12002883_10153533413350446_1567512958958802982_n

Prao på Hematologen

Av , , Bli först att kommentera 0

För en tid sedan besökte jag Hematologen vid Norrlands universitetssjukhus. Avdelningen består av en hematolog/lymfommottagning, en hematologisk vårdavdelning och intensivvårdsavdelning. Här utreder, behandlar och följer de upp patienter med olika blodsjukdomar för hela norra regionen. Här sker så kallade stamcellstransplantationer som ger patienten nya stamceller för att bygga upp sitt immunförsvar. Till den verksamheten finns även ett transplantationskontor för att koordinera donatorer av stamceller från hela världen.

 

För mig var det lite nytt hur hög nivå av intensivvård som bedrevs på avdelningen vilket var mycket intressant att ta del av. Det var ett mycket bra besök som var lärorikt och berikande i det fortsatta politiska arbetet. Stort tack till all personal som varmt tog emot mig och visade mig runt på avdelningarna.

Bli först att kommentera
2012-05-29 07.51.56

M: Snabbspår ska hjälpa sjukvårdskunniga flyktingar till jobb i landstinget

Av , , 3 kommentarer 2

Pressmeddelande 2015-09-22: M: Snabbspår ska hjälpa sjukvårdskunniga flyktingar till jobb i landstinget

 

I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Moderaterna att landstinget ska införa ett snabbspår för flyktingar och invandrare med hälso- och sjukvårdskompetens. Modellen är hämtad från landstinget i Kalmar och innebär att landstinget frågar asylsökande, som genomför sin första obligatoriska hälsokontroll, om deras tidigare sjukvårdserfarenhet. Därefter erbjuds sjukvårdskunniga personer informationsträffar och svenskutbildning arrangerat av landstinget. Vid sidan av utbildning i sjukvårdssvenska genomförs studiebesök och praktik. De studerande får träna sin svenska och på plats lära känna olika arbetsplatser inom hälso- och sjukvården. Målet är att de ska bli framtida medarbetare i landstinget.

 

Bakgrunden till motionen är enligt motionären, Andreas Löwenhöök (M), det stora problemet med personalbrist inom landstinget, samtidigt som det framkommit rapporter om att den finns ett antal hälso- och sjukvårdskunniga asylsökande som sitter sysslolösa i boenden i t.ex. Jörn och Bureå i Skellefteå kommun.

 

– Bristen på läkare, och annan hälso- och sjukvårdspersonal, har under en lång tid varit ett stort problem i Västerbotten. Detta har medfört negativa konsekvenser i form av dyra hyrlösningar, dålig kontinuitet och tillgänglighetsbrister för patienterna. Speciellt i primärvården. Därför har landstinget inte råd att inte införa ett snabbspår för flyktingar med hälso- och sjukvårdskompetens likt den modell landstinget i Kalmar har infört, säger Andreas Löwenhöök (M), vice ordförande i Nämnden för folkhälsa och primärvård.

 

– Både landstinget och sjukvårdskunniga människor som sitter sysslolösa på våra asylboenden skulle vinna på detta förslag. Det kan minska problem som dyra hyrlösningar, dålig kontinuitet och tillgänglighetsbrister. Det skulle också bidra till att snabbare ge dessa människor möjligheten att etablera sig i det svenska samhället. Vi anser att arbete är den bästa vägen in i det svenska samhället och därför är arbetslinjen också den bästa integrationspolitiken, säger Andreas Löwenhöök (M).

 

 

Motionen i sin helhet:

 

Snabbspår för flyktingar med hälso- och sjukvårdskompetens

 

Bristen på läkare har under en lång tid varit ett stort problem i Västerbottens läns landsting. Detta har medfört negativa konsekvenser i form av dyra hyrläkarlösningar, dålig kontinuitet och tillgänglighetsbrister för patienterna. Situationen har varit särskilt ansträngd i primärvården, där läkarvakansgraden på vissa hälsocentraler i Skellefteåområden är så stor som 70 procent.

 

Problemen med personalförsörjning i hälso- och sjukvården inom Västerbottens läns landsting har även spridit sig till andra personalkategorier än läkare. Sjuksköterskor, och framförallt olika typer av specialistsjuksköterskor, är ett annat exempel där landstinget har problem med att locka till sig personal. Exempelvis så är antalet distriktssköterskor i Västerbotten lägst i landet.

 

För att råda bot på den tuffa situationen, med personalbrist och dyra hyrlösningar, har landstinget satsat mycket tid och resurser på olika kampanjinsatser för att locka personal till länet. Dessa har till exempel gått ut på att locka personal från övriga landet och/eller personer som utbildat sig i andra europeiska länder till Västerbotten. Det har också gjorts särskilda insatser för att sjukhusläkare i länet ska välja att jobba viss tid på de hälsocentraler som har störst brist på primärvårdsläkare.

 

Samtidigt som landstinget har en tuff situation med personalbrist inom olika verksamhetsområden så finns en, hittills, nästan helt outnyttjad resurs. Det handlar om de människor, med lång utbildning och stor kompetens, som kommer till länet som asylsökande eller på annat sätt är invandrade Västerbotten. Endast i Skellefteå kommun finns det ett antal sysslolösa läkare och tandläkare på asylboenden i Jörn och i Bureå. Landstinget i Västerbotten har inte, till skillnad från fler andra landsting, gjort några särskilda insatser för att ta tillvara dessa människors kompetenser.

 

I Norrbotten har landstinget upparbetat ett samarbete med Migrationsverket som medfört att myndigheten tipsar landstinget om hälso- och sjukvårdsutbildad personal. Landstinget erbjuder därefter praktik och hjälper till med valideringsprocessen. Landstinget i Kalmar är ett annat exempel där man har jobbat strategiskt för att tillvara ta hälso- och sjukvårdskompetens hos asylsökande och nya svenskar. Redan vid det tillfälle då de asylsökande genomför sin första hälsokontroll kartläggs deras sjukvårdserfarenhet. Därefter erbjuds sjukvårdskunniga personer informationsträffar och svenskutbildning arrangerat av landstinget. Vid sidan av utbildning i sjukvårdssvenska genomförs studiebesök och praktik. De studerande får träna sin svenska och på plats lära känna olika arbetsplatser inom hälso- och sjukvården. Målet är att de ska bli framtida medarbetare i landstinget. Kalmar kallar detta ”snabbspår för flyktingar med hälso- och sjukvårdskompetens”.

 

Moderaterna vill att Sverige ska vara ett öppet och inkluderande land som tar tillvara på alla människors kunskaper. Vi anser att arbete är den bästa vägen in i det svenska samhället och att en individanpassad introducering som bygger på människors tidigare utbildning och erfarenheter är rätt väg in på den svenska arbetsmarknaden. Möjlighet till egen försörjning är nyckeln till god integration. Därför är arbetslinjen också den bästa integrationspolitiken. Insatser ska göras för att ytterligare stärka möjligheterna att tidigare etablera sig på arbetsmarknaden. Inriktningen ska vara att nyanlända ska få jobb, kunskaper i svenska och om hur samhället fungerar.

 

Ett snabbspår för flyktingar med hälso- och sjukvårdskompetens, likt det Kalmar har infört, skulle bidra till att Västerbottens läns landsting bättre skulle ta tillvara den resurs som finns hos människor som kommer till vårt län. Det kan minska problem som dyra hyrlösningar, dålig kontinuitet och tillgänglighetsbrister. Det skulle också bidra till att snabbare ge dessa människor möjligheten att etablera sig i det svenska samhället.

 

Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att landstingsfullmäktige beslutar:

 

Att       landstingsstyrelsen får i uppdrag att införa ett snabbspår för flyktingar med hälso- och sjukvårdskompetens likt den modell landstinget i Kalmar, m.fl., har infört.

 

Andreas Löwenhöök

Moderaterna

 

 

 

 

 

 

 

3 kommentarer

När tar landstinget lärdom av de goda privata exemplen?

Av , , Bli först att kommentera 1

För ett tag sedan skrev jag ett blogginlägg om ”Patienttoppen 2015″ där patienterna själva fått bedömma hur nöjd de är med sin vårdcentral. Resultatet är tydligt, de privata alternativen toppar rankingen med mest nöjda patienter här i Västerbotten. Utifrån resutatet i rapporten har jag skickat en interpellation till landstingstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S), om han är beredd att ta lärdom från de privata alternativen utifrån de goda resultaten.

Pressmeddelandet och interpellationen i helhet:

(M) När ska landstinget ta lärdom av de goda privata exemplen?

OmVård.se har sammanställt SKL:s (Sveriges kommuner & landsting) senaste nationella patientundersökningen i rapporten ”Patienttoppen 2015” . Patienterna har bedömt vårdcentraler utifrån känslan av delaktighet, information, tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta, viljan att rekommendera vårdcentralen och helhetsintrycket.

I Västerbotten är tre av fem vårdcentraler som patienterna uppskattar mest drivna i privat regi. De två mest uppskattade vårdcentralerna i länet kvalar in sig på topp tjugo av de mest uppskattade i hela landet. Sammantaget får privat drivna vårdcentraler högre betyg av sina patienter på samtliga kvalitetsparametrar.

Oppositionslandstingsrådet har i en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S) ställt följande fråga:

- Nicklas Sandström (M) undrar när landstingsstyrelsens ordförande är beredd att ta lärdom av privata exemplen, utifrån de goda resultaten.

När ska landstinget ta lärdom av goda privata exempel?

 

Att patienten upplever god kvalité är en av de viktigaste kvalitetsfaktorerna i vården.

Rapporten ”Patienttoppen 2015” har sammanställt resultatet från SKL:s senaste nationella patientenkät för primärvården. Patienterna har fått bedöma vårdcentraler utifrån bemötande, information, tillgänglighet, förtroende m.m.

I Västerbotten är tre av fem vårdcentraler som patienterna uppskattar mest drivna i privat regi. De två mest uppskattade vårdcentralerna i länet kvalar in sig på topp tjugo av de mest uppskattade i hela landet.

Privat drivna vårdcentraler i Västerbotten får sammantaget högre betyg av sina patienter på samtliga kvalitetsparametrar.

Med hänsyn till ovanstående, ställer jag mina frågor till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S):

 

  1. Är landstingsstyrelsens ordförande beredd att ta lärdom av de privata, utifrån de goda resultaten?
Bli först att kommentera
EdelPhoto-3616

Allvarligt läge för sjukvården

Av , , Bli först att kommentera 2

I lördags skrev jag tillsammans med mina kollegor i Alliansen om hur vi ser på de utmaningar vi ser att landstinget står inför med hög nettokostnadsutveckling, personalförsörjning och brist på politisk styrning. I artikeln presenterar vi en rad lösningar på detta.

 

Läs hela artikeln här eller här nedanför:

Allvarligt läge för sjukvården

 

Landstingets sjukvård förväntas gå med ett jätteunderskott under 2015 på ca 200 miljoner kronor. Den politiska rödgröna majoriteten står handfallna utan vare sig idéer eller förslag på hur de ska komma till rätta med problemen. Situationen är allvarligt och vi ser att under det långvariga Socialdemokratiska styret har vårdköerna blivit bland de absolut längsta i landet, vi har en skenande ekonomi och en personal som känner att de interäcker till och ökade sjukskrivningar.

 

Som läget är nu har landstinget en nettokostnadsutveckling på sju procent. Det innebär att landstingsskatten skulle behöva höjas med mer än 20 kronor fram till 2038. Sverige har redan idag världens högsta skatter och flera kommuner i länet toppar idag den listan. Det som bidrar till att situationen blir extra bekymmersam är att under de närmaste 20 åren kommer det att bli en en 20 procentig förändring av försörjningskvoten på grund av att befolkningen blir allt äldre. Allt färre ska försörja allt fler. En politik för att värna arbetslinjen och därmed skatteintäkter till välfärden har aldrig tidigare varit så betydelsefull.

 

Vi vet att den största potentialen till effektivisering finns i våra arbetssätt och i vår organisation. Därför är det ett politiskt ansvar för majoriteten att faktiskt förändra organisationen och visa på lösningar för nya arbetssätt.Alliansen har under lång tid pekat på många goda förslag för en förändring där vi använder våra skattepengar på ett kostnadseffektivt och patientsäkert sätt. Men majoriteten slår hela tiden dövörat till!

 

En kraftigt bidragande orsak till det allvarliga läget är den rödgröna majoritetens löfte om en skattehöjning på 50 öre nästa år. Detta innebär som vi ser det att viljan att se över arbetssätt, arbetsfördelning mellan

yrkesroller och borttagande av onödig administration så gott som försvinner. För att möta upp de utmaningar sjukvården står inför måste det till bättre fungerande vårdkedjor där sjukhusen och primärvården tar det gemensamma ansvaret att ge Västerbottningen den bästa tänkbara vården. Landstinget måste också ta ett krafttag kring personalförsörjningen för att kunna erbjuda en patientsäker vård nu och i framtiden.

 

Att tillföra mer pengar är inte lösningen på de utmaningar vi ser. Alliansen vill i stället minska kostnaderna genom ett målmedvetet och tydligt arbete med att få vårdkonsumtionen på rätt vårdnivå. genom att bedriva vård på den mest effektiva omhändertagandenivån. Rådgivning till egenvård via e-Hälsa och telefonkontakt, vardagssjukligheten och kroniska sjukdomar kan hälsocentralen för det mesta ta hand om och vi ska utveckla den glesbygdsmedicinska vården i hela inlandet. Mer vård kan ske i hemmet istället för besök på en hälsocentral eller sjukhus. Forskning visar att runt 20 procent av äldre patienter blir återintagna inom 30 dagar efter en sjukhusvistelse. Detta ger ett ökat lidande för den äldre men även ökade kostnader.

 

För att öka den specialiserade personalens tid med patienterna tycker Alliansen att den vårdnära servicen måste öka. Vi vill också se en ökad grad av konkurrensutsättning av till exempel städ, telefoni samt bättre upphandlingar så vi alltid gör den goda affären. Ytterligare kostnadsbesparingar på Region Västerbotten samt en sänkning av kostnaderna för lokaler genom rivning och avyttring av överflödiga lokaler finns också med i vårt budgetförslag.

 

Alliansen vill se en personcentrerad vård där vården organiseras runt patientens unika behov och inte efter stuprör som innebär dyra lösningar till en sämre kvalité för patienten. Ett ständigt arbete måste pågå med att minska vårdskador samt minimera kvalitetsbrister. Ungefär nio procent av de inneliggande patienterna skadas under sin sjukhusvistelse. Alliansen kommer med nya politiska lösningar och ett politiskt mod att vilja, våga och göra annorlunda. Socialdemokraternas politiska prestige i fallet Dorotea sjukstuga kostade över tio miljoner kronor i en folkomröstning som i slutändan resulterade i att vårdplatserna på sjukstugan kommer tillbaka som det var innan Projekt balans. Tala om slöseri med skattebetalarnas pengar!

 

Alliansen tar gemensamt ansvar för en sjukvård som är rättvis, trygg och jämlik. Det som är trasigt i sjukvården måste behandlas och åtgärdas. Det kommer tyvärr inte att ske med den politik som bedrivs idag. En ny politik och ett nytt politiskt ledarskap behövs för framtidens hälso- och sjukvård som tar ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling och utmaningar. Tillsammans söker Alliansen mandatet att ta över ansvaret för sjukvården i länet.

 

 

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

 

Ewa-May Karlsson (C)

Landstingsgruppledare

 

Marianne Normark (FP)

Landstingsgruppledare

 

Birgitta Nordvall (KD)

Landstingsgruppledare

 

 

 

 

 

Bli först att kommentera
Norrlandskliniken

Sju av tio mest uppskattade vårdcentraler är privata

Av , , 1 kommentar 5

OmVård.se har sammanställt SKL:s (Sveriges kommuner & landsting) senaste nationella patientundersökningen i rapporten ”Patienttoppen 2015” på Vårdföretagarnas uppdrag. Patienterna har bedömt utifrån känslan av delaktighet, information, tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta, viljan att rekommendera vårdcentralen och helhetsintrycket.

Rapporten visar att de privata vårdcentralerna mycket uppskattade bland patienter. I rapporten har en topplista gjorts för de vårdcentraler som rankar högst utifrån parametrarna som nämndes tidigare. Där går att utläsa att sju av tio mest uppskattade vårdcentraler är privata. De privat drivna vårdcentralerna håller högre kvalitet än de offentliga, enligt patienterna själva.

I sammanställningen för Västerbotten går följande att läsa. ”I Västerbotten ingår 39 vårdcentraler i undersökningen. 18 procent av dem drivs i privat regi.

Det är en privat driven vårdcentral som får högst betyg av sina patienter. Av de fem vårdcentraler som patienterna uppskattar mest är tre privat drivna.  4 av de 10 vårdcentraler som har högst patientupplevd kvalitet drivs i privat regi”. Två av vårdcentralerna kvalar in på topp 20 i landet. Det är ”Hälsocentralen Husläkarna i Umeå” och ”Min Hälsa hälsocentral” som vi finner på 14:e respektive 7:e plats.

Ett stort grattis till ”Min Hälsa hälsocentral” i Holmsund slår sig in på topp 10 i landet.Min Hälsa

Tittar man på en generell jämförelse mellan offentliga och privata alternativ i Västerbotten visar ”analysen att de privat drivna vårdcentralerna i Västerbotten sammantaget får högre betyg av sina patienter på samtliga kvalitetsparametrar. Störst är skillnaderna när det gäller om patienten skulle rekommendera sin vårdcentral till någon annan, samt patientens upplevelse av om hen fick den information som hen behövde.”  Resultatet visar hur uppskattad de privata alternativen faktiskt är för patienterna nationellt som regionalt här i Västerbotten.

I Sverige har vi en ganska unik modell där de allra flesta har en möjlighet att välja vilken skola eller vårdcentral som man upplever passar bäst, oavsett ekonomisk status. Skulle vi stänga ner valfriheten att kunna välja vårdcentral och åter monopolisera i välfärden. Då skulle plånboken spela den avgörande rollen ifall man har möjlighet att välja eller inte. Så skapar man klyftor, där de enstaka få kan välja, medan alla andra bara kan följa.

Rapporten i sin helhet: https://www.vardforetagarna.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=79adc4fc-b681-439a-b700-dea0ee085f3e&FileName=Patienttoppen+2015.pdf

1 kommentar

Nytt grepp för att minska hyrläkarkostnaderna.

Av , , Bli först att kommentera 3

Min partikollega Per Hörnsten har skickat in en motion för att se över anställningsvillkoren i landstinget för personer över 67 år. Mer om det går att läsa nedan.

Pressmeddelandet och motionen:

Pressmeddelande 150908: (M): Nytt grepp för att minska hyrläkarkostnaderna.

I dagsläget råder det stor brist på bland annat läkare inom Västerbottens läns landsting. Samtidigt går fast anställning över till timanställning för yrkesskickliga personer över 67 år som vill fortsätta att arbeta. Tendens har under en längre tid varit att de istället går över till bemanningsföretag framför den erbjudna timanställningen. Nackdelen för landstinget är uppenbar. Per Hörnsten (M) som själv är läkare har skickat in en motion till landstingsfullmäktige för att komma tillrätta med detta.

- Per Hörnsten (M) har själv erfarenhet av kollegor som gått över till bemanningsföretag och menar att Västerbottens läns landsting behöver utreda möjligheten att kunna erbjuda fasta anställningar för personer som fyllt 67 år, som i olika utsträckning vill arbeta vidare. Detta för att på ett bättre sätt kunna tillvarata resurserna som dessa personer besitter.

Motionen i sin helhet:

Angående anställningsvillkor för personer över 67 år.

I ljuset av strukturella brister på vissa kompetenser och yrkeskategorier behöver Västerbottens läns landsting göra ansträngningar för att kunna tillvarata resursen som utgörs av personer som fyllt 67 år och som i olika utsträckning vill arbeta vidare.

Idag övergår fast anställning till erbjudande om timanställning med flera uppenbara nackdelar. Exempelvis erhåller inte personer med timanställningar den kompetensutveckling som avtalsmässigt ingår i fasta anställningar. Dessutom finns en tendens att personer över 67 år föredrar att gå till bemanningsföretag framför timanställningar. Nackdelen för landstinget med detta är uppenbara.

Undertecknad föreslår därför

Att Västerbottens läns landsting utreder möjligheterna av att kunna erbjuda anställda över 67 år fasta anställningar med flexibel omfattning

Per Hörnsten (M)

Bli först att kommentera

När blir det verklighet av ett Beroendecentrum?

Av , , 2 kommentarer 4

Idag vill min partikollega Lena Riedl veta om det kommer att bli verklighet av ett Beroendecentrum mellan Västerbottens läns landsting och Umeå kommun. Umeå har vid senaste kommunfullmäktige visat sig mycket positiva och de inväntar nu bara landstingets ställningstagande.

 

Pressmeddelande och interpellation finns här nedan:

Pressmeddelande 150903: När blir det verklighet av ett Beroendecentrum?

 

Under 2012 motionerade Moderaterna i landstingsfullmäktige om att inrätta ett beroendecentrum med nära samarbete med berörda aktörer från kommun och landsting. Den politiska majoriteten välkomnade motionen och Hälso- och sjukvårdsnämnden tillsatte en utredning. Utredningen blev klar under 2013 där olika alternativ presenteras för att kunna jobba vidare i frågan. Frågan har stannat där.

 

Under 2014 motionerade moderaterna i Umeå kommun om att i samverkan med Västerbottens läns landsting inrätta ett Beroendecentrum. Mottagandet av förslaget var positivt bland såväl tjänstemän som politiker och viljan är stor att komma igång med arbetet om bara landstinget är intresserad.

 

- Lena Riedl (M) vill nu veta av hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Karin Lundström (S) om när ett Beroendecentrum blir till verklighet.

 

För mer information

Lena Riedl

 

 

Interpellationen i sin helhet:

 

Blir det verklighet av ett Beroendecentrum?

 

Konsumtionen av narkotika och alkohol är betydande. Nu på senaste året har missbruket av Spice ökat lavinartat i Umeå. En bekymmersam utveckling som måste brytas.

 

Ett beroendecentrum med nära samarbete med primärvården, psykiatri, försäkringskassan, kriminalvården, socialtjänsten och som endast koncentrerar sig på att hjälpa människor som lever med destruktiva beteenden skulle minska antalet missbrukare avsevärt och hjälpa många tillbaka.

 

Under 2012 motionerade Moderaterna i landstingsfullmäktige om att inrätta ett beroendecentrum. Den politiska majoriteten välkomnade motionen och Hälso- och sjukvårdsnämnden tillsatte en utredning. Utredningen blev klar under 2013 där olika alternativ presenteras för att kunna jobba vidare i frågan. Tyvärr stannade frågan där.

 

Under 2014 motionerade moderaterna i Umeå kommun om att i samverkan med Västerbottens läns landsting inrätta ett Beroendecentrum. Mottagandet av förslaget var positivt bland såväl tjänstemän som politiker och viljan är stor att komma igång med arbetet om bara landstinget är intresserad.

 

 

Med hänsyn till ovanstående, ställer jag mina frågor till Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Karin Lundström (S):

 

1. Är du fortsatt lika positiv nu som du var 2013 till att i samverkan med Umeå kommun inrätta ett Beroendecentrum?

2. Kommer ett Beroendecentrum tillsammans med Umeå kommun att bli verklighet?

3. När är du beredd att lyfta frågan om att inrätta ett Beroendecentrum till politisk prövning?

 

 

Lena Riedl (M)

 

2 kommentarer
viselpipa

Uppmuntra till att lyfta fram kritik och missförhållanden

Av , , Bli först att kommentera 2

I dagens VK kommenterar jag förslaget om att införa ett system för visselblåsare att kunna slå larm om eventuella missförhållanden och oegentligheter. Läs artikeln här.

 

Förslaget är inget nytt utan något som jag väckte 2013 och hela motionen som jag väckte då finns här nedan:

 

 

Inför ett visselblåsarsystem i landstinget i Västerbotten

 

Idag är det förhållandevis få medarbetare som ”visslar” om missförhållanden på arbetsplatser och de tips som ändå kommer in utreds inte ordentligt.

 

Landstinget har många anställda och för att trygga deras säkerhet bör ett visselblåsarsystem införas. Visselblåsare eller whisteleblowers på engelska, är personer som slår larm om eventuella missförhållanden. En lösning för dessa visselblåsare skulle kunna vara införandet av ett webbformulär i olika verksamheter där anställda kan anonymt om dem så önskar, fylla i uppgifter om potentiella missförhållanden som sker på arbetsplatsen.

 

Formuläret skickas sedan vidare till ett exempelvis externt företag eller någon annan del av organisationen för vidare utredning och bedömning. Om bedömning är att det som rapporterats in är allvarligt påbörjas en utredning i ärendet.

 

Avsikten med införandet av ett visselblåsarsystem är i första hand att hjälpa och underlätta för verksamheterna att upptäcka missförhållanden på arbetsplatserna. Det är inte alltid som anställda kan gå till sin närmaste chef och meddela detta p.g.a. rädsla för negativa konsekvenser. Med dagens teknik kan det avhjälpas. Uppgifterna förblir anonyma för media och allmänheten så länge ärendet inte innehåller uppgifter som ska anmälas enligt lex Sarah eller lex Maria.

 

För Västerbottens läns landsting skulle ett visselblåsarsystem innebära ökad trygghet för medarbetarnas säkerhet och ge dem en möjlighet att anmäla eventuella missförhållanden.

Med hänvisningar till ovanstående yrkar undertecknad

 

 

att                  Västerbottens läns landsting inför ett visselblåsarsystem

 

Bli först att kommentera