Nicklas Sandström (M)
Visar inlägg med etikett landstinget
Visa träffar från alla bloggar

Köerna till sjukvården i länet måste bort!

 
Under 2012 var det en fjärdedel av länsborna som behövde komma i kontakt med vården men fick vänta längre än två månader. Nästan varannan som behövde få en åtgärd/operation fick vänta längre än två månader. Av åtta indikationer om god sjukvård som mäter tillängligheten till sjukvården som används i årsredovisningen försämrades sju av dem och den åttonde förblev oförändrad.(Se bild. Röd färg har det skett en försämring och gul oförändrad samt grön färg förbättring)
 
Landstinget i Västerbotten är bland det sämsta i hela landet när det gäller tillgång till sjukvård. Till exempel klarade landstinget av att uppfylla kömiljardens krav för åtgärd/operation endast en enda månad under hela 2012. Totalt tappade landstinget 15 miljoner mot det som var budgeterat från kömiljarden.
 
Den onödiga väntan och bristen på tillgänglighet är något som i första hand drabbar den enskilde. I andra landsting ser det betydligt bättre ut.
 
För mig som företrädare för Moderaterna är det inte rimligt att västerbottningarna ska behöva vänta längre än andra för att få tillgång till god hälso- och sjukvård. Från Moderaterna och Alliansen har vi en annan politik med förslag på hur sjukvården kan bli mer tillgänglig.
 

Fortsatt minus för sjukvården

I går rapporterades årsredovisningen och månadsrapporten för februari för landstingsstyrelsen. Trots alla åtgärder inom ramen för Projekt balans är ekonomin fortfarande inte i balans. Förra året redovisade sjukvårdsverksamheten ett underskott på 89 miljoner och efter två månader i år skenar ekonomin med ett underskott på 24 miljoner. Den bedömda ”ryggsäcken” (det verksamheterna måste åtgärda) för år 2013 ligger vid ingången av året på 75 miljoner. Det saknas inte utmaningar för landstinget kommande år.
 
Till årsredovisningen hade Moderaterna och Alliansen detta särskilda yttrande för att just beskriva hur vi såg på det år som varit.

Ärende 23 Årsredovisning 2012
 
Årsredovisningen speglar hur landstingets verksamhet och ekonomi har utvecklats under 2012 i förhållande till fastställd budget. Allians för Västerbotten hade ett eget budgetförslag och ett eget förslag på kostnadsreduceringar och satsningar som vi är övertygade hade gett landstinget bättre ekonomiska förutsättningar för 2012.
 
Allians för Västerbotten var och är övertygad om att resurser kan överföras från administration och annan verksamhet i landstinget till den direkta sjukvården. Trots fortsatta satsningar från regeringen på den psykiatriska vården har inte Västerbottens läns landsting lyckats erbjuda en psykiatrisk vård med god kvalitet och tillgänglighet. Situationen inom barn- och ungdomspsykiatrin är särskilt bekymmersam. Dessutom är den bristande utvecklingen av äldresjukvården oroande, särskilt med tanke på de alltfler multisjuka äldre och minskande resurser för äldresjukvård. Likaså ökningen av väntetiderna för vård- och behandling.
 
Enligt årsredovisningen fortsätter landstinget verksamheter att gå med underskott. Hälso- och sjukvårdsnämnden gjorde ett underskott på 19 miljoner samt landstingsstyrelsen med 9,5 miljoner. Det mest anmärkningsvärda och i allra högsta grad oroande är att underskottet i den sjukvårdande verksamheten går med 89 miljoner i underskott.
 
Även med det justerade resultatet uppnås inte heller målsättningen om god ekonomisk hushållning. Totalt saknas det runt 30 miljoner för att klara av målsättningen. Mellan perioden konjunkturcykeln 2005-2012 klarade landstinget endast av att uppnå i genomsnitt 0,4 procent av god ekonomisk hushållning av en uppsatt målsättning på 2 procent.  Detta ser Alliansen mycket allvarligt på.
 
Kostnader för köp av personaltjänster, främst så kallade stafettläkare har ökat vilket är alarmerande.
 
Den totala sjukfrånvarotiden samt långtidssjukskrivningarna över 60 dagar ökade under 2012. Att personalen i högre utsträckning är sjuka är alarmerande. Landstinget är bland de sämsta i landet i uppfyllande av kömiljarden. Endast en enda månad lyckade målsättningen uppnås för att erhålla ersättning i kategorin ”åtgärd”. Totalt tappade landstinget 15 miljoner mot budget i ej erhållna intäkter från kömiljarden.
 
Dagens medicins (11/13) kartläggning över samverkan mellan kommun och landsting över kostnader för kvarliggande patienter på sjukhusen visar på att Västerbotten placerar sig sämst i landet. Ett ansvar som faller tungt på Socialdemokraterna som styr de absolut flesta kommunerna samt landstinget i länet.
 
Situationen har förvärrats de senaste åren. Mellan åren 2011 till 2012 ökade antalet vårddygn så pass mycket att kommunerna måste betala en straffavgift till landstinget med en ökning som ligger nästan på 30 procent. År 2012 var det totalt 7290 vårddygn som kommunerna måste betala landstinget för kvarliggande patienter. För den enskilde, oftast äldre blir det ett onödigt lidande att behöva stanna kvar på ett sjukhus istället för att få omvårdnad på ett särskilt boende.
 
Årsredovisningen visar att för att vi ska få en trygg och skattefinansierad vård, behövs en politik med mer pengar till sjukvården. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården befinner sig i krävs en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet och där alla får den vård de behöver och har rätt till.
 
Den färdriktning som Alliansen står för hade lett till en positivare utveckling för såväl befolkningen i Västerbotten som för landstingets personal samt för att få en ekonomi i balans.

(S) oförmögna att vilja lyssna

 

Denna replik är publicerad på debattplats i dagens Folkbladet.
 

(S) oförmögna att vilja lyssna
 
Den högst ansvariga för länets sjukvård Socialdemokraten Peter Olofsson skriver (14/3) en replik på min artikel om att införa visselblåsarsystem i landstinget. Vi verkar vara överens om vikten av en stark offentlighetsprincip med värnandet av meddelarfrihet och ett starkt meddelarskydd. Likaså den svenska modellen med bland annat fackföreningar och skyddsombud som ska ha en stark ställning på arbetsplatserna.
 
Förslaget handlar om hur detta konkret kan stärkas. Om Olofsson hade bemödat sig att lyssna och vilja konkretisera ett sådant förslag hade det funnits bra lösningar på de frågetecken han tar upp. I förslaget föreslås att en extern granskning skulle kunna ske antingen internt i organisationen eller av ett upphandlat privat företag. Ett sådant företag skulle kunna vara en revisionsbyrå med auktoriserade revisorer.  Jag har svårt att förstå Socialdemokraternas i landstinget rädsla för en sådan lösning.
 
I det budgetförslag som Moderaterna står bakom tillsammans med Alliansen finns det inga som helst förslag på att det ska ske några utförsäljningar av sjukvård. Om Olofsson har ytterligare frågor kring detta kan ha antingen läsa på eller fråga angående förslagen. I de upphandlingar som landstinget gör skrivs det in krav på meddelarfrihet hos anställda vilket är mycket bra.
 
Jag kan konstatera att efter ett stort antal verksamhetsbesök i sjukvården som jag gjort finns alldeles för få medarbetare i sjukvården som inte känner sig trygga nog för att lyfta upp problem. Alla är vinnare om en organisation upplevs som öppen och transparant där problem kan diskuteras öppet utan att det ska tystas ner. En modell där medarbetare i högre utsträckning kan slå larm om missförhållanden är enligt mig något som leder till en bättre organisation som ständigt utvecklas genom att lösa de problem som finns och uppstår.
 
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
 
 
 
 
 
 
 

 

Ett visselblåsarsystem till landstinget

I dag har jag följande debattartikel publicerad i Folkbladet:

Ett visselblåsarsystem till landstinget
 
Idag är det alldeles för få medarbetare inom sjukvården som inte lyfter upp missförhållanden som finns på arbetsplatsen. En lösning på detta skulle kunna vara ett införande av ett visselblåsarsystem i landstinget. Visselblåsare eller ”whisteleblowers” handlar om att en anställd ska anonymt kunna larma om eventuella missförhållanden. Det kan vara problem som till exempel mobbing, sexuella trakasserier, en orimlig arbetsmiljö, kränkande särbehandling med mera.
 
Rent praktiskt skulle detta kunna ske genom ett webbformulär som fylls i om de problem som finns. Formuläret skickas sedan vidare till en annan del av landstingets organisation eller ett externt företag som undersöker och gör en utredning. Tyvärr är det inte alltid så att medarbetarna kan vända sig till sin närmaste chef för på grund av rädsla för negativa följder.  Syftet med ett visselblåsarsystem är att det ska hjälpa och underlätta för verksamheterna att upptäcka missförhållanden på arbetsplatser för att kunna komma tillrätta med dem.
 
Denna modell ska inte ersätta ärenden som innehåller uppgifter som redan idag anmäls enligt lex Sarah eller lex Maria lagen utan vara ett komplement till dessa för att få fram missförhållandena på arbetsplatserna. Alla är vinnare om en organisation upplevs som öppen och transparant där problem kan diskuteras öppet utan att det ska tystas ner.
 
För Västerbottens läns landsting skulle ett visselblåsarsystem innebära ökad trygghet för medarbetarna och kunna bidra till att utveckla landstinget till att sändigt utveckla sig till det bättre genom att lösa de problem som finns.
 
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

Dialog med fackförbunden

I går deltog jag på en heldagsträff mellan den politiska ledningen, tjänstemän med ansvar för avtalsfrågor och de olika fackliga organisationerna inom landstinget. Träffen var en kick off för de avtalsförhandlingar som sedan ska ske mellan tjänstemän och de fackliga organisationerna. Träffen gav möjlighet för oss i den politiska ledningen att lyssna och ta intryck av processen och de övergripande krav och synpunkter som de olika organisationerna hade. Detta utan att detta öppnade upp för några löneförhandlingar mellan fackförbunden och den politiska ledningen.
 
Om man ska försöka sig på en sammanfattning så är det mycket som fungerar bra men mycket som kan bli bättre. Framförallt handlar det om hur arbetsmiljön på de olika klinikerna ska bli bättre men även frågor kring arbetstider och hur chef/medarbetarsamtalet ska bli bättre med en efterföljande resultat(löne)dialog. Det var mycket intressant att ta del av de olika synpunkterna som fördes fram och tror på att den här modellen kan utvecklas vidare. 

Kömiljarden kortar vårdköerna

I dagarna blev det klart vilka landsting som får ta del av kömiljarden och hur mycket pengar det blir för de olika kriterierna.
 
Kriterierna för att få del av kömiljarden slås fast i en årlig överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. För att få del av pengarna måste landstingen kunna visa att minst 70 procent av patienterna har fått vård inom de tidsramar som har angivits i överenskommelsen. För 2012 gäller att landstingen ska ha klarat att erbjuda patienterna besök i den specialiserade vården inom 60 dagar och behandling inom 60 dagar. Om landstingen klarar att ge vård i rätt tid till mer än 80 procent av patienterna får de ta del av ytterligare medel.
 
Under det gångna året klarade 20 av 21 landsting att uppfylla något av kriterierna. Det finns dock variationer mellan landstingen, såväl generellt som mellan specialiteterna.
 
För Västerbottens läns landstings del är resultatet allt annat än bra. Västerbotten hamnar bland de sämsta landstingen och i synnerhet då det gäller operation/åtgärd. Under 2012 klarar Västerbotten för den operation/åtgärd endast en enda månad. Det betyder i praktiken att länets medborgare måste vänta betydligt längre att få vård i jämförelse med andra. När det gäller för hela 2012 redovisar landstinget ett tapp på 15 miljoner mot budget för att inte ha klarat av att ta del av regeringens kömiljardspengar. Något som är allt annat än bra!
 
Jag tycker kömiljarden är en väldigt viktig stimulans för landstinget att flyttar fokus på tillgänglighet till vården. Det är inte rimligt att behöva vänta månader på att få vård.

Landstingets ekonomi försämras ytterligare

Trots alla förändringar inom ramen för projekt balans så förbättras inte ekonomin i landstinget. I senaste rapporten för oktober månad försämras ekonomin ytterligare mot tidigare prognoser. Det som är mest kritiskt är att den socialdemokratiska ledningen inte lyckas förändra sjukvårdens löpande kostnader vilket var det mest centrala i projekt balans. Nu pekar hela årets underskott för sjukvården på ett underskott på 121 miljoner. Det är en försämring mot delårsbokslutet som visade på ett underskott på 80 miljoner.

 
Från revisionen påtalades det innan sommaren att den politiska ledningen bör återkomma med ytterligare åtgärdspaket för att få rätsida på ekonomin vilket sossarna inte valde att lyssna på. Nu är den stora frågan hur S ska hantera att ekonomin fortsätter att försämras trots alla smärtsamma åtgärder inom projekt balans.

Nationell uppmärksamhet kring den stundande folkomröstningen

 

 
I senaste numret av Dagens samhälle som är en tidning som går ut till alla kommun- och landstingspolitiker samt många fler som följer samhällsdebatten. I det numret uppmärksammas det på en helsida det folkliga upproret som skett mot sossarna i länets försämringar i vården. I artikeln kommenterar jag att det folkliga upproret är stort mot de försämringar som nu sker och därför inte så konstigt att Doroteaupproret har lyckats få ihop de namn som nu krävs för att få tillstånd en folkomröstning. Är bra att den här frågan även uppmärksammas nationellt vilket gör att debatten blir bredare kring hur basal sjukvård ska vara utformad i hela landet även i de delar som är glest befolkat.

 

Moderaterna vill ha allmän vaccinering för rotavirus

Moderaternernas fullmäktigegrupp lämnade idag in en motion till landstingsfullmäktige om att de vill införa en allmän vaccination för rotavirus. Rotavirus är den vanligaste orsaken till allvarlig magsjuka hos små barn, såväl i Sverige som globalt. Magsjuka, där en stor del är orsakade av rotavirus, är en av de vanligaste sökorsakerna inom barnakutsjukvården. Av barn yngre än 5 år som behöver slutenvård p.g.a. magsjuka står rotavirusinfektion för 50-70% av fallen.
 
Moderaternas oppositionslandstingsråd Nicklas Sandström säger i en kommentar att en vaccination skulle minska behovet av sjukhusvård samt ge en ökad samhällsvinst med färre sjuka barn och föräldrar.
 
 
För mer information om rotavirus:
 
 
Hela motionen i sin helhet:
 
Inför vaccination för rotavirus
 
Rotavirus är den vanligaste orsaken till allvarlig magsjuka, s.k. gastroenterit (GE), hos små barn, såväl i Sverige som globalt. I Sverige är dödsfall ovanliga och mindre än fem barn har avlidit till följd av rotavirus under de senaste 10 åren.
 
Det finns många olika typer av rotavirus, men det är ett fåtal av dessa som står för huvuddelen av sjukdomsbördan.
 
Viruset är mycket smittsamt och i princip alla människor smittas tidigt i livet av denna infektion. Immuniteten efter genomgången infektion är ganska dålig och man kan därför drabbas av rotavirusinfektioner flera gånger under livet. Risken för svår sjukdom är dock störst första gången man drabbas, vilket ofta är under det första levnadsåret.
 
Magsjuka, där en stor del är orsakade av rotavirus, är en av de vanligaste sökorsakerna inom barnakutsjukvården. Av barn yngre än 5 år som behöver slutenvård p.g.a. magsjuka står rotavirusinfektion för 50-70% av fallen.
 
Sjukdomen påverkade också barnens familjer. Rotavirus utsöndrades hos minst en ytterligare familjemedlem i ca hälften av de undersökta hushållen. Familjemedlemmar eller andra vårdgivare till barnet var borta från sitt jobb i snitt fem dagar per barn, varav ca 4 dagar p.g.a. barnets infektion och 1 dag p.g.a. av vårdgivarens egen infektion.
 
Båda vaccinerna minskar risken för svår rotavirus-maginfluensa och behovet av sjukhusvård kan minska med hela 90%
 
Det viktigaste målet med vaccination är inte att utradera rotainfektioner från samhället utan att skydda mot måttlig till allvarlig rotainfektion och på så sätt minska behovet av sjukhusvård, komplikationer och dödsfall.
 
Kostnaden för vaccinet har uppskattats till ca 500 kr per dos.
 
 
 
Utifrån ovanstående yrkar vi:
 
Att Västerbottens läns landsting inför vaccination för rotavirus i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. 
 
 
 
 
 
 
Nicklas Sandström (M)            Liv Granbom (M)
Oppositionslandstingsråd                    Fullmäktigeledamot
 
Göran Hahlin          (M)                   Andreas Löwenhöök (M)
Fullmäktigeledamot               Fullmäktigeledamot
 
 
Annica Nilsson (M)               Anna-Karin Jonsson Berg (M)
Fullmäktigeledamot               Fullmäktigeledamot
 
 
Isac Öberg (M)                   Lena Riedl (M)
Fullmäktigeledamot               Fullmäktigeledamot
 
 
Kenneth Isacsson (M)             Agneta Nilsson (M)
Fullmäktigeledamot               Fullmäktigeledamot
 

Ja till nya regler för infertilitetsbehandlingar

I dag tog landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd beslut om att anta det gemensamma vårdprogram för infertilitetsbehandlingar som Norrlandstingens regionförbund har tagit fram. Vårdprogrammet ska träda i kraft den 1 januari 2013. Det betyder i klartext att landstinget i Västerbotten slutar från den 1 januari 2013 att diskriminera lesbiska par som vill genomgå en donatorinseminationsförsök. Lesbiska par kommer nu att kunna få på samma villkor som samkönade par tre stycken subventionerade försök. Det är som jag bloggat tidigare om ett seger för Moderaterna som tog initiativ i frågan sommaren 2011. Nu äntligen är frågan i land och landstingets diskriminerade regler försvinner.

Är det locket på för landstingsanställda att prata med media?

I går skickade jag iväg ett pressmeddelande om att jag lämnat in en interpellation där jag frågar Peter Olofsson (S) hur han ser på att landstingsanställda kan nyttja sin grundlagsskyddade rättighet att prata med media. Detta gör jag utifrån den rapportering media har haft om att anställda upplever att det är locket på numera att prata med media.
 
Själva debatten kommer att bli först i november då det är nästa landstingsfullmäktige.
 
Här nedan är pressmeddelandet och interpellationen:
 
Pressmeddelande 121008: Sandström (M): Är det locket på för landstingsanställda att prata med media?
 
 
Moderaternas Oppositionslandstingsråd Nicklas Sandström vill idag ha svar från den högst ansvariga för sjukvården i Västerbotten Socialdemokraten Peter Olofsson hur han ställer sig till att landstingsanställda kan få nyttja sin meddelarfrihet. Sandström skriver i sin interpellation om de uppgifter som förekommer om att anställda upplever hot om repressalier då de vill prata med media.
 
 
-                    Sandström säger i en kommentar meddelarfriheten är grundlagsskyddad och måste respekteras. Därför är det angeläget att få veta hur Olofsson (S) ser på situationen där landstingsanställda upplever hot då de vill nyttja sina rättigheter att få prata med media.
 
 
Hela interpellationen i sin helhet
 
 
Är det locket på för anställda att prata med media?
 
I lokal media rapporteras det om att många medarbetare i landstinget känner att de inte har möjlighet att nyttja sin grundlagsskyddade meddelarfrihet att få prata med media. Detta då de upplever att de möts av hot om repressalier och andra negativa konsekvenser. Känslan som beskrivs är att det är locket på. Där någon anställd pratat med media möts det upp av enskilda samtal med ansvarig chef. Arbetsgivaren har dessutom förbud att efterforska källan något som inte heller beskrivs i media som om det respekteras av landstinget.
 
 
Med hänsyn till ovanstående, ställer jag mina fråga till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S):
 
 
1.    Tycker du att anställda av landstinget i Västerbotten ska kunna få nytta sin grundlagsskyddande meddelarfrihet?
 
2.    Hur ser du på att anställda i landstinget upplever hot om repressalier då de vill nyttja sin meddelarfrihet?
 
 
 
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
 

Kraftig försämringar i ekonomin för sjukvården

Den hann inte gå många dagar efter det att delårsrapporten (jan-juli) som visade på ett underskott på 82 miljoner blivit inaktuell med en ännu sämre prognos. När även augusti månad är inräknad i årsprognosen är det beräknade underskottet för året 95 miljoner. Beskedet från Socialdemokraterna med Peter Olofsson i spetsen var att 82 miljoner var taket och sedan skulle det vända åt rätt håll. Nu blev det precis tvärt om. Något är helt uppenbart att även med den nya S-politiken så fortsätter underskottet och de åtgärder som vidtagits i form av Projekt balans inte verkar ge den effekt som sossarna hoppats på.
 
Från Moderaterna och Alliansen har vi haft andra förslag till kostnadsreduceringar i Projekt balans och en helt annan budget och landstingsplan. Helt enkelt en annan färdriktning för vart vi vill med landstinget där att komma till rätta med de ekonomiska underskottet är av högsta vikt.

Landstinget fortsätter att göra underskott även med ny S-politik

Den ytterst ansvariga socialdemokraten för sjukvården i länet, Peter Olofsson, försöker i en debattartikel (10/9) hävda att den ekonomiska utvecklingen går åt rätt håll. Ett försök som ter sig tämligen märkligt då prognosen för året är ett fortsatt underskott på minus 82 miljoner. Vilket i sig inte är unikt då landstinget haft problem med ekonomin de senaste 20 åren. Mer rättvist hade det varit att erkänna att underskotten fortsätter även med en ny ordförande för landstingsstyrelsen. Den stora skillnaden är att Socialdemokraternas generella besparingar har övergått till kortsiktiga besparingar som genomdrivs utan analys och konsekvensbeskrivningar.

Den stora skillnaden med den nuvarande S-ledning i landstinget är att inlandssjukvården får ta en stor smäll med borttagna vårdplatser vid sjukstugorna och indragen ambulans i Åsele. Primärvården får ett ännu större åtagande med 15 000 nya besök som ska klaras trots att var tredje distriktsläkartjänst är vakant. Länets sjukhus förlorar många vårdplatser, särskilt för det mest sjuka äldre. Allianspartierna i landstinget hade andra förslag som vi är övertygade hade gett bättre effekt. Fokus i Alliansens sparförslag var att värna den direkta vården och spara på det som inte är sjukvård.

Inte helt oväntat ger besparningarna inom projekt balans inte heller den effekt som Socialdemokraterna hade räknat med. Endast 38 procent av de tilltänkta besparningarna har förverkligats. En stor förklaring till det var att förslagen var dåligt förankrade i organisationen samt saknade konsekvensbeskrivningar och analys.

Uppföljningen av personalsituationen i landstinget visar att sjukfrånvaron ökar och att målet om högst 4 procents sjukfrånvaro inte kommer att uppnås. Alliansen vill lyfta fram de bekymmer som råder på IVA där aktuell personalsituation är extra allvarlig. Redan nu ligger intäkterna från kömiljarden 6 miljoner sämre än budget. Inte oväntat då tillgängligheten har försämrats ytterligare. Störst försämring har skett för dem som behöver få en åtgärd i form av en operation. Tillgängligheten inom Barn- och ungdomspsykiatrin är fortfarande sämst i landet.

Socialdemokraten Olofsson fortsätter i sin debattartikel att skylla ifrån sig och inte ta ansvar. Som vanligt är det regeringens fel att landstinget har underskott. Under åren 2006 till 2010 tillfördes kommunerna och landstingen 38 miljarder i nivåhöjning av statsbidragen. Under 2011 tillfördes ytterligare 5 miljarder. Ingen regering har sedan början av 90-talet generellt räknat upp statsbidragen som Olofsson efterlyser. Det är ett lokalt ansvar att organisera och finansiera hälso- och sjukvården genom landstingsskatten.

Socialdemokraterna med Peter Olofsson i spetsen fortsätter att blunda inför de problem som finns i landstinget och vad deras förslag till besparningar lett till. Landstinget behöver ett nytt ledarskap som kan möta framtidens utmaningar. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården står inför krävs en trygg och skattefinansierad vård som tar sin utgångspunkt i en ansvarsfull politik som är långsiktig och prioriterar sjukvård framför annan verksamhet. Det behövs en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård som väljer att ta ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Tillsammans söker vi i Alliansen mandatet att vid nästa val ta över styret för landstinget i Västerbotten.  


Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

Marianne Nordmark (FP)
Gruppledare

Olle Edblom (C)
Gruppledare

Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare

 

Uttalande angående landstingsdirektör Jonas Rastad lämnar landstinget

Uttalande angående landstingsdirektör Jonas Rastads lämnar landstinget i Västerbotten:

 

”Jonas Rastad har på ett förtjänstfullt sätt genomfört och verkställt vad den Socialdemokratiska majoriteten i landstinget velat genomföra. Att lyckas med det i en sådan stor och komplex organisation som är landstinget kräver en handlingskraftig ledare som har mod. Det har Rastad haft. Däremot kommer hans avgång vid fel tidpunkt. Landstinget är i ett kritiskt skede i det förändringsarbete som pågår där direktörens medverkan är central. Avslutningsvis kan jag inte annat än önska honom lycka till på det nya jobbet som regiondirektör i Skåne.”

 

Tillslut är även landstinget i Västerbotten på banan

Sedan 2002 har fackförbundet Vårdförbundet drivit frågan om att införa vårdchocaher som ett stöd till de patienter som behöver stöd utanför sjukvården för att undvika regelbundna inläggningar. Tanken är att specialutbildad vårdpersonal ska hjälpa till och lotsa och identifierade patienter som behöver särskilt mycket stöd eller vård. Det kan till exempel vara så att patienten ringer till denna vårdlots och frågar om något istället för att komma in genom akuten och bli inlagd. Det tas helt enkelt ett helhetsgrepp om patienten dels sjukdomen men även kontakt med kommunerna. Allt handlar om att undvika onödiga kontakter med sjukvården och icke nödvändiga inläggningar på sjukhuset.
 
Under förra året motionerade jag om att även landstinget i Västerbotten borde införa den här modellen.  Även sedan tidigare har det väckts förslag om att ta lärdom av den här modellen som funkat mycket bra.
 
När försöket prövades i Stockholm läns landsting kunde de se att på bara 6 veckor ökade den skattade livskvalitet med 30 procent. Andra erfarenheter från försöket i Stockholm var att kostnaderna för denna vårdgrupp sjönk med 57 procent. Kostnaderna för akutvård sjönk med 40 procent.
 
Nu 10 år senare kommer så landstinget i Västerbotten på banan och ska införa vårdsamordnare. Det är exakt samma sak som vårdcoacher. Självklart är det glädjande att den Socialdemokratiska majoriteten i landstinget valt att lyssna på andra som lyft fram det här exemplet som mycket bra.
 
För landstinget i Västerbotten handlar det om cirka 1 500 patienter per halvår som omfattas av de kriterier som ställs upp. Av dessa har 170 patienter erbjudits extra stöd av de hittills sex anställda vårdsamordnarna. En mycket bra början.
 
I de utvärderingar som måste ske om något år tror jag att det här kommer visa sig enormt positivt av såväl patienter som sjukvården.
 

Landstingets personalpolitik måste bli bättre

Personalen inom sjukvården är helt avgörande för att kunna erbjuda god och patientsäker vård. Bristen på läkare och sjuksköterskor är redan idag ett stort problem såväl på länets sjukhus men även inom primärvården. Länet har dessutom ett universitetssjukhus för hela Norrland som ska ansvara för den högspecialiserade vården för hela regionen. Detta ställer givetvis extra krav.

Den personalpolitik som den Socialdemokratiskt styrda majoriteten fört under en mycket långt har inte fokuserat på att ta tillvara på den kompetens som finns och inte heller lyssnat på kritik. Idag känner många medarbetare att de har ett för högt arbetstempo, stress, oro samt en löneutveckling som är minimal över tid samt att specialistutbildning lönar sig dåligt. De senaste månaderna har även sjukskrivningarna ökat vilket visar på att situationen blivit värre. Även om de flesta älskar sitt jobb och känner att man gör skillnad är känslan trots allt att inte orka med.

Att situationen ser ut som den gör idag är resultatet av en negativ utveckling som pågått under en längre tid. En utveckling som måste brytas. Personalen är den viktigaste resursen som sjukvården har för att kunna erbjuda en god och patientsäker vård. Frågan är om de styrande Socialdemokraterna ser allvaret i situationen.


(denna text publicerades som en insändare i lördagens Folkbladet)

Sjukvården i länet behöver bli mer rättvis och tillgänglig

 

 
 
I dag ska landstingsfullmäktige behandla budget för 2013 med landstingsplan. Från Alliansen har vi ett annat förslag där vi gör andra prioriteringar och andra satsningar. Huvuddragen i vårt budgetförslag finns presenterat här nedanför i vår gemensamma Alliansdebattartikel som är publicerad i dagens VK. Du kan även följa debatten genom att gå in på vll.se och klicka dig fram alternativt lyssna på Umeås närradio på 102,3.
 
 
Sjukvården i länet behöver bli mer rättvis och tillgänglig
 
Västerbotten har en väl fungerande hälso- och sjukvård. Sjukvården som finns i länet idag är till delar världsledande och de mediciniska resultaten är mycket goda. Som medborgare går det att känna sig trygg i att det finns tillgång till sjukvård i hela länet. Trots det är det mycket som går att göra för att sjukvården ska utvecklas och bli rättvisare och mer tillgänglig.
 
Vår omvärld upplever idag stora ekonomiska problem och dessa europeiska länder diskuterar därför hur stora åtstramningar och nedskärningar det ska bli i välfärden. Sverige är det enda land i Europa som dock kan fortsätta att göra välfärdsreformer. Alliansregeringen har skapat dessa goda förutsättningar genom en ansvarsfull ekonomisk politik och en utvecklad arbetslinje.
 
Denna ansvarsfulla ekonomiska politik gör att de samlade skatteintäkterna och statsbidragen för landstinget i Västerbotten är 51 miljoner kronor högre för 2013 än för 2012. Trots att förutsättningarna är bättre för år 2013 krävs fortsatta prioriteringar av vårdens samlade resurser. Det har främst sin förklaring i vårdens ständiga utveckling av nya behandlingsformer och läkemedel.
 
I årets budget väljer Alliansen i landstinget att göra besparningar, rationaliseringar och bortprioriteringar främst på administration, centrala anslag och Region Västerbotten.
 
Under hösten 2011 och våren 2012 genomfördes en tioprocentig minskning av vårdplatserna på länets tre sjukhus. Ett beslut som resulterat i en alltför hög arbetsbelastning för vårdpersonalen men även något som riskerar att leda till fler vårdskador. För att möta upp detta föreslår Alliansen 20 miljoner till fler vårdplatser.
 
Alliansen vill arbeta för att minska de vårdskador som sker i vården men även ett fokuserat arbete på bättre fungerade vårdkedjor. Västerbottens läns landsting har i tidigare mätningar haft fjärde högst andel av patienterna som drabbats av vårdskador och beräkningar visar på att detta kostar runt 225 miljoner i onödiga kostnader. Alliansen föreslår att arbete intensifieras ytterligare med en riktad satsning på 5 miljoner.
 
Förflyttningen av sjukhusvård till primärvård måste fortsätta. För att primärvården ska kunna möta upp dessa nya utmaningar föreslår Alliansen 50 miljoner kronor mer under kommande treårsperiod och 30 miljoner i ökade resurser för 2013. Vårdplatserna vid Dorotea sjukstuga och ambulansen i Åsele plockades bort är något som återställs med Allianens budgetförslag. Det är helt orimligt att en kommun blir helt utan ambulans och att de akutvårdsplatser som funnits i Dorotea plockas bort med en kraftigt minskad trygghet för befolkningen på orten.
 
Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare för redan anställda, för seniorer och för de som står inför ett yrkesval. Alliansen är övertygad om att många skulle orka jobba längre om landstinget har en god arbetsmiljö och en väl fungerande personalpolitik och dessutom skulle detta underlätta personalförsörjningen. Landstinget har idag en personalpolitik som inte uppmuntrar personal till att jobba kvar längre. Alliansen vill därför att landstingets personal ska uppmuntras att jobba kvar längre och möjliggöra för de som är över 65 att genom kortare arbetstid eller ökad ekonomisk ersättning fortsätta sitt arbete. Landstinget har idag lägre kostnader när det gäller arbetsgivaravgifter för personal som är äldre än 65 år.
 
Det råder i dagsläget stor brist på vidareutbildade specialistsjuksköterskor samt AT/ST-block som möjliggör för läkarstudenter att få sin specialistlegitimation. För att möta upp dessa behov föreslår Alliansen 35 miljoner i resurstillskott. NUS:s profilområden får kommande treårsperiod ett resurstillskott på 20 miljoner. För att finansiera den utökade tågtrafiken i länet tillförs 18 miljoner.
 
Många landsting däribland Stockholm, Halland och Skåne har valt att införa vårdval också inom specialistsjukvård. Vårdval ger patienter större valfrihet och bidrar till ökad kvalité och jämlik vård. Alliansen föreslår att införa vårdval inom Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) samt inom idrotts- och motionsskador.
 
Alliansen tar genom sitt budgetförslag ansvar för en trygg och säker vård med mycket hög kvalité i hela Västerbotten. Mycket är bra men mycket kan också bli mycket bättre med ett nytt ledarskap. Det behövs en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård som väljer att ta ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Tillsammans söker vi i alliansen det mandatet.
 
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
 
Marianne Normark (FP)
Gruppledare
 
Olle Edblom (C)
Gruppledare
 
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare
 

 

Bristen på specialistsjuksköterskor

Personalförsörjningen är den största strategiska frågan för Västerbottens läns landsting för att säkra vård för västerbottningen och norra regionens invånare. Den höga medelåldern hos många av landstingets medarbetare i kombination med en allt äldre befolkning kommer att öka trycket på sjukvården.


Bristen på specialistsjuksköterskor är redan ett stort problem i många verksamheter. Landstinget har dessutom ett universitetssjukhus som ska svara för den högspecialiserade vården i hela norra regionen. Detta ställer givetvis krav på personal med hög kompetens. Personalens kunskap är patienternas vårdkvalité. Det handlar givetvis inte bara om rekrytering utan även om att behålla den kompetenta personalen genom att vara en god arbetsgivare.


Landstingets medarbetare är den viktigaste resursen vi har. Landstinget måste se till att tillvarata på deras kompetens och ständigt erbjuda möjligheter för vidareutbildning, På senare år har antalet specialistsjuksköterskor minskat, något som är väldigt oroande. I Västerbottens läns landsting är det knappt 50 procent som har en specialistutbildning. Att det råder så stor brist på sjuksköterskor hotar såväl verksamheter och patientsäkerheten. Patienter har rätt att känna sig trygga och omhändertagna. En specialistkompetens medför bättre vårdutnyttjande, välbefinnande, symptomminskning och högre överlevnad. Från Moderaterna och Alliansen satsas på att prioritera specialistutbildningen för sjuksköterskor.

 

Vänsterpartiet tar inte ansvar för sjukvården

 

 
 
Idag presenterade Vänsterpartiet sitt budgetförslag för kommande år för Västerbottens läns landsting. Deras budskap till länsborna är att de ska betala 250 miljoner mer i skatt till sjukvården genom en skattehöjning av landstingsskatten med 50 öre. Det är en politik för att kissa i byxan, det blir varmt och skönt ett tag men inte lika trevligt efter en stund. Landstinget har de senaste 20 åren försökt löst de ekonomiska problem med kortsiktiga skattehöjningar som gjort att man klarat ekonomin det första året men därefter gjort stora underskott. Sedan försöker vänstern skylla över ansvaret för dagens situation med neddragningar, borttagande av ambulanser och vårdplatser på regeringen, det de glömmer är att de suttit med och styrt med socialdemokraterna de senaste 10 åren.
 
Som politiker måste vi ta ansvar för att använda de pengar som tas in för vården på bästa möjliga sätt. Där finns det fortfarande mycket kvar att göra. I jämförelse med landstingen Uppsala och Östergötland använder Västerbotten 500 miljoner mer till sjukvården än dem. För att det ska fungera bättre krävs det att landstinget blir bättre på styrning och ledning, bättre fungerande vårdkedjor och effektivare och bättre ekonomistyrning. Som politiker måste vi våga ta det ansvaret för våra gemensamma skattekronor och inte skylla ifrån oss på andra.
 
På torsdag kommer Alliansen att presentera sitt budgetförslag. Så återkommer då med mer av våra förslag.  

 

Möjlighet att jobba heltid

I dag är det cirka 40 deltidsarbetande i landstinget som har ansökt om att utöka sin sysselsättningsgrad. Av dessa kan drygt hälften bara tänka sig att utöka sysselsättningsgraden inom den egna enheten. 75 procent av de som anmält intresse finns i Skellefteå och det handlar främst om undersköterskor. Det är trots allt en liten del av landstingets nästan 10 000 anställda som idag inte har möjlighet till heltidstjänstgöring. Det känns som om det skulle vara lätt att lösa detta på ett smidigt sätt.
 
För att ha få möjligheten att jobba heltid handlar i grunden om trygghet och rättvisa. Dels är tryggheten givetvis ekonomisk. En större egen inkomst ger ökad ekonomisk frihet. I förlängningen handlar det också om till exempel villkor vad avser pension för den som går upp i arbetstid. När heltid är norm så skapar det också en trygghet i relationen till arbetsgivaren. Ingen ska behöva vara orolig för att kräva sin rätt eller behöva vänta i flera år på att få öka sin arbetstid.
 
 

Hur ska Socialdemokratin finansiera sjukvården?

I gårdagens VK hade jag med följande insändare:

 

Hur ska Socialdemokratin finansiera sjukvården?

Varje seriös diskussion kring att lösa vårdens framtidsutmaningar måste ta sin utgångspunkt i en ansvarsfull ekonomisk politik. Under det Socialdemokratiska styret av Västerbottens läns landsting har det under de senaste 15 åren funnits en bristande ansvarsförmåga för just detta. Emellanåt har S-ledningen försökt rätta till detta genom kortsiktiga skattehöjningar. Mellan åren 1995 och 2004 gjorde landstinget ett samlat underskott på 924 miljoner kronor. Mellan åren 2005 och 2011 har sjukvården haft ett underskott i genomsnitts på 80-90 miljoner.

Problemet har under lång tid har varit att Socialdemokratin valt att blunda för ekonomin. Detta blir inte bättre av att länssocialdemokraterna tar kongressbeslut om att vilja införa sex timmars arbetsdag med betalt för åtta timmar. Något som bara för landstinget skulle kosta, med ett oförminskat vårdutbud, cirka 1 miljard kronor. Till de kostnaderna finns även ett lika stort problem som finansieringen nämligen att kunna anställa ytterligare personal med specialistkompetens. Hur ser Socialdemokratins genomförandeplan ut för denna reform?

I diskussionen om sjukvårdens framtida finansiering krävs ansvarskänsla för ekonomin. Det är den enskilt viktigaste förutsättningen för att kunna erbjuda god vård med hög kvalité med god tillgänglighet även i framtiden. Länsborna förtjänar ett politiskt styre av vården i länet som har större ansvarskänslan för ekonomin än vad som finns idag.

Nicklas Sandström (M)                
Oppositionslandstingsråd             

 

Replik i dagens VF: Hela länet förtjänar fortsatt god vård nu och även i framtiden

I dagens Västerbottens Folkblad har jag inne ett debattsvar på Socialdemokraterna Peter Olofsson och Karin Lundström debattinlägg den 23/3. Till min replik finns även ett svar på några rader från de två. Efter ha läst deras svar så kan jag bara konstatera att svaret skrevs före de sätt mitt debattinlägg. För det bemöter inget av det jag hade skrivit.

 

Hela länet förtjänar fortsatt god vård nu och även i framtiden

De Socialdemokratiska landstingsråden Peter Olofsson och Karin Lundström försöker att motivera och förklara deras beslut till de stora besparningarna inom vården i ett debattinlägg (23/3). Behovet av att se över kostnaderna och ständigt jobba för en effektivare och kostnadseffektivare organisation har funnits länge.

Sett tillbaka på de senaste 20 åren har landstinget haft stora problem med sin ekonomi. Tyvärr sker uppvaknande allt för abrupt och därmed blir många av förslagen kortsiktiga och ska genomföras utan analys och konsekvensbeskrivningar. Ambulanser som utgör trygghet för så många ska bort tillsammans med grundläggande vård i inlandet. Vårdplatser för de mest sjuka äldre ska kraftigt minskas och primärvården ges nya stora åtaganden utan att några nya resurser tillförs.

Mest problematiskt i Olofsson och Lundströms inlägg är den bristande insikt de har sin egen förda politik och avsaknad av kunskap om Alliansens satsningar. Under åren 2006 till 2010 tillfördes kommun- och landstingen 38 miljarder i nivåhöjning av statsbidragen. Under 2011 tillfördes ytterligare 5 miljarder. Ingen regering har sedan början av 90-talet generellt räknat upp statsbidragen med pris- och löneutveckling något som skribenterna efterlyser. I deras nationella motförslag, som innehåller en frysning av statsbidragen, finns därtill totalt sett mindre pengar till sjukvården. Detta i och med att förslaget om att införa dubbla arbetsavgifter för unga något som en stor arbetsgivare landstinget i Västerbotten är skulle förlora 30 miljoner kronor.

För Moderaterna har behovet av en ny kursriktning varit tydlig det senaste årtiondet. Det tydligaste är och kommer fortsättningsvis att vara att ta ansvar för ekonomin och prioritera sjukvård framför annat. Det är den enskilt viktigaste för att kunna fortsätta erbjuda god vård med hög kvalité och god tillgänglighet. Med en långsiktighet i ekonomiskt ansvarstagande undviks tvära kast och panikåtgärder.

Landstinget behöver ett nytt ledarskap som kan möta framtidens utmaningar. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården står inför krävs en trygg och skattefinansierad vård som tar sin utgångspunkt i en ansvarsfull politik som är långsiktig och prioriterar sjukvård framför annan verksamhet. Kortsiktighet och åtgärder i panik skapar inte trygghet och framtidstro.

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

Välkommen till landstingspolitiken i Västerbotten Jonas Sjöstedt (V)

 

På bild en av de vårdplatser som försvinner från Dorotea. 
 
Noterar att Jonas Sjöstedt (V) engagerar sig mer och mer i sjukvårdsfrågorna i länet. I fredags var han i Dorotea och berättade för ockupanterna vad Vänsterpartiet i landstinget har tyckt i frågan om neddragningarna av akutvården. I dag ska ha han ha svar från Socialminister Göran Hägglund (KD) på varför (S) och (MP) i Västerbotten valt att spara i vården. Ska bli spännande att få höra det svaret. För det är ju trots allt Vänsterns potentiella samarbetspartier som valt att spara och inte den borgerliga regeringen. I vilket fall så står vi i Alliansen på samma sida som Vänstern i denna fråga, det är helt fel beslut att dra in akutvården i Dorotea och ambulansen i Åsele.
 
Än mer spännande blir det att se om Jonas Sjöstedt väljer att axla rollen som ny gruppledare för Vänsterpartiet i landstinget i Västerbotten efter nästa val. För någon ministerpost lär det inte bli efter att Alliansen vunnit valet igen.

 

Livlig och bra debatt under gårdagens landstingsfullmäktige

 
I går så var det landstingsfullmäktige och återigen så blev det en het debatt om Socialdemokraterna och Miljöpartiets förslag till neddragningar i sjukvården i Västerbotten. Från Allians för Västerbotten hade vi en gemensam interpellation där vi krävde att få svar på en rad olika frågor om konsekvenserna av besparingarna. Tyvärr så uteblev svaren. Inte heller presenterades några djupare analyser över vilka konsekvenser av besparningarna kommer att få mer än svepande ordalag.
 
Jag vill verkligen betona att från Moderaterna och Alliansen har vi samma ingångsvärden i hur allvarlig den ekonomiska situationen är för landstinget. Därför är det mycket välkommet att efter många år av påtalande så väljer man att göra något åt det. Däremot är många av åtgärderna i dess karaktär och sättet de tillkom lättast att sammanfatta i åtgärder vidtagna i panik och kortsiktighet.
 
Från Alliasen valde vi att göra andra prioriteringar i de nödvändiga kostnadsreduceringar som måste göras. De finns redovisade i dokumentet Tid för ansvar. Där valde vi att låta inlandssjukvården finnas kvar, endast 5 istället för en 10-procentig neddragning av vårdplatser. Men framför allt valde vi att spara på annat som inte har med sjukvård att göra som administration, centrala anslag och annan kringverksamhet.
 
Men det vi mest valde att lyfta upp den i debatten är att vi på djupet förstår den frustration och oro som finns bland länsborna och bland landstingets personal. I synnerhet för de länsbor som nu blir av med sin ambulans eller akutplatserna på sjukstugorna. Särskilt allvarligt blir det då konsekvenserna av besluten är dåligt presenterade och kommunicerade. Den politiska ledningen från majoriteten har helt enkelt gått vilse.
 
 
Det är bra att man gör något åt de överkostnader som finns. Särskilt de åtgärder som nu är vidtagna på lång sikt. Däremot nu de kortsiktiga åtgärderna som många är till små kostnader som skapar stor otrygghet men framförallt medför att totalkostnaden blir högre för landstinget.
 

 

 

Problematiskt att landstingets prioriteringsarbete inte har kommunicerats

I dagens VK finns det en stor artikel om en drabbad patient som nåtts av beskedet att dennes åkomma inte längre kommer att behandlas inom ramen för det allmänna åtagande för sjukvård. Detta efter prioriteringsbeslut tagna vid landstingets första prioriteringsarbete år 2008. Sedan dess har det genomförts ytterligare en genomgång där vi i politisk enighet tog betydligt tuffare beslut än vid första omgången.

 
Priorabetet handlar mycket kortfattat om att omfördela sjukvårdens resurser från sådant som gör liten eller ingen nytta för patienten till sådant som kan ge större nytta. Totalt vid senaste omgången kunde detta arbete frigöra 52 miljoner till nya mediciner och behandlingar.
 
Det som är mycket problematiskt är då landstinget varken internt eller extern mot befolkningen verkar ha kommunicerat detta. En av de ansvariga tjänstemännen säger ärligt att inte har hunnits med då varit så mycket arbete med sparpaketet.
 
Detta är bekymmersamt av många olika anledningar. Främst för de patienter som får information om att det de blivit lovade inte längre erbjuds. Till det finns det ännu ett bekymmersamt problem att i de senaste besparningarna ska 15 000 läkarbesök flyttas över från sjukhusen till primärvården. Detta ska kunna rymmas om utprioarbetet är slutfört. Tydligen är detta inte ens påbörjat. Primärvården kommer gå att gå ett riktigt tufft år till mötes!

 

Läs mer om prioriteringsarbetet från landstingets hemsida här.

Miljöpartiet bör undvika att kasta sten i glashus

 
 
I dag bloggar Miljöpartiets gruppledare i landstinget Robert Winroth kring Alliansens i landstingets förslag till kostnadsreduceringar för landstinget i Västerbotten. Jag kan inte riktigt förstå hans kritik. Alliansen presenterade sitt förslag i slutet av oktober och därefter har det legat fast. Mig veterligt pågår det ständigt ny- och omtag av S och MPs förslag. För att få veta dagsnoteringen har vi gemensamt i Alliansen lagt en interpellation och ställt frågan om vad som gäller.
 
Det stämmer att det finns 17 miljoner från 70-punktsprogrammet som är medräknat i Allianens förslag. Faktum är att trots att det dokumentet skrevs i oktober så är de punkterna fortfarande okända för Alliansen. Det mest anmärkningsvärda är att varken landstingsstyrelsen eller dess arbetsutskott har sett 70-punktsprogrammet. Jag skulle vara tacksam om dessa åtgärder presenterades så lovar jag att Alliansen kommer att ta ställning till respektive förslag.
 
Vad gäller de 30 miljonerna i minskade vårdskador är det fullt rimligt då Västerbotten ligger bland de högsta i landet i undvikbara vårdskador. Den totala siffran är 225 miljoner i onödiga kostnader och Miljöpartiet har räknat att kunna minska skadorna med 15 miljoner. Arbetet är inte lätt utan kräver hårt ett mycket arbete av den samlade organisationen för att lyckats men varje krona som går att spara här är den absolut bästa då den är helt onödig.
 
Precis som Robert hänvisar till i sin blogg finns hela Allianens förslag på den här länken för att kunna fördjupa sig i de två alternativ som finns.
 
 
 
 
 
 
 

 

 

Fortsatt mycket ekonomiskt bekymmersamt för landstinget

 

Årliga resultat från 1992 och framåt. Notera att staplarna på slutet är vad som är planerat och det dessförinnan är faktiska utfall. 
 
I dagarna så börjar det preliminära bokslutet bli färdigt för landstinget. Årets resultat hamnar på ett minus på 186 miljoner vilket är 246 miljoner sämre än budgeterat. Nu innehåller det negativa resultatet flera engångsposter med främst uppskrivningen av pensionsskulden. Efter det med fler komponenter är justerat hamnar det justerade resultatet på 37 miljoner. Även det resultatet är sämre än vad det borde ha varit för att klara målsättningen om god ekonomisk hushållning.
 
Däremot det som är mest bekymmersamt är att sjukvårdsverksamheten dras med stora underskott. I år går den med 89 miljoner i underskott. Här finns det mest allvarligaste problemet som måste åtgärdas. Nu har det förvisso vidtagits åtgärder men det återstår att se om det är tillräckligt.
 
Så här har underskottet för sjukvårdsverksamheten sett ut de senaste åren:
 
2005                                    + 10 miljoner kronor
2006                                    - 164
2007                                    - 92
2008                                    - 55
2009                                    - 60
2010                                    - 143
2011                                    -   89
Snitt                                     - 80-90 miljoner kronor
 
Sammanfattningsvis fortsätter de ekonomiska problemen för landstinget och problemen avtar inte kommande år utan är kraftigt växande. Alltså inget nytt kring landstingets ekonomi men sen så har Socialdemokratin styrt i över 20 år.
 
 

 

S vill slå sönder landstinget

 

 
Socialdemokratin i landstinget har det jobbigt just nu i länet med ockupationer av vårdcentraler och kraftiga folkliga protester mot deras sparförslag. Därför måste kommunalrådet i Umeå Lennart Holmlund (S) ha känt att han måste rycka ut till försvar. Likheterna med Don Quijote och Holmlunds inlägg är slående. Båda slogs mot väderkvarnar och hade dålig koll på hur saker och ting förhåller sig till verkligheten.
 
Nu är det Socialdemokratin som vill slå sönder landstingen med att bilda dåligt fungerade regioner. När det gäller avskaffa landstingsnivån och ersätta den med kommun och stat har Moderaterna har stämmobeslut på att bibehålla dagens struktur. Diskussionen är förvisso intressant om hur vården ska organisera sig för att möta framtidens utmaningar men på kort sikt är det inget som skapar mer resurser till vården.
 
Tillbaka till frågan om sjukstugan i Dorotea, den besparing som Socialdemokraterna och Miljöpartiet gör med att ta bort vårdplatserna på akutsidan är så liten gentemot den otrygghet och oro som förslaget skapar på orten. Från Alliansen valde vi att i vårt förslag spara främst på administration och regionförbundet för att ha råd att till exempel ha kvar akutvårdsplatserna och ambulanserna i inlandet. Hela Alliansens sparförslag finns att läsa här.
 
Avslutningsvis frågan om hur Alliansen hade gjort om vi hade fått styra i landstinget; det lär vi få reda på efter valet 2014. Till dess välkomnar jag fler inspel från Lennart i landstingsdebatten. Det höjer temperaturen i sjukvårdsdebatten.
 
 

 

Oärligt av Peter Olofsson (S)

Ikväll stod landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S) i Västerbottensnytt och skyllde besparingarna som han tillsammans med Miljöpartiet genomfört i sjukvården i Västerbotten på att det skulle vara på grund av regeringen. Detta då inte alliansregeringen generellt räknat upp (”värdesäkrat”) statsbidragen. Hur kan det vara så att skylla på andra är att ta ansvar låter jag vara obesvarat.

 
Sett till i början av 90-talet har ingen regering generellt räknat upp statsbidragen. Däremot har ingen annan regering än Alliansregeringen satsat så mycket på kommun- och landstingssektorn. Mellan åren 2006-2010 har kommun och landstingssektorn tillförts 38 miljarder i ökade resurser. Från och med 2011 har det tillförts ytterligare 5 miljarder i ökade statsbidrag.
 
Om man som TV-tittare lyssnar på Olofsson går det att tro att Socialdemokraterna skulle ha mer pengar till sjukvården än regeringen. Då går det ställa sig frågan om det verkligen är så? I deras förslag till budgetmotion fanns det totalt sett mindre pengar till sjukvården, detta då de tar bort satsningen på sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar. Landstingen som är en stor arbetsgivare för ungdomar förlorar alltså pengar på det, bara för Västerbotten handlar det om 30 miljoner. När det gäller ”värdesäkrade” statsbidragen så strök såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiet det från deras respektive partis förtydligande budgetförslag i höstas. Jag tycker det blir oärligt av Peter Olofsson (S) att inte komma med dessa förtydliganden.

Alliansen i landstinget kräver svar: Vilka blir Konsekvenserna av Projekt balans?

Pressmeddelande 120131: Alliansen i landstinget kräver svar: Vilka blir Konsekvenserna av Projekt balans?

 
Allians för Västerbotten kräver nu svar från de styrande Socialdemokraterna och Miljöpartiet om vilka konsekvenser och besparingseffekter sparpaketet Projekt Balans kommer att ge. De fyra partierna har gemensamt lämnat in en interpellation till landstingsfullmäktige där de ställer sju stycken frågor till lanstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson om hur bland annat ambulanssjukvården i inlandet ska tryggas, hur de mest sjuka äldre ska kunna ges god vård då ansvaret flyttas från specialistsjukvården till primärvården samt om hela sparpaketet beräknas ge den planerade kostnadsminskningen.
 
– Projekt balans skapar flera riskabla omställningar i landstinget som påverkar vården, kvalitén och dess utförare. Än viktigare blir det att få svar för allmänheten om vad som sker och ska ske, säger Nicklas Sandström (M) oppositionslandstingsråd, Marianne Normark (FP) gruppledare, Olle Edblom (C) gruppledare och Birgitta Nordvall (KD) gruppledare i en kommentar.
 
 
 
 
 
För mer information, kontakta:
 
Nicklas Sandström (M)
070 254 45 15
 
Marianne Normark (FP)
070 243 57 04
 
Olle Edblom (C)
070 564 44 65
 
Birgitta Nordvall (KD)
070 278 58 10
 
 
 
 
 
 
Hela interpellationen i sin helhet
 
 
Allians för Västerbotten
 
Interpellation
2012-01-30
 
Konsekvenserna av Projekt Balans?
 
I slutet av 2011 presenterade majoriteten i landstinget, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, sitt förslag till sparpaket på 150 miljoner kronor. Sparpaketet gick under arbetsnamnet Projekt Balans. Alliansen hade ett annat alternativ för besparingar, ”Tid för ansvar” som visade hur landstinget kan uppnå kostandsreduceringar genom att göra andra prioriteringar. Det handlar om att minska kostnader för administration, lokaler, centrala anslag, projekt och allt som inte är direkt sjukvård
 
När beslutet skulle tas i hälso- och sjukvårdsnämnden samt landstingsstyrelsen fanns det inga framtagna konsekvensbeskrivningar.
 
Projekt balans är nu på väg att förverkligas vilket föranleder Allians för Västerbotten att ställa följande frågor till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S):
 
1. Hur kommer ambulanssjukvården att tryggas i Malå, Åsele och Robertsfors och vilken spareffekt beräknas?  
 
 2. Hur kommer akutsjukvården i Sorsele och Dorotea att garanteras utan akutvårdsplatser?
 
  3. Hur kommer de mest sjuka äldre att få tillgång till geriatrisk kompetens och äldresjukvård av god kvalitet, när ansvaret flyttas från specialistsjukvården till primärvården?
 
4. Hur kommer den psykiatriska verksamheten, som redan idag är överbelastad, att kunna erbjuda svårt psykiskt sjuka en patientsäker sjukvård av god kvalitet?
 
5. Kommer vårdplatsantalet att tillgodose efterfrågan av sjukvård vid landstingets tre sjukhus?
 
 
6. Hur har primärvården rustats för att kunna ta emot 15 000 nya besök utan att några resurser tillförs?
 
 
7. Kommer landstinget att uppnå den beslutade kostnadsminskningen i ”Projekt balans”?
 
 
 
 
 
Allians för Västerbotten
 
 
Nicklas Sandström (M)                Marianne Normark (FP)
Oppositionslandstingsråd           Gruppledare
 
 
Olle Edblom (C)                       Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare                             Gruppledare
 
 
 
 

 

 

Alternativ till S och MP:s nedmonteringspolitik för sjukvården

 

 
I går så behandlade landstingsstyrelsen även verksamhetsplanen för nästa år. Från Alliansen har vi sedan tidigare presenterat en alternativ landstingsplan i och med det skulle vår verksamhetsplan få en annan utformning till form och innehåll. Den största nyheten i denna verksamhetsplan är att de delar som berör det sparpaket som sedan tidigare är presenterat vidareutvecklades en aning. Från Alliansen valde vi att lyfta fram att vi ser andra lösningar och väljer andra vägar för att spara i sjukvården.
 
Här nedan är de yrkande och det yttrande vi valde att lägga. Tyvärr så röstades våra yrkanden ner av Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
 
 
Yrkande
 
Landstingsstyrelsens verksamhetsplan och budget 2012
 
Alliansen yrkar på följande justeringar:
 
Att
  1. Akutplatserna i Sorsele, Dorotea och Malå ska finnas kvar.
  2. Den planerade överföring av 15 000 läkarbesök halveras vilket innebär att alliansen föreslår att endast 7500 läkarbesök överförs till primärvården.
  3. Utöka samarbetet i form av samverkan mellan sjukstugorna.
  4. Utöka samarbetet i form av samverkan mellan sjukstugorna och kommunerna. Detta är en förutsättning för att sjukstugornas verksamhet ska vara kostnadseffektiv.
  5. Entreprenadupphandla samtliga ambulansverksamheter i länet.
  6. I första hand sker besparingar på det som inte har med sjukvård att göra, till exempel administration och centrala anslag.
  7. Landstinget antar som nytt målvärde och strategi att vid 2014 vara det patientsäkraste landstinget i landet.

 

Yttrande över verksamhetsplan
 
Övergripande
Allians för Västerbotten har i samband med landstingsfullmäktige i juni 2011 lagt en alternativ landstings - och budgetplan för år 2012-2015. Verksamhetsplanen utgår från landstingsplanen som ett förlängt styrdokument. Landstinget har ett stort behov av kostnadsreduceringar för att få en ekonomi i balans.
 
I Alliansens förslag på kostnadsreduceringar som bär namnet “ Tid för ansvar” finns tydliga prioriteringar i landstingets verksamhet där sjukvården är prioriterad framför annat. Därför är inte neddragningar av akutvårdplatser eller indragningar av ambulanser nödvändiga.
 
Alliansen vill ha kvar ambulanserna i Åsele, Robertsfors, Malå och Skellefteå och halvera majoritetens neddragning av vårdplatserna inom medicin, kirurgi och regionsjukvård. Barn, multisjuka äldre och psykiskt sjuka är grupper i samhället som ibland har svårt att göra sin röst hörd. Därför är det viktigt att de värnas på bästa möjliga sätt och inte blir offer för majoritetens nedskärningar.
 
Alliansen har sedan tidigare lyft behovet av fler AT- och ST-platser för att på sikt kunna klara av läkarförsörjningen. Detsamma gäller att fler vidareutbildar sig till specialistsjuksköterskor. I Alliansens förslag till landstingsplan fanns ytterligare medel avsatta till detta ändamål.
 
Allians för Västerbotten tar utgångspunkt i att främst göra besparingar på allt som inte har med sjukvård att göra. Det betyder att minska ned på administration, kultur och lokaler med mera. I Alliansens förslag till landstingsplan finns tydliga ekonomiska åtaganden som inte kräver nedskärningar i sjukvården.
 
Särskilda synpunkter på verksamhetsplanen
Verksamhetsplanen följer tydligt majoritetens presenterade landstingsplan i sin struktur och innehåll. Alliansen hade ett eget förslag till landstingsplan och skulle därför valt att lägga en verksamhetsplan som följde den strukturen med andra prioriteringar. Därför är det svårt att göra mindre justeringar.
 
Det tydligaste förbättringsområdet i verksamhetsplanen är att den saknar mätbarhet då det inte finns några mätbara indikatorer till det relativt generellt hållna målvärdena för 2012. Detta får till konsekvens att det inte går att veta om målvärdena är uppnådda vid årets utgång.
 
Övriga delar som borde lyftas fram är den ambitionshöjning som finns kring en ökad samverkan med Umeå universitet, inte minst då ALF-medlen skall omförhandlas. Några ambitionsnivåer kring forskning hade medfört att dokumentet varit mer heltäckande. Ett förtydligande kring prioriteringsprocessen för investeringarna hade gjort att det varit mer begripligt varför vissa investeringar lyfts fram framför andra.
 
Avslutning
Alliansen väljer att göra vissa säryrkanden för att lyfta fram de största skillnaderna mellan Alliansen och majoritetens förslag till verksamhetsplan. Men i grunden hade Alliansen valt att lägga fram en annan verksamhetsplan utifrån de prioriteringar och inriktningar som beskrivs i Alliansens förslag till landstingsplan och budget för år 2012-2015.
 
Västerbottens läns landsting behöver en ny besättning bakom rodret. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården står inför krävs en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet och där alla får den vård de behöver och har rätt till.
 
 
 
 
 
Nicklas Sandström (M) Oppositionslandstingsråd                              Marianne Normark (FP) Gruppledare   
 
 
 
                                                                
Olle Edblom (C) Gruppledare                                                              Jonny Kärrkäinen (KD)Ledamot
 
 
 
 
Liv Granbom (M) Ledamot                                                                  Margareta Carlbäck (FP) Ledamot
 

 

S och MPs sparförslag drabbar de mest svaga


 

I dag skriver jag tillsammans med mina Allianskollegor på VK debatt om S och MP:s sparpaket som drabbar de mest svaga i vårt län.


Socialdemokraternas och Miljöpartiets sparförslag i landstinget kommer att drabba de mest utsatta och sköra i vården. Nedläggning av akutvårdsplatser, indragning av ambulanser, neddragningar inom geriatrik och psykiatri kommer nämligen huvudsakligen att drabba de äldre och de som redan idag har svårt att få vård. Genom sparförslaget får de som bor i inlandet en sämre tillgänglighet till vården än övriga länsbor.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet tar inte ansvar för de mest sjuka äldre och för en rättvis och likvärdig vård för alla, något som Alliansen förespråkar. Den tidigare Socialdemokratiska väljaren känner nog inte igen sig i denna nedmonteringspolitik som nu genomförs inom landstinget.

De som redan idag har det tufft i inlandet ska nu få det ännu tuffare då de blir av med ambulansen i Malå och Åsele och akutvårdsplatser i Sorsele och Dorotea. De psykiskt sjuka ska få tränga ihop sig ännu mer i redan överbelagda lokaler. De svårt sjuka äldre får sämre stöd då geriatriken tvingas lägga ned vårdplatser och inte längre får sköta om de som bor i särskilda boenden i Umeå. Människor som redan har det skört ska få det skörare.

Sparförslagen har inte diskuterats och analyserats på ett politiskt tillfredställande sätt. Inga konsekvensanalyser har gjorts inför beslut. Många politiskt valda i styrelsen och i hälso- och sjukvårdsnämnden har inte fått något underlag värt namnet inför beslut. Tar vi beslut i landstinget kring ett så stort sparpaket som detta på 150 miljoner kronor för 2012  borde de förtroendevalda ha fått ett bättre beslutsunderlag.

Vid senaste landstingsfullmäktige begärde Allians för Västerbotten svar på vilka konsekvenserna av majoritetens sparförslag kommer att bli för sjukvården. Tyvärr var svaren otydliga, inte minst angående vad som ska ersätta ambulanserna som försvinner i inlandet. Förslag till ersättning för ambulanserna är akutbilar med en akutsköterska från hälsocentralen. Förslaget saknar både grund och ansvar. På de flesta håll i inlandet saknas personal för att ta hand om de sjuka.

Enligt Socialdemokraterna och Miljöpartiet ska akutvårdsplatser läggas ned samtidigt som vårdplatser på sjukhusen dras in och sjukhusbesök överförs till primärvården. Det talar för ett större behov av akutvårdsplatser – inte mindre. Psykiatrin är enligt majoriteten för dyr och ska därför krympa trots ständiga överbeläggningar och långa väntetider. Det går inte ihop. Den geriatriska kompetensen på Umeås särskilda boenden är enligt S och MP inte rättvis och ska därför inte finnas kvar. I stället för denna negativa rättvisa borde krafterna läggas på att se till att hela länet får ta del av denna kompetens. Det anser i alla fall Allians för Västerbotten.

Det finns en stark ovilja från majoritetens sida att lyssna och ta till sig det Alliansen argumenterar för och ompröva delar av det tagna beslutet. Om inte Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet tar sig i kragen och omprövar beslutet kommer det att innebära förödande konsekvenser för de sjuka i Västerbotten. Detta gäller främst neddragningar av vårdplatser, ambulansen, geriatriken och akutvårdsplatser vid sjukstugorna. Otryggheten ökar för alla länsbor som är i behov av vård men framförallt för de mest utsatta sköra och äldre som har svårt att göra sin röst hörd.

Västerbottens läns landsting behöver en ny besättning bakom rodret. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården står inför krävs en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet och där alla får den vård de behöver och har rätt till.



Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

Marianne Normark (FP)
Gruppledare

Olle Edblom (C)
Gruppledare

Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare



 

Detta inlägg är kopplat till denna artikel på vk.se.

Tuff debatt är att vänta om S och MP sparförslag i vården

 
På dagens landstingsfullmäktige kommer de sparpaket som Socialdemokraterna och Miljöpartiet att utgöra den stora frågan. Från Alliansen har vi tillsammans valt att få svar på en rad olika frågeställningar om vad konsekvenserna blir av de olika sparförslagen. Att döma av de svar vi fått är inga konsekvensbeskrivningar gjorda och inte heller kommer de att backa om delar av de beslutade förslagen.
 
De svar på frågor som vi i Alliansen vill ha från dagens debatt är:
 
1. Hur ska ambulanssjukvård tryggas på i Malå, Åsele och Robertsfors som nu blir utan ambulans?
 
2. Hur ska akutsjukvården kunna garanteras i Sorsele och Dorotea där sjukstugan nu blir utan akutplatserna?
 
3. Hur ska de svårt sjuka äldre tryggas geriatrisk kompetens då ansvaret flyttas över från specialistsjukvård till primärvård?
 
 
4. Hur ska psykiatrin kunna erbjuda god vård för de svårt psykiskt sjuka då platserna ska reduceras där det redan idag råder en mycket stor överbeläggning?
 
Det är påtagligt hur stor oviljan är hos S och MP att vilja och våga ompröva de beslut de nu har tagit. Om nu inte ni gör det är det min tillsammans med Alliansens ambition och målsättning att väljarna förkunnar den omprövningen vid nästa val 2014.

S och MP krävs på svar om konsekvenser av sparpaketet

Socialdemokraterna och Miljöpartiet krävs på svar kring konsekvenserna av deras sparpaket
 
Pressmeddelande 110809
 
Alliansen kräver idag svar från Socialdemokraterna och Miljöpartiet att vid nästa landstingsfullmäktige den 29 november presentera vilka konsekvenser deras sparpaket innebär för sjukvården i länet. I det underlag som har föregåt beslutet saknas konsekvensbeskrivningar för vad de olika åtgärderna innebär. Förslagens konsekvenser går därför inte att överblicka i dess helhet vilket är något som Alliansens gruppledare ställer sig mycket kritiska till.
 
För att få svar på en rad frågor kring vilka konsekvenser sparpaketet får för inlandssjukvården och för de psykiskt sjuka och äldre har Nicklas Sandström (M), Marianne Normark (FP), Olle Edblom (C) och Birgitta Nordvall (KD) tillsammans lämnat in en interpellation till landstingsfullmäktige.
 
 
 
Interpellationen i sin helhet:
 
Vad blir konsekvenserna för sjukvården med Socialdemokratin och Miljöpartiets förslag till sparpaket?
 
 
Landstinget i Västerbotten har ett stort behov att effektivisera och spara i verksamheten för att få en ekonomi balans och för att kunna erbjuda god vård med hög kvalité även i framtiden. Alliansen har haft alternativa budgetförslag under de senaste tio åren som tydligt visat en annan väg med ett större ansvar för ekonomin.
 
Att i det här läget behöva lägga ett stort sparpaket beror mångt och mycket på det bristande ekonomiska ansvarstagande från Socialdemokratin deras senaste 20 åren vid makten.
 
Alliansen har som utgångspunkt att den viktigaste prioriteringen som landstinget måste utgå ifrån är att ta ansvar för ekonomin och prioritera vård före sådant som inte är det. Det handlar om att minska kostnader för administration, lokaler, centrala anslag, projekt och allt som inte är direkt sjukvård som t.ex. kultur.
 
Nu har sparpaketet från majoriteten verkställts i Hälso- och sjukvårdsnämnden och i landstingsstyrelsen. Från Alliansen sida har det efterlyst tydligare och bättre beslutsunderlag med rimliga konsekvensbeskrivningar. Något som fortfarande saknas. Därför anser vi det viktigt att få svar på följande frågor:
 
1.      Hur ska ambulanssjukvård tryggas på i Malå, Åsele och Robertsfors som nu blir utan ambulans?
 
2.      Hur ska akutsjukvården kunna garanteras i Sorsele och Dorotea där sjukstugan nu blir utan akutplatserna?
 
3.      Hur ska de svårt sjuka äldre tryggas geriatrisk kompetens då ansvaret flyttas över från specialistsjukvård till primärvård?
  
4.      Hur ska psykiatrin kunna erbjuda god vård för de svårt psykiskt sjuka då platserna ska reduceras där det redan idag råder en mycket stor överbeläggning?
 
 
 
Niklas Sandström (M)                               Marianne Normark (FP)
Oppositionslandstingsråd                            Gruppledare
 
Olle Edblom (C)                                        Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare                                              Gruppledare
 

Pressmeddelande 11-11-08: Socialdemokraterna och miljöpartiet har börjat avvecklingen av inlandssjukvården!

Socialdemokraterna och miljöpartiet har börjat avvecklingen av inlandssjukvården!

Pressmeddelande 11-11-08

I dag på förmiddagen beslutade landstingsstyrelsen med röstsiffrorna 8 – 6, en ledamot avstod, om att gå vidare med den andra delen i Socialdemokraterna och Miljöpartiets sparpaket gällande länets sjukvård. I och med att styrelsen nu tagit beslutet kommer akutplatserna avvecklas helt i Sorsele och Dorotea samt minskas i Malå.

Om Alliansens förslag till kostnadsreduceringar hade vunnit dagens votering hade dessa platser funnits kvar, säger Nicklas Sandström (M), Marianne Normark (FP), Olle Edblom (C) och Birgitta Nordvall (KD) i en kommentar.

I beslutet om kostnadsbesparingar på 65 miljoner som berör landstingsstyrelsen fanns inget underlag som redovisar innehållet och inte heller några konsekvensbeskrivningar kring de olika åtgärderna. Förslagens konsekvenser går därför inte att överblicka i dess helhet. Något som Alliansens ledamöter ställer sig mycket kritiska till.

– Hanteringen av ärendet är helt oacceptabel och vi hoppas att väljarna i länet visar vad de tycker om dessa besparingsförslag vid valet 2014, säger Alliansen i en avslutande kommentar.


För mer information:
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
070-254 45 15

Marianne Normark (FP)
Gruppledare
070-243 57 04

Olle Edblom (C)
Gruppledare
070-564 44 65

Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare
070-278 58 10



Alliansens förslag till yrkande och skriftliga yttrande:

Ärende 6 – Kostnadsreducerande åtgärder 2012
VLL 1535-2011

Alliansen yrkar:
att arbetsutskottet får i uppdrag att inarbeta kostnadsreduceringar i styrelsens verksamhetsplan och budget enlig bilagda dokument "Tid för ansvar".

Vi vill dessutom lägga följande särskilda yttrande till protokollet:

Bristande underlag och konsekvensbeskrivningar

Projekt balans som har ett 70-tal förslag har aldrig presenterats i sin helhet för styrelsen. Enbart en muntlig presentation har tidigare presenterats.

I nu föreliggande beslut om kostnadsbesparingar som berör styrelsens ansvarsområde på 65 miljoner finns inte heller något underlag som redovisar olika förslag och inte heller redovisas några konsekvensbeskrivningar kring de olika åtgärderna. Förslagens konsekvenser går därför inte att överblicka i dess helhet.

Det enda förslag som nämns i beslutsförslaget är att antalet akutvårdsplatser skall reduceras.


Umeå 2011-11-08


Niklas Sandström (m)         Marianne Normark (fp)


Olle Edblom (c)        Birgitta Nordvall (kd)


Liv Granbom (m)        Margareta Carlbäck (fp)        


 

Detta inlägg är kopplat till denna artikel på vk.se.

Nu har sista yxhugget tagits mot inlandssjukvården

Nu på morgonen beslutade landstingsstyrelsen med röstsiffrorna 8 – 6 varav en ledamot avstod att gå vidare med den andra delen i Socialdemokraterna och Miljöpartiets sparpaket. Ett sparpaket som i sin helhet blir ett dråpslag mot inlandssjukvården, minskat trygghet för alla som blir utan ambulans och för alla länets äldre och psykiskt sjuka.

 
Från Alliansen hade vi andra prioriteringar i vårt paket för kostnadsreduceringar. Tyvärr så förlorade vi voteringen och nu kommer därmed akutplatserna avvecklas helt i Sorsele och Dorotea samt minska antalet i Malå. Men mycket är i mångt och mycket okänt genom att hela 70-punktsprogrammet inte ännu har presenterats fullt ut. Därför kan nya nyheter dyka upp under resans gång.
 
Från Moderaterna och Alliansen hoppas vi att väljarnas dom faller hårt i valet 2014.
 
 
Alliansens förslag till yrkande och skriftliga yttrande:
 
Ärende 6 – Kostnadsreducerande åtgärder 2012
VLL 1535-2011
 
Alliansen yrkar:
att arbetsutskottet får i uppdrag att inarbeta kostnadsreduceringar i styrelsens verksamhetsplan och budget enlig bilagda dokument "Tid för ansvar".
 
Vi vill dessutom lägga följande särskilda yttrande till protokollet:
 
Bristande underlag och konsekvensbeskrivningar
 
Projekt balans som har ett 70-tal förslag har aldrig presenterats i sin helhet för styrelsen. Enbart en muntlig presentation har tidigare presenterats.
 
I nu föreliggande beslut om kostnadsbesparingar som berör styrelsens ansvarsområde på 65 miljoner finns inte heller något underlag som redovisar olika förslag och inte heller redovisas några konsekvensbeskrivningar kring de olika åtgärderna. Förslagens konsekvenser går därför inte att överblicka i dess helhet.
 
Det enda förslag som nämns i beslutsförslaget är att antalet akutvårdsplatser skall reduceras.
 
 
Umeå 2011-11-08
 
 
Niklas Sandström (m)                                Marianne Normark (fp)
 
 
Olle Edblom (c)                                         Birgitta Nordvall (kd)
 
 
Liv Granbom (m)                                       Margareta Carlbäck (fp)                           

 

Detta inlägg är kopplat till denna artikel på vk.se.

Med röstsiffrorna 7-5 så blev sparpaketet verklighet

I dag har Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) med röstsiffrorna 7-5 och 1 ledamot som avstod tagit beslutet om att verkställa det tidigare presenterade sparpaketet av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Alliansen röstade enheligt emot.

Sparpaket slår hårt mot inlandssjukvården och mot barn, äldre och psykiskt sjuka i hela länet. Alliansen har sen tidigare presenterat ett alternativt sparpaket och idag så föreslogs därför en annan lösning. Läs hela Alliansens förslag genom att klicka här.

 
Allianspartierna föreslog alltså följande förändring i förslaget till verksamhetsplan för HSN:
 
Yrkande
 
Ärende 4 Hälso- och sjukvårdsnämnden
Verksamhetsplan och budget 2012 VLL 1383-2011
 
 
Alliansen yrkar på följande justeringar, enligt Alliansens bilaga – Tid för ansvar, i hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan:

 

  1. Ambulanserna i Malå, Åsele, Skellefteå och Robertsfors blir kvar.
  2. De föreslagna neddragningarna av vårdplatser inom verksamhetsområdena medicin, kirurgi och regionvård halveras.
  3. Barn, multisjuka äldre och psykiskt sjuka värnas då vårdplatserna reduceras.
  4. Ett utökat samarbete i form av samverkan mellan sjukstugorna,  samt att samarbetet mellan sjukstugorna och kommunerna genomförs.
  5. Entreprenadupphandla samtliga ambulansverksamheter i länet.
  6. I första hand ska besparingar göras på det som inte har med sjukvård att göra, till exempel administration och centrala anslag inom Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde
  7. Den planerade överföringen av 15 000 läkarbesök halveras till 7500 läkarbesök som överförs till primärvården
  8. Genomföra kostnadsminskning avseende sänkta vårdskador med 30 procent, vilket skall ge en kostnadsreducering med 30 mkr
  9. Kostnadsminskningen med att införa aktiv hälsostyrning skall ge sänkning av  kostnaderna med 7 mkr

 

 

Detta inlägg är kopplat till denna artikel på vk.se.

Tid för ansvar för sjukvården i Västerbotten


 

(Denna debattartikel är publicerad i dagens VK)


Den 17:e oktober presenterade den nya landstingsmajoriteten bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet sitt förslag till sparpaket för att få ekonomin i balans. Ett åtgärdspaket som fick Vänsterpartiet att lämna samarbetet.

Sparpaketet från Socialdemokraterna och Miljöpartiet hade som huvudfokus att avveckla vårdplatser på länets sjukhus, ta bort akutplatserna i Sorsele och Dorotea samt minska antalet i Malå. Dessutom dra in ambulanser i Åsele, Malå och Robertsfors samt att antalet minskas i Skellefteå.

Ett bärande inslag, som Alliansen delar med majoriteten, är att flytta över sjukhusvård till primärvården som är närmare medborgarna och mer kostandseffektiv. Men vi tycker det är orealistiskt att flytta över 15 000 läkarbesök till en redan ansträngd primärvård. Vi föreslår en halvering.


Behovet av kostnadsreduceringar är omfattande för att både på kort och på lång sikt klara av de utmaningar som finns med att erbjuda sjukvård av hög kvalité och god tillgänglighet även i framtiden. För att nå en ekonomi i balans krävs en rad kraftfulla åtgärder men det finns tydliga skiljelinjer mellan majoriteten och Alliansen när det gäller besparingar på antalet vårdplatser på sjukhusen samt i inlandssjukvården.
Alliansen har till skillnad från majoriteten valt att främst göra besparingar på sådant som inte är sjukvård. Men för en ekonomi i balans krävs tyvärr även besparingar inom vården. I Alliansens förslag värnas de grupper som har svårt att själva göra sin röst hörd; barnen, äldre och psykiskt sjuka. Alliansen vill ta detta ansvar, även då ekonomin skakar som mest.


Till skillnad från majoriteten föreslår Alliansen att akutsjukvårdsplatserna i Sorsele, Malå och Dorotea blir kvar. Ambulanserna är en av de viktigaste delarna i samhället för att befolkningen ska känna trygghet. Det innebär att i Alliansens förslag till sparpaket blir Ambulanserna i Malå, Åsele, Skellefteå och Robertsfors kvar.


Landstinget måste bli bättre när det gäller ekonomi- och målstyrning samt effektivitet. Här finns stora vinster att göra för patientsäkerheten och för ekonomin. Exempelvis behövs ett intensifierat arbete med att minska de onödiga kostnaderna för vårdrelaterade infektioner och vårdskador. I Alliansens förslag till besparingar väljer vi att göra besparingar på sådant som inte är sjukvård som exempelvis administration, centrala anslag och projektmedel. Samtidigt som interna förbättringsarbeten behöver ske finns det kapacitet att kunna sälja högkvalitativ och världsledande vård till övriga landsting och världen. Det skulle kunna ge nödvändiga intäkter och samtidigt säkra att delar av spetssjukvården på Norrlands universitetssjukhus blir kvar i Västerbotten.


Trots att det går att spara och effektivisera på sådant som inte är sjukvård finns tyvärr ett behov av besparingar inom sjukhusvården. Ett exempel är att satsa mer på dagkirurgi vilket innebär att färre patienter behöver en sängplats. I Alliansens sparpaket minskas antalet vårdplatser men bara med hälften av det majoriteten föreslår. Det sker med rimlighet och med fokus att flytta över vård från sjukhusen till primärvård och egenvård. Det krävs ett bättre och tydligare samarbete och samverkan mellan kommunerna och landstinget för att säkerhetsställa god vård och kostnadseffektiv sjukvård och omsorg för våra länsbor.


Nu har landstinget nått vägens ände genom majoritetens konsekventa linje av att skjuta nödvändiga besparingar framför sig. För att nå en ekonomi i balans krävs stora förändringar med ett tydligt politiskt ledarskap. En god ekonomisk hushållning är nödvändigt för att landstinget i framtiden ska klara av att betala ut pensioner och kunna göra nödvändiga investeringar. Alliansen har haft alternativa budgetförslag under de senaste tio åren som tydligt visat en annan väg med ett större ansvar för ekonomin.

Det är tid för ansvar. Alliansen står redo att axla det ansvaret för att leda sjukvården i Västerbotten.
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
Marianne Normark (FP)
Gruppledare
Olle Edblom (C)
Gruppledare
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare

 

Detta inlägg är kopplat till denna artikel på vk.se.

Anförande delårsrapport 2011

Mitt anförande igår på debatten kring delårsbokslutet på landstingsfullmäktige:
 
Anförande delårsrapport 2011
 
Ordförande, ledamöter och åhörare.
 
Jag är inte förvånad över att landstinget inte kommer att klara ekonomin. Det gick att förutsäga redan då budget presenterades från majoriteten.
 
Jag är inte förvånad över att vi inte kommer att klara målet om god ekonomisk hushållning och därmed inte bygga landstinget starkt inför framtiden. Att prognosen är bara 42 miljoner då det krävs 60 miljoner räcker inte. Det som är mest bekymmersamt är att prognosen för sjukvårdsverksamheten är minus 90 miljoner.
 
Jag är inte förvånad över att det socialdemokratiska landstingsstyrelseordföranden Peter Olofsson kommenterar delårsrapporten med att ”ni ska se nu att allt blir bra”.
 
Det som gör mig förvånad är att s-majoriteten inte gör något, utan sitter med armarna i kors. Och om det görs något så är det någon annans fel. Ibland kan man höra att regeringen ska göra mer. Men han glömmer berätta att det politiska alternativ som han företräder vill minska stödet till landstinget med 14 miljoner, detta i form av höjda arbetsavgifter för unga.
 
Till min förvåning så trots att landstingsstyrelsen i slutet av augusti tog del av delårsrapporten har ännu inte majoriteten vidtagit några åtgärder utifrån den. Min känsla är att man väljer att blunda och önska sig bort istället för att göra något åt det.
 
Fru ordförande
 
Min förvåning övergår bara till häpnad då det än så länge bara fortsätter att pratas. Problemet är bara med goda intentioner och höga förväntningar så löser man inte de ekonomiska problemen. Det kommer att krävs politisk kraft och mod. Något som tyvärr saknas från socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet.
 
Från Alliansen hade vi ett annat budgetförslag som hade andra idéer och en annan färdriktning för landstinget. Jag är alldeles övertygad om att om de idéerna tillsammans med alliansföreträdare på ordförandeposterna så hade det inte sett ut som det gör nu.
 
Detta år startade inte lätt och nästa år ser ut att bli bara tuffare. Att ständigt skjuta det jobbiga framför sig kommer bara bli jobbigare i längden. Det krävs handling här och nu. Det kommer att krävas politiskt ansvar och politiskt mod.
 
Alliansen står för det ansvaret och är redo att bära det.

Moderatförslag om HBT-certifiering i landstinget

Idag lämnade den moderata landstingsfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök in en motion till landstingsfullmäktige där han föreslår att landstinget ska HBT-certfieras. Något som i grunden handlar om att alla människor ska behandlas som unika individer och inte utifrån kön, sexuell läggning, etnicitet eller något annat kriterium. Egentligen rätt självklart men tyvärr är det inte alla gånger det. Därför är det riktigt bra att Andreas väljer att driva HBT-frågan i landstinget.
 
Motionen i sin helhet:
  
Uppmuntra till HBT-certifiering
 
Moderaterna arbetar för att Västerbotten ska vara ett län där alla ges förutsättningar att komma till sin rätt, där alla bemöts och bedöms som individer med unika individuella egenskaper. I ett fritt och öppet samhälle är möjligheterna som störst att vara den man är.
 
Homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT-personer) finns i hela Sverige. Många vittnar dock om att det inte är lika lätt att vara öppen överallt. Många HBT-personer, framför allt på mindre orter, känner sig tvingade att flytta till storstäder för att kunna leva öppet.
 
Moderaterna anser att landstingets verksamheter i Västerbotten ska uppmuntras till att arbeta strategiskt i syfte att erbjuda en god arbetsmiljö för anställda och ett respektfullt bemötande av kunder/klienter/patienter utifrån ett HBT-perspektiv. Som ett led i detta ska landstingets verksamheter uppmuntras till att HBT-certifiera sig. Certifieringen genomförs av Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL).
 
För att bli HBT-certifierad krävs:
 
Uppdragsgivarens samtliga anställda skall ha en kunskapsnivå motsvarande en grundutbildning i HBT-frågor samt relevanta fördjupningskunskaper enligt avtalad plan. Utbildningsplanen läggs upp under planeringsfasen.
 
Uppdragsgivaren skall, med utgångspunkt i förvärvade kunskaper, aktivt och kontinuerligt arbeta för att skapa en öppen och inkluderande arbetsmiljö utifrån ett HBT-perspektiv.
 
Uppdragsgivaren skall, med utgångspunkt i förvärvade kunskaper, aktivt och kontinuerligt arbeta för att skapa ett välkomnande och respektfullt bemötande av kunder/patienter/brukare utifrån ett HBT-perspektiv.
 
Uppdragsgivaren skall ha en utarbetad och väl förankrad plan för hur attitydarbetet kring HBT-frågor på arbetsplatsen – såväl internt rörande egna anställda som externt mot kunder/patienter/brukare – ska fortskrida efter utbildningens slut, samt en dokumenterad plan för att hantera klagomål/diskrimineringsfall etc.
 
Under certifieringsperioden: Uppdragsgivaren skall genomföra kvalitetsgenomgång enligt avtalad plan.
 
 
Med anledning av ovanstående föreslår jag att landstingsfullmäktige fattar följande beslut:
 
Att                 ge landstingets styrelser och nämnder i uppdrag att uppmuntra sina verksamheter att HBT-certifiera sig.
 
 
 
Andreas Löwenhöök
Moderata Samlingspartiet
 

Möjliggör kommersialisering och försäljning av landstingsinnovationer

Pressmeddelande 110707: Sandström (M): Möjliggör kommersialisering och försäljning av landstingsinnovationer

Oppositionslandstingsrådet Nicklas Sandström (M) föreslår i en motion till landstingsfullmäktige att landstinget ska inrätta ett landstingsägt bolag som ska jobba för att möjliggöra kommersialisering och försäljning av innovationer som växer fram och utvecklas inom landstinget.

 
- Varje dag utvecklas nya teknologier, nya metoder och produkter som hjälper människor att bli friska. En del innovationer har mer av en lokal nytta medan andra har en potential att få ett kommersiellt värde och sedan säljas till andra län och sjukhus säger Sandström i en kommentar.

Genom lagen om kommunal tjänstexport som tillkom 2001 finns inget som hindrar kommuner och landsting att sälja sitt kunnande på affärsmässiga grunder. För några månader sedan öppnade landstinget upp för att påbörja arbetet med att sälja vård vilket detta förslag är en naturlig fortsättning på.

 

För mer information
Nicklas Sandström
070-2544515

Motionen i sin helhet:



Möjliggör att sälja landstingsinnovationer
Varje dag i länets sjukhus utvecklas någon ny metod, ny produkt eller något som aldrig förr har gjorts. Vissa av innovationerna har endast lokal nytta på avdelningen medan andra har ett högt kommersiellt värde. Ett kommersiellt värde som det idag där det inte finns några landstingsövergripande verktyg eller en organisation som stöd för att kommersialisera och sälja.

Sedan 2001 finns lagstiftning på plats för kommunal tjänsteexport där det öppnas upp för kommuner och landsting att sälja sitt kunnande på affärsmässiga grunder. Lagstiftningen utvecklades ånyo 2009 med än fler möjligheter. Umeå kommun tog till vara på denna möjlighet 2009 och inrättade en särskild organisation för detta genom kommunala bolag. En verksamhet som har slagit väl ut och inneburit ökade intäkter.

En sådan lösning skulle även Västerbottens läns landsting kunna starta för att kunna börja sälja sitt kunnande till andra offentliga myndigheter eller privata aktörer.


Utifrån ovanstående yrkar jag:

Att Västerbottens läns landsting påbörjar arbetet med att möjliggöra samt kommersialisera och sälja innovationer som sker inom landstinget.



Nicklas Sandström, (M)
Oppositionslandstingsråd








 

Twitter
Klout

vk.se Nyheter från VK

Jag har redan valt