Den primärvård vi behöver

Av , , Bli först att kommentera 0

Hälso- och sjukvården i Sverige präglas av sin sjukhustunga struktur. Mer vård behöver ges nära människor, på hälsocentral eller i hemmet. Detta är särskilt viktigt för de mest sjuka äldre och patienter med kroniska sjukdomar.

Skall vi skapa högre kvalitet och ökad tillgänglighet till en lägre kostnad krävs det att primärvården får rimliga förutsättningar att vara första linjens sjukvård och onödiga besök på akutmottagningen kan undvikas. Erfarenheten visar att en väl fungerande primärvård ger positiva effekter på hela sjukvårdssystemet.

Det är också en viktig utveckling att överföra besök från specialistvården till primärvården. Överföringen måste ske i ordnande former och ske i en takt när tillräckliga resurser också tillförs primärvården. Även sjukstugorna kan i mycket större omfattning vara delaktiga i denna process. I detta arbete är det en självklarhet att alla länets kommuner ska ha en egen hälsocentral. Det skapar förtroende för vården, minskar väntetiderna och undviker att patienter bollas mellan olika vårdnivåer.

Det är synd att den socialistiska majoriteten minskat primärvårdens andel av budget år efter år. När det vi egentligen behöver är tvärtom.

 

Sprid de virtuella hälsorummen till tätbefolkade områden också

Av , , Bli först att kommentera 1

Landstinget har mer än 20 års erfarenhet av att använda distansöverbryggande teknik. Virtuella hälsorum, distansstyrt hjärtultraljud via robotteknik samt läkare på distans med en jourläkare i ett område stort som Skåne, Halland och nästan hela Blekinge.

Att flytta vården närmare patienterna är ett framgångskoncept som går att sprida även till tätt befolkade områden. Avstånd och tid är i sammanhanget samma sak. Även för en Umeåbo eller en Skellefteåbo kan ett vårdbesök ta en hel dag för att ta sig till och från sin vårdinrättning. Om teknik istället användes så att det till exempel genom en webbkamera på sin egen dator gick att utföra vårdbesöket skulle massor av tid och därmed pengar kunna sparas dels för den enskilde men även för landstinget.

Ett välfungerande IT-system och ett enda IT-system över hela landet

Av , , 4 kommentarer 4

Digitalisering har lovordats ge sjukvården stora förbättringar under många år. Nya tekniska lösningar kommer vilket gör vården bättre, närmare och stärker patientinflytande. Tyvärr fungerar många IT-system mindre bra vilket skapar tidstjuvar och dubbelarbete. Vårdens IT- system måste bli bättre och onödigt dubbelarbete måste försvinna.

Västerbotten måste tillsammans med samtliga andra landsting gå över till en gemensam vårdmiljö/vårdplattform med ett enda journalsystem. Detta skulle betyda tillfälligt ökade kostnader men måste vägas mot att nuvarande system ger ökade kostnader utifrån att personalens administrativa arbete tas direkt från tiden med patienten. Ett gemensamt datasystem i hela vårdsverige skulle också öka patientsäkerheten och ge minskade kostnader för kvalitetsbrister som kan uppstå med nuvarande system.

Det saknas beräkningar på hur mycket bristande IT-system kostar vården i form av ekonomiska förluster och vårdskador. Det är inte orimligt att anta att det är signifikanta summor. Ett väl fungerande IT-system är fundamentalt för ett patientsäkert informationsutbyte och dokumentation.

Ett mindre toppstyrt landsting

Av , , Bli först att kommentera 2

Landstinget upplevs idag av verksamheten vara för toppstyrt. Ledare i direkt sjukvård måste få ökat mandat och befogenhet att styra och leda den verksamhet de har ansvar för. Arbetsledaren måste ges ett rimligt stort uppdrag och få de rätta förutsättningarna för att leda verksamheten. Det ska finnas klara och tydliga förväntningar på ledare i organisationen och ett aktivt medarbetarskap. Hela personalens erfarenheter och kompetens ska tas tillvara i större utsträckning än i dag. RAK-projektet (Rätt Använd Kompetens) ska användas fullt ut i hela verksamheten, inte bara på papperet eller inom några få enheter.

De långa vårdköerna

Av , , Bli först att kommentera 4

Det finns stora utmaningar i Västerbotten med långa vårdköer. I jämförelse med andra landsting ligger Västerbotten bland de absolut sämsta länen när det gäller uppfyllandet av vårdgarantin. Den dåliga tillgängligheten gäller såväl slutenvård som primärvård. Sett till finansiering är Västerbotten ett av de landsting som lägger minst andel till primärvården.

Som jag i tidigare bloggar beskrivit är konsumtionen av slutenvård avsevärt mycket högre här än i andra landsting vilket är en betydande utmaning. Vårdflöden och vårdkedjor hänger inte ihop och patienten hamnar i kläm. Situationen är svår i den psykiatriska sjukvården och när det gäller barn- och ungdomspsykiatrin har väntetiderna legat sämst i landet under många år.

Just när det gäller barn- och ungdomspsykiatrin har vi från alliansen drivit frågan om att öppna upp för vårdval. Vi anser att det måste göras för att kunna lösa situationen med de långa vårdköerna som under lång tid varit ohållbar för patienterna.

Om vårdflöden och vårdkedjor skulle hänga ihop skulle man undvika onödigt lidande, få bättre vård och spara resurser. Trots att det på papperet är en platt organisation upplevs den i praktiken som toppstyrd och där det emellanåt är svårt att ge uttryck för missnöje.

Dagens IT-stöd som landstinget tillhandahåller är enorma tidstjuvar i vården. Detta tillsammans med uråldriga system för överföring mellan journalsystem och kvalitetsregister har gett mycket dubbelarbete. Många gånger har detta sin utgångspunkt i en obefintlig politisk styrning från den politiska majoriteten. Det är mycket oklart vilken viljeinriktning som finns och vad man vill göra för att korta ner vårdkörerna.

 

Bättre vård för kroniskt sjuka

Av , , Bli först att kommentera 2

Enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys kan 80-85 procent av sjukvårdens kostnader knytas till vård av personer med kroniska sjukdomar. I stort sett varannan vuxen har minst en kronisk sjukdom och var femte av dem under 20 år. Av dem som dör av en kronisk sjukdom har 90 procent en sjukdom som är möjlig att förebygga.

Vården måste alltså anpassas till ett sjukdomspanorama allt mer dominerat av kroniska sjukdomar. Hit hör exempelvis diabetes, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdomar som astma och KOL, cancer, ledsjukdomar, smärta och psykisk ohälsa. I och med att allt fler lever allt längre kommer också allt fler att under lång tid leva med kronisk sjukdom, och inte bara med en utan med flera sjukdomar samtidigt.

Det skulle skapa stora vinster för den enskilde genom mindre lidande och en bättre fungerande vardag och mindre kostnader för sjukvården.

Sjukvården behöver förändring annars går inte kalkylen ihop

Av , , 1 kommentar 2

Sjukvården står inför stora utmaningar med en kostnadsutveckling som är ohållbar och en stor demografisk förändring. Befolkningen i Sverige åldras och allt fler kommer att leva länge med kroniska sjukdomar.

Det är dramatiska tal. Enligt den befolkningsprognos som SCB publicerade i maj 2015 kommer antalet personer äldre än 85 år att öka med mer än 90 procent till 2035. Det betyder också att den demografiska försörjningskvoten förändras i negativ riktning. År 2035 kommer 100 personer i förvärvsverksamma åldrar att försörja 85 personer i icke förvärvsverksamma åldrar. Motsvarande siffra idag är 74 personer. Till det kommer att dagens kostnadsökningstakt inte är långsiktigt hållbar.

Om kostnadsökningarna fortsätter i samma takt som de senaste decennierna, med i genomsnitt 1 procent årligen utöver demografin, kommer skattesatsen för kommuner och landsting att behöva öka med i genomsnitt cirka 13 kronor fram till 2035.

Frågan är vem som kommer vilja arbete om den kommunala skattesatsen är uppemot 50 procent?

Det kommer inte att gå ihop. Sjukvården behöver gå från en dyr sjukhustung vård till en mer resurseffektiv och utvecklad primärvård för att tackla denna utmaning.