2014-02-07 12.45.04

Gör om och gör rätt kring förslaget kring koncentration av högspecialiserad vård

Av , , Bli först att kommentera 2

Idag presenterar regeringen att de tänker gå vidare med förslaget om att koncentrera mer högspecialiserad vård. Det är klokt att koncentrera vård. Vården blir sällan bra om den som ansvarar för en viss sjukdom träffar för få patienter. Det gäller såväl högspecialiserad vård som den som är inomregional eller för den delen inom den nära vården.

Däremot är verkligheten inom sjukvården mycket mer komplex än så. Det är inte så att de olika landstingen har en anställd bara för en viss typ av ingrepp som bara utförs några gånger per år. Det hela kan liknas med ett mycket avancerad plockepinn där ett feldrag kan orsaka mycket oväntade dominoeffekter.

För Västerbottens del handlar det till exempel på neurokirurgi. Ett område som idag har för få patienter sett till det dygnet-runt-behov som finns. Om man i en mycket hafsig och illa genomarbetad process väljer att plocka ut delar kan det orsaka dramatiska effekter. Som i sin tur leder till nya oväntade händelser. Ett universitetssjukhus utan en fullskalig neurokirurgi har svårt i sin tur att upprätthålla en läkarutbildning.  Även om det inte går så långt riskerar det att sätta en förlorarstämpel som i sin tur gör att det blir extra svårt att göra rekryteringar och få forskningsanslag.

Det kan låta tillspetsat och det jag vill göra är att beskriva att värsta utfallsscenario. Riskerna med den process som Socialstyrelsen föreslagit är riskerna alldeles uppenbara att så kan bli fallet. Bland annat är min kritik att tidsplanen är extremt snäv i sammanhanget, kriterierna som satts upp är alldeles för allmängiltiga, beslut om att minska ned sin verksamhet ska tas i konsensus av professionen, ingen hänsyn har tagits till erfarenheterna av befintlig rikssjukvårdsnämnd, det saknas konsekvenser för akutuppdraget, avsaknad av syn på behov av att se hela vårdkedjor samt legitimitet saknas för processen bland huvudmännen.

Jag hoppas att Socialdepartementet med Annika Strandhäll (S) i spetsen tar till sig av kritiken och bygger en process för att koncentrera vård som har en legitimitet i vårdsverige. I den nya processen handlar det om att till exempel ge tid för arbetsgrupper att förankra och diskutera sina förslag inom och utanför regionen. Att det finns en tydlig struktur för hur oenighet ska hanteras och därmed vem som tar beslut. Sen finns det ett mycket stort behov av att ha en process för hur helheten ska gå ihop.

Bli först att kommentera
IMG_2024

Socialministern har fel i sin analys över ökade hyrläkarkostnader

Av , , Bli först att kommentera 4

SVT rapporterar idag om landstingens allt ökade kostnader för hyrpersonal. Tyvärr har det varit en allt ökande utveckling de senaste åren, inte minst för Västerbotten. Det är inte så att någon beslutsfattare på regional eller nationell nivå har önskat denna utveckling. En signal om att om det nu hade funnits en snabbfix så hade den används.

I det sammanhanget blir det beklämmande att se Socialminister Annika Strandhäll (S) kan sitta i SVT morgonstudion och hävda att det är mer riktade statsbidrag och fler utbildningsplatser som är lösningen på problemet. Så är det inte.

Till att börja med så när man ser på vad drivkraften är hos de som är hyrpersonal är det sällan den högre ersättningen utan möjligheten till en flexibel arbetstid. De kan helt enkelt jobba de veckor som de önskar. Något som landstingen inte har möjlighet att erbjuda. Det finns flera fall där landstinget erbjuder samma lön som hyrbolagen men de avböjer ändå på grund av detta.

Det andra är som man måste ha med sig är det underliggande strukturfelet som finns i svensk hälso- och sjukvård som driver på denna utveckling. Sverige har jämfört med andra jämförbara länder bland mest läkare per 1000 innevånare men trots det en sådan brist. Det handlar i grunden om att personal inom sjukvården arbetar med fel saker. Läkare får till exempel ägna alldeles för mycket tid åt administration och hantera undermåliga stödstrukturer i form av bland annat IT-system. Läkare får emellanåt göra det sjuksköterskor gör för att de måste bre mackor och städa toaletter.

Om inte de underliggande strukturen åtgärdas kommer notan för hyrpersonal bara öka. Då räcker det inte med mer pengar och fler utbildningsplatser. Den som blir lidande är alla patienter som inte får vård i rätt tid.

Bli först att kommentera
21761681_10155541043715446_8276077198280326778_n

Vårdval skulle korta köerna i Västerbotten

Av , , 2 kommentarer 4

Pressmeddelande: Vårdval skulle korta köerna i Västerbottens läns landsting

I igår besökte Irene Svenonius (M), finanslandstingsråd i Stockholms läns landsting, och Nicklas Sandström (M), oppositionslandstingsråd i Västerbottens läns landsting Norrlands Universitetssjukhus. I samband med detta påtalar de både vikten av vårdval och fler aktörer för att korta vårdköerna.

 

-  Det är alltid lärorikt att besöka andra regioner och landsting, oavsett politiskt färg, men de långa vårdköerna i Västerbotten gör mig oroad. 4 av 10 får inte specialistvård i tid och bara hälften får operation i tid. Det är uppenbart att bristen på vårdgivare och valfrihet är en av anledningarna. Här skulle vårdval kunna hjälpa till att kapa köer och ge patienterna snabbare vård, säger Irene Svenonius (M), finanslandstingsråd Stockholms läns landsting.

-  För att få bukt med de långa köerna i bland annat barn- och ungdomspsykiatrin och audiologin vill vi införa vårdval. Under augusti månad fick 70 procent vänta längre än 30 dagar på ett fösta besök eller behandling på BUP. Det är oacceptabelt, säger Nicklas Sandström (M), oppositionslandstingsråd Västerbottens läns landsting.

 

Fakta

Audiologi, exempel

Västerbottens läns landsting har ett års väntetid till hörselapparat.

Stockholms läns landsting har inte någon väntetid alls.

 

BUP, exempel

I augusti månad fick 70 procent i Västerbottens läns landsting vänta längre än 30 dagar på ett första besök eller behandling på BUP.

 

Andel som fick en första bedömning inom 30 dagar i SLL:  i snitt 89%  jan-juli 2017. (mål 90%). Andel som påbörjade en fördjupad utredning/behandling inom SLL: i snitt 84% jan-juli 2017 (mål 80%)
Här har dock inte SLL infört vårdval ännu. 

 

 

2 kommentarer
2014-02-07 12.45.04

Färre skador i vården – Allianssatsning gav resultat

Av , , Bli först att kommentera 2

I SKL senaste rapport Skador i Vården rapporteras det om att antalet vårdskador minskar. Det är mycket glädjande! Inte minst för alla patienter som slipper allvarliga komplikationer av att ha sökt vård.

Den vanligaste skadan, vårdrelaterade infektioner, har minskat från 5,2 procent av alla vårdtillfällen 2013 till 4,3 procent 2016. Detta innebär att cirka 12 000 patienter färre skadas nu än för fyra år sedan.

Vuxna patienters vårdtillfällen uppgår till knappt 1,4 miljoner per år. Vid cirka 8 procent av de granskade vårdtillfällena drabbades patienter av vårdskador. Det innebär att cirka 110 000 patienter på svenska sjukhus varje år får vårdskador av varierande allvarlighetsgrad. Vårdtiden för dessa är nästan dubbelt så lång som för patienter som inte fått någon skada.

Kostnaden för de närmare 900 000 extra vårddagar som beror på vårdskador beräknas till ungefär 9 miljarder kronor årligen, eller cirka 13-14 procent av den totala kostnaden för sjukhusvård, 65 miljarder. Om Västerbotten skulle ha en procentuell lika stor andel av kostnaderna skulle det motsvara runt 240 miljoner kronor.

Resultaten stämmer väl överens med en nyligen publicerad rapport från OECD där man uppskattar att cirka 15 procent av kostnader för sjukhusvård i OECD länder uppstår på grund av brister i patientsäkerheten.

För Västerbottens del så har antalet vårdskador minskat från 2013 där 10,6 procent fick en vårdskada till 2016 då motsvarande siffra är 6 procent. Sett i pengar skulle uppskattningsvis de onödiga kostnaderna för vårdskador minskat med cirka 100 miljoner kronor. Jag kan slås ibland av hur man ibland inom vården silar mygg och sväljer kameler fokus när det gäller att faktiskt jobba med frågor som får stort genomslag.

Granskningen visar en statistiskt säkerställd minskning av det totala antalet vårdskador mellan år 2013 och 2016. Minskningen skedde framför allt mellan år 2013 och 2015. Jag tror att det är mycket resultatet av tidigare alliansregeringens satsning på patientsäkerhetsmiljarden som visat sig fått effekt. Tyvärr så har den fasats ut.

 

 

 

Bli först att kommentera
DSC_5477

Respektera ambulansen som akutvård

Av , , Bli först att kommentera 3

Tidningen Norran skriver om problemet att allt fler medborgare börjat vilja nyttja ambulansen som privat taxi till sjukvården. De ansvariga för ambulansstationen vittnar i repotaget om problemet blivit värre med åren. De ger ett exempel på en person som istället för att vänta på hälsocentralen gått hem och ringt en ambulans för att denne var less att vänta! Orimligt.

Det är viktigt att slå fast att ambulansvård är en akuttransport. När någon som inte behöver en ambulans ändå använder sig av den möjligheten kan det drabba någon som verkligen behöver det. Det är viktigt att respektera ambulanspersonalens tid och samhällets resurser på rätt sätt!   

Bli först att kommentera
stämma

Tack för förtroendet!

Av , , Bli först att kommentera 3

I dag fastställdes Moderaterna sin valsedel för södra landstingsvalkretsen som består av Umeå samt övriga kranskommuner. En enig nomineringskommitté och nomineringsstämman fastställde valsedeln. Valsedeln består av 53 namn vilket är 15 fler än sist.

För min egen del fick jag fortsatt förtroende att toppa valsedeln. För det känner jag ett stort förtroende samt oerhört stolt och ödmjuk. Nu är siktet inställt på att nå ett alliansmaktskifte i landstinget i Västerbotten. Det är mycket som fungerar bra med sjukvården i länet men mycket kan bli betydligt bättre såsom kortare vårdköer, bättre personalpolitik samt en sammanhållen vård som är sömlös.

Hela valsedeln för landstinget södra valkrets år 2018:

 

1.                   Niklas Sandström, 35, Oppositionslandstingsråd, Umeå

2.                   Åsa Ågren Wikström, 47, fd riksdagsledamot, Umeå

3.                   Jesper Björnehall, 29, läkare, Umeå

4.                   Anna-Karin Nilsson, 59, lärare, Nordmaling

5.                   Anton Bergström, 22, politisk sekreterare, Umeå

6.                   Liv Granbom, 73, distriktssjuksköterska, Umeå

7.                   Elmer Eriksson, 69, företagare, Umeå

8.                   Viktoria Boström, 49, företagare, Robertsfors

9.                   Per Hörnsten, 70, överläkare, Umeå

10.                 Noomi Grönberg, 23, läkarstuderande, Umeå

11.                 Kent Ärletun, 69, konsulent, Vindeln

12.                 Kerstin Widman, 64, tandläkare, Umeå

13.                 Fredrik Wirenblad, 38, byggnadsingenjör, Umeå

14.                 Madelen Nord, 25, undersköterska, Umeå

15.                 Jan Nilsson, 59, utvecklingsledare, Vännäs

16.                 Elli-Mari Lundgren, 38, undersköterska, Vindeln

17.                 Marcus Ljadas, 40, säljare, Bjurholm

18.                 Lena Riedl, 56, sjuksköterska, Umeå

19.                 Kenneth Isacsson, 67, företagare, Robertsfors

20.                 Ewa Miller, 63, konsult, Umeå

21.                 Petris Henriksson, 36, universitetslektor, Umeå

22.                 Anna Hedman, 49, medicinsk sekreterare, Sävar

23.                 Andreas Fjällström, 22, studerande, Umeå

24.                 Joline Göttfert, 23, studerande, Umeå

25.                 Hans Modig, 78, överläkare, Umeå

26.                 Åsa Hörnsten, Umeå

27.                 Patrik Andersson, 48, affärsutvecklare, Umeå

28.                 Agneta Gustavsson, 55, skoladministratör, Nordmaling

29.                 Christer Fessé, 73, företagsrådgivare, Umeå

30.                 Christina Rydberg, 38, företagare, Umeå

31.                 Viktor Brodin, 28, driftsledare, Tavelsjö

32.                 Magdalena Taheri, Umeå

33.                 Lennart Sandström, 65, företagare, Umeå

34.                 Sofia Ekman, 44, företagare/studerande, Umeå

35.                 Oliver Granhed, 18, studerande, Umeå

36.                 Tina Myhrberg, 50, ekonomiadministratör, Umeå

37.                 Harald Svensson, 51, administratör, Umeå

38.                 Åsa Johansson, 45, miljöexpert, Umeå

39.                 Anton Josér, 20, studerande, Umeå

40.                 Anja Isacsson, 29, läkare, Umeå

41.                 Bertil Löweneke, 67, Nordmaling

42.                 Anthonia Lundberg, 22, studerande, Umeå

43.                 Gunnar Öqvist, 67, säljare, Tavelsjö

44.                 Marianne Löfstedt, 79, fd Kommunalråd, Umeå

45.                 Jan Persson, 62, civilingenjör, Nordmaling

46.                 Eva Westman Modig, 75, datakonsult, Umeå

47.                 Stefan Nordström, 69, civiljägmästare, Umeå

48.                 Ulla Löfgren, 74, ingenjör, Holmön

49.                 Lars Möllsten, 36, ingenjör, Umeå

50.                 Maja Bylund, 33, jurist, Umeå

51.                 Patrik Boström, 49, företagare, Robertsfors

52.                 Gunilla Berglund, 75, fd kommunalråd, Umeå

53.                 Pasi Huikuri, 22, politisk sekreterare, Umeå

 

 

 

Bli först att kommentera
Skärmklipp324

Virtuella vårdrum i städer?

Av , , Bli först att kommentera 1

Det börjar vara några år sedan det virtuella vårdrummet i Slussfors invigdes. Enligt tidsplanen är det på gång fler virtuella vårdrum i ett antal kommun i länet utifrån konceptet från Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman (GMC). Det är bra!

Samtidigt har mycket hänt sedan dess. Runt om i landet börjar privata aktörer i samarbete med till exempel apotek erbjuda liknande koncept. Digitala vårdlösningar har exploderat, allt fler patienter väljer dessa före det traditionella utbudet. Efterfrågan på digitala lösningar för att underlätta för folk i vården har alltså också exploderat.

Jag kommer ställa några frågor till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S). Hur ser man på utvecklingen av fler virtuella vårdrum, samt om man kan tänka sig att låta privata aktörer erbjuda dessa tjänster i länets städer när landstinget inte kan det i dagsläget.

Moderaternas inställning är att vi i grunden är positiv till att vårdutbudet ökar, särskilt när vårdköerna har vuxit. Mångfald och valfrihet är bra för vården och det behövs mer.

Bli först att kommentera
NIV Besök på barn4

För tidigt född

Av , , Bli först att kommentera 3

För en tid sedan besökte jag den specialiserade barnsjukvården som har ansvar för alla för tidigt födda barn i Norrland. Verkligen imponerande att se hur vården kan erbjuda allt mer möjligheter till de som föds för tidigt.

Under besöktes framgick det en allt växande frustration över hur vården skulle kunna bli bättre om förutsättningarna fanns. Det handlar bland annat om hur arbetsmiljön kan stärkas, förutsättningar för ett gott nära ledarskap samt fler och bättre fungerande karriärvägar. Politiken har ett stort ansvar för att skapa dessa förutsättningar, tyvärr händer det alldeles för lite.

Bli först att kommentera
holmsund

Valfrihet och mångfald inom vården

Av , , Bli först att kommentera 2

Vården blir bättre och utvecklas när det finns en mångfald av utförare som utvecklar olika vårdverksamheter. Alla ska kunna välja vård utifrån sina förutsättningar och behov. Samtidigt varierar förutsättningar avsevärt mellan olika delar av Sverige. Inte minst i Västerbotten. Det behövs ett större mångfald av aktörer inom vården.

Valfrihet för varje patient att välja vårdgivare skapar också möjligheter för vårdens medarbetare att utvecklas, finna olika karriärvägar, kunna specialisera sig och få ökat ansvar med bättre löneutveckling. Det finns många kompetenta medarbetare inom vården. Det är viktigt att ta tillvara på deras kompetens och ge möjligheter till vidareutveckling.

Bli först att kommentera
DSC_5481

Moderaternas nationella hälso- och sjukvårdsagenda

Av , , Bli först att kommentera 3

I dag presenterar nya moderaterna sin nationella hälso- och sjukvårdsagenda med en rad olika förslag för att stärka och utveckla den svenska sjukvården. Moderaterna prioriterar hälso- och sjukvårdsreformer som sätter patienten och patientens trygghet främst.

 

Vi vill stärka svensk vårds kvalitet, korta vårdköerna, värna mångfalden och valfriheten, förbättra vårdpersonalens arbetsmiljö och minska de stora och växande regionala skillnaderna. Ingen ska behöva tvivla på att svensk hälso- och sjukvård finns där när den behövs och att den håller hög kvalitet.

 

Svensk vård håller mycket hög medicinsk kvalitet. Allt fler avancerade och mer kraftfulla läkemedel tas fram genom svensk forskning och innovation. Det räddar fler människoliv. Samtidigt står vården inför stora problem. Sverige har bland Europas längsta väntetider och vårdköerna ökar kraftigt. Hälso- och sjukvården är för sjukhustung och har för svagt utvecklad nära vård och primärvård.

 

Några av förslagen handlar om:

Köerna i svensk sjukvård ska halveras.

Ökad tillgänglighet och bättre kvalitet i den nära vården.

Alla patienter ska ha en fast vårdkontakt.

Äldre multisjuka ska ha tillgång till en mer samlad och nära vård.

 

Det känns bra att angeläget att partiet även på nationell nivå presenterar en samlad sjukvårdspolitik.

Bli först att kommentera