Anförande ang regionens årsredovisning år 2018

Årsredovisning för år 2018

Ordförande

Ledamöter

Åhörare

Ledamöter i regionfullmäktige: Om det är något som ni ska ta med er från den här årsredovisningen är det att vi inte längre har utmaningar. Vi har problem. Det är tre mycket stora problem med ekonomin, vårdköerna och möjligheten att kunna rekrytera den personal som behövs.

För att kunna lösa vårdköer och rekrytering av personal krävs att det är ordning och reda på ekonomin. Något det inte är när organisationen gör 500 miljoner kronor i underskott. Regionen räddas av handel på börsen och nya avskrivnings rutiner, de finansiella intäkterna uppgår till svindlande 544 miljoner kronor. Finansiella intäkter som ska användas till pensioner och investeringar absolut inte till verksamhetskostnader som skenar. Nu lånar regionen pengar för att klara av att finansiera alla de nödvändiga byggkranar som står runtom på länet sjukhus och vi har en stor skuld till pensionssystemet.

Faktum är att om verksamheten hade gjort ett nollresultat så hade vi inte behövt låna pengar. Nu beräknas vi ha ett lånebehov på samlat 1,7 miljarder. Det är det underskott som motsvarar perioden år 2011 till 2018. Sammantaget mellan år 2006 till 2018 är underskottet 5606 kr per innevånare. Det betyder att regionen under en längre tidsperiod inte klarar av överskottsmålet på 1-2 procent.

Herr ordförande

Precis som i en hushållsekonomi så går det inte att använda värdeökning på sin eventuella aktieportfölj, som är tänkt för den framtida pensioneringen, till att klara av att handla mat för. Särskilt med insikten om att portföljens värde är alldeles för litet för att klara av den framtida pensioneringen. I ett nationellt perspektiv har regionen den högsta pensionsskulden per innevånare. Rekommendationen till regionen, från våra egna experter, är att tillföra pensionportföljen 2000 miljoner kronor på bara några år. En ekvation som är svårt att få ihop när vi göra stora underskott i verksamheten.

Det är lätt att tänka som medborgare att en skattehöjning är den enkla lösningen. Redan idag har länets kommuner rikets högsta skattesatser. När det gäller regionens skatteuttag i förhållande till det som ska utföras har Västerbotten den näst högsta skatten i landet. Något som vi också glömmer bort är att sjukvårdens andel av BNP har ökat med 47% de senaste 17 åren. År 2000 användes 7,4 % av BNP till sjukvård och numera 10,9 %. Så även om ökade statsbidrag eller annan omfördelning sker så finns det begränsningar i hur mycket av våra samlade resurser vi nyttjar till vården oavsett vilken skattebas som vi använder.

Det gör att utrymmet att höja regionens skatteuttag är marginellt. Ska regionen fortsatt vara konkurrenskraftig och locka nya medborgare, företag och etableringar vilket är absolut nödvändigt, kan inte det samlade skattetrycket vara avsevärt högre här än i övriga regioner. Ett allt för högt skattetryck hotar arbetstillfällen och det är bara genom fler arbetade timmar som vi kan klara av att finansiera välfärden.

Om detta måste vi våga börja prata om.

Herr ordförande

För att kunna lösa vårdköer och rekrytering av personal krävs att det är ordning och reda på ekonomin. Från Alliansen i Region Västerbotten är vi bekymrade över den avsaknad av krisinsikt som finns hos de styrande partierna i S, V och MP. Vi ser de ekonomiska utmaningar som finns på kort och lång sikt. Utmaningar som tyvärr bara förvärrats under den senaste mandatperioden.

Bifall till upprättat förslag till årsredovisning samt alliansens särskilda yttrande