En minister med en för stor portfölj

I kölvattnet av den största säkerhetsskandalen sedan IB-affären fick Sverige en ny sjukvårdsminister. Den sjukskrivne Gabriel Wikström meddelande att han önskade få kliva av. Den vikarierande socialförsäkringsministern Annika Strandhäll fick nu även formellt ta över även detta ansvarsområde. Strandhäll har fått ett jätteuppdrag. Under Alliansregeringens tid axlade ansvaret för dessa två områden av Göran Hägglund och Ulf Kristerson. Nu ska en ensam minister sköta detta.

Det finns mycket stor risk att sjukvårdsfrågorna blir lidande i uppmärksamhet och tid. Socialförsäkringarna är ett mer tydligt statligt ansvar där ministerns tid och engagemang är mer påtaglig. Sjukvård är som bekant ett ansvar för landsting och regioner men statens inflyttande och ansvar finns ändå där i form av bland annat tillsyn av myndigheter och lagstiftning. Inte helt lätta frågor alla gånger som kräver mycket tid och engagemang för att kunna politiskt styra.

Även om ambitionerna finns där att hantera båda politikområdena samtidigt finns det begränsat med tid och då befarar jag att sjukvårdsfrågorna kommer att dra det kortaste strået. Detta i en tid då staten har en mycket viktig roll att spela för att utveckla svensk hälso- och sjukvård.