Forskning och utveckling

Den kliniska forskningen är en grundförutsättning för att landstinget ska kunna garantera en god och högkvalitativ hälso- och sjukvård till norra regionen. Forskningen bedrivs främst vid universitetssjukhuset, men också vid länsdelssjukhusen.

För att alla länsbor ska garanteras en regional vård av högsta kvalitet, satsar landstinget på åtta profilområden. Två av dessa är landstingsövergripande och de andra sex finns vid Norrlands universitetssjukhus.

Landstingets sex profilområden är i dag behandling av plexus brachialsskador, kardiovaskulär genetik, luftburna transporter av intensivvårdskrävande patienter, funktionell neurokirurgi, neonatal intensivvård och strålbehandling.  De två landstingsövergripande områden är glesbygdsmedicin och telemedicin samt folkhälsa. Detta arbete ska fortsätta utvecklas och uppmärksammas.

Det är viktigt att förtydliga sambandet mellan den kliniska forskningen och omhändertagandet av den enskilde patienten. Det ska också betonas att eftersom forskningen leder till såväl ökad hälsa som tillväxt i samhället så överstiger dessa vinster de relativt små kostnaderna som kommer av forskningen. Det råder alltså inga tvivel om att medicinsk forskning är viktig och värdefull i många olika avseende den kliniska forskningen är en grundförutsättning för att kunna garantera en god och högkvalitativ hälso- och sjukvård. Tyvärr har investeringar i den kliniska forskningen minskat något som är oroväckande. Detta märks framförallt på den fortfarande ojämlika vården i Sverige i många län. Enligt en undersökning gjord av Vårdfrågan.nu tror 8 av 10 svenskar att de inte får vård på lika villkor. Det är viktigt att det satsas mer på klinisk forskning och innovation. Det är genom dessa satsningar som potentialen finns för att motverka den negativa utvecklingen och bidra till att alla svenskar får tillgång till en god vård utifrån deras egna individuella behov.

Utan forskarna går det inte att garantera att nyvunnen kunskap kommer hälso- och sjukvården till del.  I dag är det problematiskt att belastningen av sjukvården är stor på många av universitetssjukhusets kliniker. Dessutom råder det ofta brist på specialistläkare och specialistsjuksköterskor. Kravet på en tillgänglig sjukvård gör att tiden för klinisk forskning för personalen blir allt mindre. Personalen måste prioritera det direkta patientarbetet före forskningen. I längden är det förödande för universitetssjukhusets utveckling och överlevnad. Alla personalkategorier på ett universitetssjukhus måste ges tid och möjlighet till forskning och utvecklingsarbete. Även personalen inom primärvården måste få större möjlighet till forskning. Därför anser Alliansen att det ska ske en utveckling inom primärvården med akademiska hälsocentraler.

Den kliniska forskningen utgår främst från universitetssjukhusen och det är därför vid dessa som kedjan mellan forskning, innovation och utveckling ska länkas samman. I sjukhusmiljön finns tillgång till de nödvändiga funktionerna såsom forskningsutbildad personal, närhet till utbildningsinstitutioner samt den avancerade utrustning som ofta krävs. Där finns också patienterna, varför sjukvården är vad som dominerar sjukhusen. Forskningen kommer ofta i skymundan.

Läkemedelsindustrin satsar omkring 15- 20  procent av sina resurser på forskning och utveckling. År 2012 satsade Läkemedelsföretagen 5,9 miljarder kronor i klinisk forskning. Detta för att kunna lansera nya och bättre behandlingsterapier. Sverige satsar endast 0,2 procent av BNP på medicinsk forskning och 9,5 procent på sjukvård.  Det måste förbli en politisk prioritering att alltid kunna satsa på den långsiktiga forskningen, även i tider av besparingar. En investering i forskning och utveckling lönar sig i längden. För detta krävs en ny form av ledarskap vid Norrlands universitetssjukhus. Det krävs att hela den norra sjukvårdsregionen tar sitt ansvar och det krävs ett gott samarbete mellan universitetet och sjukvården  även mellan landstingsledning och universitetsledning.

Landstinget ska ha ett tydligt och högt ställt mål med sin satsning på forskning vid NUS. Satsningen ska leda till ett Nobelpris. Västerbottningarna och norrlänningarna ska ha en högspecialiserad sjukvård.