Etikett: Västerbotten

Nytt styre krävs för en trygg och rättvis sjukvård i hela länet

Av , , Bli först att kommentera 2

Nytt styre krävs för en trygg och rättvis sjukvård i hela länet
Västerbotten har en väl fungerande hälso- och sjukvård. Sjukvården i länet är delvis världsledande och de mediciniska resultaten är mycket goda. Som medborgare går det att känna sig trygg i att det finns tillgång till sjukvård i hela länet. Trots detta är det mycket som går att göra för att sjukvården ska utvecklas och bli mer trygg, rättvis och mer jämlik.

Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för att säkra hög kvalitet och god tillgänglighet. Sjukvården har i år 1 136 miljoner kronor mer nu än 2006. I grunden handlar det om att Alliansen värnat arbetslinjen och det medfört att 250 000 fler människor har ett jobb att gå till. När fler människor jobbar blir det ökade skatteintäkter. Det ger fler skattekronor till sjukvården i länet.

Trots att förutsättningarna för Västerbotten blivit bättre med ett alliansstyrt Sverige så finns det mycket kvar att göra för att sjukvården ska bli bättre i det rödgrönt styrda Västerbotten.

Årsprognosen för sjukvården i år är ett underskott på 120 miljoner. Ett annat bevis är misslyckandet med besparingar inom ramen för prestigeprojektet Projekt balans. Konsekvenser som orsakat att landstinget var det första landstinget någonsin att genomföra en folkomröstning om länet ska ha en rättvis, jämlik och trygg sjukvård. En folkomröstning där Ja-linjen som Alliansen förespråkade vann en jordskredsseger med 90 procent stöd.

Alliansens förslag innebär kostnadsreduceringar på det som inte är direkt sjukvård. För få rätsida på ekonomin behövs en tydlig strategi som går ut på att vårdkonsumtion ska ske på rätt vårdnivå genom att bedriva vård på mest effektiva omhändertagandenivå. Ett ständigt arbete med att minska vårdskador samt minimera kvalitetsbrister. Det handlar om att förändring i hur sjukvården hänger ihop. Hur vårdkedjor ska fungera bättre, fokus på personalförsörjningen och en stärkt primärvård är de viktigaste delarna för att sjukvården kan bli mer kostnadseffektiv och ständigt förbättras. Samarbetet och samverkan med kommunerna måste förbättras. Antalet kvarliggande, färdigbehandlade patienter måste minska. Totalt satsar Alliansen 40 miljoner, 20 miljoner mer än majoriteten på primärvården.

Tyvärr klarar inte det S-styrda landstinget att få ut ersättning från kömiljarden en enda månad för operation/åtgärd under hela 2013 och under 2014. Situationen för Barn- och ungdomspsykiatrin är densamma där ungdomar med psykisk ohälsa måste vänta längst i landet på att få hjälp. Facit av fyra år till av s-styre är nu att Västerbotten är sämst i landet på att ha längsta vårdköer.

För att komma tillrätta med de långa vårdköerna föreslås i Alliansens budgetförslag att mer resurser tillförs för att jobba bort de långa vårdköerna. Totalt handlar det om en satsning på 30 miljoner för att korta ned vårdköer och stärka upp psykiatrin. En del av dessa vårdplatser som återförs har sedan tidigare plockats bort under socialdemokraternas prestigeprojekt Projekt balans. De fyra akutvårdsplatserna i Dorotea och ambulansen i Åsele kommer att återställas med Alliansens budgetförslag.

Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare för redan anställda, för seniorer och för de som står inför ett yrkesval. Alliansen är övertygad om att många skulle orka jobba längre om landstinget har en god arbetsmiljö och en väl fungerande personalpolitik och dessutom skulle detta underlätta personalförsörjningen. Landstinget har idag en personalpolitik som inte uppmuntrar personal till att jobba kvar längre. Alliansen vill möjliggöra för dem som är över 65 år att genom kortare arbetstid eller ökad ekonomisk ersättning fortsätta sitt arbete. Landstinget har idag lägre kostnader när det gäller arbetsgivaravgifter för personal som är äldre än 65 år. En annan viktig framtidssatsning som Alliansen gör är 15 miljoner ytterligare för att tillskapa fler AT/ST-platser för läkarstudenter samt fler sjuksköterskor ska kunna få betald specialistutbildning.

I den budget som Alliansen lägger tar vi gemensamt ansvar för att få en sjukvård som blir mer rättvis, trygg och jämlik. Mycket är bra men mycket kan också bli mycket bättre med ett nytt politiskt ledarskap. Det behövs en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård som tar ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Tillsammans söker vi i Alliansen mandatet att ta över styret av sjukvården. Vi vill att sjukvården ska vara rättvis, trygg och jämlik i hela länet.

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

Marianne Normark (FP)
Landstingsgruppledare

Olle Edblom (C)
Landstingsgruppledare

Birgitta Nordvall (KD)
Landstingsgruppledare

Stor Lean-konferens i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 5

Idag och i morgon kommer jag att delta på en stor nationell Lean-konferens i Umeå. Konferensen arrangeras av Lean Forum Healthcare och runt 650 deltagare är anmälda. Det känns riktigt kul att Västerbottens läns landsting kan stå som värd för denna konferens. De senaste åren har det arbetas på mycket bra med flödesprocesser och ständig förbättring inom sjukvården i Västerbotten. Det finns många positiva exempel från landstingets verksamhet där patienter och personal är de stora vinnarna. Det känns riktigt kul att få dela med sig av de goda exemplen till deltagare från andra landsting. Det ska bli minst sagt två intressanta och lärorika dagar.

Kulturdriven tillväxt

Av , , 1 kommentar 4

I dag är jag nere i Stockholm för att delta på 24 upplagan av Västerbotten grand. Årets tema är kulturdriven tillväxt som låter minst sagt intressant. Invigningstalare är kulturminister Lena Adelsohn Lilljeroth. En hälsovinkel på detta tema står landstingsdirektören Anders Sylvan och verksamhetschefen på Rehabcentrum som ska prata om hur hälsoarbete och kultur hänger ihop. Det är genom tillväxt som mer resurser tillskapas. Resurser som kan användas till vår gemensamma välfärd såsom skola, vård och omsorg. Att sjukvården är en viktig del av detta råder det inga tvivel om. Det ska bli en intressant dag idag.

Förbättringspotential för sjukvården i länet

Av , , Bli först att kommentera 3

I början av månaden kom den åttonde upplagan av öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet som Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting producerar. Huvudsyftet med rapporten är att kunna skapa förutsättningar att kunna jämföra sjukvården i landet. På övergripande nivå har sjukvården förbättrats över tid. Det gäller även till exempel dödlighet i hjärtsjukdomar och cancer. När det gäller resultaten för Västerbotten så har vi Sveriges tredje dyrast sjukvård och bland den sämsta tillgängligheten. Däremot när det gäller de medicinska resultaten så är rätt många goda och inom vissa områden finns det förbättringspotential. Rapporten är ett viktigt underlag att kunna jobba vidare med att förbättra sjukvården i länet genom att lära av goda exempel och våga jämföra med andra.

Bra partiledardebatt med fokus på sjukvård och jobb

Av , , 2 kommentarer 6

I går var det partiledardebatt, en debatt som Fredrik Reinfeldt och hela Alliansen gjorde riktigt bra ifrån sig i. Inte helt oväntat så fick även Fredrik högst betyg för sin insats i de efterföljande undersökningarna som kvällspressen genomförde. Att sjukvården blev det första ämnet i debatt var bra i och med att det förs en allt mer intensiv diskussion kring hur läget är inom svensk sjukvård.

 

Vi har mycket att vara stolta över när det gäller svensk sjukvård som bara blir bättre och bättre. Ett exempel är att tillgängligheten till sjukvård har ökat då vårdköerna minskat tack vare kömiljarden. Trots det finns det mycket kvar att göra för att få den ännu bättre något som återkom i debatten. Precis som Fredrik betonade i debatten så det allra viktigaste för att tillföra resurser till sjukvården är att få fler människor som arbetar och på så sätt ökade skatteintäkter. Antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta i välfärden har ökat sedan 2006. Mellan 2006 och 2012 har sysselsättningen ökat med drygt 200 000 personer trots den omfattande ekonomiska krisen och en utdragen lågkonjunktur. Tack vare arbetslinje och ansvar för ekonomin har Alliansen kunnat tillföra välfärdens kärna 30 miljarder kronor extra sedan 2006. Trots krisen i vår omvärld. Inom sjukvården har Alliansen på allvar gjort viktiga insatser och trots det finns det mycket kvar att göra.

 

En kul parentes i debatten var Annie Lööfs fråga till Stefan Löven om hur han såg på Socialdemokraternas nedrustning av sjukvården i Västerbotten och om det var ett positivt exempel. Löven valde att inte svara.

 

Underskatta inte värdet av en hälsoundersökning

Av , , 1 kommentar 2

Västerbotten har mycket att vara stolt över. Bland annat kan Västerbottensmodellen nämnas som uppkom i Norsjö och handlar om hälsoundersökningar. Det började
redan på 80- talet när Västerbotten hade den högsta dödligheten i hjärtinfarkt.
Modellen spreds från kommun till kommun och i början av 90-talet fanns modellen i hela länet. Sedan 1991 erbjuds varje västerbottning var tionde år mellan vid 40, 50 samt 60 år en hälsoundersökning vid hälsocentralen. Det kostar lika mycket som ett vanligt läkarbesök.
 
Syftet med Västerbottensmodellen är att förebygga och främja hälsan hos västerbottningen.  Undersökningen kombineras med provtagningar och hälsosamtal tillsammans med en distriktssköterska. Skulle undersökningen påvisa ytterligare åtgärder skickas patienten vidare till en läkare med en remiss. Ingen bör underskatta värdet av att genomgå en hälsoundersökning. Varje medborgare i länet och i landet har rätt att må bra – därför är det viktigt att ta sig tid och kolla upp sin hälsa!

Bättre med följsamhet till hygienrutiner

Av , , Bli först att kommentera 1

Sveriges landsting har blivit bättre på att följa hygienrutinerna det visar Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, senaste mätning av vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner och klädregler. I landstingen följde totalt 76 procent alla basala hygienrutiner i våras, jämfört med 74 procent hösten 2012. Uppgången har varit stadig sedan hösten 2010, då totalt 62 procent följde de basala hygienrutinerna.

Följsamheten är allra främst en patientsäkerhetsfråga där det sker många vårdrelaterade infektioner inom sjukvården på grund av dålig hygien. Dessa vårdrelaterade infektioner innebär extra lidande för den enskilda patienten men det innebär även extra omkostnader för sjukvården i form av extra vårddygn och onödiga operationer.
 
Landstinget i Jönköpings län toppar listan. Där följde totalt 88 procent alla basala hygienrutiner våren 2013, en procentenhet mer än tvåan Landstinget Västmanland. I Västerbotten följde 83 procent hygienrutinerna. Region Halland låg sämst till i den senaste mätningen. Där följde 59 procent alla basala hygienrutiner.
 
Slår man ihop både klädregler och hygienrutiner följer 72 procent av alla i landstingen dessa, en ökning från 70 procent sedan förra mätningen hösten 2012. Att en vårdanställd inte uppfyller kraven beror oftast på att han eller hon inte spritar händerna före kontakt med patienter, uppger SKL.
 
Läkare har blivit betydligt bättre på att följa basala hygienrutiner och klädregler. Hösten 2010 gjorde 44 procent av läkarna det, att jämföra med 63 procent vid den senaste mätningen. Bland sjuksköterskor/barnmorskor har andelen ökat från 58 procent hösten 2010 till 74 procent våren 2013. Sjukgymnaster var inte med i mätningen hösten 2010, men sedan våren 2011 har andelen som följer rutinerna och reglerna ökat från 68 till 81 procent.
 
I basala hygienrutiner och klädregler ingår bland annat desinfektion före och efter kontakt med patienter, att vara fri från ringar, klockor och armband, korrekt arbetsdräkt samt kort eller uppsatt hår.
 
Totalt ingår 133 sjukhus/enheter och 2 291 avdelningar/mottagningar i mätningen.
 
 

Alliansen: Stimulera arbete efter 65 år

Av , , 4 kommentarer 2

Pressmeddelande 130502: Stimulera arbete efter 65 år

Allians för Västerbotten har idag lämnat in en gemensam motion om att stimulera personal som fyllt 65 år att arbeta längre. Landstinget står inför stora pensionsavgångar och har under lång tid inte lyckats rekrytera ny personal i tillräcklig omfattning. Förslagen i motionen ger verksamheterna ökade möjligheter att hitta lösningar för att stimulera prioriterade medarbetare att arbeta efter 65 års ålder. 

– Regeringen har sänkt arbetsgivaravgiften för medarbetare som arbetar efter 65 år. De resurser som sänkningen ger, ska tillfalla den enskilt anställde som sjukvården bedömt ha behovet av efter att denne fyllt 65 år. Runt pensionsåldern ska även sysselsättningsgraden vara flexibel. Landstinget ska på ett aktivt sätt tillvarata seniora medarbetares kunskaper genom exempelvis handledning, utbildning och mentorskap för nya medarbetare, säger Nicklas Sandström (M) oppositionslandstingsråd, Marianne Normark (FP) gruppledare, Olle Edblom (C) gruppledare, Birgitta Nordvall (KD) gruppledare i en kommentar. 

 
Motionen i sin helhet:
Stimulera arbete efter 65 år
Personalförsörjningen är landstingets största utmaning. Regeringen har satsat på läkar- och sjuksköterskeutbildningsplatser vid Umeå universitet vilket gör att framtiden ser något ljusare ut på lång sikt. Men detta räcker inte. Landstinget står inför stora pensionsavgångar och har under lång tid inte lyckats rekrytera ny personal i tillräcklig omfattning.
 
Att medarbetarnas yrkeskompetens och förvärvade kunskaper tas tillvara optimalt är viktigt, även när det gäller landstingets seniora medarbetare. Landstinget ska arbeta aktivt med personalförsörjningen och arbetsmiljön för att anställda ska orka arbeta minst till 65 år men gärna stimuleras att jobba längre.
 
Regeringen har sänkt arbetsgivaravgiften för medarbetare som arbetar efter 65 år. Alliansen i landstinget anser därför att de resurser som sänkningen av arbetsgivaravgiften ger, ska tillfalla den enskilt anställde som sjukvården bedömt ha behovet av efter att denne fyllt 65 år. Det ger verksamheterna ökade möjligheter att hitta lösningar för att stimulera prioriterade medarbetare att arbeta efter 65 år. Det kan handla om att ge den enskilt anställde sänkt arbetstid eller högre lön.
Runt pensionsåldern ska även sysselsättningsgraden vara flexibel. Landstinget ska på ett aktivt sätt tillvarata seniora medarbetares kunskaper genom exempelvis handledning, utbildning och mentorskap för nya medarbetare.
 
Med anledning av detta yrkar vi att fullmäktige beslutar:
Att de sänkta arbetsgivaravgifterna för de över 65 år tillfaller den enskilt anställde för att stimulera denne att jobba längre
Att landstinget på ett effektivt sätt ska tillvarata seniora medarbetares kunskaper genom exempelvis handledning, utbildning och mentorskap för nya medarbetare
 
 
 
 

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
 
 
 

Marianne Nordmark (FP)
Gruppledare
 
 
 

Olle Edblom (C)
Gruppledare
 
 
 

Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare

Lärdomar från Spaninen

Av , , 2 kommentarer 3

Förra veckan var jag i Barcelona med Sveriges kommuner och landstings beredning för primärvård och äldreomsorg. Det blev minst sagt intressanta dagar där med en rad olika spännande och lärorika besök. Något som sammanfattar intrycken mest är att Spanien står inför exakt samma utmaningar som vi gör hemma i Sverige. De har en allt äldre befolkning, svårigheter att finansiera välfärden och hur samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen ska förbättras.
 
En stor skillnad är hur hårt Spanien drabbats av finanskrisen jämfört med Sverige. Vi fick bland annat träffa Barcelonas sjukvårdsborgarmästare som berättade att över en natt fick de sätta in ett ”chock”-program där de drog ned sjukvårdskostnaderna med 10 procent. För Västerbotten skulle de motsvara cirka 800 miljoner eller runt 5 stycken projekt balans i omfattning. Att vi haft en ansvarsfull regering som förvaltat skattemedlen under de här åren är givetvis en stark bidragande orsak till klarar sig så väl i den internationella lågkonjunkturen.

Köerna till sjukvården i länet måste bort!

Av , , Bli först att kommentera 1

 
Under 2012 var det en fjärdedel av länsborna som behövde komma i kontakt med vården men fick vänta längre än två månader. Nästan varannan som behövde få en åtgärd/operation fick vänta längre än två månader. Av åtta indikationer om god sjukvård som mäter tillängligheten till sjukvården som används i årsredovisningen försämrades sju av dem och den åttonde förblev oförändrad.(Se bild. Röd färg har det skett en försämring och gul oförändrad samt grön färg förbättring)
 
Landstinget i Västerbotten är bland det sämsta i hela landet när det gäller tillgång till sjukvård. Till exempel klarade landstinget av att uppfylla kömiljardens krav för åtgärd/operation endast en enda månad under hela 2012. Totalt tappade landstinget 15 miljoner mot det som var budgeterat från kömiljarden.
 
Den onödiga väntan och bristen på tillgänglighet är något som i första hand drabbar den enskilde. I andra landsting ser det betydligt bättre ut.
 
För mig som företrädare för Moderaterna är det inte rimligt att västerbottningarna ska behöva vänta längre än andra för att få tillgång till god hälso- och sjukvård. Från Moderaterna och Alliansen har vi en annan politik med förslag på hur sjukvården kan bli mer tillgänglig.