Fem steg som ska stärka svensk barncancervård

Av , , Bli först att kommentera 1

Ulf Kristersson och moderaternas socialpolitisk talesperson Camilla Waltersson Grönvall skriver om hur vi kan stärka barncancervården. Läs hela artikeln här nedanför:

 

Fem steg som ska stärka svensk barncancervård

Vi känner alla någon som har drabbats av cancer. Det är ett dramatiskt besked som förändrar livet. Den som insjuknar i cancer ska känna sig trygg med att få rätt vård så snabbt som möjligt. Men trots stora insatser från alla som arbetar inom vården ser det inte ut så i dag. Också cancersjuka drabbas av de köer som mer än fördubblats under Socialdemokraternas tid vid makten. 

Socialdemokraterna lovade inför valet 2014 att alla cancersjuka skulle få vård inom fyra veckor. Först bröt Stefan Löfven det löftet, sedan övergav han det helt. I dag får endast häften av alla kvinnor med bröstcancer vård i tid, och fler än hälften av alla män som drabbats av prostatacancer får vänta mer än 50 dagar. 

Det här är ett tydligt tecken på att den svenska modellen inte längre fungerar som den ska. Det krävs en annan politik än den som har misslyckats under de senaste fem åren.

Allra först behöver Sverige återinföra en uppdaterad och utökad version av den kömiljard som infördes under den borgerliga regeringen. Men vi måste också uppdatera den nationella cancerstrategin – som sedan 2009 spelat en avgörande roll för att stärka den svenska cancervården.

För att ta tillvara på banbrytande forskning och utveckling som skett inom cancerområdet måste strategin förnyas. En uppdaterad cancerstrategi behöver inkorporera allt från diagnostik med hjälp av artificiell intelligens och biomarkörer, till ökade möjligheter till mer individuell cancerbehandling.

Det här borde vara självklart, och med M:s och KD:s budget röstade också riksdagen i december för att ta fram och genomföra en ny nationell cancerstrategi. Men redan då försökte S och MP stoppa beslutet och nu har de i sin ändringsbudget – tillsammans med stödpartierna – kört över beslutet och dragit in pengarna. 

Cancerstrategin behövs – och den behöver ta ett nytt grepp om barncancervården. Nästan varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer. Det inger hopp att många överlever men vården måste fortsatt utvecklas och finnas där från första kontakten till den viktiga eftervården. En av vår tids viktigaste uppgifter är att utrota barncancern.

Moderaterna kommer inte att acceptera sänkta ambitioner i cancervården. Vi kommer att avsätta 500 miljoner kronor per år för att ta fram och genomföra en ny cancerstrategi. 

 

I dag presenterar vi fem steg med särskilt fokus på barncancervården som måste in i en ny nationell cancerstrategi.

1. En nationell vårdgaranti för cancervården 

Det behövs specifika resurser för att korta väntetiderna inom cancervården kopplat till de standardiserade vårdförloppen. 

2. Stärk barncancervården 

Behandling av cancer hos vuxna och hos barn skiljer sig till viss del åt. Därför vill vi särskilt prioritera barncancerforskning i nästa forskningsproposition. Bland annat hur vi kan minska sena komplikationer för barn som genomgått cancerbehandling. 

3. Fler sjuksköterskor och barnonkologer 

Barncancervård är beroende av att Sverige på kort sikt löser den akuta bristen på sjuksköterskor, och på längre sikt utbildar fler barnonkologer. Vi vill därför införa en ny specialistutbildning inom barncancervård. Vi behöver också sträva efter en nationell samordning av kompetens- och personalförsörjningen till barncancervården. 

4. Vården måste finnas hela vägen 

Säkerställ att barn med cancer och deras anhöriga erbjuds en rehabiliteringsplan och psykosocialt stöd. Vården måste finnas där hela vägen. 

5. Barn och unga vuxna får inte falla mellan stolarna 

Moderaterna vill se över förutsättningarna för att patienter i barncancervården som fyller 18 år inte hamnar i kläm vid övergången till den reguljära vuxenvården. Det kan handla om problem vid journalöverföring, bristande kunskaper eller till och med att patienter avslutar sin behandling för att de inte längre orkar. 

 

S och MP prioriterar inte de svåraste och viktigaste frågorna. En politik som under snart fem år skapat växande köer i cancervården kommer fortsätta att misslyckas. Moderaterna kommer ta ansvar för att en bättre politik utvecklas och läggs fram för beslut. 

Anförande ang regionens årsredovisning år 2018

Av , , 2 kommentarer 2

Årsredovisning för år 2018

Ordförande

Ledamöter

Åhörare

 

Ledamöter i regionfullmäktige: Om det är något som ni ska ta med er från den här årsredovisningen är det att vi inte längre har utmaningar. Vi har problem. Det är tre mycket stora problem med ekonomin, vårdköerna och möjligheten att kunna rekrytera den personal som behövs.

För att kunna lösa vårdköer och rekrytering av personal krävs att det är ordning och reda på ekonomin. Något det inte är när organisationen gör 500 miljoner kronor i underskott. Regionen räddas av handel på börsen och nya avskrivnings rutiner, de finansiella intäkterna uppgår till svindlande 544 miljoner kronor. Finansiella intäkter som ska användas till pensioner och investeringar absolut inte till verksamhetskostnader som skenar. Nu lånar regionen pengar för att klara av att finansiera alla de nödvändiga byggkranar som står runtom på länet sjukhus och vi har en stor skuld till pensionssystemet.

Faktum är att om verksamheten hade gjort ett nollresultat så hade vi inte behövt låna pengar. Nu beräknas vi ha ett lånebehov på samlat 1,7 miljarder. Det är det underskott som motsvarar perioden år 2011 till 2018. Sammantaget mellan år 2006 till 2018 är underskottet 5606 kr per innevånare. Det betyder att regionen under en längre tidsperiod inte klarar av överskottsmålet på 1-2 procent.

 

Herr ordförande

 

Precis som i en hushållsekonomi så går det inte att använda värdeökning på sin eventuella aktieportfölj, som är tänkt för den framtida pensioneringen, till att klara av att handla mat för. Särskilt med insikten om att portföljens värde är alldeles för litet för att klara av den framtida pensioneringen. I ett nationellt perspektiv har regionen den högsta pensionsskulden per innevånare. Rekommendationen till regionen, från våra egna experter, är att tillföra pensionportföljen 2000 miljoner kronor på bara några år. En ekvation som är svårt att få ihop när vi göra stora underskott i verksamheten.

 

Det är lätt att tänka som medborgare att en skattehöjning är den enkla lösningen. Redan idag har länets kommuner rikets högsta skattesatser. När det gäller regionens skatteuttag i förhållande till det som ska utföras har Västerbotten den näst högsta skatten i landet. Något som vi också glömmer bort är att sjukvårdens andel av BNP har ökat med 47% de senaste 17 åren. År 2000 användes 7,4 % av BNP till sjukvård och numera 10,9 %. Så även om ökade statsbidrag eller annan omfördelning sker så finns det begränsningar i hur mycket av våra samlade resurser vi nyttjar till vården oavsett vilken skattebas som vi använder.

Det gör att utrymmet att höja regionens skatteuttag är marginellt. Ska regionen fortsatt vara konkurrenskraftig och locka nya medborgare, företag och etableringar vilket är absolut nödvändigt, kan inte det samlade skattetrycket vara avsevärt högre här än i övriga regioner. Ett allt för högt skattetryck hotar arbetstillfällen och det är bara genom fler arbetade timmar som vi kan klara av att finansiera välfärden.

 

Om detta måste vi våga börja prata om.

 

Herr ordförande

För att kunna lösa vårdköer och rekrytering av personal krävs att det är ordning och reda på ekonomin. Från Alliansen i Region Västerbotten är vi bekymrade över den avsaknad av krisinsikt som finns hos de styrande partierna i S, V och MP. Vi ser de ekonomiska utmaningar som finns på kort och lång sikt. Utmaningar som tyvärr bara förvärrats under den senaste mandatperioden.

 

Bifall till upprättat förslag till årsredovisning samt alliansens särskilda yttrande

Inga effekter alls av försöket med sex timmars arbetsdag

Av , , Bli först att kommentera 8

Pressmeddelande 190417: Inga effekter alls av försöket med sex timmars arbetsdag

 

Nu är försöket med att införa sex timmars arbetsdag med betalt för heltid avslutat. Resultatet var i linje med tidigare experiment på samma tema, ökade kostnader till ingen nytta. Försöket har kostat skattebetalarna 3,3 miljoner kronor. Slutsatserna från rapporten lyder:

 

” Gällande produktivitet och kvalitet har ingen förändring påvisats. Det har inte kunnat konstateras något samband mellan 6-timmars arbetsdag och sänkt sjukfrånvaro.

Resultatet visar endast en marginell påverkan på upplevelsen av fysisk och psykosocial

arbetsmiljö.” … ” Gällande rekrytering och möjlighet för seniora medarbetare att kvarstå i arbete har ingen effekt kunnat mätas.”

 

Från Alliansen är vi inte förvånade över slutsatserna. Redan när frågan väcktes år 2015 motsatte vi oss försöket och ansåg att pengarna hade gjort större nytta med andra arbetsmiljöhöjande åtgärder.

 

Att införa experimentet i hela regionens verksamhet skulle kosta över 1,1 miljarder. Det är betydligt mer än vad det idag kostar att bedriva all barn- och ungdomsvård, röntgen, cancervård, hjärtsjukvård, all provtagningsverksamhet samt neurosjukvård under ett år.

 

Allians för Västerbotten

 

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Carin Hasslow (L)

Gruppledare

 

Hans-Inge Smetana (KD)

 

Gruppledare

Den ekonomiska krisen i sjukvården i länet har aldrig tidigare varit så allvarlig som nu.

Av , , Bli först att kommentera 3

Alliansens kommentar till årsredovisningen för Region Västerbotten år 2018:

 

Regionstyrelsen 190402


Årsredovisning 2018

 

Årsredovisningen speglar hur landstingets verksamhet och ekonomi har utvecklats under 2018 i förhållande till fastställd budget och landstingsplan.

 

Allians för Västerbotten vill även detta år framhålla den insats som personalen gjorde under 2018. Personalens insatser under året är mycket goda utifrån de förutsättningar som funnits vilket leder fram till de medicinska resultat som vi som länsbor kan vara mycket stolta över. Just personalens insatser är ett direkt resultat av att Norrlands universitetssjukhus åter igen fick en bra placering på branschtidning Dagens medicin ranking.

 

Den ekonomiska krisen i sjukvården i länet har aldrig tidigare varit så allvarlig som nu. Sjukvården kommer att för år 2018 gå med 500 miljoner kronor i underskott! Regionen räddas av handel på börsen och nya avskrivnings rutiner, de finansiella intäkterna uppgår till svindlande 544 miljoner kronor.

 

Finansiella intäkter ska användas till pensioner och investeringar absolut inte till verksamhetskostnader som skenar. Nu lånar regionen pengar för att klara av att finansiera alla de nödvändiga byggkranar som står runtom på länet sjukhus och vi har en stor skuld till pensionssystemet.

 

Den här situationen är inte heller ny. Från 2011 fram till 2018 är det samlade underskottet i sjukvården 1629 miljoner kronor. Precis som i en hushållsekonomi så går det inte att använda värdeökning på aktieportföljen som är tänkt för den framtida pensioneringen till att klara av att handla och sedan inte klara ekonomin när man inte längre förvärvsarbetar. Långsiktigt är det absolut inte hållbart.

 

För att klara av de framtida pensionsutbetalningarna behöver regionen öka avsättningen till pensionsförvaltningen med 2 miljarder kronor de kommande åren. Ur ett nationellt perspektiv har regionen den högsta pensionsskulden per innevånare. Investeringsbehoven är stora, på grund av eftersatt underhåll och behov av moderna och funktionella lokaler för vården. Nödvändiga investeringar för att utveckla vården och klara kompetensförsörjningen långsiktigt.

 

Det är lätt att tänka som medborgare att en skattehöjning är den enkla lösningen. Redan idag har länets kommuner rikets högsta skattesatser. Det gör att utrymmet att höja regionens skatteuttag är marginellt. Ska regionen fortsatt vara konkurrenskraftig och locka nya medborgare, företag och etableringar vilket är absolut nödvändigt, kan inte det samlade skattetrycket vara avsevärt högre här än i övriga regioner. Ett allt för högt skattetryck hotar arbetstillfällen och det är bara genom fler arbetade timmar som vi kan klara av att finansiera välfärden.

 

Utvecklingen måste vändas. Från Alliansen i Region Västerbotten är vi bekymrade över den avsaknad av krisinsikt som finns hos de styrande partierna i S, V och MP. Vi ser de ekonomiska utmaningar som finns på kort och lång sikt. Utmaningar som tyvärr bara förvärrats under den senaste mandatperioden.

 

Inte nog med att ekonomin har skenat de senaste åren vårdköerna har också blivit längre. Västerbotten är fortsatt bland de regioner som ligger allra sämst till när det gäller tillgänglighet. Senast var det Cancerfonden som slog larm om långa väntetider för att få cancervård i Norra Sverige. Innan dess har inspektionen för vård och omsorg (IVO) i en nyligen uppföljande granskning av vården i länet konstaterat allvarliga brister när det kommer till väntan på vård. Vår enda tröst är att när patienterna väl får vård är den världsledande.

 

Det krävs kraftfulla åtgärder för att vända denna utveckling. Vi har lagt förslag om att förbättra vårdkedjorna så att patienter slipper skickas runt i systemet till höga kostnader och stort lidande för den enskilde. Vi vill också stärka primärvården och införa en fast läkarkontakt. En stärkt primärvård bidrar till bättre vård till en lägre kostnad och minskar onödiga och dyra sjukhusvistelser.

 

Vi har även föreslagit en ny ekonomisk styrmodell där fler av besluten ska fattas av de närmsta cheferna, mer självstyre för sjukhusen, fler vårdval, såväl som satsningar på primärvården som på sjukhusen samt på våra medarbetares arbetsmiljö.  Vården ska organiseras runt patientens unika behov med vårdkedjor som håller ihop för att undvika dyra lösningar till en sämre kvalité för patienten. Dessutom krävs ett ständigt arbete med att minska vårdskador samt minimera kvalitetsbrister.

 

Allt detta är utmaningar kräver åtgärder omgående. Då krävs politisk förändringskraft och en vilja att utveckla och förbättra sjukvården. Ett grundproblem är att maktinnehavet med 40 år av rött styre har lett till en avsaknad av idéer och brist på vilja och förmåga att pröva nya lösningar.  Det krävs ett nytt ledarskap med nytänk och ny kraft i Region Västerbotten!

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition                                                                                             

 

Ewa-May Karlsson (C)
Gruppledare

 

Carin Hasslow (L)

Gruppledare

                                                                                      

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

 

 

Allians för Västerbotten