Det behövs nya ideér och förslag på en bättre sjukvård

Av , , Bli först att kommentera 5
Idag har årsredovisningen för år 2014 debatteras. Här nedan finns de anförande som jag höll. Sammanfattningsvis går det att konstatera at vi inte kan fortsätta att göra som vi alltid har gjort.
Fru ordförande
Ledamöter
Och Åhörare
Vi vänder nu bland dels för år 2014 men även så stänger vi boken för
föregående mandatperiod. Jag hade tänkt ägna några minuter till ett par
reflektioner kring hälso- och sjukvården och dess utveckling.  Jag vill rikta ett stort tack till all personal i vården för de goda medicinska resultaten och allt gott arbete.
Vi har aldrig förr haft så mycket resurser till sjukvården men trots det har nog
aldrig känslan varit så stark som nu att pengarna inte räcker till för allt det som
skulle behövas och vilja göras ute i verksamheten.
ara jämfört med 2006 har sjukvården i Västerbotten 1 555 miljoner högre
skatteintäkter och statsbidrag. Trots det gör hälso- och sjukvårdsnämnden
återigen ett underskott och nu på 150 miljoner.  Att resultatet klaras av för 2014 handlar om att skatten höjdes med 50 öre. Problemet är att nu är de pengarna slut.
Trots alla de ökade intäkter har köerna till sjukvården i länet varit så långa. ara
i januari 2015 väntade 4368 personer på ett första besök och 2824 personer på
en åtgärd. Det placerar Västerbotten i ett nationellt perspektiv på en
bottenplacering.
Vi hade igår och kommer att ha idag en debatt om att det råder personalbrist.
risten är som störst i primärvården där saknas 50 läkare vilket medför att cirka
40% av tjänsterna är vakanta. Det är även brist på specialistsjuksköterskor, även
i viss mån undersköterskor.
Väldigt mycket talar för att en utbyggd och väl fungerande primärvård ger lägre
sjukvårdskostnader, högre produktivitet, mer rättvis fördelad sjukvård och en
friskare befolkning. Med den kunskapen känns det extremt märkligt att den
politiska majoriteten väljer att satsa minst i landet på primärvården.
Det som gör situationen så problematiskt är att vi aldrig förr har haft så många
läkare och sjuksköterskor.
Fru ordförande
Samtidigt som ni vet vi att vi troligtvis är Sverige det mest läkartätaste landet i
västvärlden när det gäller sjukhusläkare. En utomstående skulle fråga sig vad vi
håller på? Jag tror att vi borde fundera över hur vi ska lönesätta den fasta
personal som vi har ute i primärvården utifrån att vi vet att det har en kraftfullt
styrande effekt. Detta i kombination att ställa krav att jobba med fungerande
modeller kring till exempel kring teamarbete runt patienten.
Med denna kunskap om att vi idag har fler läkare och sjuksköterskor visst känns
motsägelsefullt att när vi är på sjukhusen så ställer vi oss frågan – vart är all
personal? Ni vet förstås vart vi har vår personal är. Framför datorn. Det är en
situation som varken personal eller patienterna gillar. Vi vet att till exempel 54
procent av primärvårdsläkarna är missnöjda med den tid de får lägga på varje
patient. Vi vet samtidigt att antalet besök per läkare och dag kraftigt har minskat
från 1975 till idag. Det handlar om en halvering.
En stor och bidragande orsak till detta är att kravet på dokumentation nog aldrig
varit så stor som idag.
Vi måste ställa oss frågan varför vi dokumenterar patienters hela vistelse i
novellform när det som skulle behövas är de avvikelser som skett mot vad som
är brukligt. Vi måste ställa oss frågan varför sjukvården år 2015 använder sig av
e-hälsolösningar från slutet av före millenniumskifte.
Vi måste ställa oss frågan varför vi använder vår välutbildade och relativt för
samhället dyra personal till att sitta framför datorn med krånglande system när vi
vet att bara i Västerbotten väntar 4368 personer som väntar på ett första besök.
Här har vi ett politiskt ansvar att ta ansvar för e-hälsofrågorna och minska kravet
på onödig dokumentation och krav som bidrar till mer administration än vad det
faktiskt ger nytta.
Fru ordförande
Vi vet att den största potential till effektivisering finns i våra arbetssätt och i vår
organisation. Därför är det ett politiskt ansvar att faktiskt förändra den
organisation och de lösningar som finns. Som det fungerar idag bidrar till en
sämre sjukvård för våra medborgare till en högre kostnad än vad som skulle
krävas. Att tillföra mer pengar är inte lösningen på de utmaningar vi ser. Det
måste till nya politiska lösningar och ett politiskt mod att vilja, våga och göra
annorlunda. I detta har den politiska majoriteten misslyckats.
Bifall till upprättat förslag till årsredovisning.

 

Bli först att kommentera
IMG_3501

Välfungerande på Lycksele lasarett

Av , , Bli först att kommentera 7

För en tid sedan besökte jag Lycksele lasarett och gick tillsammans med Leif som jobbar som narkosläkare på operation/intensivvårdsavdelningen (OP/IVA). Tillsammans under dagen så fanns det gott om tid att diskutera de utmaningar som sjukvården står inför och ta del av det goda arbetet som utförs på lasarettet. Jag har skrivit det förr och vill framhålla det igen att Lycksele lasarett fungerar mycket gott och det är en enormt positiv framåtanda som jag känner bidrar till mycket goda resultat.

 

Stort tack till all personal på OP/IVA och ett särskilt tack till Leif som jag fick följa med under dagen.

Bli först att kommentera
Etiketter:
IMG_3488

Positivt vid Vilhelmina sjukstuga

Av , , 2 kommentarer 5

För en tid sedan var jag och hälsade på samt pratade på sjukstugan i Vilhelmina. Det blev ett riktigt bra besök där jag fick känna på en oerhörd positiv stämning och framtidsoptimism. Riktigt kul! Känslan var stark att de ville utvecklas från en sjukstuga till ett glesbygdssjukhus med mer möjligheter än vad sjukstugan har att erbjuda. Det skulle kunna möjliggöras med rätt så små investeringar i till exempel ultraljud samt analysapparatur.  Något som jag bär med mig från besöket var deras temaarbete kring patienten så att när väl patienten kommer till sjukstugan så träffar den rätt yrkesprofession med rätt förberedelse inför besöket.

 

Jag vill rikta ett stort tack till all personal på sjukstugan samt Börje som var min guide för dagen.

2 kommentarer
Äldre 4 Foto Ulrika Vendelbo

Lättare att söka vård med egen vårdbegäran

Av , , Bli först att kommentera 2

I den nya patientlagen som trädde i kraft 1 januari 2015 tydliggörs att patienter har möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård. Patienten kan välja utförare inom primärvård och specialiserad öppenvård både i det egna landstinget och i andra landsting. Valmöjligheten gäller även privata vårdgivare med landstingsavtal.

 

En patient som söker sig till ett annat landsting behöver remiss om antingen hemlandstinget eller det andra landstinget ställer krav på det för den vård patienten söker. Detta innebär att en patient kan behöva remiss för att få öppen specialistvård i ett annat landsting, trots att det där inte finns några krav på remiss för den aktuella vården.

 

Från och med 1 maj 2015 i landstinget Västerbotten behöver patienter inte längre en remiss från sin läkare för att söka vård på flertalet av länets öppna specialistmottagningar. Egen vårdbegäran införs den 1 maj 2015 inom öppen specialiserad vård

 

Med egen vårdbegäran menas att patienterna själva kan söka specialiserad öppenvård genom att skriva eller ringa till mottagningen och ange vilka besvär och symtom de har och varför de söker vård. Det är sedan mottagningens medicinska bedömning som avgör vilken vård patienten ska få och på vilken vårdnivå den ska ges. Detta innebär att patienten antingen kan bli kallad till besökstid eller hänvisas till primärvård, till annan specialistmottagning eller till egenvård.

 

En egen vårdbegäran ska bedömas och hanteras på samma sätt som inkomna remisser och innebär inte automatiskt att patienten har rätt att få tas emot inom öppen specialiserad vård.

 

Möjligheten att få remiss via läkare i primärvården kommer inte att försvinna. Rekommendationen är fortfarande att patienten i första hand ska vända sig till hälsocentralen eller sjukstugan för en första medicinsk bedömning. Om det behövs skriver läkaren, precis som idag, en remiss till en specialist. Egen vårdbegäran ska ses som ett alternativ för patienten att söka öppen specialiserad vård.

 

Att själv kunna göra en egen vårdbegäran stärker och underlättar för den enskilda patienten. Det kan även bidra till att avlasta primärvården. Jag tycker det är oerhört positivt och hoppas att detta kommer att väl ut.

Bli först att kommentera
IMG_1930

Tufft 2014 för sjukvården

Av , , Bli först att kommentera 2

På tisdagen behandlades årsredovisningen för landstinget år 2014. Sammantaget visar det att ekonomin klaras på grund av den mycket stora skattehöjning som skedde med 50 öre. Fortsatt gör sjukvården stora underskott som inte har åtgärdats. Det som känns positivt är att sjukvården fortsätter att visa goda medicinska resultat trots långa köer. Så när länsborna väl får sjukvård är den av mycket hög kvalité.

 

Här är de kommentar som Alliansen hade på årsredovisningen

 

 

Årsredovisning 2014

 

Årsredovisningen speglar hur landstingets verksamhet och ekonomi har utvecklats under 2014 i förhållande till fastställd budget och landstingsplan. Det är även utifrån denna årsredovisning som avstampet för en ny landstingsplan för innevarande mandatperiod ska tas. Därför kan den i många avseende utgöra en viktig del i utvärderingen av den förda politiken den gångna mandatperioden.

 

Allians för Västerbotten vill framhålla den insats som personalen gjorde under 2014. Personalens insatser under året är mycket goda utifrån de förutsättningar som funnits vilket leder fram till de medicinska resultat som vi som länsbor kan vara mycket stolta över.

 

Allians för Västerbotten hade ett eget budgetförslag och ett eget förslag på kostnadsreduceringar och satsningar. Allians för Västerbotten var och är övertygad om att resurser kan överföras från administration, centrala anslag, projekt och annan verksamhet i landstinget till den direkta sjukvården.

 

Enligt årsredovisningen fortsätter landstinget verksamheter att gå med underskott. Under den mandatperiod som har varit har inte Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) klarat budget en enda gång. HSN gjorde ett underskott på 150 miljoner.

 

Att budget i huvudtaget klaras av på sista raden hör ihop med den skattehöjning med 50 öre som genomfördes vilket medför att finansnettot balanserar upp verksamheternas underskott.

 

Precis som årsredovisningen framhåller har tillgängligheten blivit sämre under föregående år. Vårdgarantin uppfylls till 79 procent jämfört med 92 procent 2013. Landstinget klarar inte av målvärderna för kömiljarden.

 

Kostnader för köp av personaltjänster, främst så kallade stafettläkare har ökat vilket är alarmerande. Trenden med ett ökat köp av sjukskötersketjänster är även det mycket problematisk. När det gäller avvikelse från måluppfyllelse missar landstinget viktiga mål såsom tillgänglighet inom primärvård och slutenvård samt att minska andelen vårdskador. Tillgängligheten till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) är fortsatt alarmerande dålig och bland de absolut sämsta i hela landet.

 

Årsredovisningen visar att för att vi ska få en trygg och skattefinansierad vård, behövs en politik med mer pengar till sjukvården. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården befinner sig i krävs en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet och där alla får den vård de behöver och har rätt till.

 

Den färdriktning som Alliansen står för hade lett till en positivare utveckling för såväl befolkningen i Västerbotten som för landstingets personal samt för att få en ekonomi i balans.

 

Allians för Västerbotten

 

Bli först att kommentera
Vasa

Glädjande om samarbete med Vasa

Av , , Bli först att kommentera 4

På gårdagens sammanträde i landstingsstyrelsen beslutade en enig styrelse om att gå vidare med ett samarbete med Vasa sjukvårdsdistrikt. Samarbetet handlar om att erbjuda högspecialiserad sjukvård inom strålbehandling av tumörer, neurokirurgi, thoraxkirurgi eller vården av för tidigt födda barn. Samarbetet har vuxit fram under en lång tid och det känns oerhört kul att vi nu nått så långt. Förra veckan tog en enig styrelse i Vasa sjukvårdsdistrikt samma beslut så nu kvarstår bara arbetet med att förverkliga samarbetet i praktiken.

 

Här är den avsiktsförklaring som VLL och Vasa sjukvårdsdistrikt tecknat

 

Avsiktsförklaring om fördjupat samarbete över Kvarken

 

Västerbottens läns landsting och Vasa sjukvårdsdistrikt vill med denna avsiktsförklaring tydliggöra en gemensam vilja om ett samarbete kring högspecialiserad sjukhusvård mellan Vasa centralsjukhus och Norrlands universitetssjukhus (Nus).

 

Avsikten är att inom kort starta ett pilotprojekt med ett antal patienter från Vasa som erbjuds vård vid Nus. Vilka specialistområden som kommer att beröras beror bland annat på vilka behov som finns. Det kan handla om strålbehandling av tumörer, neurokirurgi, thoraxkirurgi eller vården av för tidigt födda barn.

 

Syftet med pilotprojektet är att ur ett patientperspektiv beskriva och utvärdera patientens väg genom hela vårdkedjan från remiss till eftervård, patienttransport, behandling och administrativa frågeställningar.

 

Västerbottens läns landsting erbjuder samma pris för utförd vård som gäller för övriga landsting i norra regionen. Landstinget utlovar en prissättning som ligger under genomsnittet för övriga universitetssjukhus i Sverige med en produktivitetsutveckling och kvalitet som ligger över genomsnittet. Under projekttiden ansvarar landstinget också för patienttransporterna mellan Vasa och Umeå.

 

Båda parterna ger stöd för pågående färjeprojekt mellan Umeå och Vasa. Färjan är en viktig del i att knyta ihop öst och väst där ett framtida samarbete i sjukvården blir en väl fungerande färjeförbindelse en viktig pusselbit.

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,