Köerna till sjukvården i länet måste bort!
I dag har jag följande debattartikel publicerad i Folkbladet:
Ett visselblåsarsystem till landstinget
Idag är det alldeles för få medarbetare inom sjukvården som inte lyfter upp missförhållanden som finns på arbetsplatsen. En lösning på detta skulle kunna vara ett införande av ett visselblåsarsystem i landstinget. Visselblåsare eller ”whisteleblowers” handlar om att en anställd ska anonymt kunna larma om eventuella missförhållanden. Det kan vara problem som till exempel mobbing, sexuella trakasserier, en orimlig arbetsmiljö, kränkande särbehandling med mera.
Rent praktiskt skulle detta kunna ske genom ett webbformulär som fylls i om de problem som finns. Formuläret skickas sedan vidare till en annan del av landstingets organisation eller ett externt företag som undersöker och gör en utredning. Tyvärr är det inte alltid så att medarbetarna kan vända sig till sin närmaste chef för på grund av rädsla för negativa följder. Syftet med ett visselblåsarsystem är att det ska hjälpa och underlätta för verksamheterna att upptäcka missförhållanden på arbetsplatser för att kunna komma tillrätta med dem.
Denna modell ska inte ersätta ärenden som innehåller uppgifter som redan idag anmäls enligt lex Sarah eller lex Maria lagen utan vara ett komplement till dessa för att få fram missförhållandena på arbetsplatserna. Alla är vinnare om en organisation upplevs som öppen och transparant där problem kan diskuteras öppet utan att det ska tystas ner.
För Västerbottens läns landsting skulle ett visselblåsarsystem innebära ökad trygghet för medarbetarna och kunna bidra till att utveckla landstinget till att sändigt utveckla sig till det bättre genom att lösa de problem som finns.
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
Trots alla förändringar inom ramen för projekt balans så förbättras inte ekonomin i landstinget. I senaste rapporten för oktober månad försämras ekonomin ytterligare mot tidigare prognoser. Det som är mest kritiskt är att den socialdemokratiska ledningen inte lyckas förändra sjukvårdens löpande kostnader vilket var det mest centrala i projekt balans. Nu pekar hela årets underskott för sjukvården på ett underskott på 121 miljoner. Det är en försämring mot delårsbokslutet som visade på ett underskott på 80 miljoner.

Den ytterst ansvariga socialdemokraten för sjukvården i länet, Peter Olofsson, försöker i en debattartikel (10/9) hävda att den ekonomiska utvecklingen går åt rätt håll. Ett försök som ter sig tämligen märkligt då prognosen för året är ett fortsatt underskott på minus 82 miljoner. Vilket i sig inte är unikt då landstinget haft problem med ekonomin de senaste 20 åren. Mer rättvist hade det varit att erkänna att underskotten fortsätter även med en ny ordförande för landstingsstyrelsen. Den stora skillnaden är att Socialdemokraternas generella besparingar har övergått till kortsiktiga besparingar som genomdrivs utan analys och konsekvensbeskrivningar.
Den stora skillnaden med den nuvarande S-ledning i landstinget är att inlandssjukvården får ta en stor smäll med borttagna vårdplatser vid sjukstugorna och indragen ambulans i Åsele. Primärvården får ett ännu större åtagande med 15 000 nya besök som ska klaras trots att var tredje distriktsläkartjänst är vakant. Länets sjukhus förlorar många vårdplatser, särskilt för det mest sjuka äldre. Allianspartierna i landstinget hade andra förslag som vi är övertygade hade gett bättre effekt. Fokus i Alliansens sparförslag var att värna den direkta vården och spara på det som inte är sjukvård.
Inte helt oväntat ger besparningarna inom projekt balans inte heller den effekt som Socialdemokraterna hade räknat med. Endast 38 procent av de tilltänkta besparningarna har förverkligats. En stor förklaring till det var att förslagen var dåligt förankrade i organisationen samt saknade konsekvensbeskrivningar och analys.
Uppföljningen av personalsituationen i landstinget visar att sjukfrånvaron ökar och att målet om högst 4 procents sjukfrånvaro inte kommer att uppnås. Alliansen vill lyfta fram de bekymmer som råder på IVA där aktuell personalsituation är extra allvarlig. Redan nu ligger intäkterna från kömiljarden 6 miljoner sämre än budget. Inte oväntat då tillgängligheten har försämrats ytterligare. Störst försämring har skett för dem som behöver få en åtgärd i form av en operation. Tillgängligheten inom Barn- och ungdomspsykiatrin är fortfarande sämst i landet.
Socialdemokraten Olofsson fortsätter i sin debattartikel att skylla ifrån sig och inte ta ansvar. Som vanligt är det regeringens fel att landstinget har underskott. Under åren 2006 till 2010 tillfördes kommunerna och landstingen 38 miljarder i nivåhöjning av statsbidragen. Under 2011 tillfördes ytterligare 5 miljarder. Ingen regering har sedan början av 90-talet generellt räknat upp statsbidragen som Olofsson efterlyser. Det är ett lokalt ansvar att organisera och finansiera hälso- och sjukvården genom landstingsskatten.
Socialdemokraterna med Peter Olofsson i spetsen fortsätter att blunda inför de problem som finns i landstinget och vad deras förslag till besparningar lett till. Landstinget behöver ett nytt ledarskap som kan möta framtidens utmaningar. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården står inför krävs en trygg och skattefinansierad vård som tar sin utgångspunkt i en ansvarsfull politik som är långsiktig och prioriterar sjukvård framför annan verksamhet. Det behövs en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård som väljer att ta ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Tillsammans söker vi i Alliansen mandatet att vid nästa val ta över styret för landstinget i Västerbotten.
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
Marianne Nordmark (FP)
Gruppledare
Olle Edblom (C)
Gruppledare
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare
Uttalande angående landstingsdirektör Jonas Rastads lämnar landstinget i Västerbotten:
”Jonas Rastad har på ett förtjänstfullt sätt genomfört och verkställt vad den Socialdemokratiska majoriteten i landstinget velat genomföra. Att lyckas med det i en sådan stor och komplex organisation som är landstinget kräver en handlingskraftig ledare som har mod. Det har Rastad haft. Däremot kommer hans avgång vid fel tidpunkt. Landstinget är i ett kritiskt skede i det förändringsarbete som pågår där direktörens medverkan är central. Avslutningsvis kan jag inte annat än önska honom lycka till på det nya jobbet som regiondirektör i Skåne.”
Personalen inom sjukvården är helt avgörande för att kunna erbjuda god och patientsäker vård. Bristen på läkare och sjuksköterskor är redan idag ett stort problem såväl på länets sjukhus men även inom primärvården. Länet har dessutom ett universitetssjukhus för hela Norrland som ska ansvara för den högspecialiserade vården för hela regionen. Detta ställer givetvis extra krav.
Den personalpolitik som den Socialdemokratiskt styrda majoriteten fört under en mycket långt har inte fokuserat på att ta tillvara på den kompetens som finns och inte heller lyssnat på kritik. Idag känner många medarbetare att de har ett för högt arbetstempo, stress, oro samt en löneutveckling som är minimal över tid samt att specialistutbildning lönar sig dåligt. De senaste månaderna har även sjukskrivningarna ökat vilket visar på att situationen blivit värre. Även om de flesta älskar sitt jobb och känner att man gör skillnad är känslan trots allt att inte orka med.
Att situationen ser ut som den gör idag är resultatet av en negativ utveckling som pågått under en längre tid. En utveckling som måste brytas. Personalen är den viktigaste resursen som sjukvården har för att kunna erbjuda en god och patientsäker vård. Frågan är om de styrande Socialdemokraterna ser allvaret i situationen.
(denna text publicerades som en insändare i lördagens Folkbladet)

Personalförsörjningen är den största strategiska frågan för Västerbottens läns landsting för att säkra vård för västerbottningen och norra regionens invånare. Den höga medelåldern hos många av landstingets medarbetare i kombination med en allt äldre befolkning kommer att öka trycket på sjukvården.
Bristen på specialistsjuksköterskor är redan ett stort problem i många verksamheter. Landstinget har dessutom ett universitetssjukhus som ska svara för den högspecialiserade vården i hela norra regionen. Detta ställer givetvis krav på personal med hög kompetens. Personalens kunskap är patienternas vårdkvalité. Det handlar givetvis inte bara om rekrytering utan även om att behålla den kompetenta personalen genom att vara en god arbetsgivare.
Landstingets medarbetare är den viktigaste resursen vi har. Landstinget måste se till att tillvarata på deras kompetens och ständigt erbjuda möjligheter för vidareutbildning, På senare år har antalet specialistsjuksköterskor minskat, något som är väldigt oroande. I Västerbottens läns landsting är det knappt 50 procent som har en specialistutbildning. Att det råder så stor brist på sjuksköterskor hotar såväl verksamheter och patientsäkerheten. Patienter har rätt att känna sig trygga och omhändertagna. En specialistkompetens medför bättre vårdutnyttjande, välbefinnande, symptomminskning och högre överlevnad. Från Moderaterna och Alliansen satsas på att prioritera specialistutbildningen för sjuksköterskor.
I gårdagens VK hade jag med följande insändare:
Hur ska Socialdemokratin finansiera sjukvården?
Varje seriös diskussion kring att lösa vårdens framtidsutmaningar måste ta sin utgångspunkt i en ansvarsfull ekonomisk politik. Under det Socialdemokratiska styret av Västerbottens läns landsting har det under de senaste 15 åren funnits en bristande ansvarsförmåga för just detta. Emellanåt har S-ledningen försökt rätta till detta genom kortsiktiga skattehöjningar. Mellan åren 1995 och 2004 gjorde landstinget ett samlat underskott på 924 miljoner kronor. Mellan åren 2005 och 2011 har sjukvården haft ett underskott i genomsnitts på 80-90 miljoner.
Problemet har under lång tid har varit att Socialdemokratin valt att blunda för ekonomin. Detta blir inte bättre av att länssocialdemokraterna tar kongressbeslut om att vilja införa sex timmars arbetsdag med betalt för åtta timmar. Något som bara för landstinget skulle kosta, med ett oförminskat vårdutbud, cirka 1 miljard kronor. Till de kostnaderna finns även ett lika stort problem som finansieringen nämligen att kunna anställa ytterligare personal med specialistkompetens. Hur ser Socialdemokratins genomförandeplan ut för denna reform?
I diskussionen om sjukvårdens framtida finansiering krävs ansvarskänsla för ekonomin. Det är den enskilt viktigaste förutsättningen för att kunna erbjuda god vård med hög kvalité med god tillgänglighet även i framtiden. Länsborna förtjänar ett politiskt styre av vården i länet som har större ansvarskänslan för ekonomin än vad som finns idag.
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
I dagens Västerbottens Folkblad har jag inne ett debattsvar på Socialdemokraterna Peter Olofsson och Karin Lundström debattinlägg den 23/3. Till min replik finns även ett svar på några rader från de två. Efter ha läst deras svar så kan jag bara konstatera att svaret skrevs före de sätt mitt debattinlägg. För det bemöter inget av det jag hade skrivit.
Hela länet förtjänar fortsatt god vård nu och även i framtiden
De Socialdemokratiska landstingsråden Peter Olofsson och Karin Lundström försöker att motivera och förklara deras beslut till de stora besparningarna inom vården i ett debattinlägg (23/3). Behovet av att se över kostnaderna och ständigt jobba för en effektivare och kostnadseffektivare organisation har funnits länge.
Sett tillbaka på de senaste 20 åren har landstinget haft stora problem med sin ekonomi. Tyvärr sker uppvaknande allt för abrupt och därmed blir många av förslagen kortsiktiga och ska genomföras utan analys och konsekvensbeskrivningar. Ambulanser som utgör trygghet för så många ska bort tillsammans med grundläggande vård i inlandet. Vårdplatser för de mest sjuka äldre ska kraftigt minskas och primärvården ges nya stora åtaganden utan att några nya resurser tillförs.
Mest problematiskt i Olofsson och Lundströms inlägg är den bristande insikt de har sin egen förda politik och avsaknad av kunskap om Alliansens satsningar. Under åren 2006 till 2010 tillfördes kommun- och landstingen 38 miljarder i nivåhöjning av statsbidragen. Under 2011 tillfördes ytterligare 5 miljarder. Ingen regering har sedan början av 90-talet generellt räknat upp statsbidragen med pris- och löneutveckling något som skribenterna efterlyser. I deras nationella motförslag, som innehåller en frysning av statsbidragen, finns därtill totalt sett mindre pengar till sjukvården. Detta i och med att förslaget om att införa dubbla arbetsavgifter för unga något som en stor arbetsgivare landstinget i Västerbotten är skulle förlora 30 miljoner kronor.
För Moderaterna har behovet av en ny kursriktning varit tydlig det senaste årtiondet. Det tydligaste är och kommer fortsättningsvis att vara att ta ansvar för ekonomin och prioritera sjukvård framför annat. Det är den enskilt viktigaste för att kunna fortsätta erbjuda god vård med hög kvalité och god tillgänglighet. Med en långsiktighet i ekonomiskt ansvarstagande undviks tvära kast och panikåtgärder.
Landstinget behöver ett nytt ledarskap som kan möta framtidens utmaningar. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården står inför krävs en trygg och skattefinansierad vård som tar sin utgångspunkt i en ansvarsfull politik som är långsiktig och prioriterar sjukvård framför annan verksamhet. Kortsiktighet och åtgärder i panik skapar inte trygghet och framtidstro.
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

I dagens VK finns det en stor artikel om en drabbad patient som nåtts av beskedet att dennes åkomma inte längre kommer att behandlas inom ramen för det allmänna åtagande för sjukvård. Detta efter prioriteringsbeslut tagna vid landstingets första prioriteringsarbete år 2008. Sedan dess har det genomförts ytterligare en genomgång där vi i politisk enighet tog betydligt tuffare beslut än vid första omgången.
Läs mer om prioriteringsarbetet från landstingets hemsida här.


Ikväll stod landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S) i Västerbottensnytt och skyllde besparingarna som han tillsammans med Miljöpartiet genomfört i sjukvården i Västerbotten på att det skulle vara på grund av regeringen. Detta då inte alliansregeringen generellt räknat upp (”värdesäkrat”) statsbidragen. Hur kan det vara så att skylla på andra är att ta ansvar låter jag vara obesvarat.
Pressmeddelande 120131: Alliansen i landstinget kräver svar: Vilka blir Konsekvenserna av Projekt balans?

I dag skriver jag tillsammans med mina Allianskollegor på VK debatt om S och MP:s sparpaket som drabbar de mest svaga i vårt län.
Socialdemokraternas och Miljöpartiets sparförslag i landstinget kommer att drabba de mest utsatta och sköra i vården. Nedläggning av akutvårdsplatser, indragning av ambulanser, neddragningar inom geriatrik och psykiatri kommer nämligen huvudsakligen att drabba de äldre och de som redan idag har svårt att få vård. Genom sparförslaget får de som bor i inlandet en sämre tillgänglighet till vården än övriga länsbor.
Socialdemokraterna och Miljöpartiet tar inte ansvar för de mest sjuka äldre och för en rättvis och likvärdig vård för alla, något som Alliansen förespråkar. Den tidigare Socialdemokratiska väljaren känner nog inte igen sig i denna nedmonteringspolitik som nu genomförs inom landstinget.
De som redan idag har det tufft i inlandet ska nu få det ännu tuffare då de blir av med ambulansen i Malå och Åsele och akutvårdsplatser i Sorsele och Dorotea. De psykiskt sjuka ska få tränga ihop sig ännu mer i redan överbelagda lokaler. De svårt sjuka äldre får sämre stöd då geriatriken tvingas lägga ned vårdplatser och inte längre får sköta om de som bor i särskilda boenden i Umeå. Människor som redan har det skört ska få det skörare.
Sparförslagen har inte diskuterats och analyserats på ett politiskt tillfredställande sätt. Inga konsekvensanalyser har gjorts inför beslut. Många politiskt valda i styrelsen och i hälso- och sjukvårdsnämnden har inte fått något underlag värt namnet inför beslut. Tar vi beslut i landstinget kring ett så stort sparpaket som detta på 150 miljoner kronor för 2012 borde de förtroendevalda ha fått ett bättre beslutsunderlag.
Vid senaste landstingsfullmäktige begärde Allians för Västerbotten svar på vilka konsekvenserna av majoritetens sparförslag kommer att bli för sjukvården. Tyvärr var svaren otydliga, inte minst angående vad som ska ersätta ambulanserna som försvinner i inlandet. Förslag till ersättning för ambulanserna är akutbilar med en akutsköterska från hälsocentralen. Förslaget saknar både grund och ansvar. På de flesta håll i inlandet saknas personal för att ta hand om de sjuka.
Enligt Socialdemokraterna och Miljöpartiet ska akutvårdsplatser läggas ned samtidigt som vårdplatser på sjukhusen dras in och sjukhusbesök överförs till primärvården. Det talar för ett större behov av akutvårdsplatser – inte mindre. Psykiatrin är enligt majoriteten för dyr och ska därför krympa trots ständiga överbeläggningar och långa väntetider. Det går inte ihop. Den geriatriska kompetensen på Umeås särskilda boenden är enligt S och MP inte rättvis och ska därför inte finnas kvar. I stället för denna negativa rättvisa borde krafterna läggas på att se till att hela länet får ta del av denna kompetens. Det anser i alla fall Allians för Västerbotten.
Det finns en stark ovilja från majoritetens sida att lyssna och ta till sig det Alliansen argumenterar för och ompröva delar av det tagna beslutet. Om inte Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet tar sig i kragen och omprövar beslutet kommer det att innebära förödande konsekvenser för de sjuka i Västerbotten. Detta gäller främst neddragningar av vårdplatser, ambulansen, geriatriken och akutvårdsplatser vid sjukstugorna. Otryggheten ökar för alla länsbor som är i behov av vård men framförallt för de mest utsatta sköra och äldre som har svårt att göra sin röst hörd.
Västerbottens läns landsting behöver en ny besättning bakom rodret. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården står inför krävs en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet och där alla får den vård de behöver och har rätt till.
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
Marianne Normark (FP)
Gruppledare
Olle Edblom (C)
Gruppledare
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare

Socialdemokraterna och miljöpartiet har börjat avvecklingen av inlandssjukvården!
Pressmeddelande 11-11-08
I dag på förmiddagen beslutade landstingsstyrelsen med röstsiffrorna 8 – 6, en ledamot avstod, om att gå vidare med den andra delen i Socialdemokraterna och Miljöpartiets sparpaket gällande länets sjukvård. I och med att styrelsen nu tagit beslutet kommer akutplatserna avvecklas helt i Sorsele och Dorotea samt minskas i Malå.
Om Alliansens förslag till kostnadsreduceringar hade vunnit dagens votering hade dessa platser funnits kvar, säger Nicklas Sandström (M), Marianne Normark (FP), Olle Edblom (C) och Birgitta Nordvall (KD) i en kommentar.
I beslutet om kostnadsbesparingar på 65 miljoner som berör landstingsstyrelsen fanns inget underlag som redovisar innehållet och inte heller några konsekvensbeskrivningar kring de olika åtgärderna. Förslagens konsekvenser går därför inte att överblicka i dess helhet. Något som Alliansens ledamöter ställer sig mycket kritiska till.
– Hanteringen av ärendet är helt oacceptabel och vi hoppas att väljarna i länet visar vad de tycker om dessa besparingsförslag vid valet 2014, säger Alliansen i en avslutande kommentar.
För mer information:
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
070-254 45 15
Marianne Normark (FP)
Gruppledare
070-243 57 04
Olle Edblom (C)
Gruppledare
070-564 44 65
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare
070-278 58 10
Alliansens förslag till yrkande och skriftliga yttrande:
Ärende 6 – Kostnadsreducerande åtgärder 2012
VLL 1535-2011
Alliansen yrkar:
att arbetsutskottet får i uppdrag att inarbeta kostnadsreduceringar i styrelsens verksamhetsplan och budget enlig bilagda dokument "Tid för ansvar".
Vi vill dessutom lägga följande särskilda yttrande till protokollet:
Bristande underlag och konsekvensbeskrivningar
Projekt balans som har ett 70-tal förslag har aldrig presenterats i sin helhet för styrelsen. Enbart en muntlig presentation har tidigare presenterats.
I nu föreliggande beslut om kostnadsbesparingar som berör styrelsens ansvarsområde på 65 miljoner finns inte heller något underlag som redovisar olika förslag och inte heller redovisas några konsekvensbeskrivningar kring de olika åtgärderna. Förslagens konsekvenser går därför inte att överblicka i dess helhet.
Det enda förslag som nämns i beslutsförslaget är att antalet akutvårdsplatser skall reduceras.
Umeå 2011-11-08
Niklas Sandström (m) Marianne Normark (fp)
Olle Edblom (c) Birgitta Nordvall (kd)
Liv Granbom (m) Margareta Carlbäck (fp)
Nu på morgonen beslutade landstingsstyrelsen med röstsiffrorna 8 – 6 varav en ledamot avstod att gå vidare med den andra delen i Socialdemokraterna och Miljöpartiets sparpaket. Ett sparpaket som i sin helhet blir ett dråpslag mot inlandssjukvården, minskat trygghet för alla som blir utan ambulans och för alla länets äldre och psykiskt sjuka.
I dag har Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) med röstsiffrorna 7-5 och 1 ledamot som avstod tagit beslutet om att verkställa det tidigare presenterade sparpaketet av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Alliansen röstade enheligt emot.
Sparpaket slår hårt mot inlandssjukvården och mot barn, äldre och psykiskt sjuka i hela länet. Alliansen har sen tidigare presenterat ett alternativt sparpaket och idag så föreslogs därför en annan lösning. Läs hela Alliansens förslag genom att klicka här.
.jpg)
(Denna debattartikel är publicerad i dagens VK)
Den 17:e oktober presenterade den nya landstingsmajoriteten bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet sitt förslag till sparpaket för att få ekonomin i balans. Ett åtgärdspaket som fick Vänsterpartiet att lämna samarbetet.
Sparpaketet från Socialdemokraterna och Miljöpartiet hade som huvudfokus att avveckla vårdplatser på länets sjukhus, ta bort akutplatserna i Sorsele och Dorotea samt minska antalet i Malå. Dessutom dra in ambulanser i Åsele, Malå och Robertsfors samt att antalet minskas i Skellefteå.
Ett bärande inslag, som Alliansen delar med majoriteten, är att flytta över sjukhusvård till primärvården som är närmare medborgarna och mer kostandseffektiv. Men vi tycker det är orealistiskt att flytta över 15 000 läkarbesök till en redan ansträngd primärvård. Vi föreslår en halvering.
Behovet av kostnadsreduceringar är omfattande för att både på kort och på lång sikt klara av de utmaningar som finns med att erbjuda sjukvård av hög kvalité och god tillgänglighet även i framtiden. För att nå en ekonomi i balans krävs en rad kraftfulla åtgärder men det finns tydliga skiljelinjer mellan majoriteten och Alliansen när det gäller besparingar på antalet vårdplatser på sjukhusen samt i inlandssjukvården.
Alliansen har till skillnad från majoriteten valt att främst göra besparingar på sådant som inte är sjukvård. Men för en ekonomi i balans krävs tyvärr även besparingar inom vården. I Alliansens förslag värnas de grupper som har svårt att själva göra sin röst hörd; barnen, äldre och psykiskt sjuka. Alliansen vill ta detta ansvar, även då ekonomin skakar som mest.
Till skillnad från majoriteten föreslår Alliansen att akutsjukvårdsplatserna i Sorsele, Malå och Dorotea blir kvar. Ambulanserna är en av de viktigaste delarna i samhället för att befolkningen ska känna trygghet. Det innebär att i Alliansens förslag till sparpaket blir Ambulanserna i Malå, Åsele, Skellefteå och Robertsfors kvar.
Landstinget måste bli bättre när det gäller ekonomi- och målstyrning samt effektivitet. Här finns stora vinster att göra för patientsäkerheten och för ekonomin. Exempelvis behövs ett intensifierat arbete med att minska de onödiga kostnaderna för vårdrelaterade infektioner och vårdskador. I Alliansens förslag till besparingar väljer vi att göra besparingar på sådant som inte är sjukvård som exempelvis administration, centrala anslag och projektmedel. Samtidigt som interna förbättringsarbeten behöver ske finns det kapacitet att kunna sälja högkvalitativ och världsledande vård till övriga landsting och världen. Det skulle kunna ge nödvändiga intäkter och samtidigt säkra att delar av spetssjukvården på Norrlands universitetssjukhus blir kvar i Västerbotten.
Trots att det går att spara och effektivisera på sådant som inte är sjukvård finns tyvärr ett behov av besparingar inom sjukhusvården. Ett exempel är att satsa mer på dagkirurgi vilket innebär att färre patienter behöver en sängplats. I Alliansens sparpaket minskas antalet vårdplatser men bara med hälften av det majoriteten föreslår. Det sker med rimlighet och med fokus att flytta över vård från sjukhusen till primärvård och egenvård. Det krävs ett bättre och tydligare samarbete och samverkan mellan kommunerna och landstinget för att säkerhetsställa god vård och kostnadseffektiv sjukvård och omsorg för våra länsbor.
Nu har landstinget nått vägens ände genom majoritetens konsekventa linje av att skjuta nödvändiga besparingar framför sig. För att nå en ekonomi i balans krävs stora förändringar med ett tydligt politiskt ledarskap. En god ekonomisk hushållning är nödvändigt för att landstinget i framtiden ska klara av att betala ut pensioner och kunna göra nödvändiga investeringar. Alliansen har haft alternativa budgetförslag under de senaste tio åren som tydligt visat en annan väg med ett större ansvar för ekonomin.
Det är tid för ansvar. Alliansen står redo att axla det ansvaret för att leda sjukvården i Västerbotten.
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
Marianne Normark (FP)
Gruppledare
Olle Edblom (C)
Gruppledare
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare
Pressmeddelande 110707: Sandström (M): Möjliggör kommersialisering och försäljning av landstingsinnovationer
Oppositionslandstingsrådet Nicklas Sandström (M) föreslår i en motion till landstingsfullmäktige att landstinget ska inrätta ett landstingsägt bolag som ska jobba för att möjliggöra kommersialisering och försäljning av innovationer som växer fram och utvecklas inom landstinget.
- Varje dag utvecklas nya teknologier, nya metoder och produkter som hjälper människor att bli friska. En del innovationer har mer av en lokal nytta medan andra har en potential att få ett kommersiellt värde och sedan säljas till andra län och sjukhus säger Sandström i en kommentar.
Genom lagen om kommunal tjänstexport som tillkom 2001 finns inget som hindrar kommuner och landsting att sälja sitt kunnande på affärsmässiga grunder. För några månader sedan öppnade landstinget upp för att påbörja arbetet med att sälja vård vilket detta förslag är en naturlig fortsättning på.
För mer information
Nicklas Sandström
070-2544515
Motionen i sin helhet:
Möjliggör att sälja landstingsinnovationer
Varje dag i länets sjukhus utvecklas någon ny metod, ny produkt eller något som aldrig förr har gjorts. Vissa av innovationerna har endast lokal nytta på avdelningen medan andra har ett högt kommersiellt värde. Ett kommersiellt värde som det idag där det inte finns några landstingsövergripande verktyg eller en organisation som stöd för att kommersialisera och sälja.
Sedan 2001 finns lagstiftning på plats för kommunal tjänsteexport där det öppnas upp för kommuner och landsting att sälja sitt kunnande på affärsmässiga grunder. Lagstiftningen utvecklades ånyo 2009 med än fler möjligheter. Umeå kommun tog till vara på denna möjlighet 2009 och inrättade en särskild organisation för detta genom kommunala bolag. En verksamhet som har slagit väl ut och inneburit ökade intäkter.
En sådan lösning skulle även Västerbottens läns landsting kunna starta för att kunna börja sälja sitt kunnande till andra offentliga myndigheter eller privata aktörer.
Utifrån ovanstående yrkar jag:
Att Västerbottens läns landsting påbörjar arbetet med att möjliggöra samt kommersialisera och sälja innovationer som sker inom landstinget.
Nicklas Sandström, (M)
Oppositionslandstingsråd