I går så var det landstingsfullmäktige och återigen så blev det en het debatt om Socialdemokraterna och Miljöpartiets förslag till neddragningar i sjukvården i Västerbotten. Från Allians för Västerbotten hade vi en gemensam interpellation där vi krävde att få svar på en rad olika frågor om konsekvenserna av besparingarna. Tyvärr så uteblev svaren. Inte heller presenterades några djupare analyser över vilka konsekvenser av besparningarna kommer att få mer än svepande ordalag.

 

Jag vill verkligen betona att från Moderaterna och Alliansen har vi samma ingångsvärden i hur allvarlig den ekonomiska situationen är för landstinget. Därför är det mycket välkommet att efter många år av påtalande så väljer man att göra något åt det. Däremot är många av åtgärderna i dess karaktär och sättet de tillkom lättast att sammanfatta i åtgärder vidtagna i panik och kortsiktighet.

 

Från Alliasen valde vi att göra andra prioriteringar i de nödvändiga kostnadsreduceringar som måste göras. De finns redovisade i dokumentet Tid för ansvar. Där valde vi att låta inlandssjukvården finnas kvar, endast 5 istället för en 10-procentig neddragning av vårdplatser. Men framför allt valde vi att spara på annat som inte har med sjukvård att göra som administration, centrala anslag och annan kringverksamhet.

 

Men det vi mest valde att lyfta upp den i debatten är att vi på djupet förstår den frustration och oro som finns bland länsborna och bland landstingets personal. I synnerhet för de länsbor som nu blir av med sin ambulans eller akutplatserna på sjukstugorna. Särskilt allvarligt blir det då konsekvenserna av besluten är dåligt presenterade och kommunicerade. Den politiska ledningen från majoriteten har helt enkelt gått vilse.

 

 

Det är bra att man gör något åt de överkostnader som finns. Särskilt de åtgärder som nu är vidtagna på lång sikt. Däremot nu de kortsiktiga åtgärderna som många är till små kostnader som skapar stor otrygghet men framförallt medför att totalkostnaden blir högre för landstinget.