EdelPhoto-3616

Inför ett snabbspår för äldre på akutmottagningarna

Av , , 1 kommentar 5

Pressmeddelande 150625: Alliansförslag om snabbspår för äldre   

Allianspartierna i landstinget föreslår nu att landstinget inför ett snabbspår för äldre på länets tre akutmottagningar. Enligt en nationell studie som delvis är utförd vid akutmottagningen i Umeå visar på att åtta av tio äldre som besöker akutvården även skrivs in på sjukhuset. Av dessa har även många fått vänta onödigt länge på att få en samlad bedömning.

 

Vi behöver ett snabbt och samlat omhändertagande för alla äldre som besöker länets akutmottagningar så att de inte behöver skickas runt till olika vårdgivare och vårdnivåer. Nicklas Sandström (M) oppositionslandstingsråd, Ewa-May Karlsson (C) gruppledare, Marianne Normark (FP) gruppledare, Birgitta Nordvall (KD) gruppledare.

 

Motionen i sin helhet:

 

 

Motion till landstingsfullmäktige

 

Inför ett snabbspår för äldre på akutmottagningarna

 

De äldre lever allt längre, trots svåra sjukdomar och problem. Detta medför ökade behov av specialiserad geriatrisk- och psykiatrisk vård och rehabilitering. Men även i primärvården måste det finnas kompetens inom psykiatri och geriatrik. Förväntningar från kommande pensionärsgenerationer förväntas också bli högre. Till detta kommer också en medicinsk utveckling som ger nya behandlingsmöjligheter.

Det är viktigt att landstinget möter dessa utmaningar och att kunskap, utvecklingskraft och engagemang hos medarbetarna stärks. För dessa patientgrupper är samverkan ett nyckelord. Och ett samlat omhändertagande, där det är viktigt att de inte behöver skickas runt till olika vårdgivare och vårdnivåer.

 

Enligt en nationell studie som delvis är utförd vid akutmottagningen i Umeå visar på att åtta av tio äldre som besöker akutvården även skrivs in på sjukhuset. Av dessa har även många fått vänta onödigt länge på att få en samlad bedömning.

 

Därför vill vi att äldre multisjuka ges ett snabbspår på akuten rakt in till den specialistavdelning där den specifika kompetensen finns. Det skulle kunna ske genom att distriktsläkaren på hälsocentralen skriver in äldre patienter direkt i sluten vård utan att behöva passera en akutmottagning. I allt för många fall skickas dessa patienter slentrianmässigt till sjukhusens akutmottagningar, där belastningen ökat allt mer.

 


Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi att landstingsfullmäktige fattar följande beslut:

 

Att       ett snabbspår enligt motionens intentioner införs för äldre på länets akutmottagningar

 

Nicklas Sandström            Ewa-May Karlsson

Moderaterna                  Centerpartiet

                            

 

 

Marianne Normark             Birgitta Nordvall

Folkpartiet                  Kristdemokraterna

         

 

1 kommentar
Etiketter: ,
EdelPhoto-3616

Något har gått sönder i sjukvården i Västerbotten på grund av det långvariga Socialdemokratiska styret

Av , , 1 kommentar 2

För några veckor sedan presenterade den rödgröna majoriteten sitt förslag till landstingsplan och budget. Ett förslag som inte innehöll några nyheter utan var endast en fortsättning på den politik som förts under lång tid och därigenom lett till längre köer och en skenande ekonomi. Från Alliansens sida konstaterar vi att något har gått sönder i sjukvården i Västerbotten på grund av det långvariga Socialdemokratiska styret. Vårdköerna är bland de längsta i landet och vi har en skenande ekonomi. Facit på långvarigt Socialdemokratiskt styre är att Västerbotten är sämst i landet när det gäller köer till att få vård.

 

Stor personalbrist råder i hela sjukvården i Västerbotten. Det saknas i dagsläget bara i primärvården cirka 50 läkare vilket motsvarar att 40 procent av tjänsterna är vakanta. Det är även brist på specialistsjuksköterskor, och i viss mån även undersköterskor. Det som gör situationen än mer problematisk är att trots den stora personalbristen har vi aldrig förr haft så många läkare och sjuksköterskor i Sverige.

 

I förslaget till landstingsplan och budget som idag ska beslutas om av landstingsfullmäktige väljer en samlad allians att gå fram med nya lösningar och förslag på hur sjukvården kan bli mer rättvis, trygg och komma fler till del.

 

För att möta upp de utmaningar sjukvården står inför måste vi ha bättre fungerande vårdkedjor samtidigt som vi tar ett krafttag kring personalförsörjning och stärkt primärvård. Vi vill se en personcentrerad vård där vården organiseras runt patientens unika behov och inte efter stuprör som innebär dyra lösningar till en sämre kvalité för patienten. Ett ständigt arbete måste pågå med att minska vårdskador samt minimera kvalitetsbrister.

 

Alliansen väljer att satsa 15 miljoner mer på primärvården än de rödgröna samt ytterligare åtta miljoner på AT/ST-platser samt stöd för vidareutbildning för sjuksköterskor. Åtta miljoner satsas på fler vårdplatser för köbearbetning där extra ordinära behov uppstår som till exempel på geriatrik och ortopedi. Dessutom inför vi en satsning för psykiatrin och vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin. Helt i linje med tidigare löften står alliansen fortfarande bakom att återställa akutvårdsplatserna i Dorotea och ambulansen i Åsele.

 

För att minska kostnaderna föreslår allianspartierna ett målmedvetet arbete med att få vårdkonsumtion på rätt vårdnivå genom att bedriva vård på mest effektiva omhändertagandenivå. Det innebär att förskjuta exempelvis slutenvård mellan kliniker och poliklinisk vård till primär- och glesbygdsvård, ersätta läkarbesök med sjukvårdande behandling, utveckla glesbygdsmedicinsk vård, differentiera vårdinrättningar, utveckla nya vårdformer och vårdroller samt öka egenvården. Därtill minska på ej vårdnära administration genom en ökad grad av konkurrensutsättning av till exempel städ, telefoni samt bättre upphandlingar. Ytterligare kostnadsbesparingar på Region Västerbotten samt en sänkning av kostnaderna för lokaler genom rivning och avyttring av överflödiga lokaler finns också med i vårt budgetförslag.

 

Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare för redan anställda, för seniorer och för de som står inför ett yrkesval. Alliansen är övertygad om att många skulle orka jobba längre om landstinget har en god arbetsmiljö och en väl fungerande personalpolitik. Dessutom skulle detta underlätta personalförsörjningen. Den personalpolitik som förs idag uppmuntrar inte personal till att jobba kvar längre. Vi vill istället möjliggöra för dem som fyllt 65 år att genom kortare arbetstid eller ökad ekonomisk ersättning fortsätta sitt arbete.

 

I den budget som Alliansen lägger tar vi gemensamt ansvar för en sjukvård som är rättvis, trygg och jämlik. Det som är trasigt i sjukvården måste behandlas och åtgärdas. Det kommer inte att ske med den politik som bedrivs idag. Det behövs en ny politik och ett nytt politiskt ledarskap för framtidens hälso- och sjukvård som tar ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling och utmaningar. Tillsammans söker Alliansen mandatet att ta över ansvaret för sjukvården i länet.

 

 

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

 

Ewa-May Karlsson (C)

Landstingsgruppledare

 

Marianne Normark (FP)

Landstingsgruppledare

 

Birgitta Nordvall (KD)

Landstingsgruppledare

 

Artikeln publicerad på VK-debatt 150617 och finnas att läsa här.

 

  • Något har gått sönder i sjukvården i Västerbotten

 

 

  • För några veckor sedan presenterade den rödgröna majoriteten sitt förslag till landstingsplan och budget. Ett förslag som inte innehöll några nyheter utan var endast en fortsättning på den politik som förts under lång tid och därigenom lett till längre köer och en skenande ekonomi. Från Alliansens sida konstaterar vi att något har gått sönder i sjukvården i Västerbotten på grund av det långvariga Socialdemokratiska styret. Vårdköerna är bland de längsta i landet och vi har en skenande ekonomi. Facit på långvarigt Socialdemokratiskt styre är att Västerbotten är sämst i landet när det gäller köer till att få vård.

 

 

  • Stor personalbrist råder i hela sjukvården i Västerbotten. Det saknas i dagsläget bara i primärvården cirka 50 läkare vilket motsvarar att 40 procent av tjänsterna är vakanta. Det är även brist på specialistsjuksköterskor, och i viss mån även undersköterskor. Det som gör situationen än mer problematisk är att trots den stora personalbristen har vi aldrig förr haft så många läkare och sjuksköterskor i Sverige.

 

 

  • I förslaget till landstingsplan och budget som idag ska beslutas om av landstingsfullmäktige väljer en samlad allians att gå fram med nya lösningar och förslag på hur sjukvården kan bli mer rättvis, trygg och komma fler till del.

 

 

  • För att möta upp de utmaningar sjukvården står inför måste vi ha bättre fungerande vårdkedjor samtidigt som vi tar ett krafttag kring personalförsörjning och stärkt primärvård. Vi vill se en personcentrerad vård där vården organiseras runt patientens unika behov och inte efter stuprör som innebär dyra lösningar till en sämre kvalité för patienten. Ett ständigt arbete måste pågå med att minska vårdskador samt minimera kvalitetsbrister.

 

 

  • Alliansen väljer att satsa 15 miljoner mer på primärvården än de rödgröna samt ytterligare åtta miljoner på AT/ST-platser samt stöd för vidareutbildning för sjuksköterskor. Åtta miljoner satsas på fler vårdplatser för köbearbetning där extra ordinära behov uppstår som till exempel på geriatrik och ortopedi. Dessutom inför vi en satsning för psykiatrin och vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin. Helt i linje med tidigare löften står alliansen fortfarande bakom att återställa akutvårdsplatserna i Dorotea och ambulansen i Åsele.

 

 

  • För att minska kostnaderna föreslår allianspartierna ett målmedvetet arbete med att få vårdkonsumtion på rätt vårdnivå genom att bedriva vård på mest effektiva omhändertagandenivå. Det innebär att förskjuta exempelvis slutenvård mellan kliniker och poliklinisk vård till primär- och glesbygdsvård, ersätta läkarbesök med sjukvårdande behandling, utveckla glesbygdsmedicinsk vård, differentiera vårdinrättningar, utveckla nya vårdformer och vårdroller samt öka egenvården. Därtill minska på ej vårdnära administration genom en ökad grad av konkurrensutsättning av till exempel städ, telefoni samt bättre upphandlingar. Ytterligare kostnadsbesparingar på Region Västerbotten samt en sänkning av kostnaderna för lokaler genom rivning och avyttring av överflödiga lokaler finns också med i vårt budgetförslag.

 

 

  • Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare för redan anställda, för seniorer och för de som står inför ett yrkesval. Alliansen är övertygad om att många skulle orka jobba längre om landstinget har en god arbetsmiljö och en väl fungerande personalpolitik. Dessutom skulle detta underlätta personalförsörjningen. Den personalpolitik som förs idag uppmuntrar inte personal till att jobba kvar längre. Vi vill istället möjliggöra för dem som fyllt 65 år att genom kortare arbetstid eller ökad ekonomisk ersättning fortsätta sitt arbete.

 

 

  • I den budget som Alliansen lägger tar vi gemensamt ansvar för en sjukvård som är rättvis, trygg och jämlik. Det som är trasigt i sjukvården måste behandlas och åtgärdas. Det kommer inte att ske med den politik som bedrivs idag. Det behövs en ny politik och ett nytt politiskt ledarskap för framtidens hälso- och sjukvård som tar ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling och utmaningar. Tillsammans söker Alliansen mandatet att ta över ansvaret för sjukvården i länet.

 

 

 

  • Nicklas Sandström (M)

 

  • Oppositionslandstingsråd

 

 

  • Ewa-May Karlsson (C)

 

  • Landstingsgruppledare

 

 

  • Marianne Normark (FP)

 

  • Landstingsgruppledare

 

 

  • Birgitta Nordvall (KD)

 

  • Landstingsgruppledare

 

1 kommentar
Etiketter: ,
2012-06-17 21.12.36

Rikssjukvård vid NUS

Av , , Bli först att kommentera 4

Igår deltog jag på sammanträde med rikssjukvårdsnämnden och var med och tog ett mycket positivt beslut som innebär att Norrlands universitetssjukhus får riksansvar för svåra nervskador. Det känns mycket glädjande att NUS ligger långt fram i att erbjuda hög nivå på sjukvården i regionen utan även hela riket!

 

Hela pressmeddelandet här nedan:

 

Som första klinik i norra regionen har hand- och plastikkirurgin vid Norrlands universitetssjukhus fått Socialstyrelsens uppdrag att behandla plexus brachialisskador som rikssjukvård.

Skador på plexus brachialis, armens nervfläta som sträcker sig från ryggmärg till axel, är de mest omfattande nervskador en människa kan drabbas av utanför hjärna och ryggmärg. Att Socialstyrelsen nu ger Nus det prestigefyllda ansvaret för vården av dessa patienter är ett erkännande av handkirurgins höga kvalitet i Umeå.

 

Rikssjukvård handlar om att säkerställa hög kvalitet i behandling, forskning och utveckling. I det här fallet fördelas uppdraget på två sjukhus, Norrlands universitetssjukhus och Södersjukhuset i Stockholm. Tillsammans ska de ansvara för vården av alla patienter med denna typ av skador i Sverige.

 

Skadorna på nervflätan påverkar både känsel och rörelseförmåga i skuldra och arm. Funktionsnedsättningarna kan bli omfattande och smärtan livslång. Patienterna utgörs i princip av två olika kategorier. Hos vuxna uppstår skadan av våld med stor kraft – till exempel vid en trafikolycka – hos barn som slitskada efter en besvärlig förlossning.

 

Handkirurgernas mål är att så långt det går återställa funktionen i skuldra och armbåge och förbättra rörelseförmåga och känsel. På hand- och plastikkirurgiska kliniken behandlas patienterna med nervrekonstruktion.

 

Behandlingen kräver stor skicklighet. Umeås handkirurger har övat upp sina färdigheter genom att utöver regionens patienter också flitigt operera patienter i Skåne och Norge.

 

Nervrekonstruktion innebär att de skadade nervändarna skarvas med ett flertal nervtransplantat, vanligen från patientens ben. Eftersom tillgången på sådana transplantat är begränsad behövs alternativa metoder. Enheten i Umeå har gjort omfattande studier för att kunna använda syntetiska nervimplantat i kombination med vuxna stamceller.

 

De har också visat att resultaten blir bättre om patienten opereras tidigt och man kan minska den nervcellsdöd som sker efter en skada. Kunskapen har bidragit till att förändra synsättet både nationellt och internationellt när det gäller tidpunkten för operation.

 

Umeå har också satsat stort på att utveckla magnetröntgen, MRI, för att med större säkerhet bedöma skadornas omfattning och läge. Diagnostiken har också fastställt den känslighet som krävs för att säkerställa vilka av de barn som fötts med skador som måste opereras tidigt.

Bli först att kommentera
kö

Ur kris kan vi skapa nya och bättre lösningar för sjukvården

Av , , Bli först att kommentera 3

Svensk hälso- och sjukvård och i synnerhet vården i Västerbotten har stora utmaningar. Aldrig förr har sjukvården haft så mycket resurser som nu, trots det har aldrig känslan varit så stark att pengarna inte räcker till för allt det som skulle behövas och vilja göras ute i verksamheten.

 

Tack vare en ansvarsfull alliansregering har nu sjukvården i Västerbotten 1 555 miljoner högre skatteintäkter och statsbidrag jämfört med 2006. Trots det gör den rödgrönt styrda hälso- och sjukvårdsnämnden återigen ett underskott och nu på 150 miljoner. Trots alla de ökade intäkter har köerna till sjukvården i länet aldrig varit så långa som nu. Bara i januari 2015 väntade 4368 personer på ett första besök och 2824 personer på en åtgärd. Det placerar Västerbotten i ett nationellt perspektiv på en bottenplacering.

 

Förutom debatten om långa köer finns en allt mer påtaglig debatt om personalbrist. Det saknas i dagsläget bara i primärvården cirka 50 läkare vilket motsvarar att 40 procent av tjänsterna är vakanta. Det är även brist på specialistsjuksköterskor, även i viss mån undersköterskor. Det som gör situationen ännu mer problematisk är att vi aldrig förr har haft så många läkare och sjuksköterskor i Sverige.

 

Sverige är troligtvis det mest läkartätaste landet i västvärlden när det gäller sjukhusläkare. Samtidigt talar mycket för att en utbyggd och väl fungerande primärvård ger lägre sjukvårdskostnader, högre produktivitet, mer rättvis fördelad sjukvård och en friskare befolkning. Med den kunskapen känns det extremt märkligt att den politiska majoriteten väljer att satsa minst i landet på primärvården.

 

Vi vet att till exempel 54 procent av primärvårdsläkarna är missnöjda med den tid de får lägga på varje patient. Vi vet samtidigt att antalet besök per läkare och dag kraftigt har minskat från 1975 till idag. Det handlar om en halvering.

 

En stor och bidragande orsak till detta är en uppsjö av administrativa krav och dåliga verksamhetsstöd som stjäl tid från det mer patientnära arbetet. Som ansvariga beslutsfattare måste vi ställa oss frågan varför vi dokumenterar patienters hela vistelse i novellform när det som skulle behövas är de avvikelser som skett mot vad som är brukligt. Vi måste ställa oss frågan varför sjukvården år 2015 använder sig av e-hälsolösningar från slutet av före millenniumskifte som bidrar till stress, ineffektivitet och sämre patientsäkerhet. Här finns ett gemensamt politiskt ansvar för e-hälsofrågorna och minska kravet på onödig dokumentation och krav som bidrar till mer administration än vad det faktiskt ger nytta.

 

En av de största bidragande orsakerna till ineffektivitet och dåligt resursutnyttjande är att svensk sjukvårdsorganisation inte ändrats på årtionden. Det medför att sjukvården blir fragmenterad mellan olika vårdnivåer, mellan olika avdelningar inom specialistsjukvården samt mellan slutenvård och primärvård samt i kontakten med kommunerna.

 

År 2015 får fortfarande patienter gå till specifika avdelningar som bygger på läkarkårens specialisering och inte efter den sjukdom som patienten har. Sjukvården måste i mycket högre omfattning organiseras efter patienten i centrum och dess behov vilket idag försvåras av hur organisationen är uppbyggd.

 

Patientomhändertagande måste börja organiseras mer efter sjukdomstillstånd än efter specialitet eller vårdnivå. Sjukdomstillstånd bör i mycket högre utsträckning handläggas av multidisciplinära team med handplockade specialiteter och vårdnivåer representerade. Ett sjukdomsomhändertagande som sätter patient i centrum före befintlig organisation.

 

Det är bara några av de exempel som finns på hur sjukvårdens struktur kan förändras och förhoppningsvis bli bättre för patienterna men även mer kostnadseffektiv. Vi vet att den största potential till effektivisering finns i våra arbetssätt och i vår organisation. Därför är det ett politiskt ansvar att faktiskt förändra den organisation och de lösningar som finns. Som det fungerar idag bidrar till en sämre sjukvård för våra medborgare till en högre kostnad än vad som skulle krävas. Att tillföra mer pengar är inte lösningen på de utmaningar vi ser. Det måste till nya politiska lösningar och ett politiskt mod att vilja, våga och göra annorlunda.

 

 

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

Västerbotten läns landsting

 

Bli först att kommentera