårdskrävande patienter, funktionell neurokirurgi, neonatal intensivvård och strålbehandling.  De två landstingsövergripande områden är glesbygdsmedicin och telemedicin samt folkhälsa. Detta arbete ska fortsätta utvecklas och uppmärksammas.

 

Det är viktigt att förtydliga sambandet mellan den kliniska forskningen och omhändertagandet av den enskilde patienten. Det ska också betonas att eftersom forskningen leder till såväl ökad hälsa som tillväxt i samhället så överstiger dessa vinster de relativt små kostnaderna som kommer av forskningen. Det råder alltså inga tvivel om att medicinsk forskning är viktig och värdefull i många olika avseende den kliniska forskningen är en grundförutsättning för att kunna garantera en god och högkvalitativ hälso- och sjukvård. Tyvärr har investeringar i den kliniska forskningen minskat något som är oroväckande. Detta märks framförallt på den fortfarande ojämlika vården i Sverige i många län. Enligt en undersökning gjord av Vårdfrågan.nu tror 8 av 10 svenskar att de inte får vård på lika villkor. Det är viktigt att det satsas mer på klinisk forskning och innovation. Det är genom dessa satsningar som potentialen finns för att motverka den negativa utvecklingen och bidra till att alla svenskar får tillgång till en god vård utifrån deras egna individuella behov.

 

Utan forskarna går det inte att garantera att nyvunnen kunskap kommer hälso- och sjukvården till del.  I dag är det problematiskt att belastningen av sjukvården är stor på många av universitetssjukhusets kliniker. Dessutom råder det ofta brist på specialistläkare och specialistsjuksköterskor. Kravet på en tillgänglig sjukvård gör att tiden för klinisk forskning för personalen blir allt mindre. Personalen måste prioritera det direkta patientarbetet före forskningen. I längden är det förödande för universitetssjukhusets utveckling och överlevnad. Alla personalkategorier på ett universitetssjukhus måste ges tid och möjlighet till forskning och utvecklingsarbete. Även personalen inom primärvården måste få större möjlighet till forskning. Därför anser Alliansen att det ska ske en utveckling inom primärvården med akademiska hälsocentraler.

 

Den kliniska forskningen utgår främst från universitetssjukhusen och det är därför vid dessa som kedjan mellan forskning, innovation och utveckling ska länkas samman. I sjukhusmiljön finns tillgång till de nödvändiga funktionerna såsom forskningsutbildad personal, närhet till utbildningsinstitutioner samt den avancerade utrustning som ofta krävs. Där finns också patienterna, varför sjukvården är vad som dominerar sjukhusen. Forskningen kommer ofta i skymundan.

 

 

Läkemedelsindustrin satsar omkring 15- 20  procent av sina resurser på forskning och utveckling. År 2012 satsade Läkemedelsföretagen 5,9 miljarder kronor i klinisk forskning. Detta för att kunna lansera nya och bättre behandlingsterapier. Sverige satsar endast 0,2 procent av BNP på medicinsk forskning och 9,5 procent på sjukvård.  Det måste förbli en politisk prioritering att alltid kunna satsa på den långsiktiga forskningen, även i tider av besparingar. En investering i forskning och utveckling lönar sig i längden. För detta krävs en ny form av ledarskap vid Norrlands universitetssjukhus. Det krävs att hela den norra sjukvårdsregionen tar sitt ansvar och det krävs ett gott samarbete mellan universitetet och sjukvården  även mellan landstingsledning och universitetsledning.

 

Landstinget ska ha ett tydligt och högt ställt mål med sin satsning på forskning vid NUS. Satsningen ska leda till ett Nobelpris. Västerbottningarna och norrlänningarna ska ha en högspecialiserad sjukvård.

 

Bli först att kommentera
Vård 6 Foto Ulrika Vendelbo

Specialistutbildning för sjuksköterskor

Av , , 1 kommentar 4

Det är viktigt att landstinget tillvaratar medarbetarnas kompetens på bästa sätt och att det kontinuerligt finns möjlighet till vidareutveckling. Antalet specialistsjuksköterskor har under en längre period haft en stadig nedgång. I Västerbottens läns landsting är det knappt 50 procent som har specialistutbildning. Alla patienter har rätt till en säker vårdmiljö och sjuksköterskor till en trygg arbetsmiljö. Specialistkompetens medför bättre vårdutnyttjande, omhändertagande, välbefinnande, symptomminskning och högre överlevnad. Specialistutbildning för sjuksköterskor måste därför prioriteras så att inte denna brist hotar verksamheter och patientsäkerhet.  Det är glädjande att regeringen i vårbudgeten i år aviserade en satsning på nya utbildningsplatser på högskolan där Umeå Universitet får ytterligare 25 platser för specialistsjuksköterskor och 15 platser för barnmorskor fram till 2018. Landstinget måste stimulera sjuksköterskor att specialistutbilda sig. Detta kan ske genom samverkan med staten genomföra en betald specialistutbildning likt läkarnas AT/ST-utbildningar.

 

1 kommentar
Etiketter:
NUS, Landstinget UmeŒ fšr bildspel. Racer.

Det patientsäkraste landstinget år 2018

Av , , 2 kommentarer 2

Förutom att vården ska ges inom vårdgarantins tidsgränser måste den alltid vara patientsäker och trygg. Det innebär att patienten ska skyddas mot att få ytterligare skador på grund av exempelvis inläggning på sjukhus. Det finns kvalitetsbrister inom vården som dagligen orsakar människor lidande och död i onödan. Många av dessa vårdskador hade dock kunnat förebyggas och undvikas. Totalt uppskattas de vårdrelaterade infektionerna kosta 225 miljoner kronor och då är inte de extra läkemedelskostnaderna inräknade.

 

Under förra mandatperioden gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en kartläggning av undvikbara vårdskador. Det var första gången en sådan omfattande kartläggning gjordes. Socialstyrelsens vårdskademätning visade att det varje år inträffar omkring 100 000 undvikbara skador i vårdsverige. Av dessa leder cirka 3 000 till dödsfall. Detta kan jämföras med antalet döda i trafikolyckor som stadigt sjunkit och nu är nere runt 300 dödsfall per år. Att patientsäkerheten varit så eftersatt är inte acceptabelt. Därför genomför regeringen, tillsammans med landstingen, flera åtgärder för att stödja utvecklingen mot en säkrare vård. Förbättrad patientsäkerhet är en av de viktigaste frågorna för hälso- och sjukvården framöver.

 

Ett särskilt stimulanspaket har under mandatperioden riktats till landstingen. För 2013 och 2014 har regeringen satsat  675 miljoner kronor per år. Huvuddelen av satsningen utgörs av prestationsbaserade stimulansbidrag. De andra delarna av regeringens patientsäkerhetssatsning handlar främst om olika åtgärder som på olika sätt stödjer en säkrare vård.

 

Utgångspunkten för satsningen är en nollvision när det gäller antalet undvikbara vårdskador. Kliniker som visar resultat på minskade vårdskador ska få ta del av pengarna från den nationella satsningen kring patientsäkerhet.

 

Arbetet med journalsystemet ska kännas tryggt och ha ett enkelt handhavande. Detta är en grundförutsättning för att kunna leverera en trygg och säker vård. Den politiska ledningen i landstinget måste ge personalen bättre förutsättningar för att öka patientsäkerheten och få alla inom sjukvården att arbeta mot samma mål. Landstingets samarbetspartners sjukvårdsrådgivningen, kommuner och Axlagården måste därför få tillgång till patientens journal för en patientsäker vård. Det handlar om att premiera goda arbetssätt, ledningssystem och rutiner för uppföljning.

 

Västerbottningarna ska ha tillgång till sin egen journal vars information ska vara tillförlitlig. Landstinget ska arbeta offensivt för att patienten inom en snar framtid ska kunna se provsvar och följa sin egen behandling på ett patientsäkert sätt via sin egen datajournal som patienten ska ha full tillgång till.

 

 

2 kommentarer
Trygghet 4 Foto Ulrika Vendelbo

Våld i nära relationer

Av , , Bli först att kommentera 3

Det tragiska våldet, både inom nära relationer och inom samhället i stort, måste ständigt uppmärksammas och motarbetas. Landstinget har mycket att göra på detta område. Det kan handla om att utbilda personal till att bli bättre på att upptäcka våldsutsatta kvinnor och barn, ge stöd åt svaga familjer, vård för våldsbenägna män i samarbete med kommunerna samt stödja olika frivilligorganisationer. FN:s konvention om barnets rätt ska beaktas i alla politiska beslut så att barnets bästa alltid kommer i första rummet. Att se till att alla barn har trygga och goda uppväxtvillkor är ett sätt att bidra till en god hälsa. De levnadsvanor som grundläggs i tidig ålder följer ofta med och påverkar resten av livet.

Bli först att kommentera
Etiketter:
Äldre 12 Foto Ulrika Vendelbo

Vården av äldre och multisjuka måste förbättras

Av , , Bli först att kommentera 4

De äldre lever allt längre, trots svåra sjukdomar och problem. Detta medför ökade behov av specialiserad geriatrisk- och psykiatrisk vård och rehabilitering. Men även i primärvården måste det finnas kompetens inom psykiatri och geriatrik. Förväntningar från kommande pensionärsgenerationer förväntas också bli högre. Till detta kommer också en medicinsk utveckling som ger nya behandlingsmöjligheter.

 

Det är viktigt att landstinget möter dessa utmaningar och att kunskap, utvecklingskraft och engagemang hos medarbetarna stärks. För dessa patientgrupper är samverkan ett nyckelord. Och ett samlat omhändertagande, där det är viktigt att de inte behöver skickas runt till olika vårdgivare. Ge t ex äldre multisjuka en gräddfil förbi akuten rakt in till den specialistavdelning där den specifika kompetensen finns. Det skulle kunna ske genom att distriktsläkaren på hälsocentralen skriver in äldre patienter direkt i sluten vård utan att behöva passera en akutmottagning. I allt för många fall skickas dessa patienter slentrianmässigt till sjukhusens akutmottagningar, där belastningen ökat allt mer. Ett utvecklingsarbete bör starta där de äldres trygghet, säkerhet och värdighet garanteras. Ge ett fortsatt och utvecklat stöd till anhöriga för deras omsorgsarbete för äldre. Engagerade och välinformerade anhöriga skapar trygghet för äldre patienter.

Bli först att kommentera
Vård 5 Foto Ulrika Vendelbo

Samarbetet med kommunerna måste kraftigt förbättras

Av , , Bli först att kommentera 3

Vården av äldre, barn och det förebyggande folkhälsoarbetet bygger på ett utvecklat samarbete med länets kommuner. Former för ett sådant samarbete måste utvecklas inte bara i diskussioner utan även i verklig handling. Många äldre klarar att bo hemma med hjälp av sjukvårdande och rehabiliterande insatser från landstinget men det finns otydligheter när det gäller ansvaret för hälso- och sjukvården utanför sjukhusen. Detta medför problem med att få vården och omsorgen att fungera bra, inte minst för de multisjuka äldre.

 

Hemsjukvårdens organisation, som nu har fått ett kommunalt huvudmannaskap, kan förhoppningsvis möjliggöra bättre samverkan och ett effektivare omhändertagande av de äldre som behöver vård och omsorg i hemmet. Den psykiska ohälsan hos barn och unga ökar, en oroande utveckling som måste mötas med aktiva åtgärder. Här är samverkan mellan kommun och landsting i familjecentraler, ungdomsmottagningar, socialtjänst, primärvård och elevhälsa av stor vikt.

 

Familjecentraler ska finnas i alla kommuner och etablering av dessa måste gå snabbare och familjecentralerna kan få se olika ut och organiseras olika beroende på de lokala förutsättningarna. Samverkan mellan kommun och landsting om de äldre är också ett viktigt förbättringsområde. Olika modeller ska vara möjliga att pröva, allt ifrån särskilda avtal eller gemensamma nämnder. En utökad samverkan mellan ambulanssjukvården och räddningstjänsten bör också finnas i alla kommuner. Den samverkan kan innehålla allt från det som benämns ”I väntan på ambulans” (IVPA) till samverkan om lokaler.

Bli först att kommentera
NUS, Landstinget UmeŒ fšr bildspel. Racer.

Ledarskap och medarbetare

Av , , Bli först att kommentera 2

Det goda ledarskapet är den viktigaste faktorn för en positiv utveckling av verksamheten och dess medarbetare. Det är viktigt att rättigheter och möjligheter liksom ansvar och skyldigheter i medarbetarskapet görs tydliga utifrån verksamhetens uppdrag. Detta innebär att det ska finnas klara och tydliga förväntningar på ledarna i organisationen och att de måste ges förutsättningar att kunna omsätta uppdraget till mål och uppgifter för medarbetarna. Landstinget är idag alldeles för toppstyrt. Ledare i direkt sjukvård måste få ökade befogenheter att styra och leda den verksamhet de har ansvar för. Det finns mycket frustration hos sjukvårdens medarbetare och ledare som måste tas på allvar. Detta är för oss en avgörande fråga för att kunna behålla samt rekrytera framtida medarbetare. Ett gott ledarskap är viktigt för personalens hälsa. Arbetsledaren måste ha ett rimligt uppdrag och få de rätta förutsättningarna. Det ska finnas klara och tydliga förväntningar på ledare i organisationen och ett aktivt medarbetarskap. Hela personalens erfarenheter och kompetens ska tas tillvara i större utsträckning än i dag. RAK-projektet (Rätt Använd Kompetens) ska användas fullt ut, inte bara på papperet eller bara inom några få enheter. Det är självklart att personal ska ha tillgång till kompetensutveckling, annars stannar utvecklingen i sjukvården av. Idag är det förhållandevis få medarbetare som ”visslar” om missförhållanden på arbetsplatser och de få tips som kommer in utreds inte ordentligt. Landstinget har närmare 10 000 medarbetare och dessa måste ges möjlighet att kunna slå larm om eventuella missförhållanden på ett tryggt och säkert sätt. Västerbottens läns landsting bör därför införa ett visselblåsarsystem

Bli först att kommentera
Etiketter: ,