Etikett: Västerbottens läns landsting

Bättre möjligheter till ett aktivt liv med bra syn även på ålderns höst

Av , , Bli först att kommentera 4

I dag lämnade min partikollega Liv Granbom in en interpellation om att möjliggöra att kunna betala merkostnaden för en multifokal lins vid en gråstarrsoperation som möjliggör bättre synskärpa. En möjlighet som redan idag finns i S-styrda Sörmland.

 

Bättre möjligheter till ett aktivt liv med bra syn även på ålderns höst

 

Dagens pensionärer lever ett annat liv än tidigare; jobbar ofta långt upp i åldrarna. Det blir mer vanligt med synkrävande aktiviteter. Äldre blir mer datoriserade och för detta krävs en bra syn.

 

Ögats lins blir grumligare när vi blir äldre vilket gör att synskärpan försämras. Gråstarr är mycket vanligt och fler kvinnor än män drabbas. Själva operationen vid gråstarr är numera en mycket enkel åtgärd som tar cirka 20 minuter. Patienten kan gå hem samma dag.

 

Vårt landsting erbjuder idag monofokal lins i samband med operationen. Dvs man ser i bästa fall bra på avstånd  men man behöver läsglasögon. Numera kan man sätta in multifokala linser (progressiva) som kostar mer än monofokal linser.

 

Jag vet att Stockholms läns landsting har ett system där patienten kan få multifokala linser men får då betala mellanskillnaden själv. Även Sörmlands läns landsting har infört en sådan lösning. Med detta system blir det inga fördyringar för landstinget. Ögonkliniken NUS får ofta frågan varför inte denna möjlighet finns i vårt landsting.

 

Utifrån ovanstående ställer jag följande frågor till landstingsrådet Karin Lundström (S):

 

Anser du att patienterna i vårt lansting kan ges möjlighet att få multifokala linser (progressiva) om de själva betalar för merkostnaden?

 

Liv Granbom (M)

Landstingsfullmäktigeledamot

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ansvartagande för sjukvårdens utveckling

Av , , 1 kommentar 6

 

Jag skriver idag på VK-debatt om att det är viktigt med ansvartagande för att sjukvården ska kunna fortsätta att utvecklas:

Under våren genomförde Västerbottens läns landsting som enda landsting i Sverige en andra omgång av en övergripande prioriteringsprocess. Processens syfte var att överföra resurser från det som inte längre behöver göras till nya metoder och läkemedel. Trots svårigheter att göra dessa ställningstaganden lyckades 52 miljoner kronor identifieras för att kunna omfördelas. Det rör sig knappt om 1 procent av landstingets i Västerbottens vårdbudget.

Detta ska ställas mot de allt växande behoven och ökade förväntningar som finns på sjukvården. Här finns en enorm utmaning att lyckas fortsätta gasa men samtidigt även bromsa för att fortsätta hushålla skattebetalarnas pengar. Det krävs politiskt mod att våga välja det som är viktigt men även prioritera bort det som är mindre viktigt.

Vården står inför stora framtida utmaningar. En av dem är de allt ökade medicinska behoven då befolkningen blir allt äldre och sjukare. Här finns även en stor utmanande prövning att inte vårda eller försöka bota det som har med det naturliga åldrandet att göra.

En av de stora växande kostnaderna inom vården är alla de nya medicinerna som kommer. Nya mediciner kan vara 10 gånger bättre men på samma gång 10 gånger dyrare. Ett exempel på där utvecklingen av nya effektiva mediciner gått extremt fort är inom de reumatologiska sjukdomarna. Leukemi och njurcancer är andra sjukdomar där många blivit hjälpta tack vare läkemedlens landvinningar.

Ibland kan de nya läkemedlen vara lite av nyhetens behag och traditionella läkemedel kan fungera lika bra. Samtidigt finns all anledning att se över hur vi nyttjar våra läkemedel, varje år slängs läkemedel för 1 miljard kronor. Ett onödigt slöseri som inte bara är bortkastade pengar utan riskerar även att förstöra miljön och leda till andra negativa konsekvenser.

Ibland glöms tyvärr enkla metoder bort. Enkla råd och tips som har till ändamål att förändra livsstil kan vara till det som ger störst nytta. En nyligen publicerad vetenskaplig rapport ger evidens till att friskvård på recept ger en långvarig effekt. Om fler rörde sig mer skulle det vara det enklaste sättet för sjukvården att spara pengar.

Nya medicintekniska utrusningar utvecklas och behöver bytas ut. En utveckling som ständig sker är vidgade indikationsgränser för behandlingar. Till exempel kan riskfaktorer och förstadier till riskfaktorer lanseras som behandlingskrävande sjukdomar. Exempel på det kan vara förstadium till benskörhet och högt blodtryck. Det andra är indikationsglidning där tillstånd som liknar varandra behandlas lika trots att evidens saknas vilket leder till överbehandling.

Sjukvården är tvärtemot vad som ibland kan hävdas i debatten någon tärande sektor i samhället. Det är precis raka motsatsen. Om vården ger friskare människor kan fler arbeta och hjälpa till i samhällsproduktionen. Sjukvård är ett viktigt sätt att bidra till tillväxt i samhället. Om sjukvården kan hjälpa fler sjuka att komma tillbaka till arbetsmarknaden skulle utanförskapet minska.

Västerbottens läns landsting har tillsammans med alla övriga landsting en enorm utmaning att samtidigt som det ska satsas på nya behandlingar och läkemedel ha en förmåga att ständigt omprioritera och ta bort gammalt. Problemet med Västerbotten är att socialdemokratin, som styrt landstinget sen 1981, aldrig har haft framtiden som planeringshorisont. Därför finns inte de ekonomiska marginalerna som hade behövts för omställning, nu när utvecklingen börjar gå snabbare i kombination där världsekonomin kraftigt börjat bromsa in.

Moderaterna tillsammans med Alliansen har i de senaste årens budgetförslag visat en väg framåt där vi prioriterat vård framför till exempel lokaler, projekt och kultur. Landstinget i Västerbotten behöver visioner och idéer om vart sjukvården i länet ska fortsätta in i framtiden. Landstinget behöver ett politiskt ledarskap där den viktigaste byggstenen är ansvar för ekonomin. Endast då kan sjukvården fortsätta att utvecklas.

Nicklas Sandström, (M)
Oppositionslandstingsråd
 

100 dagar som landstingsråd

Av , , Bli först att kommentera 3

Idag har det gått 100 dagar sedan jag påbörjade mitt förtroendeuppdrag som landstingsråd. Få saker har varit så kul, så utmanande men samtidigt så stimulerande som det här uppdraget. Är verkligen en ynnest att få jobba med sjukvårdsfrågor. Varje dag lär jag mig massor som jag inte visste förut och får se och uppleva alla de stordåd som sker i vården i länet.

 
Har under mina första 100 dagar försökt sätta mig in och förstå de utmaningar som Västerbottens läns landsting står inför. Kan väl inte egentligen säga att jag är helt färdig med ett svar. Däremot är det tydligt att det som främst måste lösas och det är hur landstinget styrs och leds. I dag saknas det en politisk styrning av den socialdemokratiska landstingsmajoriteten. Utvecklade den delen bara för någon vecka sedan i den debattartikel som går att läsa här.
 
Jag trivs otroligt bra i min nya roll och de kommande dagarna, veckorna och månaderna ska bli minst lika kul som mina första 100 dagar.
 

Landstinget styrs likt en atlantångare

Av , , Bli först att kommentera 6

I dag skriver jag på VK:s debattplats ett inlägg där jag liknar sättet som Västerbottens läns landstings styrs av den politiska majoriteten med en atlantångare anno 1912.

 
Läs mitt inlägg här:
 

 

Landstinget styrs likt en atlantångare
Det har saknats politiskt mod och att det funnits en ovilja att ta politiskt ansvar och styra länets sjukvård. Det behövs ett beställar- och utförarsystem av vården. Prestationsbaserade ersättningar måste kunna bli verklighet framför den nu mer renodlade anslagsfinansieringen. Personalen inom landstinget måste få mer att säga till om på sin arbetsplats; genom tydliga uppdrag, mer ansvar och större befogenheter.
Det skriver oppositionslandstingsrådet Nicklas Sandström (M) från Umeå.

Efter att ha följt landstinget ett flertal år kan jag konstatera att styrningen fungerar likt en atlantångare anno 1912. Trots varningar om isberg i många år har den socialdemokratiskt styrda majoriteten inte valt att byta färdriktning.
Även om styrningen uppe på däck inte fungerar uträttas ändock stordåd i länets sjukvård. Västerbotten kan vara stolta över all den goda och fantastiska vård som erbjuds för dem som är eller blir sjuk. Men ledningsstrukturen skulle kunna hjälpa vården att bli bättre.
I grunden handlar ekonomi- och ledningsproblemen om att den styrande Socialdemokratin använt sig av backspegeln i stället för förarrutan då de planerat inför framtiden. Genom de senaste decenniernas bokslut blir den snabba slutsatsen att de år landstinget klarat ekonomin är de år som politiken höjt skatten. De år som Sveriges kommun- och landstingssektor gör rekordöverskott klarar ändå inte lands-tinget sin ekonomi.

Bristerna sitter i mångt och mycket i att det har saknats politiskt mod och att det funnits en ovilja att ta politiskt ansvar och styra länets sjukvård. Landstinget måste skapa och arbeta utifrån tydligare ekonomiska styrregler som gör att kontroll och uppföljning blir bättre. Landstinget behöver ett budgetsystem som flyttar över ansvar från politik och tjänstemän till landstingets personal och till de olika respektive verksamheterna.
Från landstingsledningen sida behövs det ett beställar- och utförarsystem av vården. Prestationsbaserade ersättningar måste kunna bli verklighet framför den nu mer renodlade anslagsfinansieringen. Länet måste våga se den nytta som alternativ och konkurrens inom vården skulle medföra.
I dag är tillgängligheten hos primärvården inte tillfredsställande, inte heller möjligheten att få tid för besök på hälsocentralen, eller möjlighet att per telefon få prata med läkare eller annan vårdpersonal. Det växande problemet med människors psykiska ohälsa, särskilt hos unga, måste mötas på ett bättre sätt.
I Västerbottens län har antalet vårdmottagningar bara ökat med fem procent. Den blygsamma ökningen placerar Västerbotten i botten i jämförelse med andra landsting. Vårdvalet förbättrar kvaliteten inom primärvården, ökar tillgängligheten för patienten. Förutsättningarna för vårdvalet måste ses över och göras om för att skapa bättre drivkrafter för att generera fler entreprenörer inom vården. Nödvändiga förändringar skulle det ge stora vinster för länsborna då det skulle leda till en större valfrihet att själv välja sin vårdgivare.

Efter att ha varit ute i verksamheten och lyssnat på personal från de olika verksamheterna under de senaste månaderna är signalerna mycket tydliga, det finns en rädsla för att inte klara personalförsörjningen av nya specialistläkare. 40 procent av specialistläkarna är i dag äldre än 55 år. I många verksamheter är det redan nu ett mycket stort problem med bristen på specialistläkare. Prognosen för kommande år ser det inte bättre ut. Landstingets ledning behöver agera nu. Om några år kommer det inte längre gå att lösa bristen på duktiga specialistläkare. Redan till nästa år skulle det behöva avsättas ytterligare 20 miljoner kronor för nya AT/ST-tjänster. I de samtal som jag har haft ute i verksamheten är det tydligt att det finns en stor frustration bland personalen som syftar till att politiken inte lyssnar på dem. All duktig och kompetent personal som finns inom landstinget måste få mer att säga till om på sin arbetsplats; genom tydliga uppdrag, mer ansvar och större befogenheter.

Lokalerna på Norrlands universitetssjukhus kan å ena stunden vara toppmoderna med den senaste utrustningen men å andra stunden mest liknas vid en sovjetisk bunker från 60-talet. Fastighetsunderhållet har åsidosatts i flera år, behoven av underhåll börjar bli enorma. Det är ett enormt slöseri av skattebetalarnas investerade pengar om saker och ting inte underhålls. Ytterst blir det bristfälliga lokalunderhållet en fråga om patientsäkerhet.
Nu har förvisso en ny landstingsledning för socialdemokratin kommit på plats men än lyser försöken att ändra färdriktning med sin frånvaro. Isberget kommer inte att smälta bort bara för S-ledningen väljer att blunda för det. Vart finns det politiska modet att våga och vilja göra annorlunda?

Nicklas Sandström

Viktigt att hygienrutinerna följs

Av , , 4 kommentarer 4

SKL har för första gången presenterat en undersökning om hur vårdpersonal följer de uppsatta hygienrutiner och kläderegler. Den slutsats som SKL gör i sin undersökning är att personalen inte gör rätt i alla momenten, vilket kan orsaka infektioner hos patienterna. Något som är glädjande i undersökningen är att totalt har infektionerna minskat från drygt 11 procent, 2008 till 9,4 procent år 2010.

 
För Västerbottens läns landsting så är resultatet medelmåttigt. På länets sjukhus finns det förbättringsområden att jobba med. Ett exempel är för NUS del vårdrelaterade infektioner inom den somatiska slutenvården och en del kring hygien- och klädrutiner.
 
Nu är undersökningen den första och landstingets ambition måste vara att alla tre av länets sjukhus kommer att jobba med att förbättra sig. Om inte annat har regeringen tillskjutit 400 miljoner kronor till de landsting som lyckas att förbättra sitt arbete med att minska vårdrelaterade infektioner. Här är min tydliga ambition att Västerbottens läns landsting ska ta del av del medlen.

Visioner om en bättre vård i länet

Av , , Bli först att kommentera 5

 
I dag pågår den andra dagen av landstingsfullmäktige. Dagens stora beslutspunkt är landstingsplan 2011-2013 med budget. Alliansens har för 10 året i rad ett gemensamt förslag till budget som kommer att ställas mot den socialistiska majoritetens. I Allianens förslag finns det totalt 50 miljoner mer till vård redan nästa år. I Alliansens förslag till budget finns tydliga idéer och visioner om hur vården ska kunna utvecklas och bli bättre.
 
Mitt budgetanförande som jag höll:
 
Fru ordförande, ledamöter och åhörare.
 
Nu har en ny mandatperiod inletts. Nya ledamöter har tillkommit i fullmäktige några har slutat. Med en ny mandatperiod formas möjligheter att pröva nya idéer och visioner för hur vården i länet kan utvecklas.
 
Jag hade inte tänkt hålla ett traditionellt budgetanförande i den bemärkelsen att endast prata om budgetdokumentet och processen som sådan – jag skulle vilja lyfta blicken en aning och prata om de visioner och idéer som jag och Moderaterna har men som till mångt och mycket delas av vännerna i Alliansen.
 
Moderat politik tar sin utgångspunkt i övertygelsen om att alla människor är unika och har samma människovärde; med olika drömmar och egna beslut att fatta. Frihet ger stora möjligheter men ställer också stora krav på den enskilde.
 
Alla måste ta ansvar för såväl hur man väljer att leva sitt eget liv likt hur andras sätt att leva ska respekteras. Tillsammans har alla människor ett grundläggande ansvar för att hjälpa och stödja dem vars krafter inte alltid räcker till.
 
 
Gemensamt har vi politiker tillsammans med all kompetent personal ett ansvar att säkerhetsställa en god vård med hög kvalité för länets innevånare. En vård som är gemensamt och solidariskt finansierad genom den skatt som vi alla betalar.
 
Alla människor i länet ska ha rätt till vård på lika villkor efter eget val. Den rätten får aldrig sättas i fara av politisk godtycklighet, geografiska eller sociala gränsdragningar eller begränsningar av valfriheten.
 
För mig handlar politik om att skapa möjligheter. Politik ska inte vara ett hinder som stoppar utveckling. Politik ska uppmuntra till att göra annorlunda och bättre.
 
Kvaliteten inom vården påverkas positivt av att människor själva får göra val. Det förstärker också kvalitén när personalen i verksamheterna får vara med och påverka.
 
Som ansvariga politiker för länets hälso- och sjukvård har vi ett mycket stort ansvar att få plats de verktyg som behövs för att förstärka kvalitén.
 
Som skattebetalare ska man veta att man får valuta för skattepengarna. Det är få verksamheter som likt sjukvården får människor att känna trygghet.
 
De TRE områden som jag anser behöver förbättras för att människor i länet ska kunna känna en ökad trygghet med vården är följande:
                    Kvalitén inom vården
                    Vårdköerna
                    Landstingets ekonomi och styrning
 
Om vi börjar med kvalitén:
Länets sjukvård är bra. I många avseenden mycket bra. Trots det finns det mycket kvar att göra för att göra det ännu bättre.
 
Ett exempel är det som vi från Alliansen efterlyser är ett fokuserat och målmedvetet MÅL på att få ner de vårdrelaterade infektionerna. Det är ett arbete som skulle reducera onödigt lidande för människor och som också skulle minska kostnaderna.
 
Vårdköerna:
Regeringens satsning på kömiljarden har varit effektiv och gjort att landstinget kunnat jobba bort många långa köer. Trots det finns det mer kvar att göra. Västerbottens läns landsting ligger botten när det gäller att korta väntetider till besök och operation.
 
För att ge några exempel:
 
För att få en hörapparat utprovad får man vänta 9-13 veckor
Besök på en ortopedmottagningen får man vänta 9-13 veckor
Eller att det är över 1000 personer i kö för att få en utredning för sömnapné.
 
Arbetet med att korta köer måste bli ett prioriterat arbete kommande år.
 
Landstinget ekonomi och styrning
 
Det kommer att krävas mycket arbete för att komma tillrätta med ekonomin i landstinget. Många svarta hål som ska täppas igen – i kombination av ökade krav på att ha råd att kunna erbjuda nya metoder för att bota sjukdomar. 
 
Med en snabb överblick av de senaste decenniernas bokslut går det snabbt att dra slutsatsen att de enda år man klarat ekonomin är de år som man höjt skatten.
 
Även de år som Sveriges kommun och landstingssektor gör rekordöverskott så klarar ändå inte landstinget sin ekonomi.
 
Det håller inte.
 
Som ansvariga politiker måste vi få på plats tydligare ekonomiska styrregler som gör att kontroll och uppföljning blir bättre. Ett budgetsystem som flyttar över ansvar från politik och tjänstemän till den personal som är närmast verksamheterna. Medskapande behöver på ett tydligare sätt prägla budgetprocessen.
 
Budgetarbetet från politikens sida måste på ett mycket tydligare sätt präglas av ett beställar- och utförarsystem. Prestationsbaserade ersättningar måste kunna bli verklighet. Vi måste våga se den nytta som alternativ och konkurrens inom vården medför.
 
Det prioriteringsarbete som har skett och kommer att fortsätta att ske är nödvändigt. Vi måste ständigt jobba för att se över verksamheten och kunna jobba annorlunda. En tydlig prioritering som vi i Alliansen gör är att landstingets pengar i första hand ska gå till hälso- och sjukvård. Totalt satsar alliansen 50 miljoner mer till vården redan nästa år.
 
Besparingar ska göras på det som inte är sjukvård, som lokaler, administration och projekt.
 
 
Kvalité, vårdköer samt ekonomi och styrning är något som landstinget måste komma tillrätta med för att kunna nå målsättningar om världens bästa hälsa och den bästa vården. För mig är inte det något vi ska nå till ett visst årtal utan något som landstinget måste nå nu – och ständigt fortsätta att jobba på.
 
Sjukvårdspersonalen i Västerbotten uträttar stordåd dygnet runt, året runt. Det finns många berättelser om hur bra sjukvården i Västerbotten är.
 
Vi förtroendevalda har all anledning att vara stolta över sjukvårdens medarbetare.
 
Med all duktig personal som finns kan jag känna mig trygg att säga att min målsättning är att vi ska bli bäst i landet på att erbjuda lättillgänglig hälso- och sjukvård med stor valfrihet och hög kvalitet.
 
Vägen dit går tyvärr inte med majoritetens förslag till budget och landstingsplan. De idéer som har bärkraft att bli bäst på vård finns i Alliansens förslag till budget.
 
Bifall till Alliansens förslag till budget och landstingsplan.
 
Tack!
 

Orimligt lång väntan på utredning för sömnapné

Av , , 2 kommentarer 3

SVT har i två inslag uppmärksammat Västerbottens läns landstings kösituation för att få en utredning för sömnapné. Som situationen ser ut nu står över 1000 personer i kö för en utredning. Trots att risken är betydligt högre för de personerna att drabbas av ofrivilliga andningsuppehåll och risken att få stroke är betydligt högre.

 
Det är orimligt att det ska stå 1000 personer i kö för att få en utredning. Här och som på många andra områden måste landstinget bli bättre på att jobba bort köer. Människor med behov ska inte behöva köa för att få utredningar och vård!