Etikett: patientsäkerhet

Arbetssituationen vid Skellefteå lasarett?

Av , , Bli först att kommentera 3

 
 
 
Förra veckan presenterade Arbetsmiljöverket en rapport som slår fast att det finns risk för ohälsa hos personalen på grund av hög arbetsbelastning på ett antal avdelningar vid Skellefteå lasarett. Rapporten visar på att personalen vittnar om oro för både sin egen hälsa och patientsäkerheten. Konsekvenser som knyts till Socialdemokraternas stora besparingspaket Projekt Balans.
 
Med anledning av detta har Andreas Löwenhöök (M) ställt en interpellation där han kräver svar på vad ansvariga politikern Karin Lundström (S) om vad hon avser att vidta för åtgärder för att förbättra situationen.
 
 
Interpellationen i sin helhet:
 
Arbetssituationen vid Skellefteå lasarett
 
Arbetsmiljöverket har slagit fast att det finns risk för ohälsa på grund av hög arbetsbelastning på anestesi, operation och IVA vid Skellefteå lasarett. Det gäller såväl vård- och omsorgspersonal som läkare och ledning. Personalen känner nu oro för både sin egen hälsa och patientsäkerheten.
 
Den ökade arbetsbelastningen kan tydligt kopplas till besparingspaketet Projekt Balans. I Arbetsmiljöverkets rapport skrivs bland annat: Den gemensamma uppfattningen för all personal är att situationen blivit ”helt hopplös” efter nedskärningarna under Projekt Balans.
 
De konsekvenser som vi nu ser av Projekt Balans sätter ljuset på att tydliga och öppna risk- och konsekvensanalyser skulle ha genomförts innan besparingspaket antogs, vilket inte gjordes.
 
Den personal som nu larmar om hög arbetsbelastning tillhör basverksamheter i den helhet som gör Skellefteå lasarett till ett fullvärdigt akutsjukhus. Akuta situationer kräver akut omhändertagande och fokuserad personal. Att personalen nu vittnar om en ”hopplös situation” är mycket allvarligt.
 
 
Med anledning av detta har jag följande frågor till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Karin Lundström (s):
 
–                    Tycker du att larmrapporterna om arbetsmiljön på Skellefteå lasarett är oroande?
 
–                    Vad avser du vidta för åtgärder för att förbättra arbetssituationen vid Skellefteå lasarett?
 
 
 
 
Andreas Löwenhöök
Moderaterna
 

30 miljoner kan frigöras med ökad patientsäkerhet

Av , , Bli först att kommentera 6

 

I går skriver jag tillsammans med mina allianskollegor i Norran om att ett bra patientsäkerhetsarbete kan frigöra 30 miljoner i minskade vårdskador. Artiklen går att läsa här nedtill. Annars går det att hitta artikeln på Norrans hemsida på den här länken.

30 miljoner kan frigöras med ökad patientsäkerhet

 
Hälso- och sjukvård ska erbjudas inom vårdgarantins gränser och vara säker och trygg. Det betyder att en patient inte ska behöva drabbas av nya sjukdomar, infektioner eller skador på grund av sjukhusvistelse eller sjukvårdande behandling. Dessvärre finns stora kvalitetsbrister inom vården som dagligen orsakar mänskligt lidande, och i värsta fall att människor dör i onödan. Många av dessa vårdskador hade kunnat förebyggas och undvikas.
 
Omkring 4 600 patienter i Västerbotten drabbas årligen av undvikbara vårdskador. Skadorna kostar landstinget uppskattningsvis 225 miljoner kronor. Då är inte de extra läkemedelskostnaderna inräknade. Denna summa motsvarar 450 sjukskötersketjänster. Alliansen i landstinget är övertygad om att det finns åtminstone 30 miljoner kronor att frigöra i landstingsbudgeten genom ökad patientsäkerhet.
 
Två gånger om året görs mätningar av vårdrelaterade infektioner inom slutenvården. Vid den senaste mätningen var andelen patienter och brukare som drabbats av vårdrelaterade infektioner i samband med vård eller omsorg 9,5 procent i Västerbotten. Det kan jämföras med 9,3 procent för riket. Fortfarande finns en hemläxa att göra.
 
De styrande – Socialdemokraterna och Miljöpartiet – måste ge personalen bättre förutsättningar för att öka patientsäkerheten och få alla inom sjukvården att jobba mot samma mål. Det handlar om att premiera goda arbetssätt, ledningssystem och rutiner för uppföljning.
 
Här finns mycket att göra. Vinnarna är patienterna och Västerbottens skattebetalare. Alliansens målsättning är att Västerbottens läns landsting ska vara det mest patientsäkra landstinget i Sverige 2014.
 
Nicklas Sandström (M)
oppositionslandstingsråd
 
Marianne Normark (FP)
gruppledare
 
Olle Edblom (C)
gruppledare
 
Birgitta Nordvall (KD)
gruppledare

 

Var tionde får en vårdskada i vården

Av , , Bli först att kommentera 3

 

 
Enligt en färsk undersökning på öron-, näsa- och halskliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg fick var tionde patient som vårdades där en vårdskada. Granskningen omfattar 480 patienter som vårdats på kliniken under de senaste två åren. Av dem drabbades 76 personer, motsvarande 16 procent, av vårdskador på sjukhuset. En av de vanligaste vårdskadorna är en sårinfektion efter kirurgi. En annan var en blodpropp även det efter en infektion. Även om siffrorna är specifika för en klink vid ett sjukhus går de i linje med andra mätningar och uppskattningar.
 
I Västerbottens läns landsting (VLL) uppskattas vårdskadorna innebära merkostnader för vården med 225 mkr per år. Sett till jämförande statistik mellan landstingen ligger VLL fjärde högst och näst högst i vårdrelaterade infektioner. Det har vidtagits ytterligare åtgärder nu de senaste månaderna med bland annat patientsäkerhetssamordnare och förhoppningsvis ger de resultat. Här finns det stor potential att nå längre i arbetet och få ner det onödiga lidandet minska de onödiga kostnaderna.

 

Fortsatt satsning på patientsäkerhet

Av , , Bli först att kommentera 1

Kraven att säkra patientsäkerheten ökar på landstingen. Allt fler blir äldre och sjukare och många landsting blir därmed överbelagda. Vilket i sin tur kan leda till ett patientsäkerhetsproblem.
 
Regeringen och SKL har kommit överens om att avsätta 525 miljoner kronor för fortsatt arbete med patientsäkerheten. För år 2012 kan landstingen få 100 miljoner kronor. Alla medel är prestationsbaserade och fördelas till de landsting som har nått alla villkor och mål. Därav mätt och rapporterat in eventuella överbeläggningar på slutenvårdsavdelningar. Även gjort mätningar som visar hur väl vårdpersonalen följer klädreglerna, hygienrutinerna, utskrivningen av minskat antibiotikapreparat och IT-stöd som främjar patientsäkerheten.
 
Nytt för år 2012 är att ytterligare 25 miljoner kan fördelas till de landsting som fått goda omdömen och siffror på den enkäten som patienter i primärvården erhåller. Västerbotten är en av de landsting som har ett stort förbättringsarbete framför sig då vi ligger sämre till en andra. Därför blir denna satsning en viktig morot att komma längre.
 

Det mest patientsäkraste landstinget

Av , , Bli först att kommentera 3

I dag skriver jag med mina allianskollegor på VK:s debattsida om att den socialdemokratiska majoriteten måste prioritera arbetet med patientsäkerhet högre. Från Alliansen föreslår vi att redan år 2014 ska vi vara det mest patientsäkraste landstinget i Sverige.
 
Hela artikeln:
 
Sjukvård ska erbjudas inom vårdgarantins tidsgränser och alltid vara patientsäker och trygg. Dessvärre finns det stora kvalitetsbrister inom vården som dagligen orsakar mänskligt lidande och i värsta fall att patienter dör i onödan. Många av dessa vårdskador hade kunnat förebyggas och undvikas.
I Västerbotten beräknas omkring 4 600 patienter i Västerbotten att drabbas av undvikbara vårdskador. Skadorna kostar landstinget uppskattningsvis 225 miljoner kronor per år och då är inte de extra läkemedelskostnaderna inräknade. Denna enorma summa motsvarar 450 sjukskötersketjänster!

När tidningen Dagens samhälle nyligen presenterade en ranking av samtliga landsting, då det gäller patientsäkerhet, hamnar Västerbottens läns landsting på sextonde plats. I topp ligger landstinget i Kalmar.
Under förra mandatperioden gav alliansregeringen Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en kartläggning av undvikbara vårdskador. Det var första gången en sådan omfattande kartläggning genomfördes. Socialstyrelsens vårdskademätning visade att det varje år inträffar omkring 105 000 undvikbara skador i vårdsverige. Av dessa leder cirka 3 000 till dödsfall. Detta kan jämföras med antalet döda i trafikolyckor som stadigt sjunkit och nu är nere runt 300 dödsfall per år.

Att patientsäkerheten varit så eftersatt är inte acceptabelt. Därför genomför regeringen, tillsammans med landstingen, flera åtgärder för att stödja utvecklingen mot en säkrare vård. Förbättrad patientsäkerhet är en av de viktigaste frågorna för hälso- och sjukvården framöver.
Ett särskilt stimulanspaket på cirka 2,5 miljarder kronor under åren 2011-2014 riktas till landstingen.
Satsningen handlar om att med patientens behov i centrum uppmuntra, stärka och intensifiera patientsäkerhetsarbetet. Ersättningen är prestationsbaserad och målen tydliga. Endast de landsting som på ett mätbart sätt klarar av att förbättra patientsäkerheten får ta del av pengarna. Utgångspunkten för satsningen är en nollvision när det gäller antalet undvikbara vårdskador.
Vårdrelaterade infektioner (VRI) är infektioner som drabbar patienter och brukare i samband med vård eller omsorg. Även personalen kan drabbas. Förekomsten av VRI mäts genom nationella stickprov två gånger om året. Att all vårdpersonal alltid tillämpar de basala hygienrutinerna och klädreglerna är den mest grundläggande åtgärden för att förebygga och minska antalet infektioner i vården och minska lidandet för patienterna. Mätningen av VRI sker därför parallellt med mätningen av basala hygienrutiner och klädregler.
Vid mätningen under våren 2011 var andelen patienter inom den somatiska slutenvården i Västerbotten, som drabbades av VRI, 9,9 procent. Detta kan jämföras med 9,2 procent för hela riket. Det betyder att var tionde patient inom sjukhusvården drabbas av en sjukdom som de fått i samband med behandlingen. För att komma till rätta med det krävs bättre följsamhet från vårdpersonalen när det gäller basala hygienrutiner och klädregler.

Den första januari 2011 trädde en ny patientsäkerhetslag i kraft. Vårdgivarens, det vill säga ansvariga politikers ansvar har därigenom blivit tydligare och det har blivit lättare för patienter att anmäla vårdskador. Patienter ska numera kunna anmäla en händelse, utan att behöva peka ut exakt vilken enskild läkare eller sjuksköterska som gjort fel. Nu blir det tydligare att man måste se till hela vårdsystemet – utan att den enskilde läkarens/sjuksköterskans/ annan personals individuella ansvar försvinner.
Den politiska ledningen i landstinget måste ge personalen bättre förutsättningar för att öka patientsäkerheten och få alla inom sjukvården att arbeta mot samma mål. Det handlar om att premiera goda arbetssätt, ledningssystem och rutiner för uppföljning. Det har främst patienterna att vinna på men det är också en vinst för Västerbottens skattebetalare.
Alliansens målsättning är att Västerbottens läns landsting ska vara det mest patientsäkra landstinget i Sverige år 2014.

Nicklas Sandström
landstingsråd i opposition (M)
Marianne Nordmark
gruppledare (FP)
Olle Edblom
gruppledare (C)
Birgitta Nordvall
gruppledare (KD)

Västerbotten ska bli bäst i Sverige på patientsäkerhet

Av , , Bli först att kommentera 4

I dag skriver jag tillsammans med mina Allianskollegor i Norran om vikten med arbetet med patientsäkerhet.
 
Den publicerade debattatikeln:
 
Sjukvård ska erbjudas inom vårdgarantins gränser och vara patientsäker och trygg. Dessvärre finns det stora kvalitetsbrister inom vården som dagligen orsakar mänskligt lidande och i värsta fall att patienter dör. Många av dessa vårdskador hade kunnat förebyggas och undvikas. I Västerbotten beräknas omkring 4 600 patienter drabbas av undvikbara vårdskador. Skadorna kostar landstinget uppskattningsvis 225 miljoner kronor per år – och då är inte de extra läkemedelskostnaderna inräknade. Denna enorma summa motsvarar 450 sjukskötersketjänster.
 
När tidningen Dagens Samhälle nyligen presenterade en ranking av samtliga landsting, då det gäller patientsäkerhet, hamnade Västerbotten på sextonde plats. I topp ligger landstinget i Kalmar.
 
Under förra mandatperioden gav alliansregeringen Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en kartläggning av undvikbara vårdskador. Det var första gången en sådan omfattande kartläggning genomfördes. Socialstyrelsens vårdskademätning visade att det varje år inträffar omkring 105 000 undvikbara skador i Sverige. Av dessa leder cirka 3 000 till dödsfall. Detta kan jämföras med antalet döda i trafikolyckor som stadigt sjunkit och nu är nere på runt 300 dödsfall per år.
 
Att patientsäkerheten varit så eftersatt är inte acceptabelt. Därför genomför regeringen, tillsammans med landstingen, flera åtgärder för att stödja utvecklingen mot en säkrare vård. Förbättrad patientsäkerhet är en av de viktigaste frågorna för hälso- och sjukvården framöver.
 
Ett särskilt stimulanspaket på cirka 2,5 miljarder kronor kommer under åren 2011–2014 att riktas till landstingen. Satsningen handlar om att med patientens behov i centrum uppmuntra, stärka och intensifiera patientsäkerhetsarbetet. Ersättningen är prestationsbaserad och målen tydliga. Endast de landsting som på ett mätbart sätt klarar av att förbättra patientsäkerheten får ta del av pengarna. Utgångspunkten för satsningen är en nollvision när det gäller antalet undvikbara vårdskador.
 
Vårdrelaterade infektioner (VRI) är infektioner som drabbar patienter och brukare i samband med vård eller omsorg. Även personalen kan drabbas. Förekomsten av VRI mäts genom nationella stickprov två gånger om året. Att all vårdpersonal alltid tillämpar de basala hygienrutinerna och klädreglerna är den mest grundläggande åtgärden för att förebygga och minska antalet infektioner i vården och minska lidandet för patienterna. Mätningen av VRI sker därför parallellt med mätningen av basala hygienrutiner och klädregler.
 
Vid mätningen under våren 2011 var andelen patienter inom den somatiska slutenvården i Västerbotten som drabbades av VRI 9,9 procent. Detta kan jämföras med 9,2 procent för hela riket. Det betyder att var tionde patient inom sjukhusvården drabbas av en sjukdom som de fått i samband med behandlingen. För att komma till rätta med det krävs bättre följsamhet från vårdpersonalen när det gäller basala hygienrutiner och klädregler.
 
Den 1 januari 2011 trädde en ny patientsäkerhetslag i kraft. Vårdgivarens, det vill säga ansvariga politikers, ansvar har blivit tydligare och det har blivit lättare för patienter att anmäla vårdskador. Patienter ska numera kunna anmäla en händelse, utan att behöva peka ut exakt vilken enskild läkare eller sjuksköterska som gjort fel. Nu blir det tydligare att man måste se till hela vårdsystemet – utan att den enskilde läkarens/sjuksköterskans/annan personals individuella ansvar försvinner.
 
Den politiska ledningen i landstinget måste ge personalen bättre förutsättningar för att öka patientsäkerheten och få alla inom sjukvården att arbeta mot samma mål. Det handlar om att premiera goda arbetssätt, ledningssystem och rutiner för uppföljning. Det har främst patienterna att vinna på men det är också en vinst för Västerbottens skattebetalare. Alliansens målsättning är att Västerbottens läns landsting ska vara det mest patientsäkraste landstinget i Sverige 2014.
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
 
Marianne Nordmark (FP)
gruppledare
 
Olle Edblom (C)
Gruppledare
 
Birgitta Nordvall (KD)
gruppledare