Nicklas Sandström (M)
Visar inlägg med etikett sjukvård
Visa träffar från alla bloggar

Samverkan i norra regionen

Igår och idag träffas ledande politiker och tjänstemän i norra regionen i Sundsvall för att diskutera och hitta bra samverkanslösningar för sjukvården i den här länsdelen. På många sätt är vi ömsesidigt beroende av varandra för att ha en fungerade specialistsjukvård som finns vid Norrlands universitetssjukhus (NUS). Jämtland, Västernorrland och Norrbotten skickar sina patienter som behöver specialistsjukvård till Umeå och NUS för att vård. Samarbetet är av stor vikt att det fungerar så bra som möjligt och eventuella problem kan snabbt lösas därför är sådana här träffar bra.

Mycket fokus på den här träffen är arbetet med regional nivåstrukturering inom cancervården inom ramen för regional cancercentrum (RCC). I övrigt är det rapporter från läkemedelsrådet och årsstatistik riks- och regionsjukvård.

Bra när sjukvården lära sig av misstag

Den 15:e maj öppnades e-tjänsten Mina vårdkontakter dit patienter kan vända sig för att skicka in sina synpunkter och klagomål till patientnämnden via e-tjänsten. Patientnämnden är ett oberoende organ inom landstinget som består av politiker och tjänstemän som också har tystnadsplikt. Nämnden syftar till att hjälpa och stödja patienter samtidigt som den ser till kvalitetsutvecklingen inom hälso – och sjukvården.

Tidigare var kontakten till patientnämnden begränsad till telefon, mail, post eller ett besök men nu erbjuder den nya e-tjänsten patienter ett tryggt och säkert sätt att fylla i ett formulär och skicka iväg det till nämnden. Informationen som skickas är skyddad och patientsäker. Den nya tjänsten ger ökad tillgänglighet i vården och en trygghet för patienterna som kanske i första hand inte vågade anmäla synpunkter eller klagomål. För att landstinget ska kunna utvecklas och ge en god och patientsäker vård är det viktigt att alla synpunkter kommer in. Det är bra att våden lär sig av sina misstag och detta är ett steg i den rätt riktning.

 

Rättvis sjukvård i hela Västerbotten

 
I dag skriver jag tillsammans med mina allianskollegor på VK-debatt om den kommande folkomröstningen. Hela artikeln finns att läsa här. Tänkte lyfta fram två delar särskilt mycket och det är att vi i Alliansen har så vårt att förstå hur Socialdemokraterna och Miljöpartiet kan ta politisk strid för ett sparförslag på 1 mkr för ambulans i Åsele och 2 mkr för akutvårdsplatser i Dorotea. Det är för oss en mycket märklig politik. Dessa kostnader utgör endast 0,0003 procent av sjukvårdens totala omkostnader. Det handlar alltså inte om någon större besparing. Det som är avgörande för befolkningens trygghet och bygdens utveckling är tillgång till basservice i form av tillgänglig ambulans och akutsjukvård nära patienter och anhöriga.
 
Den andra delen är hur vi från Allianen kommer att agera efter det att folkomröstningen är över och där är vi tydliga att oavsett valresultat och valdeltagande kommer Allianen att fortsätta att driva att hela länet skall ha en trygg och rättvis sjukvård. Rätten till en likvärdig vård får aldrig sättas i fara av politisk godtycklighet, geografiska eller sociala gränsdragningar. Det går att få mer sjukvård för skattepengarna genom att göra väl avvägda satsningar och rätt prioriteringar.
 
Det behövs en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård som tar ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Tillsammans söker vi i Alliansen mandat att vid nästa val ta över styret för Västerbottens läns landsting. 

Kommentarer kring att frågan i folkomröstningen har överklagats

I dag så kom besked om att frågeformuleringen till den kommande folkomröstningen är överklagad. I sak tycker jag inte att det gör något att förvaltningsrätten får pröva de juridiska avväganden som finns i lagstiftningen i förhållande till intentionerna i den fråga som namninsamlingen för att åstadkomma en folkomröstning gällde.
 
Jag tycker fortfarande att den frågan som formulerades fram gemensamt mellan de olika partierna med stöd från expertis och folkinitiativet blev bra. Den har sin utgångspunkt i den fråga som återfanns på den namninsamling som väckte frågan om folkomröstning samt att den innehåller formuleringen om behovet av ett åtgärdspaket för hela länet. För folkomröstningen handlar om hela länet och inte två orter. Jag kan inte nog understryka att för Moderaterna och Alliansen är det en folkomröstning om rättvis sjukvård i hela länet.
 
Utifrån detta ser jag två skiljelinjer i debatten. Det ena är själva formuleringen på själva valsedeln och den andra är hur de politiska partierna väljer att uttolka vad det hela innebär. När det gäller frågeformuleringen så är det en bra kompromiss om sjukvård i hela länet. När det gäller hur partierna ska uttolka storleken på åtgärdspaketet samt finansieringen för detta kommer det att bli en het politisk debatt om. Från oppositionen har vi betonat att vi vill bygga en rättvis sjukvård i hela länet. När det gäller finansieringen finns det många andra sätt att hitta de få miljoner som det handlar om vilket vi från Alliansen lyft fram i de alternativa budgetar och sparförslag som vi presenterat.  
 
Nu återstår det att se vad förvaltningsrätten gör med ärendet men jag hoppas ändå att det blir en snabb process och det blir en folkomröstning här rätt snart men allra helst hoppas jag att sossarna backar och erkänner att de genomfört korkade politiska beslut.
 

    

Folkomröstning om en rättvis sjukvård för hela länet

I dagens Folkbladet utvecklar jag tillsammans med mina Allianskollegor vårt ställningstagande kring den kommande folkomröstningen. Vill särskilt lyfta fram det som finns i artikeln kring resonemanget hur Sossarna vill ställa olika länsdelar mot varandra något som vi från Alliansen anser är sorgligt och beklagligt. 

 
Folkomröstning om en rättvis sjukvård för hela länet
 
Söndag den 8 september ska västerbottningarna rösta om en rättvis sjukvård för hela länet. Ansvaret för detta ligger på den socialdemokratiska ledningen med Peter Olofsson i spetsen som genomförde sparförslagen i Projekt balans utan analys eller konsekvensbeskrivning. Försämringar som genomförs i sjukvården drabbar hela länet. 
 
Dessa försämringar av sjukvården motiverar dessutom majoriteten med att det skulle vara regeringens fel. Som medborgare är det viktigt att komma ihåg att det är ett lokalt ansvar att organisera och finansiera hälso- och sjukvården genom landstingsskatten. Ett ansvar som Socialdemokraterna har skjutit framför sig de senaste 20 åren, vilket förvärrat situationen. 
 
Allianspartierna i landstinget hade andra förslag med andra prioriteringar. Fokus på Alliansens kostnadsreduceringar var att värna den direkta vården och spara på det som inte är sjukvård. Vårdplatsneddragningarna var inte lika omfattande. Därtill föreslogs neddragningar på administration, centrala anslag, projekt och Region Västerbotten. I Alliansens alternativ till projekt balans samt i den senaste budgeten prioriterades bland annat akutvårdsplatser i inlandet och ambulans i Åsele vilket gör det märkligt att inte stödja de krav som väckts från folkinitiativet.
 
Det är mycket sorgligt att se hur Socialdemokraterna väljer att agera och argumentera i denna fråga. Möjligheten till att föreslå och driva fram en folkomröstning är en demokratisk rättighet inskriven i grundlagen. För oss i Alliansen är det en rättighet vi värnar. Än värre är det när de ledande S-politikerna väljer att ställa länet och dess kommuner mot varandra. Maken till intellektuell härdsmälta och cynisk politik är svår att föreställa sig. Genom det sätt som sossarna väljer att agera uppviglas länets kommuner att bekämpa varandra istället för att samarbeta och samverka. 
 
Länet sjukvård är en sammanhållen vårdkedja där hälsocentraler, sjukhus och kommuner hjälper patienten igenom. Till exempel sker länets fetma- och höftledskirurgi på Lycksele lasarett och gall- och knäoperationer på Skellefteå lasarett. På Norrlands universitetssjukhus sker avancerade operationer för hela länet men även för hela Norrland. Akutvårdsplatserna på länets sjukstugor avlastar sjukhusen. Dessa akutvårdplatser har Socialdemokraterna avvecklat i Dorotea. Att bygga fungerande vårdkedjor för sjukvården i länet är framgångskonceptet. 
 
En stor utmaning är att stärka primärvården så att patienten får tillgång till nära sjukvård på rätt vårdnivå. Mycket av dagens sjukvård skulle kunna ske på en lägre omhändertagandenivå och till en lägre kostnad. I jämförelse med andra landsting konsumerar länets invånare sjukvård för cirka 235 mkr mer än riksgenomsnittet och 630 mkr mer än Östergötland som är ett jämförbart landsting.    
 
Att som Socialdemokraterna och Miljöpartiet ta politisk strid för ett sparförslag på 1 mkr för ambulans i Åsele och 2 mkr för akutvårdsplatser i Dorotea är för oss en mycket märklig politik. Dessa kostnader utgör endast 0,0003 procent av sjukvårdens totala omkostnader. 
 
Det handlar alltså inte om någon större besparing. Det som är avgörande för befolkningens trygghet och bygdens utveckling är tillgång till basservice i form av tillgänglig ambulans och akutsjukvård nära patienter och anhöriga.
 
Oavsett valresultat och valdeltagande i den kommande folkomröstningen kommer Allianen att fortsätta att driva att hela länet skall ha en trygg och rättvis sjukvård. Rätten till en likvärdig vård får aldrig sättas i fara av politisk godtycklighet, geografiska eller sociala gränsdragningar. Det går att få mer sjukvård för skattepengarna genom att göra väl avvägda satsningar och rätt prioriteringar. Det behövs en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård som tar ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Tillsammans söker vi i Alliansen mandat att vid nästa val ta över styret för Västerbottens läns landsting.  
 
 
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd      
 
Marianne Normark (FP)
Gruppledare 
 
Olle Edblom (C)
Gruppledare 
 
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare 
 
 
 
 

 

Alliansen: Stimulera arbete efter 65 år

Pressmeddelande 130502: Stimulera arbete efter 65 år


Allians för Västerbotten har idag lämnat in en gemensam motion om att stimulera personal som fyllt 65 år att arbeta längre. Landstinget står inför stora pensionsavgångar och har under lång tid inte lyckats rekrytera ny personal i tillräcklig omfattning. Förslagen i motionen ger verksamheterna ökade möjligheter att hitta lösningar för att stimulera prioriterade medarbetare att arbeta efter 65 års ålder. 

– Regeringen har sänkt arbetsgivaravgiften för medarbetare som arbetar efter 65 år. De resurser som sänkningen ger, ska tillfalla den enskilt anställde som sjukvården bedömt ha behovet av efter att denne fyllt 65 år. Runt pensionsåldern ska även sysselsättningsgraden vara flexibel. Landstinget ska på ett aktivt sätt tillvarata seniora medarbetares kunskaper genom exempelvis handledning, utbildning och mentorskap för nya medarbetare, säger Nicklas Sandström (M) oppositionslandstingsråd, Marianne Normark (FP) gruppledare, Olle Edblom (C) gruppledare, Birgitta Nordvall (KD) gruppledare i en kommentar. 
 
Motionen i sin helhet:
Stimulera arbete efter 65 år
Personalförsörjningen är landstingets största utmaning. Regeringen har satsat på läkar- och sjuksköterskeutbildningsplatser vid Umeå universitet vilket gör att framtiden ser något ljusare ut på lång sikt. Men detta räcker inte. Landstinget står inför stora pensionsavgångar och har under lång tid inte lyckats rekrytera ny personal i tillräcklig omfattning.
 
Att medarbetarnas yrkeskompetens och förvärvade kunskaper tas tillvara optimalt är viktigt, även när det gäller landstingets seniora medarbetare. Landstinget ska arbeta aktivt med personalförsörjningen och arbetsmiljön för att anställda ska orka arbeta minst till 65 år men gärna stimuleras att jobba längre.
 
Regeringen har sänkt arbetsgivaravgiften för medarbetare som arbetar efter 65 år. Alliansen i landstinget anser därför att de resurser som sänkningen av arbetsgivaravgiften ger, ska tillfalla den enskilt anställde som sjukvården bedömt ha behovet av efter att denne fyllt 65 år. Det ger verksamheterna ökade möjligheter att hitta lösningar för att stimulera prioriterade medarbetare att arbeta efter 65 år. Det kan handla om att ge den enskilt anställde sänkt arbetstid eller högre lön.
Runt pensionsåldern ska även sysselsättningsgraden vara flexibel. Landstinget ska på ett aktivt sätt tillvarata seniora medarbetares kunskaper genom exempelvis handledning, utbildning och mentorskap för nya medarbetare.
 
Med anledning av detta yrkar vi att fullmäktige beslutar:
Att de sänkta arbetsgivaravgifterna för de över 65 år tillfaller den enskilt anställde för att stimulera denne att jobba längre
Att landstinget på ett effektivt sätt ska tillvarata seniora medarbetares kunskaper genom exempelvis handledning, utbildning och mentorskap för nya medarbetare
 
 
 
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
 
 
 
Marianne Nordmark (FP)
Gruppledare
 
 
 
Olle Edblom (C)
Gruppledare
 
 
 
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare

Nationell träff kring sjukvårdsfrågor

I dag åker jag ner till Stockholm för att delta på landstingsledningsseminarium. På konferensen är det landstingsstyrelsens ordförande och vice samt landstingets landstingsdirektör som är inbjudna. Tillfällena brukar kunna ge utrymme för bra övergripande och framåtsyftande diskussioner i nationellt intressanta frågor. På dagordningen finns bland annat diskussionspunkter kring läkemedelsupphandlingar, träff med socialdepartementets statssekreterare, e-frågor, avtalsfrågor och förslaget på en ny läkarutbildning. Det som jag tror kommer att väcka mest intresse och störst debatt är förslaget om harmonisering av reglerna för subvention av p-piller. I dag har alla landsting olika regler för grad av subvention och till vilken ålder som kan tyckas märklig och även något som vi Moderater i landstinget i Västerbotten har kritiserat och vill ha ändring på. Det ska helt klart bli intressant om det går att nå en samsyn kring denna fråga – jag hoppas på det.

Lärdomar från Spaninen

Förra veckan var jag i Barcelona med Sveriges kommuner och landstings beredning för primärvård och äldreomsorg. Det blev minst sagt intressanta dagar där med en rad olika spännande och lärorika besök. Något som sammanfattar intrycken mest är att Spanien står inför exakt samma utmaningar som vi gör hemma i Sverige. De har en allt äldre befolkning, svårigheter att finansiera välfärden och hur samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen ska förbättras.
 
En stor skillnad är hur hårt Spanien drabbats av finanskrisen jämfört med Sverige. Vi fick bland annat träffa Barcelonas sjukvårdsborgarmästare som berättade att över en natt fick de sätta in ett ”chock”-program där de drog ned sjukvårdskostnaderna med 10 procent. För Västerbotten skulle de motsvara cirka 800 miljoner eller runt 5 stycken projekt balans i omfattning. Att vi haft en ansvarsfull regering som förvaltat skattemedlen under de här åren är givetvis en stark bidragande orsak till klarar sig så väl i den internationella lågkonjunkturen.

Besök i Barcelona

I dag åker jag till Barcelona inom ramen för mitt uppdrag för SKL i den nationella beredning för Primärvård- och äldreomsorg. Varje beredning gör under mandatperiod en studieresa för att få nya intryck av hur verksamheter fungerar på andra platser. I Barcelona ska vi göra ett antal studiebesök och diskutera strategiska frågor kring samverkan mellan primärvård och äldreomsorg.

På programmet är det en rad olika företrädare på plats som ska ge sin bild av samverkansfrågor, IT i vården och sjukvårdsfrågor. Beredningen ska även ett studiebesök på ett primärvådcenter. Det ska bli väldigt intressant och programmet är fullbokat med programpunkter vilket gör att det kommer bli ett kort och intensivt besök där.

Köerna till sjukvården i länet måste bort!

 
Under 2012 var det en fjärdedel av länsborna som behövde komma i kontakt med vården men fick vänta längre än två månader. Nästan varannan som behövde få en åtgärd/operation fick vänta längre än två månader. Av åtta indikationer om god sjukvård som mäter tillängligheten till sjukvården som används i årsredovisningen försämrades sju av dem och den åttonde förblev oförändrad.(Se bild. Röd färg har det skett en försämring och gul oförändrad samt grön färg förbättring)
 
Landstinget i Västerbotten är bland det sämsta i hela landet när det gäller tillgång till sjukvård. Till exempel klarade landstinget av att uppfylla kömiljardens krav för åtgärd/operation endast en enda månad under hela 2012. Totalt tappade landstinget 15 miljoner mot det som var budgeterat från kömiljarden.
 
Den onödiga väntan och bristen på tillgänglighet är något som i första hand drabbar den enskilde. I andra landsting ser det betydligt bättre ut.
 
För mig som företrädare för Moderaterna är det inte rimligt att västerbottningarna ska behöva vänta längre än andra för att få tillgång till god hälso- och sjukvård. Från Moderaterna och Alliansen har vi en annan politik med förslag på hur sjukvården kan bli mer tillgänglig.
 

Fortsatta ekonomiska problem för sjukvården

Vid dagens landstingsfullmäktige kommer årsredovisningen för år 2012 att diskuteras. Från Alliansen kan vi konstatera att Västerbotten har en väl fungerande hälso- och sjukvård. Den är till delar världsledande och de mediciniska resultaten är mycket goda. Som medborgare går det att känna sig trygg i att det finns tillgång till sjukvård i hela länet. Trots det är det mycket som går att göra för att sjukvården ska utvecklas, bli rättvisare och mer tillgänglig för patienterna.
 
Årsredovisningen speglar hur landstingets verksamhet och ekonomi har utvecklats under 2012 i förhållande till fastställd budget. Allians för Västerbotten hade ett eget budgetförslag och ett eget förslag på kostnadsreduceringar och satsningar som vi är övertygade om hade gett landstinget bättre ekonomiska förutsättningar.
 
Enligt årsredovisningen fortsätter landstinget verksamheter att gå med underskott. Hälso- och sjukvårdsnämnden gjorde ett underskott på 19 miljoner samt landstingsstyrelsen med 9,5 miljoner. Det mest anmärkningsvärda och i allra högsta grad oroande är att underskottet i den sjukvårdande verksamheten går med 89 miljoner i underskott.
 
Även med det justerade resultatet uppnås inte heller målsättningen om god ekonomisk hushållning. Totalt saknas det runt 30 miljoner för att klara den målsättningen. Mellan perioden 2005-2012 uppnådde landstinget endast i genomsnitt 0,4 procent i god ekonomisk hushållning av en uppsatt målsättning på 2 procent. Detta ser Alliansen mycket allvarligt på.
 
Den totala sjukfrånvarotiden samt långtidssjukskrivningarna över 60 dagar ökade under 2012. Att personalen i högre utsträckning är sjuka är alarmerande. Bristen på läkare och en organisation som inte fungerar som den ska medför att tillgänglighet till sjukvård idag är långt ifrån tillfredsställande. Under 2012 var det en fjärdedel av länsborna som behövde komma i kontakt med vården som fick vänta längre än två månader. Nästan varannan som behövde få en åtgärd/operation fick vänta längre än två månader. Den onödiga väntan är något som ytterst drabbar den enskilde. I andra landsting ser det betydligt bättre ut.
 
Det är inte rimligt att Västerbottningarna ska behöva vänta längre än andra för att få vård. Landstinget är bland det sämsta i landet när det gäller tillgång till sjukvård. Till exempel klarar landstinget att uppfylla kömiljardens krav för åtgärd/operation endast en enda månad under hela 2012. Totalt tappade landstinget 15 miljoner mot budgeterat från kömiljarden.
 
Allians för Västerbotten var och är övertygad om att resurser kan överföras från sådant som inte är sjukvård till den direkta sjukvården. Alliansen har en tydlig färdriktning med de politiska förslag som presenteras. Förslagen tar sin utgångspunkt i en solidariskt finansierad sjukvård som ska erbjuda alla länsbor vård på lika villkor efter eget val. En vård som ökar tryggheten, inte skapar otrygghet med till exempel indragna ambulanser och vårdplatser.
 
Rätten till en likvärdig vård får aldrig sättas i fara av politisk godtycklighet, geografiska eller sociala gränsdragningar eller begränsningar av valfriheten. Politik ska inte vara ett hinder som stoppar utveckling. Politik ska uppmuntra till att göra annorlunda och bättre. Kvalitén inom vården påverkas positivt av att människor själva får göra egna val. Kvalitén i vården förstärks också då personalen i verksamheterna får vara med och påverka.
 
Från Alliansen har det varit överordnat att ha en långsiktighet i det ekonomiskt ansvarstagande, först då undviks tvära kast och panikåtgärder. Eftersom socialdemokraterna inte åtgärdat problemen tidigare har de samlats på hög. I kombination med att vården ständigt utvecklas kommer behoven av kostnadsreduceringar bli allt större.
 
Alliansen anser att omstruktureringar i vårdkedjan är helt nödvändiga men att primärvården måste få förutsättningar för att klara de 15 000 nya besök som överförts från slutenvården. Primärvården ska dessutom, utan större framförhållning, ta hand psykisk ohälsa bland barn och unga. Det är orättvist att som Socialdemokraterna ställa orimliga krav på primärvården utan att tillräckliga resurser tillförs.
 
Den färdriktning som Alliansen står för hade lett till en ekonomi i balans och en positivare utveckling för såväl befolkningen i Västerbotten som för landstingets personal. Det går att få mer sjukvård för skattepengarna genom att göra väl avvägda satsningar och rätt prioriteringar. Det behövs en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård som väljer att ta ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Tillsammans söker vi i Alliansen mandatet att vid nästa val ta över styret för landstinget i Västerbotten. 
 
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd     
 
Marianne Normark (FP)
Gruppledare
 
Olle Edblom (C)
Gruppledare
 
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare
 

Nytt styre krävs för en trygg och rättvis sjukvård i hela länet

Förra veckan skrev jag tillsammans med mina Allianskollegor i Umeå tidning en insändare om att det krävs ett nytt styre för vården i länet. 

 

Nytt styre krävs för en trygg och rättvis sjukvård i hela länet 

Socialdemokraterna har tillsammans med Miljöpartiet drivit igenom försämringar i hela länet men i synnerhet av inlandssjukvården. Allianspartierna i landstinget hade andra förslag med andra prioriteringar där Åsele hade fått behålla sin stationerade ambulans och vårdplatserna på sjukstugan i Dorotea och Sorsele hade varit oförändrade. De patienter som förr vårdades försvinner inte bara för att akutvårdsplatserna tas bort utan måste nu ske på andra ställen. Fokus för Alliansens kostnadsreduceringar var att värna den direkta vården och spara på det som inte är sjukvård. 

Nu har effekterna av den förda Socialdemokratiska politiken resulterat i att länet står inför en folkomröstning om inlandssjukvården som kommer att hållas söndagen den 8 september 2013. Kostnaden för folkomröstningen beräknas till 10-15 miljoner. Sett till de försämringar som skett av vården i inlandet har besparingarna varit blygsamma. Akutbilslösningen i Åsele beräknas ge en miljon i spareffekt årligen och vårdplatserna i Dorotea och Sorsele två miljoner vardera.
 
Sammantaget skulle det gå att ha kvar all denna vård oförändrad i cirka tre år bara för kostnaden av folkomröstningen. För att inte tala om den otrygghet och den minskade framtidstron som dessa försämringar av sjukvården har skapat för människorna på dessa orter. Detta är ett tydligt bevis på hur fel det kan bli då de styrande Socialdemokraterna med Peter Olofsson i spetsen försöker ta ansvar för sjukvården och gör fel prioriteringar.  
 
Vid nästa landstingsval 2014 söker vi i Alliansen gemensamt mandat att leda landstinget för att skapa en trygg och rättvis sjukvård i hela länet. 
 
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd      
 
Marianne Normark (FP)
Gruppledare 
 
Olle Edblom (C)
Gruppledare 
 
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare 

Inrätta mellanvårdsavdelningar i Umeå och Skellefteå

 

 
Pressmeddelande 130326: Alliansen i Västerbotten – Inrätta mellanvårdsavdelningar i Umeå och Skellefteå
 
Allians för Västerbotten har idag lämnat in en gemensam motion om att i samverkan mellan Umeå och Skellefteå inrätta mellanvårdsavdelningar. Detta är ett konkret exempel på hur det går att lösa situationen för kvarliggande patienter på sjukhusen som inte kan komma tillbaka till sitt vanliga boende eller till ett särskilt boende säger Nicklas Sandström (M) oppositionslandstingsråd, Marianne Normark (FP) gruppledare, Olle Edblom (C) gruppledare, Birgitta Nordvall (KD) gruppledare, i en kommentar.
 
Förutom att det blir bättre för den enskilda, oftast äldre, är det betydligt mer samhällsekonomiskt att vårda patienten på en mellanvårdsavdelning än i en vanlig sjukhussäng menar alliansen i sin motion.
 
En mellanvårdsform skulle ge en nödvändig avlastning och minska risken att äldre patienter kommer i kläm mellan kommun och landsting. Dessutom skulle de äldre patienterna få bättre vård och rehabilitering, med läkarresurser på plats, än vad kommunen kan erbjuda. Man skulle också kunna komma igång med medicinering och kosthållning. På så sätt får patienterna en mer ändamålsenlig vård och ett bättre omhändertagande. Samtidigt minskar risken för återbesök i akutvården och patientsäkerheten förbättras. En annan vinst är att sjukhussängarna frigörs vilket gör att operationer inte behöver ställas in på grund av platsbrist argumenterar Alliansen.
 
 
Hela motionen i sin helhet:
 
 
Motion
 
Inrätta mellanvårdsavdelning i samverkan mellan landstinget och Skellefteå respektive Umeå kommun
 
Äldre sjuka ska inte drabbas av brister i hur vården och omsorgen är organiserad. Men de senaste åren har vi tyvärr sett brister i vård- och omsorgskedjan som fått till följd att många äldre patienter har varit tvungen att ligga kvar på sjukhuset. Ett problem är att ge rätt vård för äldre patienter under olika skeden. En patient kan vara färdigbehandlad i slutenvården eller inom psykiatrin på sjukhuset, men är ändå inte tillräckligt frisk för att flytta hem. Ofta beror det på att man måste invänta anpassningar i hemmet eller på det särskilda boendet.
 
Detta för med sig kostnader, både i form av mänskligt lidande och för samhället. Till exempel måste kommunerna betala en straffavgift till landstinget om en medicinskt färdigbehandlad patient måste ligga kvar på sjukhus mer än fem dygn. Ett genomsnittligt vårddygn på ett sjukhus kostar 7384 kr medan på ett kommunalt äldreboende 1512 kr. Kvarliggande patienter medför 40-50 miljoner kronor i extra onödiga kostnader för skattebetalarna i länet.
 
Vi ser bekymrat på att situationen med kvarliggande patienter har förvärrats de senaste åren. Mellan åren 2011 till 2012 ökade antalet vårddygn så pass mycket att kommunernas straffavgifter till landstinget ökade med nästan 30 procent. År 2012 var det totalt 7290 vårddygn som kommunerna var tvungen att ersätta landstinget för. Situationen med kvarliggande äldre var värst i Skellefteå, som fick betala en straffavgift på 10,5 miljoner. Umeå fick betala 9,6 miljoner. För den enskilde, oftast äldre, blir det ett onödigt lidande att behöva stanna kvar på ett sjukhus istället för att få omvårdnad på ett särskilt boende.
 
Mot bakgrund av detta anser vi att situationen måste lösas. Vårt förslag till lösning av problemet är att inrätta en mellanvårdsavdelning i samverkan mellan landsting och kommunerna där problemet är störst, det vill säga Skellefteå och Umeå. Vi föreslår att mellanvådsavdelningen placeras i anslutning till orternas respektive sjukhus och att kommunerna är ansvariga huvudmän.
 
En mellanvårdsform skulle ge en nödvändig avlastning och minska risken att äldre patienter kommer i kläm mellan kommun och landsting. Dessutom skulle de äldre patienterna få bättre vård och rehabilitering, med läkarresurser på plats, än vad kommunen kan erbjuda. Man skulle också kunna komma igång med medicinering och kosthållning. På så sätt får patienterna en mer ändamålsenlig vård och ett bättre omhändertagande. Samtidigt minskar risken för återbesök i akutvården och patientsäkerheten förbättras.
 
Just nu pågår ett arbete inom regeringen att se över reglerverket. Enligt den diskussion som förs föreslås nya regler som medför att kommunerna blir ekonomiskt ansvariga för utskrivningsklara patienter från psykiatrin redan efter 15 dagar. Det är en halvering av det antal fria dagar som gäller i dag. Även betalningsansvaret för utskrivningsklara patienter i somatisk och geriatrisk vård ses över. Enligt de diskussioner som förs kan tidsfristen komma att kortas till tre dagar i stället för dagens fem. Något som torde höja intresset hos kommunerna att hitta framgångsrika samverkanslösningar.
 
Både i Norge och Danmark har man utvecklat en mellanvårdsform mellan sluten- och öppenvård, distriktspsykiatricentra där en person som blir hastigt försämrad snabbt kan få vård utan att han eller hon behöver skrivas in på sjukhus.
 
Samverkan behövs för att inte de olika vårdgivarna ska dubbelarbeta eller försöka vältra över kostnader på den andra, med följden att patienterna hamnar i kläm. Alla inblandade måste arbeta med patientens bästa i centrum och med fokus på att ge bästa möjliga vård och stöd. Därför måste samverkan fungera, så att alla får en likvärdig vård, oavsett om man bor i länet.
 
Med anledning till detta yrkar vi att fullmäktige beslutar:
 
Att                 uppdra till landstingsstyrelsen att uppta förhandlingar med Skellefteå och Umeå kommun för att i samverkan etablera en mellanvårdsavdelning för utskrivningsklara i respektive kommun.
 
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
 
Andreas Löwenhöök (M)
Landstingsfullmäktigeledamot, Skellefteå    
 
Marianne Nordmark (FP)
Gruppledare
 
Carin Hasslow (FP)
Landstingsfullmäktigeledamot, Skellefteå
 
Olle Edblom (C)
Gruppledare
 
Daniel Öhgren (C)
Landstingsfullmäktigeledamot, Skellefteå    
 
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare
 
Lena Sandberg (KD)
Landstingsfullmäktigeledamot, Skellefteå
 

 

Ideella krafter är en viktig tillgång i sjukvården

I dag skriver jag tillsammans med mina allianskollegor på insändarsidan om vikten av ideella krafter i sjukvården. Hela artikeln finns här nedanför:

Ideella krafter är en viktig tillgång i sjukvården

Det är tragiskt att projektet som syftade till att patienter i Lycksele skulle få hjälp med att hitta rätt vid besök på lasarettet nu läggs ned. Det var meningen att frivilliga från Röda korset skulle hjälpa patienterna rätt. Det är en uppgift som annars anhöriga eller en taxichaufför får lov att ta på sig. Idén var utmärkt men facket säger nej och socialdemokraterna böjer sig trots att sjukvårdspersonalen signaler om att de inte har tid med att vara ledsagare.
 
Alliansen anser att ideella krafter eller möjligen ett socialt företag skulle kunna vara till stor hjälp för patienter som ska hitta rätt på något av länets tre sjukhus. Inte minst på Norrlands universitetssjukhus vars skyltsystem många patienter upplever mycket invecklat och svårtolkat.
 
Att patienter får hjälp med att hitta till rätt mottagning har många fördelar. Patienten kommer inte för sent vilket sparar vårdens resurser. Patienten är tryggare inför läkarbesöket och är lugnare när mycket ny information ska tas in. Ibland ska patienten även delges ett allvarligt och sorgligt besked. Dessutom skulle denna service som landstinget inte själv har resurser att erbjuda ha varit gratis och vårdpersonalen skulle ha fått använda sin kompetens där den som bäst behövs – i sjukvården. Att arbeta ideellt ger även en känsla av sammanhang och meningsfullhet för den som får möjlighet hjälpa andra.
 
För oss i Alliansen är det obegripligt hur landstinget i Västerbotten kan gå i en helt annan inriktning än många andra landsting i landet. Organisationen Sveriges kommuner och landsting arbetar sedan många år i projektet "Samverkan med civilsamhället" med intressebevakning och utvecklingsarbete kring samverkan mellan kommuner, landsting och det civila samhället. Landstinget ska vara med i den utvecklingen och inte stoppa den. Vi måste ha patienternas bästa för ögonen och inte ideologiska dimslöjor.
 
Ideella organisationer, föreningsliv och folkrörelser, det så kallade civilsamhället är en resurs som landstinget måste inse värdet på och ta till vara. Det har vissa S-styrda landsting redan insett. Västerbotten läns landsting behöver inte alltid vara sist med nytänkande.
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
Marianne Normark (FP)
Gruppledare
Olle Edblom (C)
Gruppledare
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare

Fortsatt minus för sjukvården

I går rapporterades årsredovisningen och månadsrapporten för februari för landstingsstyrelsen. Trots alla åtgärder inom ramen för Projekt balans är ekonomin fortfarande inte i balans. Förra året redovisade sjukvårdsverksamheten ett underskott på 89 miljoner och efter två månader i år skenar ekonomin med ett underskott på 24 miljoner. Den bedömda ”ryggsäcken” (det verksamheterna måste åtgärda) för år 2013 ligger vid ingången av året på 75 miljoner. Det saknas inte utmaningar för landstinget kommande år.
 
Till årsredovisningen hade Moderaterna och Alliansen detta särskilda yttrande för att just beskriva hur vi såg på det år som varit.

Ärende 23 Årsredovisning 2012
 
Årsredovisningen speglar hur landstingets verksamhet och ekonomi har utvecklats under 2012 i förhållande till fastställd budget. Allians för Västerbotten hade ett eget budgetförslag och ett eget förslag på kostnadsreduceringar och satsningar som vi är övertygade hade gett landstinget bättre ekonomiska förutsättningar för 2012.
 
Allians för Västerbotten var och är övertygad om att resurser kan överföras från administration och annan verksamhet i landstinget till den direkta sjukvården. Trots fortsatta satsningar från regeringen på den psykiatriska vården har inte Västerbottens läns landsting lyckats erbjuda en psykiatrisk vård med god kvalitet och tillgänglighet. Situationen inom barn- och ungdomspsykiatrin är särskilt bekymmersam. Dessutom är den bristande utvecklingen av äldresjukvården oroande, särskilt med tanke på de alltfler multisjuka äldre och minskande resurser för äldresjukvård. Likaså ökningen av väntetiderna för vård- och behandling.
 
Enligt årsredovisningen fortsätter landstinget verksamheter att gå med underskott. Hälso- och sjukvårdsnämnden gjorde ett underskott på 19 miljoner samt landstingsstyrelsen med 9,5 miljoner. Det mest anmärkningsvärda och i allra högsta grad oroande är att underskottet i den sjukvårdande verksamheten går med 89 miljoner i underskott.
 
Även med det justerade resultatet uppnås inte heller målsättningen om god ekonomisk hushållning. Totalt saknas det runt 30 miljoner för att klara av målsättningen. Mellan perioden konjunkturcykeln 2005-2012 klarade landstinget endast av att uppnå i genomsnitt 0,4 procent av god ekonomisk hushållning av en uppsatt målsättning på 2 procent.  Detta ser Alliansen mycket allvarligt på.
 
Kostnader för köp av personaltjänster, främst så kallade stafettläkare har ökat vilket är alarmerande.
 
Den totala sjukfrånvarotiden samt långtidssjukskrivningarna över 60 dagar ökade under 2012. Att personalen i högre utsträckning är sjuka är alarmerande. Landstinget är bland de sämsta i landet i uppfyllande av kömiljarden. Endast en enda månad lyckade målsättningen uppnås för att erhålla ersättning i kategorin ”åtgärd”. Totalt tappade landstinget 15 miljoner mot budget i ej erhållna intäkter från kömiljarden.
 
Dagens medicins (11/13) kartläggning över samverkan mellan kommun och landsting över kostnader för kvarliggande patienter på sjukhusen visar på att Västerbotten placerar sig sämst i landet. Ett ansvar som faller tungt på Socialdemokraterna som styr de absolut flesta kommunerna samt landstinget i länet.
 
Situationen har förvärrats de senaste åren. Mellan åren 2011 till 2012 ökade antalet vårddygn så pass mycket att kommunerna måste betala en straffavgift till landstinget med en ökning som ligger nästan på 30 procent. År 2012 var det totalt 7290 vårddygn som kommunerna måste betala landstinget för kvarliggande patienter. För den enskilde, oftast äldre blir det ett onödigt lidande att behöva stanna kvar på ett sjukhus istället för att få omvårdnad på ett särskilt boende.
 
Årsredovisningen visar att för att vi ska få en trygg och skattefinansierad vård, behövs en politik med mer pengar till sjukvården. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården befinner sig i krävs en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet och där alla får den vård de behöver och har rätt till.
 
Den färdriktning som Alliansen står för hade lett till en positivare utveckling för såväl befolkningen i Västerbotten som för landstingets personal samt för att få en ekonomi i balans.

Datum klart för folkomröstningen om sjukvården i länet

I går presenterades datumet för folkomröstningen om sjukvården i länet vilket föreslås bli söndag den 8 september. Alltså ett datum att skriva in i kalendern. Då kommer länets innevånare att få ta ställning till följande frågeställning:
 
 
”Som en del i att nå balans i ekonomin beslutade Västerbottens läns landsting 2011 att minska antalet vårdplatser i Dorotea och att ersätta den stationerade ambulansen i Åsele med en akutbil. Vill du ge Västerbottens läns landsting i uppdrag att utforma ett åtgärdspaket för hela länet som innebär att Dorotea får vårdplatser och läkarjourkedja som 2011 och att Åsele får en stationerad ambulans?”
 
Ett rätt självklart val att rösta ”ja” till.
 
Det framkom viss kritik igår om att den 8 september krockar med start av älgjakt. Likt andra val så kommer det att gå att förtidsrösta om man inte har möjlighet att söka sig till valurnan den 8 september. September är av tradition en valmånad och brukar historiskt sätt fungera bra och många har kommit tillbaka från semestrar och därmed kommit igång igen med de vardagliga sysslorna. 

En folkomröstning för en rättvis sjukvård i hela länet

En regional folkomröstning är något historiskt då det aldrig skett i Sverige förut. Som medborgare i länet är det viktigt att komma ihåg bakgrunden. Grundproblemet är en misskött ekonomi i sjukvården i länet under de senaste 20 åren. De förändringar som nu genomförts av Socialdemokraterna och Miljöpartiet under arbetsnamnet Projekt balans är framförallt en ofrånkomlig konsekvens av långvarig avsaknad av politisk styrning och bristande ekonomiskt ansvarstagande. 
 
Den nya Socialdemokratiska ledningen med Peter Olofsson i spetsen genomförde sparförslagen i Projekt balans utan analys eller konsekvensbeskrivningar. Besparingar som dessutom motiveras med att det skulle vara regeringens fel. Som medborgare är det viktigt att komma ihåg att det är ett lokalt ansvar att organisera och finansiera hälso- och sjukvården genom landstingsskatten.
 
De försämringar som sker i sjukvården drabbar hela länet. Länets sjukhus har det tufft med färre vårdplatser och ett högre arbetstempo för personalen. Vårdplatsminskningar där de mest sjuka äldre drabbas hårdast. Primärvården har fått ett ännu större åtagande med 15 000 nya besök som ska klaras av trots att var tredje distriktsläkartjänst är vakant. Den tuffaste försämringen för medborgarna har skett i inlandet där akutvårdplatser försvunnit från sjukstugorna och ambulansen i Åsele dragits in. 
 
Allianspartierna i landstinget hade andra förslag med andra prioriteringar. Fokus på Alliansens kostnadsreduceringar var att värna den direkta vården och spara på det som inte är sjukvård. Vårdplatsneddragningarna var inte lika omfattande därtill föreslogs neddragningar på administration, centrala anslag, projekt och Region Västerbotten. I Alliansens alternativa förslag till projekt balans samt vid den senaste budgeten prioriteras bland annat akutvårdsplatser i inlandet och ambulans i Åsele vilket gör det märkligt att inte stödja de krav som väckts från folkinitiativet.
 
Försämringar av sjukvården i länet var något som resulterade i att länets invånare har sagt ifrån. Det s.k. Doroteaupproret/folkinitiativet. Framförallt handlar det om en känsla av uppgivenhet där landstinget minskar på basal akutsjukvård och därmed bidrar till att en försämrad känsla av framtidstro på berörda orter och att vi inte har en rättvis och tillgänglig vård i hela länet.
 
Kärnan i den representativa demokratin är att de folkvalda politikerna lyssnar på sina väljare och förvaltar det förtroende som ges vid de allmänna valen. En konsekvens av att inte ta det ansvaret är att väljarna har möjlighet att vart fjärde år rösta bort de ansvariga politikerna. 
Nu har lagstiftningen förändrats och förstärkt möjligheten att genomföra folkomröstningar. Det är en demokratisk rättighet som är inskriven i grundlagen och något som samtliga politiker måste förhålla sig till. 
 
Alliansen har lyssnat på det initiativ som väckts för åstadkomma en folkomröstning och anser att det är rimligt att de ska få ansvarspröva den politiska majoriteten utifrån den frågeställning som de själva väckt. En frågeställning som är det som 24 000 länsbor skrivit under på som beskriver de försämringar som skett av sjukvården inte bara i inlandet utan i hela länet.. 
 
Alliansen föreslår att valdagen blir i samband med de allmänna valen 2014. Eftersom att folkinitiativet uttryckt att val av valdag är upp till den politiska majoriteten, att lagstiftningen inte reglerar när i tid valet ska ske samt att en förtida valdag ger upphov till kostnader på cirka 10 miljoner är det rimligt att valdagen sker i samband med landstingsvalet den 14 september 2014. Det valet är trots allt bara ett år bort. Om folkomröstningen hålls i samband med de allmänna valen underlättas ett högt valdeltagande. En annan fördel är att inlandssjukvården blir en av många viktiga valfrågor i ansvarsprövandet av den politiska majoriteten. 
 
Från Alliansen anser vi inte att på det sätt som landstinget nu styrs är att förvalta de förtroende som länet förtjänar för en rättvis och trygg sjukvård. Oavsett folkomröstning kommer Alliansen att söka mandat i valet den 14 september 2014 för en sådan inriktning.
 
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd  
 
Marianne Normark
Gruppledare (FP)
 
Olle Edblom
Gruppledare (C)
 
Birgitta Nordvall
Gruppledare (KD)
 
 
Denna artikel är publicerad i dagens VK-debatt. 

Underkänd frågeställning från landstingsmajoriteten

I dag uttalar sig Bruno Kaufman i VK om socialdemokraternas och miljöpartiets frågeställning till folkomröstning. Bruno var ordförande i den grundlagskommitté som bland annat föreslog lagstiftningen om ett förstärkt folkinitiativ och är den som bedöms mest sakkunnig på området. Kaufmans dom är hård. Han underkänner frågställningen och menar att sossarna blandar ihop sakfrågan med processen. Han underkänner även det uppställda kravet på ett 50-procentigt valdeltagande.

 
Det finns inga juridiska prövningar i domstol av vad som är en korrekt frågeställning efter det att fullmäktige bedömt att det ligger inom dess beslutskompetens. Den lagstiftning som ligger till grund för förstärkt folkinitiativ har aldrig prövats i domstol. Innan någon sådan prövning har skett är tolkningar av lagstiftningen endast ett resultat av enskilda juristers bedömningar. Alliansen ser utifrån den bakgrunden inga skäl för att förändra den väckta frågeställningen från folkinitiativet.
 
Från Alliansens sida ser vi inget skäl till att ompröva, förändra eller justera den fråga (se nedan) som folkinitiativet väckt. Det är deras frågeställning med vilken de vill ansvarspröva den politiska majoriteten vilket vi vill att de ska få göra. Alliansen har visat att det går att prioritera annorlunda för att bevara en trygg och rättvis sjukvård i hela länet.
 
 
 
Folkinitiativet och Alliansens förslag till frågeställning:
Vill Du ge Västerbottens läns landsting i uppdrag att utforma ett åtgärdspaket som säkerställer sjukvård för alla, vilket bland annat innebär att Dorotea sjukstuga får primärvårdsjour och vårdplatser som tidigare och att Åsele får en egen ambulans?

Kömiljarden kortar vårdköerna

I dagarna blev det klart vilka landsting som får ta del av kömiljarden och hur mycket pengar det blir för de olika kriterierna.
 
Kriterierna för att få del av kömiljarden slås fast i en årlig överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. För att få del av pengarna måste landstingen kunna visa att minst 70 procent av patienterna har fått vård inom de tidsramar som har angivits i överenskommelsen. För 2012 gäller att landstingen ska ha klarat att erbjuda patienterna besök i den specialiserade vården inom 60 dagar och behandling inom 60 dagar. Om landstingen klarar att ge vård i rätt tid till mer än 80 procent av patienterna får de ta del av ytterligare medel.
 
Under det gångna året klarade 20 av 21 landsting att uppfylla något av kriterierna. Det finns dock variationer mellan landstingen, såväl generellt som mellan specialiteterna.
 
För Västerbottens läns landstings del är resultatet allt annat än bra. Västerbotten hamnar bland de sämsta landstingen och i synnerhet då det gäller operation/åtgärd. Under 2012 klarar Västerbotten för den operation/åtgärd endast en enda månad. Det betyder i praktiken att länets medborgare måste vänta betydligt längre att få vård i jämförelse med andra. När det gäller för hela 2012 redovisar landstinget ett tapp på 15 miljoner mot budget för att inte ha klarat av att ta del av regeringens kömiljardspengar. Något som är allt annat än bra!
 
Jag tycker kömiljarden är en väldigt viktig stimulans för landstinget att flyttar fokus på tillgänglighet till vården. Det är inte rimligt att behöva vänta månader på att få vård.

Alla ska ha rätt till sjukvård i tid



Hälso- och sjukvård är en central del av välfärdens kärna. Den sjukvård som finns i länet håller en mycket hög standard, även i internationella jämförelser. Landstingets medarbetare är välutbildade och kvalificerade. Som patient går det att känna sig mycket trygg i att då du väl får vård är den av högsta kvalité. Problemet i Västerbotten är att få vård inom en rimlig tid.
 
Bristen på läkare och en organisation som inte fungerar som den ska medför att tillgänglighet till sjukvård idag är långt ifrån tillfredsställande. Under 2012 var det en fjärdedel av länsborna som behövde komma i kontakt med vården som fick vänta längre än två månader. Nästan varannan som behövde få en åtgärd/behandling fick vänta längre än två månader. Den onödiga väntan är något som ytterst drabbar den enskilde. I andra landsting ser det betydligt bättre ut. Det är inte rimligt att Västerbottningarna ska behöva vänta längre än andra för att få vård.
 

Besök på Skellefteå lasarett

 
Förra veckan gjorde jag ett heldagsbesök på lasarettet i Skellefteå. Under dagen besökte jag och proade på akutmottagningen och gjorde besök på kirurg/ortoped kliniken samt medicinmottagningens två avdelningar. Under dagen fick jag även möjlighet att diskutera hur inre och yttre samverkan fungerar på lasarettet med sjukhussamordnaren.
 
Av de runt 200 vårdplatser som finns på sjukhuset är runt 75 procent av dem för patienter som söker akutvård, något som kan göra verksamheten svårplanerad och behovet finns därmed av viss marginal i beläggningar. Efter Socialdemokraternas sparpaket har beläggningsgraden många gånger passerat 100 procent och är idag uppe runt 98-99 i medelbeläggning. Den höga beläggningen är något som gör det riktigt tufft för personalen. Av de saker som lyftes fram hos personalen var det just arbetsmiljön som en av de viktigaste punkterna.
 
Mina samlade intryck är likt gånger som jag varit där förr att Skellefteå lasarett är ett väl fungerande sjukhus som är utgör en viktig del i länets sjukvård.
 
 
 

Länsbor nöjda med vård över telefon

 

I november 2012 genomfördes en mätning över hur nöjda patienter är med 1177 Sjukvårdsrådgivningen. Mätningen utfördes både nationellt och regionalt i Sverige. Undersökningen visar på positiva resultat på nationell nivå men framför allt i Västerbotten.
 
Mätningen undersöker hur nöjda patienterna är med sjuksköterskans bemötande, förståelse och kunskap samt hur nöjda de är med svaret på sitt ärende. I Västerbotten besvarade 563 personer enkäten. Deltagarna besvarade ett antal frågor genom att gradera sina svar från 1 till 5, där 1 betyder mycket dåligt och 5 mycket bra.
 
77 procent av dem som besvarade enkäten anger att de blev mycket bra bemötta av sjuksköterskan som de talade med. 76 procent upplevde att sjuksköterskan lyssnade och förstod dem mycket bra. 54,4 procent bedömer sjuksköterskans kunskap om ärendet som mycket bra och hela 63 procent är mycket nöjda med svaret de fick på sitt ärende.
 
Resultatet känns mycket bra att länsborna är nöjda med vård över telefon. Det är en ingång till vården som vi Moderater vill stärka upp ytterligare med ett enda nummer in till sjukvården. Det skulle göra det enklare och mer effektivt. Exempelvis skulle 1177 kunna boka in en eventuell tid på din Hälsocentral om det bedöms nödvändigt. Att underlätta och göra vården mer tillgänglig är något som är viktigt och avgörande för vårdens framtida utveckling.
 
 

 

Socialdemokraterna misslyckas med att ta ansvar för sjukvården

 

I dag skriver jag på debattsidan i VK om hur Socialdemokraterna i länet inte lyckats att ta ansvar för ekonomin och sjukvården i länet. Här nedan finns artikeln.  

 

Socialdemokraterna misslyckas med att ta ansvar för sjukvården

Socialdemokraterna och Miljöpartiets stora prestigeåtgärdsprogram Projekt balans som skulle vända landstingets ekonomi från minus till plus blev inget annat än ett stort misslyckande. Trots löften från den högst ansvariga för sjukvården i länet Peter Olofsson (S) om att ekonomin skulle bli bättre har den istället blivit sämre. Trots alla smärtsamma åtgärder inom ramen för Projekt balans ser år 2012 att gå mot ett ännu större underskott i sjukvårdsverksamheten än tidigare. Trots landstingsmajoritetens smärtsamma medicinering av landstinget blev patienten inte friskare utan sjukare och med kraftiga biverkningar i form av försämrad sjukvård i hela länet samt ökad sjukskrivning för personalen.

 
Sedan i somras har ekonomin i landstingets sjukvårdsverksamhet kraftigt försämrats. Från att årsprognosen pekade på ett underskott på 80 miljoner har det nu växt till runt 140 miljoner. Landstinget har en ekonomi i fritt fall. Redan i augusti påpekade de auktoriserade revisorerna att ytterligare åtgärder skulle komma att behövas för att klara ekonomi i balans. Några sådana kom inte från landstingsmajoriteten. Nu går sjukvården in i 2013 med ännu tuffare ekonomiska utmaningar. 
 
Problematiken med stafettläkare i vården i Västerbotten har ökat ytterligare med stigande kostnader och fortsatt bristande kontinuitet som följd. Värst är problemen i primärvården där numera var tredje läkartjänst är vakant. Att problemen ökar är inte konstigt då mer och mer ansvar med nya besök vältras över till primärvården utan att rätt förutsättningar finns för att klara de nya besöken. På några år står hela sjukvården inför stora pensionsavgångar och behov av att klara av nyrekrytering av personal kommer att dramatiskt öka. En utmaning som kommer att bli riktigt tuff.
 
Bristen på läkare och en organisation som inte fungerar som den ska gör att tillgänglighet till sjukvård är idag långt ifrån tillfredsställande. I år är det mer regel än undantag att länsbo kan få sin åtgärd inom 60 dagar. En konsekvens av det är att Västerbotten inte klarar de krav som finns för att få ta del av regeringens extrapengar i kömiljarden. Västerbottningarna ska inte behöva vänta längre än andra för att få vård. 
 
För Moderaterna har behovet av en ny kursriktning varit tydlig det senaste årtiondet. Den tydligaste kursändring är att börja ta ansvar för ekonomin på kort och lång sikt. Med förslaget till ny skatteutjämning tappar landstinget i Västerbotten 360 miljoner. Förslaget som genomförs med politisk enighet nationellt blir en förändring från en modell där Västerbotten har gynnats till att inte längre ha de extra miljonerna. Moderaterna i Västerbotten försökte in i det sista att förändra och förhindra förslaget. Samtidigt visar detta på hur Socialdemokraterna i länet under lång tid byggt upp en verksamhet som i jämförelse med andra landsting kostar mycket mer. Det har inte varit ekonomiskt ansvarsfullt och nu kommer baksmällan i form av behov av stora förändringar i hur sjukvården måste fungera och där skattehöjningar inte kan uteslutas. 
 
Utan att ha kontroll över ekonomin går det inte att fortsätta att erbjuda god vård med hög kvalité med god tillgänglighet. Med en långsiktighet i ekonomiskt ansvarstagande undviks tvära kast och panikåtgärder. Problemet med Västerbotten är att Socialdemokratin, som styrt landstinget sen 1981, aldrig har haft framtiden som planeringshorisont. Då problemen inte åtgärdas tidigare har de samlats på hög och i kombination med att vården ständigt utvecklas kommer behoven av kostnadsreduceringar bli långt mycket mer och tuffare än vad som skulle behövas.
 
Sjukvården i länet står inför jätteutmaningar med att klara av att rekrytera personal men framför allt att få ekonomin i balans. Utmaningarna har inte blivit mindre av bristen på ledarskap från de styrande Socialdemokraterna som har förvärrat situationen. Det behövs en ett nytt ledarskap med en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård som väljer att ta ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Vid nästa val år 2014 har länet möjlighet att göra den förändringen. 
 
 
Nicklas Sandström (M)                
Oppositionslandstingsråd           
 

Gott nytt år!

 
Detta år har minst sagt varit ett händelserikt år för sjukvården i länet. Socialdemokraternas genomförande av tuffa sparpaket utan konsekvensanalyser har minst sagt fått upp intresset för sjukvårdsfrågor i länet.
 
Jag tänker inte minst på Doroteauppropet som fått ihop över 24 000 namnunderskrifter för att genomföra en folkomröstning under nästa år om vården i länet. I Skellefteå har över 35 000 skrivit på listor emot de nedskärningar som sker där. På NUS har året som varit visat att en redan pressad personal har svårt att orka med ytterligare förändringar. Inte minst visar den personalsituation som varit på intensivvårdsavdelningen (IVA) under den här hösten på det. Under året har även landstingsdirektören slutat och en ny tar vid efter årsskiftet. Detta för att lyfta fram några av alla de händelser som skett under året.
 
Självklart har det hänt mycket positivt inom vården under det gångna året då tänker jag framförallt på all personal som finns i landsting. Personal som varje dag uträttar stordåd. Det är händelser i det små som gör stor skillnad i alla de runt 2 miljoner vårdtillfällen under ett år har skett inom sjukvården och tandvården.
 
En dag som denna går det dels att blicka bakåt men framförallt finns det skäl att skåda framåt. Nästa år väntar nya utmaningar men framförallt möjligheter.
 
Jag vill avsluta med att önska alla bloggläsare ett riktigt Gott nytt år! 
 

 

Städningen på landets sjukhus

 

DN har idag en intressant artikel där städningen på toaletterna landets sjukhus jämförs med en vanlig bensinmack. Resultatet är nedslående. På en typisk bensinmack städas toaletterna åtta gånger på en dag och på till exempel NUS bara en gång. Toaletter är högriskzoner för smitta och bör städas oftare framhålls i de riktlinjer som har tagits fram. Det är inte bara toaletter i allmänna utrymmen som städas sällan utan även vårdsalar som städas allt för lite.
 
Landstinget i Västerbotten är i jämförelse med andra landsting lika dåliga så det är inte endast ett problem för länet. Utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv borde städningen prioriteras upp för att jobba förebyggande och undvika att patienter blir sjukare av att vistas på ett sjukhus. Inte minst i perioder som nu då vinterkräksjukan har kommit på allvar. Nu är detta så klart en resursfråga och det är inte alltid så lätt att hitta de pengar som finns för detta.

 

Kostnaden för en folkomröstning

I dag är det en artikel i VK om kostnaden för den planerade folkomröstningen om vården i länet. Enligt de beräkningar som är gjorda blir kostnaden runt 10 miljoner. En siffra som går att jämföra med att besparingen av en ambulans i Åsele inte är mer än 1 miljon per år och för akutvårdplatserna runt 3 miljoner per år. Alltså nästan tre år verksamhet för den kostnaden. Det belyser hur liten besparingen är och ger sådana dramatiska påföljder för vården i inlandet.
 
Nu är det inte kostnaden som är det centrala utan den demokratiska rättigheten som faktiskt finns. I de här fallen måste demokrati få kosta. Om över 10 procent av befolkningen i länet har vill ha en folkomröstning är det mycket svårt att säga nej till att en sådan ska genomföras. Tycker det är synd att Socialdemokraterna gör en demokratifråga till en kostnadsfråga. Länets innevånare förtjänar bättre. Den stora folkomröstningen om vården i länet blir 2014.

Nya regler för tvång inom vården

 

Regeringen och Socialdemokraterna är överens om att införa en ny lag som gör det möjligt för vårdpersonal att ta till tvångsåtgärder i vården av dementa. En förändring som är välkommen då det inte är rimligt att personal i demensvården måste besluta om de måste bryta mot lagen eller inte för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Att ta till tvång inom demensvården är inte bara nödvändigt emellanåt för att skydda personalen men även den enskilde brukaren som kan skada sig själv och sin omgivning. Även psykiatrin har samma etiska avvägning att hantera dagligen där liknande problematik finns. Som det fungerar idag är det inte hållbart därför känns den kommande lagförändringen välkommen som beräknas träda ikraft 1 januari 2014.

 

Läkarbristen i Sverige?

Ny statistik från OECD visar på att Sverige ligger över Europagenomsnittet i läkartäthet. Men svenskarna går mer sällan till doktorn än andra européer. Statistiken visar att Grekland har överlägset flest läkare per invånare i Europa. Med 6,1 läkare per 1 000 invånare har Grekland nästan dubbelt så många som EU-genomsnittet, som är 3,4. Med 3,8 läkare per 1000 invånare ligger Sverige på delad tredjeplats i läkartäthet, och Sverige tillhör också de länder där antalet läkare har vuxit mycket under 2000-talet.
 
När det gäller antalet läkarbesök per invånare ligger Sverige däremot bland de lägsta i Europa. Med 2,9 läkarbesök per person och år ligger vi på mindre än hälften av EU-genomsnittet, som är 6,3. Endast Cypern redovisar en lägre siffra. I andra ändan av skalan ligger några östeuropeiska länder med 11–12 läkarbesök per person och år, följda av Tyskland och Belgien.
 
OECD:s statistik väcker många frågor kring hur sjukvården i Sverige är organiserad. Finns inga enkla svar eller slutsatser. Jag tycker att statistiken är ett viktigt inlägg i debatten hur framtidens sjukvård ska organiseras och hur behovet av fler läkare kommer att öka om konsumtionen av sjukvård blir mer likt Europa.

Projekt balans ger inte effekt för ekonomin i landstinget

 

I dag har VK en artikel där jag och landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S) kommenterar den senaste ekonomirapporten. Vi har minst sagt olika bild på hur det går för landstinget. Sedan delårsbokslutet så har kostnaderna ökat med 40 miljoner för sjukvårdsverksamheten. Att siffrorna går åt det hållet blir extra anmärkningsvärt då det med alla besparingar inom Projekt balans ska gå åt andra hållet med en ekonomi i balans. Här behövs ett omtag för att börja på allvar att få ekonomi i balans. Som sossarna styr landstinget nu verkar inte ge den effekt som behövs.

 

Landstingets ekonomi försämras ytterligare

Trots alla förändringar inom ramen för projekt balans så förbättras inte ekonomin i landstinget. I senaste rapporten för oktober månad försämras ekonomin ytterligare mot tidigare prognoser. Det som är mest kritiskt är att den socialdemokratiska ledningen inte lyckas förändra sjukvårdens löpande kostnader vilket var det mest centrala i projekt balans. Nu pekar hela årets underskott för sjukvården på ett underskott på 121 miljoner. Det är en försämring mot delårsbokslutet som visade på ett underskott på 80 miljoner.

 
Från revisionen påtalades det innan sommaren att den politiska ledningen bör återkomma med ytterligare åtgärdspaket för att få rätsida på ekonomin vilket sossarna inte valde att lyssna på. Nu är den stora frågan hur S ska hantera att ekonomin fortsätter att försämras trots alla smärtsamma åtgärder inom projekt balans.

Vården för de mest sjuka äldre

I dag är det gruppdag för alla fullmäktigegrupper inför morgondagens landstingsfullmäktige. Under dagen diskuteras ärenden inför morgondagen. En av många frågor som kommer att debatteras är Alliansens interpellation om varför sossarna nedmonterar geriatriken i länet då resten av Sverige försöker att rusta upp.
 
Det senaste året har den geriatriska slutenvården kraftigt reducerats i antalet vårdplatser. Även det ansvar geriatriker hade för vissa särskilda boenden har försvunnit. Att ha särskilt kunskap om äldres sjukdomar och sjukdomstillstånd är viktigt i en sjukvård där allt fler blir äldre i vårt samhälle. Därför ter sig den prioritering socialdemokraterna i länet valt att gjort som rätt märkligt. Det ska bli intressant att höra vad de har haft för grund för hur de prioriterat.    

Ett enda nummer till sjukvården

I dag har jag lämnat in ett förslag om att införa ett enda nummer som kontakt med sjukvården i Västerbotten. Här nedan är pressmeddelandet och själva motionen där förslaget presenteras.

Pressmeddelande 121116: M: gör det enklare att komma i kontakt med sjukvården

Moderaterna Oppositionslandstingsråd Nicklas Sandström har idag lämnat in ett förslag till landstingsfullmäktige där han vill göra kontakten med sjukvården i länet enklare. Han föreslår att sjukvården i länet får ett enda nummer att ringa då man som länsbo vill ha kontakt. I dag upplever många länsbor att det kan bli rätt krångligt vart man ska ringa, om det är tillexempel till sjukvårdsrådgivningen eller sin egen vårdcentral. Att inte sjukvårdsrådgivningen kan boka in på berörd vårdcentral är även det något som gör det krångligt och svårt att förstå som patient.  

Om all telefonkontakt med vården istället lades över till ett enda nummer, nämligen 1177, skulle krånglet minska och servicen öka. En stor samordningsvinst kommer att uppnås, eftersom nr.1177 ger samma vårdkonsultation som vårdcentralerna under sin telefontid. Såväl patient som landstinget skulle vinna i enkelhet och kostnad med en sådan lösning menar moderaternas Nicklas Sandström.



Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
070-254 45 15

Motionen i sin helhet:

Ett enda nummer in till sjukvården – 1177

I dag har länsborna en rad olika telefonnummer för att söka kontakt med vården. Många länsbor söker i första hand upp numret till sin vårdcentral och ringer dit, andra ringer via landstingets växel eller provar att ringa direkt till önskad specialistläkare. Att hitta numret till sin vårdcentral är inte heller det enklaste då inte heller alla vet vart de ska gå.

En annan kontakt för att få vårdkonsultation som många länsbor känner till är sjukvårdsrådgivningens nummer 1177. De har idag inte möjlighet att boka in patienter till berörd vårdcentral.

Om all telefonkontakt med vården istället lades över till ett enda nummer, nämligen 1177, skulle krånglet minska och servicen öka. En stor samordningsvinst kommer att uppnås, eftersom nr.1177 ger samma vårdkonsultation som vårdcentralerna under sin telefontid. Såväl patient som landstinget skulle vinna i enkelhet och kostnad med en sådan lösning.

Akutnumret 112 kvarstår oförändrat med en sådan lösning.

Utifrån ovanstående yrkar jag:

Att     som enda ingång för telefonkontakt och tidsbokning med sjukvården i länet införs Sjukvårdsrådgivningens telefonnummer 1177
                                                  

 

Nationell uppmärksamhet kring den stundande folkomröstningen

 

 
I senaste numret av Dagens samhälle som är en tidning som går ut till alla kommun- och landstingspolitiker samt många fler som följer samhällsdebatten. I det numret uppmärksammas det på en helsida det folkliga upproret som skett mot sossarna i länets försämringar i vården. I artikeln kommenterar jag att det folkliga upproret är stort mot de försämringar som nu sker och därför inte så konstigt att Doroteaupproret har lyckats få ihop de namn som nu krävs för att få tillstånd en folkomröstning. Är bra att den här frågan även uppmärksammas nationellt vilket gör att debatten blir bredare kring hur basal sjukvård ska vara utformad i hela landet även i de delar som är glest befolkat.

 

Inspirerande moderat sjukvårdsträff

 
I går deltog jag på en träff med Moderaternas sjukvårdsnätverk i Nyköping. Nätverket är en mötesplats för moderata sjukvårdspolitiker i riksdag, regioner och landsting för att bidra till att sprida goda exempel och utveckla Moderaternas sjukvårdspolitik. På träffen fanns det gott om inspirerande föreläsare men för min del gav det mest att få inspireras av alla de goda exempel som finns runt om i landet. Är full av idéer på hur jag tillsammans med min moderata landstingsgrupp ska kunna jobba vidare med vår politikutveckling. Är mindre än två år kvar till valet då Moderaterna tillsammans med Alliansen söker stöd för att ta över styret i landstinget i Västerbotten.

Besök i Åsele

 
I tisdag besökte jag Åsele för att dels göra ett besök på en dressyrridanläggning som var väldigt spännande. Jag blev verkligen imponerad av Ida som vågat satsa så stort på något hon verkligen tror på. Ska bli spännande att följa hur det går för henne. Senare på kvällen bjöd Moderaterna in på ett öppet möte på Åsele folkets hus om sjukvårdsfrågor i länet som även det blev en bra kväll. Det känns som om vindarna håller på att vända i röda Åsele.

Problem med ej avbokade besök

För att få veta mer om det pågår något arbete för att minska ej avbokade besök har jag lämnat in följande interpellation.

 
 
 
Åtgärder för att minska antalet patienter som inte avbokar sitt vårdbesök?
 
Under ett år är det ett antal patienter som inte avbokar sitt planerade vårdbesök. Vissa gånger kan det finnas naturliga förklaringar men många gånger är det helt enkelt för att patienten struntat i att meddela.
 
Även om antalet i procent inte är väldigt hög så är det något som ställer till problem i den dagliga verksamheten. Inte minst utifrån att personalens resurser kunde nyttjas till en annan patient istället.
 
 
Med hänsyn till ovanstående ställer jag mina frågor till landstingsrådet Peter Olofsson (S):
 
 
1.                   Anser du att det är ett problem att patienter inte avbokar sitt vårdbesök?
 
 
2.                   Om så: Vilka åtgärder avser du vidta för att minska detta problem?
 
 
 
 
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
 

Alliansen står upp för lasarettet i Skeå

Alliansen står upp för Skellefteå lasarett

I snart 100 år har Skellefteå lasarett erbjudit den norra länsdelen god sjukvård. Lasarettet är ett modernt och välutrustat länsdelssjukhus med verksamhet inom de flesta vårdspecialiteter.~Vid sjukhuset bedrivs också klinisk forskning på patientnära och angelägna sjukdomsområden. Vissa operationer utförs endast i Skellefteå för länets alla innevånare. Lasarettet är inte enbart en angelägenhet för Skellefteå utan för hela länet. På samma sätt som Norrlands universitetssjukhus inte är en angelägenhet enbart för Umeå utan också för hela länet och för Norrland.

Alliansen följer noga Skellefteåupproret och har stor respekt för de 35~000 personer som skrivit på namnlistor. De förändringar som socialdemokraterna och miljöpartiet genomför i Skellefteå, men även i övriga delar av länet är och har inte varit väl genomtänkta. Besparingarna leder till stora negativa konsekvenser för sjukvården och är ett hån mot Skellefteåborna. Neddragningarna på geriatriken och ortopeden har resulterat i ständiga överbeläggningar. Trots ett socialdemokratiskt vallöfte om en orörd barnavdelning har majoriteten dragit ner platser även där. Detta är inte en utveckling som vi i oppositionen står bakom. Riktigt bedrövligt blir det då sossarna försöker skylla ifrån sig och hävda att det skulle vara alliansregeringens fel. Men socialdemokraterna bär det fulla ansvaret för länets sjukvård.

De förändringar som nu sker beror främst på två orsaker. Den första är de 30 års långa socialdemokratiska maktinnehavet i landstinget som inte lyckats åstadkomma en långsiktighet i ekonomin. Detta leder till tvära kast där neddragning i vården kommer hastigt och utan analys eller konsekvensbeskrivningar. Alliansen hade i sitt alternativa förslag till kostnadsreduceringar andra åtgärder där förändringar skulle ske med större ansvar för ekonomi och för vårdens innehåll. Alliansen kan tänka sig neddragningar på administration, centrala anslag, projekt, Region Västerbotten och annat som inte är direkt sjukvård.  

Den andra orsaken är att vården idag ser annorlunda ut än vad den gjorde tidigare. I dag kan många patienter gå hem på eftermiddagen efter en operation till skillnad från förr då det kunde behövas några dygn för eftervård. Utvecklingen inom vården går idag så snabbt att det är svårt att hänga med när det ständigt utvecklas nya behandlingsmetoder och det erbjuds nya effektivare mediciner. Utvecklingen är oerhört positivt för den enskilde som har behov av sjukvård men det finns dock en prislapp kopplat till den utvecklingen som måste hanteras.

Nya utmaningar ställer även krav på organisation och ledarskap. Alliansen i landstinget ser behovet av en samlad organisation i länet där det finns möjlighet för överblick, transparens och möjlighet för styrning. I den organisationen ser vi möjlighet till att stärka upp det lokala ledarskapet på länets tre sjukhus. Beslut som är möjliga att fatta nära verksamheten ska självklart ligga där. Alla verksamheter ska kunna känna delaktighet och medskapande. Först då går det att lyckas med det lokala ledarskapet. Alliansen vill skapa de förutsättningarna.

Alliansen står upp för Skellefteå lasarett som är en mycket viktig del i ett länsuppdrag att erbjuda bästa tänkbara sjukvård för västerbottningarna. Det går att få mer sjukvård för skattepengarna genom att göra väl avvägda satsningar och rätt prioriteringar. Det behövs en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård som väljer att ta ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Tillsammans söker vi i Alliansen mandatet att vid nästa val ta över styret för landstinget i Västerbotten och därigenom säkra en trygg vård för skellefteåborna.  


Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

Marianne Nordmark (FP)
Gruppledare

Olle Edblom (C)
Gruppledare

Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare



 

 

Det behövs nytt ledarskap för sjukvården i länet

Just nu pågår stora förändringar i länets sjukvård. Projekt balans som Socialdemokraterna med Peter Olofsson i spetsen lanserat innebär att 140 miljoner ska sparas. Ett sparpaket som inneburit att länets sjukhus fått dra in vårdplatser på bland annat geriatrik, ortoped, psykiatri och barnsjukvård. Åsele har blivit av med sin ambulans och Dorotea med fler kommuner har akutvårdsplatserna vid sjukstugan. De försämringar som sker i sjukvården i länet har varit dåligt genomtänkta, dåligt genomförda och saknat såväl analys som konsekvensbeskrivningar. Det hade gått att välja en annan väg med ett annat ledarskap.

De förändringar som nu sker beror främst på två orsaker. Den första är de 30 år långa socialdemokratiska maktinnehavet i landstinget som inte lyckats åstadkomma en långsiktighet i ekonomin. Den andra orsaken är att vården ständigt utvecklas med nya mediciner och behandlingsmetoder som kostar mer.

Att som nu Socialdemokraterna försöker göra att skylla sina besparingar och tillkortakommanden på Alliansregering är inte att ta ansvar. Ingen annan regering har tillfört så mycket resurser. Ansvaret för sjukvården är och kommer att vara en fråga för de partier som styr landstinget i Västerbotten. Idag är det Socialdemokraterna och Miljöpartiet som har det fulla ansvaret.

Det behövs ett nytt ledarskap och en ny politik färdriktning för framtidens hälso- och sjukvård i länet som väljer att ta ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Moderaterna tillsammans med Alliansen söker det mandatet att vid nästa val ta över styret sjukvården i länet.
 

Vårdköer 2006 och 2011

Ibland säger en bild mer än tusen ord.

Snabba vårdinsatser räddar liv

 

 
 
I dag skriver jag tillsammans med riksdagsledamoten Elisabeth Björnsdotter Rahm på VK:s debattplats om att snabba vårdinsatser räddar liv. Här nedan är hela artikeln i sin helhet:


 
Snabba vårdinsatser räddar liv
Hjärt- och lungfonden presenterade nyligen färska siffror angående olika utryckningstider för ambulanser i Sverige. Rapporten visar på stora brister i resurser att uppnå tidsgränser för att få akut hjälp vid hjärtinfarkt. Ett av de län som stack ut mest negativt för Västerbotten med jämförelsevis långa utryckningstider.
 
Tillgängligheten till snabb ambulansvård varierar stort beroende på vart i länet man bor. Några exempel: i Lycksele är mediantiden för att nås av en ambulans 12,8 minuter och i Skellefteå 14,5 minuter. Kortast mediantid i länet har Umeå med 11,9 minuter. I Vindeln är väntetiden 21,4 minuter och i Dorotea 22,7 minuter. I Bjurholm får man vänta längst i hela Sverige, 30,3 minuter, alltså nästan tre gånger så lång tid som i Umeå. Rapporten är från 2011 och har inte med de försämringar som skett då ambulansen i Åsele försvunnit i och med Socialdemokraterna i länet tagit bort den. Långa utryckningstider skapar otrygghet och drabbar människor i en tid då varje sekund är dyrbar.
 
Inom intensivvården finns ett uttryck som kallas för ”golden hour”. Det är den tid som en patient har på sig inom akutsjukvården för att sätta in snabba åtgärder för att minska större skador och dödsfall. Detta arbetssätt bygger på att medborgarna snabbt kommer under vård och här har ambulansvårdens tillgänglighet stor betydelse.
 
Socialdemokraterna har under sin tid vid makten i landstinget genomfört försämringar av vår gemensamma välfärd här i Västerbotten. Att man tagit bort ambulansen från Åsele har inneburit att väntetiden ökat för de som drabbas och livsviktiga minuter går till spillo. Socialdemokraterna har dessutom lagt ner akutvårdsplatser i Dorotea och gjort vårdplatsneddragningar på länets sjukhus. Det ökar sträckorna och tidsåtgången för människor innan de kan få sin livsviktiga vård. För varje minut som går minskar chansen att överleva och många av dem som avlider gör det på grund av för långa insatstider.
 
För oss moderater är tillgänglighet ett ledord, såväl när det gäller vårdfrågor som andra Västerbottenfrågor. Vi vill se en tillgänglig, effektiv och kvalitetssäker vård för hela Västerbotten. I sin iver att montera ner vårt gemensamma välfärdssystem tycks socialdemokraterna glömma bort att det bor människor i hela Västerbotten och att alla måste få tillgång till en bra vård inom rimlig tid.
 
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Riksdagsledamot
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

 

Kraftig försämringar i ekonomin för sjukvården

Den hann inte gå många dagar efter det att delårsrapporten (jan-juli) som visade på ett underskott på 82 miljoner blivit inaktuell med en ännu sämre prognos. När även augusti månad är inräknad i årsprognosen är det beräknade underskottet för året 95 miljoner. Beskedet från Socialdemokraterna med Peter Olofsson i spetsen var att 82 miljoner var taket och sedan skulle det vända åt rätt håll. Nu blev det precis tvärt om. Något är helt uppenbart att även med den nya S-politiken så fortsätter underskottet och de åtgärder som vidtagits i form av Projekt balans inte verkar ge den effekt som sossarna hoppats på.
 
Från Moderaterna och Alliansen har vi haft andra förslag till kostnadsreduceringar i Projekt balans och en helt annan budget och landstingsplan. Helt enkelt en annan färdriktning för vart vi vill med landstinget där att komma till rätta med de ekonomiska underskottet är av högsta vikt.

Varför en nedmontering av geriatriken i Västerbotten när resten av landet rustar upp?

 

Runt om i landet pågår en satsning på att börja bygga upp och stärka upp den geriatriska (sjukvård för äldre/läran om ålderdomens sjukdomar) kompetensen inom sjukvården. I Västerbotten som har haft en välfungerande verksamhet med många vårdplatser sker däremot en kraftig nedmontering från den styrande sosse-majoriteten. Från Alliansen drev vi på att den här kraftiga försämringen drabbade de mest sjuka äldre alldeles för hårt. Moderaterna och Alliansen ser hur förändringen sker i samhället med allt fler äldre ställer högre krav på en välfungerande sjukvård för äldre. Därför ter sig den omvandling som sker nu inom sjukvården för äldre i Västerbotten som en konstig omställning sett till hur resten av landet satsar och hur demografin förändras med tiden. Utifrån detta ställer nu Allinasen i Västerbotten följande interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S):
 
 
 
Varför en nedmontering av geriatriken i Västerbotten när resten av landet rustar upp?
 
 
Geriatrik omfattar en bred bedömning av den äldre patientens medicinska, fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga vid akuta och kroniska sjukdomar samt rehabilitering. I Västerbotten är det geriatriska sjukvårdsarbetet samlat under Geriatriskt centrum. Centrumet arbetar med att vara en del i det akuta och planerade flödet för patienter mellan akuten, övrig specialiserad sjukhusvård, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård. Insatserna omfattar diagnostik, behandling, omvårdnad samt rehabilitering i slutenvård och i öppenvård. Arbetssättet är huvudsakligen teambaserat och har patientens individuella behov i fokus.
 
Geriatrisk kunskap är extra viktig i all vård för äldre för att få en god sammanhållen sjukvård av hög kvalité
 
Det senaste året har den geriatriska slutenvården kraftigt reducerats i antalet vårdplatser. Även det ansvar geriatriker hade för vissa särskilda boenden har försvunnit. I resten av landet sker däremot en kraftig uppbyggnad av den geriatriska vården. Satsningen sker utifrån den förändrade demografin som gör att befolkningen lever allt längre.
 
  • Varför nedmonterar landstinget i Västerbotten sin geriatrik då stora delar av landet rustar upp?
  • Då befolkningen i Västerbotten blir allt äldre är det då rätt att minska den geriatriska vården?
  • Hur blir vården för de äldre bättre då geriatriken minskar?

 

Tillslut är även landstinget i Västerbotten på banan

Sedan 2002 har fackförbundet Vårdförbundet drivit frågan om att införa vårdchocaher som ett stöd till de patienter som behöver stöd utanför sjukvården för att undvika regelbundna inläggningar. Tanken är att specialutbildad vårdpersonal ska hjälpa till och lotsa och identifierade patienter som behöver särskilt mycket stöd eller vård. Det kan till exempel vara så att patienten ringer till denna vårdlots och frågar om något istället för att komma in genom akuten och bli inlagd. Det tas helt enkelt ett helhetsgrepp om patienten dels sjukdomen men även kontakt med kommunerna. Allt handlar om att undvika onödiga kontakter med sjukvården och icke nödvändiga inläggningar på sjukhuset.
 
Under förra året motionerade jag om att även landstinget i Västerbotten borde införa den här modellen.  Även sedan tidigare har det väckts förslag om att ta lärdom av den här modellen som funkat mycket bra.
 
När försöket prövades i Stockholm läns landsting kunde de se att på bara 6 veckor ökade den skattade livskvalitet med 30 procent. Andra erfarenheter från försöket i Stockholm var att kostnaderna för denna vårdgrupp sjönk med 57 procent. Kostnaderna för akutvård sjönk med 40 procent.
 
Nu 10 år senare kommer så landstinget i Västerbotten på banan och ska införa vårdsamordnare. Det är exakt samma sak som vårdcoacher. Självklart är det glädjande att den Socialdemokratiska majoriteten i landstinget valt att lyssna på andra som lyft fram det här exemplet som mycket bra.
 
För landstinget i Västerbotten handlar det om cirka 1 500 patienter per halvår som omfattas av de kriterier som ställs upp. Av dessa har 170 patienter erbjudits extra stöd av de hittills sex anställda vårdsamordnarna. En mycket bra början.
 
I de utvärderingar som måste ske om något år tror jag att det här kommer visa sig enormt positivt av såväl patienter som sjukvården.
 

Tillbaka efter semestern med fokus på en intensiv höst

 
Efter en härlig semester så känns det riktigt skönt att vara tillbaka efter semestern. Ska bli kul att komma igång med arbetet igen. Efter en intensiv vår i landstingspolitiken med bland annat Projekt balans, budget 2013-2015 och folkomröstningsfrågan så tror jag att hösten kan bli lika intensiv. Från Moderaterna och Alliansen sida kommer vi enträget fortsätta vårt arbete att visa på att det finns ett tydligt alternativ till dagens S-styre där vi politiskt vill skapa förutsättningarna för en bättre och mer rättvis sjukvård i hela länet.

Ständigt nya framsteg inom sjukvården

Något som är kännetecknade för sjukvården är den snabba och ständiga utvecklingen av nya mediciner och behandlingsformer. En utveckling som gör att vi idag kan bota sådant som vi förr bara drömde om. I dag behöver vi inte till exempel stanna fler veckor på sjukhus för en förhållandevis enkel åkomma utan kan på bara någon dag få åka hem.
 
Ett av de områden där utvecklingen gått väldigt snabbt de senaste 20 åren är inom mediciner för reumatiker. De nya biologiska läkemedlen kan göra att sängliggande patienter kan återgå till sitt jobb och har ett fungerande liv. Nu senast kom en nyhet att patienter med ledsbesvärsjukdomen reumatoid artrit får hopp om ett nytt piller som gör att hälften av den testgrupp som prövat den nya medicinen fått lindrigare symptom och därmed ett bättre liv. För de cirka 60 000 medborgare i Sverige som har reumatoid artrit kan den här medicinen gör stor skillnad i vardagen.
 
Den enda baksidan med den fantastiska utvecklingen av nya mediciner och behandlingsmetoder är den kostnad som finns kopplat till den. För många av de nya läkemedlen som kommer är de tio gånger bättre men samtidigt tio gånger dyrare. De pengarna måste på något sätt komma fram, vilket i sig är en jätteutmaning med återkommande prioriteringar och behov av ständiga effektiviseringar och förbättringar.

Tuff debatt om landstingsplan men även tydliga ställningstagande från (S) om akutsjukvård

 
I går på landstingsfullmäktige blev det en tuff budgetdebatt som varade i sex timmar om de olika förslagen till budget 2013 och landstingsplan. En debatt där Socialdemokraterna hade mycket svårt att förklara hur de var nöjda med utvecklingen att allt fler av landstingets personal är sjukskrivna, missade pengar för kömiljarden, en avvecklad akutsjukvård, stora folkliga protester i inlandet och i Skellefteå, en fortsatt mycket tuff situation i hela vården och hård kritik från Socialstyrelsen kring många av besluten i Projekt balans. Att vi från Alliansen inte fick några svar på hur Sossarna planerar att lösa det var inte så oväntat. Från Alliansen kom vi med skrapa förslag för en bättre och mer rättvis vård. Tyvärr så röstade Sossarna och Miljöpartiet ner vårt förslag till budget.
 
Samtliga ledamöter från Socialdemokraterna i landstingsfullmäktige fick för första gången även möjlighet att ta ställning till hur de ser på avvecklingen av vårdplatserna i Dorotea och borttagandet av ambulansen i Åsele. Från Alliasen drev vi igenom att fullmäktige fick rösta om bland annat följande två förslag:
 
39. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att återinföra en ambulans med stationering Åsele kommun.

40. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med Dorotea kommun återinföra vårdplatserna vid sjukstugan.
 
Båda de förslagen så röstade de socialdemokratiska och miljöpartistiska fullmäktige ledamöterna nej till. Ett klart och tydligt ställningstagande.

Mediaklipp

Jag kommenterar i gårdagens sändning av Västerbottensnytt den förlorade omröstningen, klippet hittar du här. Jag kommenterar även budgeten i Sveriges Radio P4, klippet hittar du här.

En S-budget i landstinget med mindre pengar till vården

 

 
I dag har Socialdemokraterna med Peter Olofsson presenterat sitt budgetförslag för Västerbottens läns landsting för år 2013. En budget utan några större nyheter, förändringarna som sjösattes med projekt balans fortsätter med oförminskad styrka. Socialdemokraterna backar inte heller om ambulans i Åsele eller vårdplatser i Dorotea. Någon förändring av beslutet om den tio procentiga avvecklingen av vårdplatserna på länets sjukhus blir det inte heller. Den stora nyheten är att pengar, 18 miljoner, flyttas från sjukvård till tågtrafik. Sen har även Socialdemokraterna tagit mod till sig och även börjat spara pengar på nått som varit helt omöjligt hittills nämligen Region Västerbotten som får ett minskat bidrag med fem miljoner.
 
Två positiva delar i deras budget är att omställning från sjukhusvård till primärvård fortsätter. Det är nödvändigt för att frigöra kapacitet på sjukhusen. Det som är problematiskt är att primärvården inte får de resurser som behövs för detta. Den andra positiva delen är att tio miljoner omprioriteras för medicinsk utveckling och demografiska förändringar. Det är nödvändigt att en sådan del lyfts fram tydligare då utvecklingen inom området sker så pass snabbt med nya kostnader som följd.
 
Sammanfattningsvis så är det en budget utan några större nyheter. Pengar flyttas från vård till kollektivtrafik och projekt balans fortsätter i oförminskad styrka.
 
I veckan kommer Alliansen presentera sitt förslag.

 

Mindre pengar till sjukvården med (S)

 

 
I går presenterade Socialdemokraterna sin vårbudget. För intresserade blev budgetpresentationen lite av ett antiklimax. Efter månader av uppskruvade förväntningar på att Socialdemokraternas förnyelse skulle gå från ord till handling i deras ekonomiska vårmotion fick vi i går en första indikation på vad som väntar. Med tanke på förväntningarna var gårdagens presentation av ett "utbildningskontrakt för unga" en besvikelse. Sin vana trogen kombinerar Socialdemokraterna stora skattehöjningar på att anställa unga med oklara och motstridiga besked om hur Sverige ska få fler riktiga jobb.
 
Dessutom väljer S att bortse från regeringens faktiskt förda politik på utbildningsområdet för att i stället slå in öppna dörrar när det gäller att minska avståndet mellan utbildning och jobb. Med en närmast kirurgisk precision riktar S skattehöjningar mot dem som står långtifrån arbetsmarknaden. Till det så med höjd skatt för att anställa unga har det enligt beräkningar visats att 14 000 riskeras att bli utan jobb.
 
Inte heller som lokala företrädare efterlyser kommer det några satsningar på ökade resurser till sjukvården, varken några direkta satsningar eller höjda statsbidrag. Den enda satsningen som görs är inom forskningsområdet, där pekas ett enskilt forskningsprojekt ut. Life Science som lyfts fram är förvisso lovvärt men varför just det?
 
Faktum är att det blir mindre pengar till sjukvården med Socialdemokraternas budgetförslag. När arbetsgivaravgiften för unga ska höjas tappar landstinget som är en stor arbetsgivare runt 20 miljoner. Det är (S) tuffa besked till sjukvården i länet.
 

 

 

Årsredovisning för år 2011

 

I onsdags förra veckan debatterades årsredovisningen för 2011 i landstingsfullmäktige. Det blev en rätt bra och intensiv debatt om årets om varit. För det var ett rätt händelsrikt år förra året. Dels så genomfördes prioriteringsarbetet som tog mycket kraft och energi sedan så sjösattes även Projekt balans. Ett rätt omdiskuterat sparpaket för att få ekonomin i balans. En ytterligare händelse var att majoriteten mellan S, MP och V sprack, detta knappt efter ett års samarbete.
 
Annars bjuder årsredovisningen på mycket läsning om fortsatta goda medicinska resultat som ligger mycket bra till i jämförelse med andra landsting. NUS fortsätter även behålla och stärka sin position som universitetssjukhus. Så även om ekonomin ser mörk ut så finns det trots allt ljusglimtar.  
 
Här nedan de inledningsanförande som jag höll under debatten.
 
Årsredovisningsanförande 2012
 
Ordförande, ledamöter och åhörare
 
Det sägs att årsredovisningen är historia. Det är förvisso sant. Däremot sägs det i ett klokt ordspråk att man ska ta lärdom av historien. Att så inte är fallet när det gäller landstinget är helt uppenbart. Tänkte bjuda fullmäktige på en historieexposé i någorlunda samtid för att få perspektiv på årets årsredovisning.
 
1979 Socialdemokratin tar över det fulla ansvaret för hälso- och sjukvården i länet
 
1986 Utdrag från Årsredovisningen: ”Från och med budgetåret 1986 förändrades väsentligt den ekonomiska situationen för sjukvårdsdistriktet. Besparingar, omfördelning av resurser mm erforades för att ej budgetrammarna skulle överskridas.”
 
1991 ”Vi går med andra ord in i 1992 med balans i ekonomin och väl förberedd att möta årets reduceringskrav.”
 
1995 underskott på 100 miljoner.
 
1996 skattehöjning med 60 öre.
 
1998 underskott på 215 miljoner
 
2000 skattehöjning på 50 öre.
 
2001 ”Under målområde 7: med namnet Vår ekonomi är i balans. Basenheterna har tagit fram reservplaner för införande vid ev problem att hålla budgeten. ”
 
2002 ”Nämnden konstaterar att Skellefteå sjukvård går in i år 2002 med ett för högt kostnadsläge. Mot bakgrund därav förutsätts att nämnden informeras om den planerings som finns för att komma till rätta med situationen.”
 
2004 underskott på 68,2 miljoner
 
2005 skattehöjning på 80 öre.
 
2006 ”För att nå målet om god ekonomisk hushållning ska kunna upprätthållas 2009 krävs effektiviseringar i verksamheten.”
 
2008 underskott på 296 miljoner
 
Mellan åren 1995 och 2004 har landstinget ett ackumulerat underskott på 924 miljoner kronor. Mellan åren 2005 och 2011 har verksamheten gjort ett genomsnittsunderskott på 80-90 miljoner.
 
Fullmäktigeledamöter efter denna historiska exposé vad tror ni att årets resultat är? Skulle någon bli förvånad om det är ett minus och fortsatt underskott i sjukvården?
 
Årsredovisningen för år 2011visar inte helt oväntat på ett underskott på 186 miljoner på sista raden och fortsatt underskott i sjukvården på 89 miljoner. Inte heller klaras målsättningen om god ekonomisk hushållning för landstinget vilket gör att betingen att klara av nästa års utmaningar blir större.
 
År, på år, på år med underskott och kortsiktiga skattehöjningar har inte hjälpt.  Det är dags att pröva en annan medicin för att råda bot på dessa ständiga återkommanden ekonomiska problem. Alliansen ville med sitt budgetförslag ordinera annan medicin. En kurativ behandling istället för Socialdemokraternas homeopatiska behandlingsmodell.
 
En av de viktigaste förklaringarna till att landstinget gör ett någorlunda resultat trots allt är att skatteintäkterna är 103 miljoner högre än budget. Något som är ett direkt resultat av Alliansregeringens jobbpolitik i en orolig omvärld.
 
Landstinget behöver ett nytt ledarskap som kan möta framtidens utmaningar. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården står inför krävs en trygg och skattefinansierad vård som tar sin utgångspunkt i en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet.
 
Avsluta med att yrka bifall till upprättad årsredovisning.
 

 

Livlig och bra debatt under gårdagens landstingsfullmäktige

 
I går så var det landstingsfullmäktige och återigen så blev det en het debatt om Socialdemokraterna och Miljöpartiets förslag till neddragningar i sjukvården i Västerbotten. Från Allians för Västerbotten hade vi en gemensam interpellation där vi krävde att få svar på en rad olika frågor om konsekvenserna av besparingarna. Tyvärr så uteblev svaren. Inte heller presenterades några djupare analyser över vilka konsekvenser av besparningarna kommer att få mer än svepande ordalag.
 
Jag vill verkligen betona att från Moderaterna och Alliansen har vi samma ingångsvärden i hur allvarlig den ekonomiska situationen är för landstinget. Därför är det mycket välkommet att efter många år av påtalande så väljer man att göra något åt det. Däremot är många av åtgärderna i dess karaktär och sättet de tillkom lättast att sammanfatta i åtgärder vidtagna i panik och kortsiktighet.
 
Från Alliasen valde vi att göra andra prioriteringar i de nödvändiga kostnadsreduceringar som måste göras. De finns redovisade i dokumentet Tid för ansvar. Där valde vi att låta inlandssjukvården finnas kvar, endast 5 istället för en 10-procentig neddragning av vårdplatser. Men framför allt valde vi att spara på annat som inte har med sjukvård att göra som administration, centrala anslag och annan kringverksamhet.
 
Men det vi mest valde att lyfta upp den i debatten är att vi på djupet förstår den frustration och oro som finns bland länsborna och bland landstingets personal. I synnerhet för de länsbor som nu blir av med sin ambulans eller akutplatserna på sjukstugorna. Särskilt allvarligt blir det då konsekvenserna av besluten är dåligt presenterade och kommunicerade. Den politiska ledningen från majoriteten har helt enkelt gått vilse.
 
 
Det är bra att man gör något åt de överkostnader som finns. Särskilt de åtgärder som nu är vidtagna på lång sikt. Däremot nu de kortsiktiga åtgärderna som många är till små kostnader som skapar stor otrygghet men framförallt medför att totalkostnaden blir högre för landstinget.
 

 

 

Har Socialdemokraterna och Miljöpartiet gått vilse i Underlandet när det ska sparas i sjukvården?

Har Socialdemokraterna och Miljöpartiet gått vilse i Underlandet när det ska sparas i sjukvården?


I barnboken Alice i Underlandet träffar Alice månkatten och då frågar hon vilken väg hon ska välja. Månkatten svarar att det beror på var hon vill komma någonstans. När Alice förklarar att det inte spelar någon roll, får hon blixtsnabbt svaret att det då inte heller spelar någon roll vilken väg hon väljer. Precis så fungerar ideologi och idéer för politiker. Vetskapen om en gemensamt bestämd färdriktning är en förutsättning för att kunna ingjuta framtidstro, mod och delaktighet i förändring. Tyvärr blir detta bara en illustrativ bild vart landstinget befinner sig idag med Socialdemokraterna och Miljöpartiet vid rodret.

Genom historien har skickliga makthavare navigerat med ideologin som kompass och verkligheten som karta på ett sätt som förevigat dem i historieböckerna. Den kapten som nu ändrat landstingsskutan har förvisso, sent men ändock, väjt för de isberg som sedan länge siktas. Nu färdas landstinget på en ny men dock okänd kurs utan att det finns en gemensam bild av vart landstinget är på väg. Opportunistiska kaptener som seglar över öppet hav utan vare sig karta eller kompass är inte att föredra när det blåser till storm.

Nu är det endast kortsiktiga sparprogram som ska förverkligas till varje pris. Ambulanser som utgör trygghet för så många ska bort tillsammans med akutsjuktugeplatser. Vårdplatser för de mest sjuka äldre ska kraftigt minskas och primärvården ges nya stora åtaganden utan att några nya resurser tillförs. Detta utan att några utförliga konsekvensbeskrivningar finns som underlag för beslut. Trots att Socialdemokraterna och Miljöpartiet säger sig vilja ta ansvar riktas udden på sparförslagen mot dem som har de svårast.

För Moderaterna har behovet av en ny kursriktning varit tydlig det senaste årtiondet. Det tydligaste är och kommer fortsättningsvis vara att ta ansvar för ekonomin. Det är den enskilt viktigaste för att kunna fortsätta erbjuda god vård med hög kvalité och god tillgänglighet. Med en långsiktighet i ekonomiskt ansvarstagande undviks tvära kast och panikåtgärder. Då problemen inte åtgärdas tidigare har de samlats på hög och i kombination med att vården ständigt utvecklas kommer behoven av kostnadsreduceringar bli långt mycket mer än vad som har vidtagits. För att möta upp dessa förändringar måste den politiska färdriktningen för landstinget beskrivas för all vårdpersonal och länsborna.

Alla länsbor ska ha rätt till vård på lika villkor efter eget val. Den rätten får aldrig sättas i fara av politisk godtycklighet, geografiska eller sociala gränsdragningar eller begränsningar av valfriheten. För mig handlar politik om att skapa möjligheter. Politik ska inte vara ett hinder som stoppar utveckling. Politik ska uppmuntra till att göra annorlunda och bättre. Kvaliteten inom vården påverkas positivt av att människor själva får göra egna val. Det förstärker också kvalitén när personalen i verksamheterna får vara med och påverka.

Ute i verksamheten finns det idag en stor känsla av att inte bli lyssnad på. Dessa signaler måste tas på fullaste allvar. All duktig och kompetent personal som finns inom landstinget måste få mer att säga till om på sin arbetsplats genom tydliga uppdrag, mer ansvar och större befogenheter. Till det måste första linjens chefskap stärkas.

Landstingets ekonomi har de senaste 15 åren haft stora problem som kortsiktigt rättats till av stora skattehöjningar. En av de största bristerna har varit bristen på ekonomistyrning. Styrningen av ekonomin måste stärkas med ett tydligare beställar- och utförarmodell av sjukvården. Vid en övergång från dagens anslagsfinansierade till en prestationsbaserad modell går det att mäta förbättringstakt av kvalitetsmått som indikator för ersättning.  Att sköta sig och ständigt göra bättre måste löna sig.

En av de största utmaningarna landstinget står inför är att kunna klara av personalförsörjningen. Socialdemokratin har genom åren gjort kortsiktiga budgetbesparingar i den framtida personalen genom att inte ha utökat vidareutbildningsplatser i form AT- och ST-platser för nyexaminerade läkare. Dessutom har inte specialistutbildning för sjuksköterskor lönat sig. Det har resulterat att runt om i organisationen finns en mycket påtaglig rädsla att på sikt inte klara av bemanningen. Detta måste brytas.

Tillgängligheten till sjukvård är idag långt ifrån tillfredsställande. Under föregående år har landstinget haft stora problem med att nå den måluppfyllelse som krävs för att ta del av regeringens kömiljard. Västerbottningarna ska inte behöva vänta längre än andra för att få vård.

När Alice fastnar i Underlandet möter hon en surrealistisk värld utan logik. Då har fel idéer tagit över i brist på eget ideologiskt handlande. Nu har S och MP pekat ut en ny väg ut men utan att veta vart resan ska gå. Oavsett vilka politiska lösningar vi tror på och vilka idéer vi brinner för så krävs det en tydlig färdväg framåt. Kortsiktighet och åtgärder i panik skapar inte trygghet och framtidstro. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har helt enkelt hittat vilse i Underlandet.

Nicklas Sandström (M)                
Oppositionslandstingsråd             
 

 

Från dagens VK, debattartikeln finns att läsa här.
 

Det kommer bara att bli ”värre och värre”

Har lyssnat på en längre intervju med landstingsdirektören Jonas Rastad som Västerbottensnytt gjort. Han beskriver rätt väl de framtidsutmaningar som finns framöver för landstinget. Beskrivningen av att det bara kommer bli ”värre och värre” är delvis sann. Framförallt är den sann för att sjukvården ständigt utvecklats med bättre mediciner och nya behandlingar. Därför är behovet av en ständig effektivisering på runt 100 miljoner per år en påtaglig verklighet. För som patient vill vi ju alltid ha den bästa behandlingen och den bästa medicinen. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att den ökade kostnaden för landstinget är något samhälle får tillbaka i form av att människor lever längre och är friskare men även kommer snabbare tillbaka till ett arbete.

 
För att möta den allt mer växande behovet av effektiviseringar har det sjösatts ett batteri av olika åtgärder inom ramen för Projekt balans. En del av dem har Moderaterna och Alliansen efterlyst länge som till exempel större fokus på daglig mätning och uppföljning, bättre flöde i organisationen (LEAN-arbete) och ett första steg mot prestationsbaserade budgetar. Det är därför modigt att de styrande socialdemokraterna har lyssnat och vågat sjösätta dessa delar. De kommer på sikt visa sig mycket betydelsefulla för att vända ekonomin åt rätt håll.
 
Dessvärre finns det inslag i Projekt balans där det funnits ett kortsiktigt tänk där åtgärderna blir kontraproduktiva och riskerar att innebära högre kostnader för sjukvården. Dessa är till exempel de mycket snabba neddragningarna av vårdplatser på sjukhusen och sjukstugorna.
 
Att det bara kommer att bli ”värre och värre” är som sagt bara delvis sann. Mycket av det många uppfattar som jobbigt är den kortsiktighet och bristen och analys som präglat besluten. Det hade kunnat göras annorlunda och tidigare. Jag hade önskat att det politiska ansvaret hos majoriteten hade kommit tidigare och även nu tydligare visat åt vart de vill att landstinget ska gå.
 
 

S vill slå sönder landstinget

 

 
Socialdemokratin i landstinget har det jobbigt just nu i länet med ockupationer av vårdcentraler och kraftiga folkliga protester mot deras sparförslag. Därför måste kommunalrådet i Umeå Lennart Holmlund (S) ha känt att han måste rycka ut till försvar. Likheterna med Don Quijote och Holmlunds inlägg är slående. Båda slogs mot väderkvarnar och hade dålig koll på hur saker och ting förhåller sig till verkligheten.
 
Nu är det Socialdemokratin som vill slå sönder landstingen med att bilda dåligt fungerade regioner. När det gäller avskaffa landstingsnivån och ersätta den med kommun och stat har Moderaterna har stämmobeslut på att bibehålla dagens struktur. Diskussionen är förvisso intressant om hur vården ska organisera sig för att möta framtidens utmaningar men på kort sikt är det inget som skapar mer resurser till vården.
 
Tillbaka till frågan om sjukstugan i Dorotea, den besparing som Socialdemokraterna och Miljöpartiet gör med att ta bort vårdplatserna på akutsidan är så liten gentemot den otrygghet och oro som förslaget skapar på orten. Från Alliansen valde vi att i vårt förslag spara främst på administration och regionförbundet för att ha råd att till exempel ha kvar akutvårdsplatserna och ambulanserna i inlandet. Hela Alliansens sparförslag finns att läsa här.
 
Avslutningsvis frågan om hur Alliansen hade gjort om vi hade fått styra i landstinget; det lär vi få reda på efter valet 2014. Till dess välkomnar jag fler inspel från Lennart i landstingsdebatten. Det höjer temperaturen i sjukvårdsdebatten.
 
 

 

En rättighet för den äldre att få bra vård

I dagens VF skriver jag tillsammans med mina alliansvänner i landstinget om vikten av god vård för de svårt sjuka äldre. Här nedan är hela insändaren:

En rättighet för den äldre att få bra vård

Någon gång blir alla gamla och vill bli väl omvårdade utan större oro. De mest svaga äldre behöver en trygg och säker geriatrisk vård. Dagligen sker en ökning av de äldre som lider av höftledsproblem, demenssjukdomar och depressioner i Västerbotten. Än viktigare blir behovet av en väl fungerande geriatrisk vård. Det är viktigt att förstå, geriatriken ser till den sjukes hela situation och inte bara vid akuta problem.

Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet i Västerbottens läns landsting missgynnar de svaga äldre en bra och trygg vård genom sina sparåtgärder. För att få landstingets ekonomi i balans väljer S och Mp att inte prioritera den geriatriska vården och skapar otrygghet för de äldre genom att ta bort platser på geriatriken och minska arbetstillfällen. Allians för Västerbotten har i sitt alternativa förslag till besparingar valt att istället satsa på de äldre och behålla platserna på geriatriken. En väl utrustad geriatrisk vård minskar kostnaderna istället för att höja de, då färre besök behöver göras till vårdcentralerna.
 
Personal med geriatrisk kompetens är den personal som kan se och hjälpa den multisjuka äldre på bästa sätt, därför är det viktigt med en geriatrisk klinik med resurser som svarar mot en växande andel äldre i befolkningen.
 
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
 
Marianne Normark (FP)
Gruppledare
 
Olle Edblom (C)
Gruppledare
 
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare
 
 
 
 
 

Alternativ till S och MP:s nedmonteringspolitik för sjukvården

 

 
I går så behandlade landstingsstyrelsen även verksamhetsplanen för nästa år. Från Alliansen har vi sedan tidigare presenterat en alternativ landstingsplan i och med det skulle vår verksamhetsplan få en annan utformning till form och innehåll. Den största nyheten i denna verksamhetsplan är att de delar som berör det sparpaket som sedan tidigare är presenterat vidareutvecklades en aning. Från Alliansen valde vi att lyfta fram att vi ser andra lösningar och väljer andra vägar för att spara i sjukvården.
 
Här nedan är de yrkande och det yttrande vi valde att lägga. Tyvärr så röstades våra yrkanden ner av Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
 
 
Yrkande
 
Landstingsstyrelsens verksamhetsplan och budget 2012
 
Alliansen yrkar på följande justeringar:
 
Att
  1. Akutplatserna i Sorsele, Dorotea och Malå ska finnas kvar.
  2. Den planerade överföring av 15 000 läkarbesök halveras vilket innebär att alliansen föreslår att endast 7500 läkarbesök överförs till primärvården.
  3. Utöka samarbetet i form av samverkan mellan sjukstugorna.
  4. Utöka samarbetet i form av samverkan mellan sjukstugorna och kommunerna. Detta är en förutsättning för att sjukstugornas verksamhet ska vara kostnadseffektiv.
  5. Entreprenadupphandla samtliga ambulansverksamheter i länet.
  6. I första hand sker besparingar på det som inte har med sjukvård att göra, till exempel administration och centrala anslag.
  7. Landstinget antar som nytt målvärde och strategi att vid 2014 vara det patientsäkraste landstinget i landet.

 

Yttrande över verksamhetsplan
 
Övergripande
Allians för Västerbotten har i samband med landstingsfullmäktige i juni 2011 lagt en alternativ landstings - och budgetplan för år 2012-2015. Verksamhetsplanen utgår från landstingsplanen som ett förlängt styrdokument. Landstinget har ett stort behov av kostnadsreduceringar för att få en ekonomi i balans.
 
I Alliansens förslag på kostnadsreduceringar som bär namnet “ Tid för ansvar” finns tydliga prioriteringar i landstingets verksamhet där sjukvården är prioriterad framför annat. Därför är inte neddragningar av akutvårdplatser eller indragningar av ambulanser nödvändiga.
 
Alliansen vill ha kvar ambulanserna i Åsele, Robertsfors, Malå och Skellefteå och halvera majoritetens neddragning av vårdplatserna inom medicin, kirurgi och regionsjukvård. Barn, multisjuka äldre och psykiskt sjuka är grupper i samhället som ibland har svårt att göra sin röst hörd. Därför är det viktigt att de värnas på bästa möjliga sätt och inte blir offer för majoritetens nedskärningar.
 
Alliansen har sedan tidigare lyft behovet av fler AT- och ST-platser för att på sikt kunna klara av läkarförsörjningen. Detsamma gäller att fler vidareutbildar sig till specialistsjuksköterskor. I Alliansens förslag till landstingsplan fanns ytterligare medel avsatta till detta ändamål.
 
Allians för Västerbotten tar utgångspunkt i att främst göra besparingar på allt som inte har med sjukvård att göra. Det betyder att minska ned på administration, kultur och lokaler med mera. I Alliansens förslag till landstingsplan finns tydliga ekonomiska åtaganden som inte kräver nedskärningar i sjukvården.
 
Särskilda synpunkter på verksamhetsplanen
Verksamhetsplanen följer tydligt majoritetens presenterade landstingsplan i sin struktur och innehåll. Alliansen hade ett eget förslag till landstingsplan och skulle därför valt att lägga en verksamhetsplan som följde den strukturen med andra prioriteringar. Därför är det svårt att göra mindre justeringar.
 
Det tydligaste förbättringsområdet i verksamhetsplanen är att den saknar mätbarhet då det inte finns några mätbara indikatorer till det relativt generellt hållna målvärdena för 2012. Detta får till konsekvens att det inte går att veta om målvärdena är uppnådda vid årets utgång.
 
Övriga delar som borde lyftas fram är den ambitionshöjning som finns kring en ökad samverkan med Umeå universitet, inte minst då ALF-medlen skall omförhandlas. Några ambitionsnivåer kring forskning hade medfört att dokumentet varit mer heltäckande. Ett förtydligande kring prioriteringsprocessen för investeringarna hade gjort att det varit mer begripligt varför vissa investeringar lyfts fram framför andra.
 
Avslutning
Alliansen väljer att göra vissa säryrkanden för att lyfta fram de största skillnaderna mellan Alliansen och majoritetens förslag till verksamhetsplan. Men i grunden hade Alliansen valt att lägga fram en annan verksamhetsplan utifrån de prioriteringar och inriktningar som beskrivs i Alliansens förslag till landstingsplan och budget för år 2012-2015.
 
Västerbottens läns landsting behöver en ny besättning bakom rodret. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården står inför krävs en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet och där alla får den vård de behöver och har rätt till.
 
 
 
 
 
Nicklas Sandström (M) Oppositionslandstingsråd                              Marianne Normark (FP) Gruppledare   
 
 
 
                                                                
Olle Edblom (C) Gruppledare                                                              Jonny Kärrkäinen (KD)Ledamot
 
 
 
 
Liv Granbom (M) Ledamot                                                                  Margareta Carlbäck (FP) Ledamot
 

 

Hur kan skylla på andra vara att ta ansvar?



 

Landstinget i Västerbotten har ett stort behov att effektivisera och spara i verksamheten för att få en ekonomi balans och för att kunna erbjuda god vård med hög kvalité även i framtiden.  Genom att utvecklingen att nya läkemedel och nya behandlingsmetoder ständigt utvecklas finns det ett behov av att ständigt söka förbättringar. Att i det här läget behöva lägga ett stort sparpaket beror mångt och mycket på det bristande ekonomiska ansvarstagande från Socialdemokratin deras senaste 20 åren vid makten. Därför känns det glädjande att Peter Olofsson (S) och numera även Robert Winroth (MP) menar i sitt inlägg (3/11) att de nu börjat göra något åt saken. Tyvärr känns det egendomligt att Olofsson och Winroth ägnar mer kraft att kritisera regeringen än deras egen brist att tidigt tagit tag i åtgärder för att få en ansvarsfull vård och ekonomi i balans. Nu ser vi resultatet genom att sparpaket läggs fram som skjuter från höften och som inte är genomtänkta och bara skapar frustation och stor oro hos befolkningen.

Totalt har kommun- och landstingssektorn tillförts 38 miljarder kronor i nivåhöjning 2010 jämfört med 2006. Ingen annan regering än Alliansregeringen har tillfört kommunerna och landstingen så mycket resurser. I socialdemokraternas nationella förslag till budget så finns det dessutom mindre pengar till sjukvården. De föreslår att införa dubbla arbetsavgifter för unga vilket innebär att vårt landstinget skulle förlora 14 miljoner kronor. Det är ungefär vad hela besparingen på inlandssjukvården beräknas spara. Det är inte att ta ansvar.

Den viktigaste prioriteringen som landstinget måste ta som utgångspunkt är att ta ansvar för ekonomin och prioritera vård före sådant som inte är det. Det handlar om att minska kostnader för administration, lokaler, centrala anslag, projekt och allt som inte är direkt sjukvård som t.ex. kultur. Därtill måste de som arbetar i sjukvården få ett större självbestämmande och ansvar. Ekonomistyrningen måste bli mer kraftfull där de begränsade resurserna används på ett bättre sätt.

Landstinget behöver en ny färdriktning inför framtiden. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården står inför krävs en trygg och skattefinansierad vård som tar sin utgångspunkt i en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet. Det som nu sker är inte en ansvarsfull politik och förhoppningsvis kommer väljarnas dom i valet 2014.

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

Marianne Normark (FP)
Gruppledare

Olle Edblom (C)
Gruppledare

Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare


(repliken är publicerad i dagens Västerbottens folkblad)

Alliansen tar ansvar för sjukvården

Den nya majoriteten (S+MP) i landstinget försöker i ett debattinlägg (29/10) att frånskriva sig ansvaret för deras egna besparingsförslag. Deras argument handlar om att Alliansen skulle ha orealistiska siffror. Alliansen och majoriteten vill båda minska vårdskadorna i landstinget men vi har högre ambitioner. I princip handlar det om ytterligare 20 miljoner kronor som Alliansen tror att det går att spara genom att jobba med ökad patientsäkerhet. Totalt sker vårdskador inom sjukvården i Västerbotten för ungefär 225 miljoner kronor per år. I jämförande statistik mellan landstingen ligger Västerbottens läns landsting på fjärde plats när det gäller vårdskador och näst högst i vårdrelaterade infektioner. Att inte ha en hög ambition här är inget annat en ett svek mot alla patienter som drabbas av onödigt lidande. 

Alliansen bedriver ingen kreativ bokföring i vårt förslag. Vi har olika syn på vad som är möjligt och vill ta ansvar för en trygg och nära vård för alla västerbottningar. Därför har alliansen mindre besparingar på vårdplatser och mer besparingar på centrala anslag och administration. För oss är vården viktigare än dyr byråkrati.
 
Fokus i debatten måste dock handla om innehållet i sparpaketet från Socialdemokraterna och Miljöpartiet. De vill avveckla vårdplatser på länets sjukhus, ta bort akutplatserna helt i Sorsele och Dorotea samt minska antalet i Malå. Dessutom vill majoriteten dra in ambulanser i Åsele, Malå och Robertsfors samt minska med en ambulans i Skellefteå. Varför ska en strokepatient i Åsele eller Malå behöva vänta betydligt länge för att få en ambulans?
 
Till skillnad från majoriteten föreslår Alliansen att akutplatserna i Sorsele, Malå och Dorotea blir kvar. Ambulanserna är en av de viktigaste delarna i samhället för att befolkningen ska känna trygghet. I Alliansens förslag till sparpaket blir ambulanserna i Malå, Åsele, Skellefteå och Robertsfors kvar som i dag. Sammantaget i Alliansens förslag värnas de svaga grupper som har svårt att själva göra sin röst hörd; barnen, äldre och psykiskt sjuka.
 
Vi är övertygade om att en indragning av akutplatser och ambulanser inte sparar några pengar. Tvärtom blir följden ökade kostnader, fler inläggningar på dyrare vårdplatser, överbeläggningar och därigenom ökad risk för patientskador och än dyrare stafettlösningar på sjukstugor. För att inte tala om riskerna med så stora vårdplatsneddragningarna på sjukhusen som S och MP föreslår. Det kan komma att leda till svårigheter att klara kompetensförsörjningen och läkarutbildningen.  
 
Nu har landstinget nått vägens ände genom att socialdemokratin i landstinget haft en konsekvent linje av att skjuta nödvändiga besparingar framför sig. En god ekonomisk hushållning är nödvändigt för att landstinget i framtiden ska klara av att betala ut pensioner och kunna göra nödvändiga investeringar men framför allt kunna erbjuda en god sjukvård av hög kvalité. Alliansen har haft alternativa budgetförslag under de senaste tio åren som tydligt visat en annan väg med ett större ansvar för ekonomin. Alliansen står redo att axla det ansvaret.
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
 
Marianne Normark (FP)
Gruppledare
 
Olle Edblom (C)
Gruppledare
 
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare
 
 
(Publicerad på VF-debatt sida idag) 

Landstinget behöver en ny färdriktning inför framtiden

 

 
Idag skriver jag tillsammans med Allianskollegor i landstinget om de stora underskotten och problem som finns i landstingets ekonomi samt hur vi i Alliansen vill göra det bättre om vi fick styra.
 
Här är artikeln som finns med i dagens VK:
                                  
Västerbotten har en sjukvård av hög kvalité och varje dag utför personalen fantastiska insatser för länets patienter. Dessvärre har landstinget stora ekonomiska underskott och brist på resurser till de olika verksamheterna. Allians för Västerbotten har en stark tro på att saker och ting kan göras bättre i Västerbottens läns landsting. Det går att få mer sjukvård för pengarna genom rätt satsningar och prioriteringar.
 
Enligt delårsrapporten fortsätter landstinget i Västerbotten att gå med kraftigt underskott mot budget. Verksamhetens nettokostnader redovisar ett underskott på -52 miljoner kronor. Allians för Västerbotten är mycket oroade över att majoriteten inte lyckas ha kontroll på sin egen budget och att detta fortsätter år efter år. Den totala nettokostnaden 2011 för landstingets verksamhet prognostiseras till ett underskott på runt 90 miljoner kronor. Sammantaget inklusive nuvarande budgetproblem i verksamheten, är behovet av kostnadsminskande åtgärder ca 300 miljoner kronor under de närmaste tre åren. Att landstinget vid årsslutet inte ser ut att klara målsättningen om god ekonomisk hushållning ser Allians för Västerbotten mycket allvarligt på.
 
För att kunna fortsätta erbjuda vård av god kvalitet krävs en ekonomi i balans. Endast de som tar ansvar för ekonomin kan lösa sjukvårdens finansiering. Allians för Västerbotten valde att lägga ett budgetförslag som följer god ekonomisk hushållning och som tar sikte mot framtiden. Det behövs en ny politik när framtidens utmaningar för hälso- och sjukvården är stora. Sjukvården ska finnas nära patienterna, vara tillgänglig och av god kvalitet. Att människor får vård på rätt vårdnivå och i rimlig tid sparar både mänskligt lidande och samhällets resurser. Primärvården ska därför vara det naturligt första valet för patienten att vända sig till. För att detta ska vara möjligt måste man även tillföra mer resurser. Allians för Västerbotten valde därför i sitt budgetförslag att satsa 25 miljoner kronor på primärvården.
 
Landstinget behöver en ny färdriktning inför framtiden. Delårsrapporten visar att för en trygg och skattefinansierad vård, behövs en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet.
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
 
Marianne Normark (FP)
Gruppledare
 
Olle Edblom (C)
Gruppledare
 
Birgitta Nordwall (KD)
Gruppledare
 
 
 

 

Detta inlägg är kopplat till denna artikel på vk.se.

Ansvar för sjukvården?

I dag skriver jag i en replik till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S) och frågar hur han rent konkret ska börja ta det ekonomiska ansvaret för sjukvården i Västerbotten.

Hela artikeln:

Vart är det ekonomiska ansvarstagandet för sjukvården?

Det verkar som om den sittande Socialdemokratiska majoriteten med Vänsterpartiet och Miljöpartiet i landstinget börjat vakna upp från sin törnrosasömn och nu börjat se att landstinget har svåra ekonomiska problem. Problem som till mångt och mycket har orsakats av bristande ekonomiska ansvarstagande från Socialdemokratin de senaste 20 åren. Därför känns det glädjande att Peter Olofsson (S) i sin replik (VK 19/9) vill börja göra något åt saken. Tyvärr känns det egendomligt att Olofsson ägnar mer kraft att kritisera mig som oppositionsföreträdare och att regeringen ska göra mer, än att han själv presenterar konkreta lösningar.

Vi verkar vara överens om att vården i högre utsträckning ska erbjudas närmare medborgarna och den vård som inte kan ske annat på sjukhusen ska erbjudas på hälsocentralerna. En inriktning som är riktig och nödvändig. Vad det däremot rent konkret betyder från majoriteten finns det inga svar på. De strategier för ekonomiskt ansvar som Olofsson (S) nämner är än så länge bara en papperstiger. Ju mer tiden går desto mer brottom blir det att börja leverera svar.  

De kommande åren står landstinget inför gigantiska behov av att få ekonomin i balans. För att möta det är det hög tid att vakna upp från det sömniga och visionslösa ledarskapet som präglat Socialdemokratins maktinnehav. Det ekonomiska läget hade varit väldigt annorlunda om arbetet hade påbörjats tidigare och känslan för ekonomiskt ansvarstagande hade varit större. Däremot kvarstår frågan: Hur ser Olofsson (S) strategi för ekonomiskt ansvar ut?

Den viktigaste prioriteringen som landstinget måste ta som utgångspunkt är att ta ansvar för ekonomin och prioritera vård före sådant som inte är det. Det handlar om att minska kostnader för kultur, lokaler och administration. Därtill måste de som arbetar i sjukvården få ett större självbestämmande och ansvar. Ekonomistyrningen måste bli mer kraftfull där de begränsade resurserna används på ett bättre sätt.

Landstinget behöver en ny färdriktning inför framtiden. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården står inför krävs en trygg och skattefinansierad vård som tar sin utgångspunkt i en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet.

Nicklas Sandström, (M)
Oppositionslandstingsråd

Detta inlägg är kopplat till denna artikel på vk.se.
Twitter
Klout

vk.se Nyheter från VK

Jag har redan valt