Etikett: landstinget

Hur stora är problemen med sjuka-hus?

Av , , Bli först att kommentera 4

Jag har idag lämnat in en interpellation där jag vill ha besked om hur stora problemen är med sjukahus-syndrom i landstinget Västerbotten.

 

Pressmeddelande: Sandström (M): Hur stora är problemen med sjuka-hus?

Moderaternas oppositionslandstingsråd Nicklas Sandström vill nu ha besked hur stora problemen är med sjuka hus i landstinget i Västerbotten. De senaste rapporterna visar på att problemen är fortsatt stora och ännu mer bekymrande att trots åtgärder verkar problemen finnas kvar säger Sandström i en kommentar. Moderaternas oppositionsråd vill nu veta hur stora problemen är och vilka åtgärder som är planerade för att komma till rätta med problemen och vill nu ha besked från den socialdemokratiska majoriteten.

 

Interpellationen i sin helhet:

 

Hur stora är problemen med sjuka-hus?

 

Under ett flertal år har underhåll och renoveringsbehovet prioriteras ned och stått tillbaka på landstingets lokaler. Ett enormt underhållsberg har skjutits framför sig med stora risker till kraftiga merkostnader då underhållsåtgärder måste ske senare då problemet blivit mer allvarligare. Inte minst syns det nu på kostnaderna för oplanerade saneringsåtgärder som stigit.

 

Sjuka-hus-syndrom blivit ett allt växande problem, allra främst på NUS, då mer och mer av personalen har haft problem med kliande ögon, rinnsnuva och besvär med lungorna. Avdelningar har fått evakuerats och saneras något som ställer till problem för patienter och personal. Under 2013 anmäldes 134 fall av SBS inom Umeå sjukvård till företagshälsovården jämfört med 164 fall under 2012 och 134 fall under 2011.

 

Nu visar det sig också att det i vissa fall inte ens hjälper att en avdelning renoverats. På medicinska akutvårdsavdelningen (Mava) misstänktes golvlim ligga bakom att många anställda blev sjuka. Trots byte av golv och kontroll av ventilation har besvären hos personalen fortsatt.

 

 

 

Med hänsyn till ovanstående, ställer jag mina frågor till landstingsrådet ordförande Peter Olofsson (S):

 

Hur stort är idag problemet med sjuka-hus-syndrom?

 

Har problemen de senaste året ökat eller minskat?

 

Vilka åtgärder är planerade att vidtas för att lösa problematiken med sjuka-hus-syndrom?

 

Hur ser behovet av fastighetsunderhåll ut för kommande år?

 

Hur mycket skiljer sig behovet av fastighetsunderhåll jämfört mot planerad budget?

 

 

 

 

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

 

 

Efter Projekt balans är landstinget ekonomi fortfarande inte i balans

Av , , Bli först att kommentera 9

Från ledande Socialdemokrater försöker man beskriva att landstinget ekonomi skulle vara i balans, inte minst efter deras prestigeprojekt Projekt balans. I förra bokslutet visade det att sjukvårdsdelen av landstingets verksamhet gjorde ett underskott. I delårsrapporten för Hälso- och sjukvårdsnämnden för perioden januari-augusti i år pekar underskottet på 84 miljoner. Av nämndes basenheter är prognosen för året att 60 procent av basenheterna inte kommer att klara budget. Av sammanlagt 41 målvärden/uppföljningsindikatorer är målet uppfyllt för 17, delvis uppfyllt för 16 samt ej uppfyllt för 8. En fortsatt oro för att klara av tillgängligheten beskrivs i rapporten. Att ekonomin skulle vara i balans efter projekt balans känns för mig ytterst tveksamt. Det Socialdemokratiska prestigeprojektet Projekt balans har åtminstone inte gett verksamhetens ekonomi i balans men mycket annat har det då resulterat i.

Debatt om situationen för sjukvården

Av , , Bli först att kommentera 1

Förra veckan var det landstingsfullmäktige och fullmäktige fick årets första delårsrapport. Här kommer mitt anförande från fullmäktige:

 

Anförande: Delårsrapport nr 1 2013

 

Ordförande, ledamöter och åhörare
Fullmäktige har nu fått årets första delårsrapport som ska spegla hur det går för landstingets verksamhet mot fastställda budget och mål.

Allians för Västerbotten hade ett eget budgetförslag. Det var en budget präglad av ansvarstagande och framåtanda. Allians för Västerbotten var och är övertygade om att resurser kan överföras från bland annat administration, projekt och centrala anslag till den direkta sjukvården.

Enligt delårsrapporten fortsätter landstinget i Västerbotten att gå med kraftigt underskott i sjukvårdens budget. Verksamhetens nettokostnader redovisar ett underskott på -33 miljoner kronor. Det är mycket oroande att majoriteten inte lyckas ha kontroll på sin egen budget och att detta fortsätter år efter år. Projekt balans misslyckades. Budgeten är helt uppenbart inte i balans.

Prognosen för i år är trots allt ett överskott på 100 miljoner. Trots detta kommer inte landstinget att klara av att uppnå målsättningen om god ekonomisk hushållning i år heller.

Kostnader för bemanningstjänster ökar med 10 miljoner kronor, en ökning på 50 procent jämfört med samma period 2012 något som är mycket oroväckande.

Situationen med överbeläggningar kvarstår där personal känner sig stressad och pressad över arbetsmiljön och patientsäkerheten. Arbetsmiljöverket har i ett antal rapporter här på slutet påtalat brister som skyndsamt måste åtgärdas.

Tillgängligheten är fortsatt inte tillfredsställande även om situationen blivit en aning bättre. När det gäller målsättningen att nå stimulansmedlen för kömiljarden uppnås inte detta för åtgärd en enda månad. Situationen och tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin fortsätter att vara mycket problematisk – situationen har till och med försämrats under perioden vad gäller besök och när det gäller åtgärder är tillgängligheten endast 28,3 procent. I dag väntar många barn på att få ett första besök inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Landstinget behöver en ny färdriktning inför framtiden. Den första delårsrapporten för januari – april visar att för en trygg och skattefinansierad vård, behövs en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet.

Den färdriktning som Alliansen står för hade lett till en positivare utveckling för såväl befolkningen i Västerbotten som för landstingets personal.

 

Jag vill avsluta med att yrka bifall till delårsrapporten samt alliansens särskilda yttrande.

 

 

Köerna till sjukvården i länet måste bort!

Av , , Bli först att kommentera 1

 
Under 2012 var det en fjärdedel av länsborna som behövde komma i kontakt med vården men fick vänta längre än två månader. Nästan varannan som behövde få en åtgärd/operation fick vänta längre än två månader. Av åtta indikationer om god sjukvård som mäter tillängligheten till sjukvården som används i årsredovisningen försämrades sju av dem och den åttonde förblev oförändrad.(Se bild. Röd färg har det skett en försämring och gul oförändrad samt grön färg förbättring)
 
Landstinget i Västerbotten är bland det sämsta i hela landet när det gäller tillgång till sjukvård. Till exempel klarade landstinget av att uppfylla kömiljardens krav för åtgärd/operation endast en enda månad under hela 2012. Totalt tappade landstinget 15 miljoner mot det som var budgeterat från kömiljarden.
 
Den onödiga väntan och bristen på tillgänglighet är något som i första hand drabbar den enskilde. I andra landsting ser det betydligt bättre ut.
 
För mig som företrädare för Moderaterna är det inte rimligt att västerbottningarna ska behöva vänta längre än andra för att få tillgång till god hälso- och sjukvård. Från Moderaterna och Alliansen har vi en annan politik med förslag på hur sjukvården kan bli mer tillgänglig.
 

Fortsatt minus för sjukvården

Av , , Bli först att kommentera 3

I går rapporterades årsredovisningen och månadsrapporten för februari för landstingsstyrelsen. Trots alla åtgärder inom ramen för Projekt balans är ekonomin fortfarande inte i balans. Förra året redovisade sjukvårdsverksamheten ett underskott på 89 miljoner och efter två månader i år skenar ekonomin med ett underskott på 24 miljoner. Den bedömda ”ryggsäcken” (det verksamheterna måste åtgärda) för år 2013 ligger vid ingången av året på 75 miljoner. Det saknas inte utmaningar för landstinget kommande år.
 
Till årsredovisningen hade Moderaterna och Alliansen detta särskilda yttrande för att just beskriva hur vi såg på det år som varit.

Ärende 23 Årsredovisning 2012
 
Årsredovisningen speglar hur landstingets verksamhet och ekonomi har utvecklats under 2012 i förhållande till fastställd budget. Allians för Västerbotten hade ett eget budgetförslag och ett eget förslag på kostnadsreduceringar och satsningar som vi är övertygade hade gett landstinget bättre ekonomiska förutsättningar för 2012.
 
Allians för Västerbotten var och är övertygad om att resurser kan överföras från administration och annan verksamhet i landstinget till den direkta sjukvården. Trots fortsatta satsningar från regeringen på den psykiatriska vården har inte Västerbottens läns landsting lyckats erbjuda en psykiatrisk vård med god kvalitet och tillgänglighet. Situationen inom barn- och ungdomspsykiatrin är särskilt bekymmersam. Dessutom är den bristande utvecklingen av äldresjukvården oroande, särskilt med tanke på de alltfler multisjuka äldre och minskande resurser för äldresjukvård. Likaså ökningen av väntetiderna för vård- och behandling.
 
Enligt årsredovisningen fortsätter landstinget verksamheter att gå med underskott. Hälso- och sjukvårdsnämnden gjorde ett underskott på 19 miljoner samt landstingsstyrelsen med 9,5 miljoner. Det mest anmärkningsvärda och i allra högsta grad oroande är att underskottet i den sjukvårdande verksamheten går med 89 miljoner i underskott.
 
Även med det justerade resultatet uppnås inte heller målsättningen om god ekonomisk hushållning. Totalt saknas det runt 30 miljoner för att klara av målsättningen. Mellan perioden konjunkturcykeln 2005-2012 klarade landstinget endast av att uppnå i genomsnitt 0,4 procent av god ekonomisk hushållning av en uppsatt målsättning på 2 procent.  Detta ser Alliansen mycket allvarligt på.
 
Kostnader för köp av personaltjänster, främst så kallade stafettläkare har ökat vilket är alarmerande.
 
Den totala sjukfrånvarotiden samt långtidssjukskrivningarna över 60 dagar ökade under 2012. Att personalen i högre utsträckning är sjuka är alarmerande. Landstinget är bland de sämsta i landet i uppfyllande av kömiljarden. Endast en enda månad lyckade målsättningen uppnås för att erhålla ersättning i kategorin ”åtgärd”. Totalt tappade landstinget 15 miljoner mot budget i ej erhållna intäkter från kömiljarden.
 
Dagens medicins (11/13) kartläggning över samverkan mellan kommun och landsting över kostnader för kvarliggande patienter på sjukhusen visar på att Västerbotten placerar sig sämst i landet. Ett ansvar som faller tungt på Socialdemokraterna som styr de absolut flesta kommunerna samt landstinget i länet.
 
Situationen har förvärrats de senaste åren. Mellan åren 2011 till 2012 ökade antalet vårddygn så pass mycket att kommunerna måste betala en straffavgift till landstinget med en ökning som ligger nästan på 30 procent. År 2012 var det totalt 7290 vårddygn som kommunerna måste betala landstinget för kvarliggande patienter. För den enskilde, oftast äldre blir det ett onödigt lidande att behöva stanna kvar på ett sjukhus istället för att få omvårdnad på ett särskilt boende.
 
Årsredovisningen visar att för att vi ska få en trygg och skattefinansierad vård, behövs en politik med mer pengar till sjukvården. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården befinner sig i krävs en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet och där alla får den vård de behöver och har rätt till.
 
Den färdriktning som Alliansen står för hade lett till en positivare utveckling för såväl befolkningen i Västerbotten som för landstingets personal samt för att få en ekonomi i balans.

(S) oförmögna att vilja lyssna

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Denna replik är publicerad på debattplats i dagens Folkbladet.
 

(S) oförmögna att vilja lyssna
 
Den högst ansvariga för länets sjukvård Socialdemokraten Peter Olofsson skriver (14/3) en replik på min artikel om att införa visselblåsarsystem i landstinget. Vi verkar vara överens om vikten av en stark offentlighetsprincip med värnandet av meddelarfrihet och ett starkt meddelarskydd. Likaså den svenska modellen med bland annat fackföreningar och skyddsombud som ska ha en stark ställning på arbetsplatserna.
 
Förslaget handlar om hur detta konkret kan stärkas. Om Olofsson hade bemödat sig att lyssna och vilja konkretisera ett sådant förslag hade det funnits bra lösningar på de frågetecken han tar upp. I förslaget föreslås att en extern granskning skulle kunna ske antingen internt i organisationen eller av ett upphandlat privat företag. Ett sådant företag skulle kunna vara en revisionsbyrå med auktoriserade revisorer.  Jag har svårt att förstå Socialdemokraternas i landstinget rädsla för en sådan lösning.
 
I det budgetförslag som Moderaterna står bakom tillsammans med Alliansen finns det inga som helst förslag på att det ska ske några utförsäljningar av sjukvård. Om Olofsson har ytterligare frågor kring detta kan ha antingen läsa på eller fråga angående förslagen. I de upphandlingar som landstinget gör skrivs det in krav på meddelarfrihet hos anställda vilket är mycket bra.
 
Jag kan konstatera att efter ett stort antal verksamhetsbesök i sjukvården som jag gjort finns alldeles för få medarbetare i sjukvården som inte känner sig trygga nog för att lyfta upp problem. Alla är vinnare om en organisation upplevs som öppen och transparant där problem kan diskuteras öppet utan att det ska tystas ner. En modell där medarbetare i högre utsträckning kan slå larm om missförhållanden är enligt mig något som leder till en bättre organisation som ständigt utvecklas genom att lösa de problem som finns och uppstår.
 
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
 
 
 
 
 
 
 

 

Ett visselblåsarsystem till landstinget

Av , , 7 kommentarer 5

I dag har jag följande debattartikel publicerad i Folkbladet:

Ett visselblåsarsystem till landstinget
 
Idag är det alldeles för få medarbetare inom sjukvården som inte lyfter upp missförhållanden som finns på arbetsplatsen. En lösning på detta skulle kunna vara ett införande av ett visselblåsarsystem i landstinget. Visselblåsare eller ”whisteleblowers” handlar om att en anställd ska anonymt kunna larma om eventuella missförhållanden. Det kan vara problem som till exempel mobbing, sexuella trakasserier, en orimlig arbetsmiljö, kränkande särbehandling med mera.
 
Rent praktiskt skulle detta kunna ske genom ett webbformulär som fylls i om de problem som finns. Formuläret skickas sedan vidare till en annan del av landstingets organisation eller ett externt företag som undersöker och gör en utredning. Tyvärr är det inte alltid så att medarbetarna kan vända sig till sin närmaste chef för på grund av rädsla för negativa följder.  Syftet med ett visselblåsarsystem är att det ska hjälpa och underlätta för verksamheterna att upptäcka missförhållanden på arbetsplatser för att kunna komma tillrätta med dem.
 
Denna modell ska inte ersätta ärenden som innehåller uppgifter som redan idag anmäls enligt lex Sarah eller lex Maria lagen utan vara ett komplement till dessa för att få fram missförhållandena på arbetsplatserna. Alla är vinnare om en organisation upplevs som öppen och transparant där problem kan diskuteras öppet utan att det ska tystas ner.
 
För Västerbottens läns landsting skulle ett visselblåsarsystem innebära ökad trygghet för medarbetarna och kunna bidra till att utveckla landstinget till att sändigt utveckla sig till det bättre genom att lösa de problem som finns.
 
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

Dialog med fackförbunden

Av , , Bli först att kommentera 2
I går deltog jag på en heldagsträff mellan den politiska ledningen, tjänstemän med ansvar för avtalsfrågor och de olika fackliga organisationerna inom landstinget. Träffen var en kick off för de avtalsförhandlingar som sedan ska ske mellan tjänstemän och de fackliga organisationerna. Träffen gav möjlighet för oss i den politiska ledningen att lyssna och ta intryck av processen och de övergripande krav och synpunkter som de olika organisationerna hade. Detta utan att detta öppnade upp för några löneförhandlingar mellan fackförbunden och den politiska ledningen.
 
Om man ska försöka sig på en sammanfattning så är det mycket som fungerar bra men mycket som kan bli bättre. Framförallt handlar det om hur arbetsmiljön på de olika klinikerna ska bli bättre men även frågor kring arbetstider och hur chef/medarbetarsamtalet ska bli bättre med en efterföljande resultat(löne)dialog. Det var mycket intressant att ta del av de olika synpunkterna som fördes fram och tror på att den här modellen kan utvecklas vidare. 

Kömiljarden kortar vårdköerna

Av , , Bli först att kommentera 1

I dagarna blev det klart vilka landsting som får ta del av kömiljarden och hur mycket pengar det blir för de olika kriterierna.
 
Kriterierna för att få del av kömiljarden slås fast i en årlig överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. För att få del av pengarna måste landstingen kunna visa att minst 70 procent av patienterna har fått vård inom de tidsramar som har angivits i överenskommelsen. För 2012 gäller att landstingen ska ha klarat att erbjuda patienterna besök i den specialiserade vården inom 60 dagar och behandling inom 60 dagar. Om landstingen klarar att ge vård i rätt tid till mer än 80 procent av patienterna får de ta del av ytterligare medel.
 
Under det gångna året klarade 20 av 21 landsting att uppfylla något av kriterierna. Det finns dock variationer mellan landstingen, såväl generellt som mellan specialiteterna.
 
För Västerbottens läns landstings del är resultatet allt annat än bra. Västerbotten hamnar bland de sämsta landstingen och i synnerhet då det gäller operation/åtgärd. Under 2012 klarar Västerbotten för den operation/åtgärd endast en enda månad. Det betyder i praktiken att länets medborgare måste vänta betydligt längre att få vård i jämförelse med andra. När det gäller för hela 2012 redovisar landstinget ett tapp på 15 miljoner mot budget för att inte ha klarat av att ta del av regeringens kömiljardspengar. Något som är allt annat än bra!
 
Jag tycker kömiljarden är en väldigt viktig stimulans för landstinget att flyttar fokus på tillgänglighet till vården. Det är inte rimligt att behöva vänta månader på att få vård.

Landstingets ekonomi försämras ytterligare

Av , , Bli först att kommentera 3

Trots alla förändringar inom ramen för projekt balans så förbättras inte ekonomin i landstinget. I senaste rapporten för oktober månad försämras ekonomin ytterligare mot tidigare prognoser. Det som är mest kritiskt är att den socialdemokratiska ledningen inte lyckas förändra sjukvårdens löpande kostnader vilket var det mest centrala i projekt balans. Nu pekar hela årets underskott för sjukvården på ett underskott på 121 miljoner. Det är en försämring mot delårsbokslutet som visade på ett underskott på 80 miljoner.

 
Från revisionen påtalades det innan sommaren att den politiska ledningen bör återkomma med ytterligare åtgärdspaket för att få rätsida på ekonomin vilket sossarna inte valde att lyssna på. Nu är den stora frågan hur S ska hantera att ekonomin fortsätter att försämras trots alla smärtsamma åtgärder inom projekt balans.
Presentation

 

Nicklas Sandström
Regionråd i opposition
Region Västerbotten 

Mer om mig
Ålder: 41 år

Bor och uppvuxen: Bor med familjen i Umeå kommun

Högre utbildning: Filosofie magisterexamen i statsvetenskap samt Filosofie kandidatexamen i ekonomisk historia båda vid Umeå universitet.

Gjort tidigare: Politisk sekreterare, vice kårordförande Umeå studentkår samt grafiker/tidningstryckare.

Okänd talang: Duktig fotograf.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se