Etikett: VLL

Världsledande hjärnkirurgi

Av , , 1 kommentar 6

I veckan har jag gjort totalt fem verksamhetsbesök på Norrlands universitetssjukhus. Jag återkommer framöver med rapporter från dessa. Ett av dessa verksamhetsbesök var på neurokirurgen där jag var med under en operation. En upplevelse vilket är svårt att i ord beskriva. Jag fick se på då en mycket duktig kirurg opererar inuti en hjärna(!). Att dessutom kunna se skillnad på frisk och sjuk vävnad var otroligt fascinerande.

 

De stora operativa behandlingar som genomförs på neurokirurgen är: epilepsi, tumörer, intrakraniella blödningar, hydrocefalus (vattenskalle), trauma mot hjärna och ryggmärg, ryggmärgsbråck samt torticollis och funktionell stereotaktisk kirurgi. Kliniken har även ett regionuppdrag i Norrland för patienter som inte går att operera på regionens övriga sjukhus.

 

Jag fick en minst sagt ofrånglömlig dag och skulle vilja rikta ett stort tack till Richard som guidade mig runt under dagen.

Vård på distans

Av , , Bli först att kommentera 3

I dag uppmärksammar Dagens Nyheter Västerbottens läns landstings arbete med vård på distans. Kul eftersom Västerbotten är bäst i landet på detta. Exemplet som lyfts fram är från Slussfors i Storumans kommun där patienter kan komma till ortens lokala mataffär där det genom ett angränsande vårdrum går att göra självmätning av sitt blodförtunnande läkemedel. Testet skickas sedan digital vidare för analys.  Att kunna göra detta i Slussfors istället för att åka till närmaste vårdcentral eller sjukhus sparar både tid och pengar för såväl den enskilde patienten och för sjukvården.

 

Precis som det lyfts fram i artikeln är detta inte bara något som kan utvidgas utan även passar bra på städer där man betydligt lättare kan få och söka vård än vad som är fallet idag. Denna utveckling är något som är här för att stanna och något som jag politiskt stödjer helhjärtat.

 

Nytt styre krävs för en trygg och rättvis sjukvård i hela länet

Av , , 2 kommentarer 4

Förra veckan skrev jag tillsammans med mina Allianskollegor i Umeå tidning en insändare om att det krävs ett nytt styre för vården i länet. 

 

Nytt styre krävs för en trygg och rättvis sjukvård i hela länet 

Socialdemokraterna har tillsammans med Miljöpartiet drivit igenom försämringar i hela länet men i synnerhet av inlandssjukvården. Allianspartierna i landstinget hade andra förslag med andra prioriteringar där Åsele hade fått behålla sin stationerade ambulans och vårdplatserna på sjukstugan i Dorotea och Sorsele hade varit oförändrade. De patienter som förr vårdades försvinner inte bara för att akutvårdsplatserna tas bort utan måste nu ske på andra ställen. Fokus för Alliansens kostnadsreduceringar var att värna den direkta vården och spara på det som inte är sjukvård. 

Nu har effekterna av den förda Socialdemokratiska politiken resulterat i att länet står inför en folkomröstning om inlandssjukvården som kommer att hållas söndagen den 8 september 2013. Kostnaden för folkomröstningen beräknas till 10-15 miljoner. Sett till de försämringar som skett av vården i inlandet har besparingarna varit blygsamma. Akutbilslösningen i Åsele beräknas ge en miljon i spareffekt årligen och vårdplatserna i Dorotea och Sorsele två miljoner vardera.
 
Sammantaget skulle det gå att ha kvar all denna vård oförändrad i cirka tre år bara för kostnaden av folkomröstningen. För att inte tala om den otrygghet och den minskade framtidstron som dessa försämringar av sjukvården har skapat för människorna på dessa orter. Detta är ett tydligt bevis på hur fel det kan bli då de styrande Socialdemokraterna med Peter Olofsson i spetsen försöker ta ansvar för sjukvården och gör fel prioriteringar.  
 
Vid nästa landstingsval 2014 söker vi i Alliansen gemensamt mandat att leda landstinget för att skapa en trygg och rättvis sjukvård i hela länet. 
 
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd      
 
Marianne Normark (FP)
Gruppledare 
 
Olle Edblom (C)
Gruppledare 
 
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare 

30 miljoner kan frigöras med ökad patientsäkerhet

Av , , Bli först att kommentera 6

 

I går skriver jag tillsammans med mina allianskollegor i Norran om att ett bra patientsäkerhetsarbete kan frigöra 30 miljoner i minskade vårdskador. Artiklen går att läsa här nedtill. Annars går det att hitta artikeln på Norrans hemsida på den här länken.

30 miljoner kan frigöras med ökad patientsäkerhet

 
Hälso- och sjukvård ska erbjudas inom vårdgarantins gränser och vara säker och trygg. Det betyder att en patient inte ska behöva drabbas av nya sjukdomar, infektioner eller skador på grund av sjukhusvistelse eller sjukvårdande behandling. Dessvärre finns stora kvalitetsbrister inom vården som dagligen orsakar mänskligt lidande, och i värsta fall att människor dör i onödan. Många av dessa vårdskador hade kunnat förebyggas och undvikas.
 
Omkring 4 600 patienter i Västerbotten drabbas årligen av undvikbara vårdskador. Skadorna kostar landstinget uppskattningsvis 225 miljoner kronor. Då är inte de extra läkemedelskostnaderna inräknade. Denna summa motsvarar 450 sjukskötersketjänster. Alliansen i landstinget är övertygad om att det finns åtminstone 30 miljoner kronor att frigöra i landstingsbudgeten genom ökad patientsäkerhet.
 
Två gånger om året görs mätningar av vårdrelaterade infektioner inom slutenvården. Vid den senaste mätningen var andelen patienter och brukare som drabbats av vårdrelaterade infektioner i samband med vård eller omsorg 9,5 procent i Västerbotten. Det kan jämföras med 9,3 procent för riket. Fortfarande finns en hemläxa att göra.
 
De styrande – Socialdemokraterna och Miljöpartiet – måste ge personalen bättre förutsättningar för att öka patientsäkerheten och få alla inom sjukvården att jobba mot samma mål. Det handlar om att premiera goda arbetssätt, ledningssystem och rutiner för uppföljning.
 
Här finns mycket att göra. Vinnarna är patienterna och Västerbottens skattebetalare. Alliansens målsättning är att Västerbottens läns landsting ska vara det mest patientsäkra landstinget i Sverige 2014.
 
Nicklas Sandström (M)
oppositionslandstingsråd
 
Marianne Normark (FP)
gruppledare
 
Olle Edblom (C)
gruppledare
 
Birgitta Nordvall (KD)
gruppledare

 

Var tionde får en vårdskada i vården

Av , , Bli först att kommentera 3

 

 
Enligt en färsk undersökning på öron-, näsa- och halskliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg fick var tionde patient som vårdades där en vårdskada. Granskningen omfattar 480 patienter som vårdats på kliniken under de senaste två åren. Av dem drabbades 76 personer, motsvarande 16 procent, av vårdskador på sjukhuset. En av de vanligaste vårdskadorna är en sårinfektion efter kirurgi. En annan var en blodpropp även det efter en infektion. Även om siffrorna är specifika för en klink vid ett sjukhus går de i linje med andra mätningar och uppskattningar.
 
I Västerbottens läns landsting (VLL) uppskattas vårdskadorna innebära merkostnader för vården med 225 mkr per år. Sett till jämförande statistik mellan landstingen ligger VLL fjärde högst och näst högst i vårdrelaterade infektioner. Det har vidtagits ytterligare åtgärder nu de senaste månaderna med bland annat patientsäkerhetssamordnare och förhoppningsvis ger de resultat. Här finns det stor potential att nå längre i arbetet och få ner det onödiga lidandet minska de onödiga kostnaderna.

 

Ansvartagande för sjukvårdens utveckling

Av , , 1 kommentar 6

 

Jag skriver idag på VK-debatt om att det är viktigt med ansvartagande för att sjukvården ska kunna fortsätta att utvecklas:

Under våren genomförde Västerbottens läns landsting som enda landsting i Sverige en andra omgång av en övergripande prioriteringsprocess. Processens syfte var att överföra resurser från det som inte längre behöver göras till nya metoder och läkemedel. Trots svårigheter att göra dessa ställningstaganden lyckades 52 miljoner kronor identifieras för att kunna omfördelas. Det rör sig knappt om 1 procent av landstingets i Västerbottens vårdbudget.

Detta ska ställas mot de allt växande behoven och ökade förväntningar som finns på sjukvården. Här finns en enorm utmaning att lyckas fortsätta gasa men samtidigt även bromsa för att fortsätta hushålla skattebetalarnas pengar. Det krävs politiskt mod att våga välja det som är viktigt men även prioritera bort det som är mindre viktigt.

Vården står inför stora framtida utmaningar. En av dem är de allt ökade medicinska behoven då befolkningen blir allt äldre och sjukare. Här finns även en stor utmanande prövning att inte vårda eller försöka bota det som har med det naturliga åldrandet att göra.

En av de stora växande kostnaderna inom vården är alla de nya medicinerna som kommer. Nya mediciner kan vara 10 gånger bättre men på samma gång 10 gånger dyrare. Ett exempel på där utvecklingen av nya effektiva mediciner gått extremt fort är inom de reumatologiska sjukdomarna. Leukemi och njurcancer är andra sjukdomar där många blivit hjälpta tack vare läkemedlens landvinningar.

Ibland kan de nya läkemedlen vara lite av nyhetens behag och traditionella läkemedel kan fungera lika bra. Samtidigt finns all anledning att se över hur vi nyttjar våra läkemedel, varje år slängs läkemedel för 1 miljard kronor. Ett onödigt slöseri som inte bara är bortkastade pengar utan riskerar även att förstöra miljön och leda till andra negativa konsekvenser.

Ibland glöms tyvärr enkla metoder bort. Enkla råd och tips som har till ändamål att förändra livsstil kan vara till det som ger störst nytta. En nyligen publicerad vetenskaplig rapport ger evidens till att friskvård på recept ger en långvarig effekt. Om fler rörde sig mer skulle det vara det enklaste sättet för sjukvården att spara pengar.

Nya medicintekniska utrusningar utvecklas och behöver bytas ut. En utveckling som ständig sker är vidgade indikationsgränser för behandlingar. Till exempel kan riskfaktorer och förstadier till riskfaktorer lanseras som behandlingskrävande sjukdomar. Exempel på det kan vara förstadium till benskörhet och högt blodtryck. Det andra är indikationsglidning där tillstånd som liknar varandra behandlas lika trots att evidens saknas vilket leder till överbehandling.

Sjukvården är tvärtemot vad som ibland kan hävdas i debatten någon tärande sektor i samhället. Det är precis raka motsatsen. Om vården ger friskare människor kan fler arbeta och hjälpa till i samhällsproduktionen. Sjukvård är ett viktigt sätt att bidra till tillväxt i samhället. Om sjukvården kan hjälpa fler sjuka att komma tillbaka till arbetsmarknaden skulle utanförskapet minska.

Västerbottens läns landsting har tillsammans med alla övriga landsting en enorm utmaning att samtidigt som det ska satsas på nya behandlingar och läkemedel ha en förmåga att ständigt omprioritera och ta bort gammalt. Problemet med Västerbotten är att socialdemokratin, som styrt landstinget sen 1981, aldrig har haft framtiden som planeringshorisont. Därför finns inte de ekonomiska marginalerna som hade behövts för omställning, nu när utvecklingen börjar gå snabbare i kombination där världsekonomin kraftigt börjat bromsa in.

Moderaterna tillsammans med Alliansen har i de senaste årens budgetförslag visat en väg framåt där vi prioriterat vård framför till exempel lokaler, projekt och kultur. Landstinget i Västerbotten behöver visioner och idéer om vart sjukvården i länet ska fortsätta in i framtiden. Landstinget behöver ett politiskt ledarskap där den viktigaste byggstenen är ansvar för ekonomin. Endast då kan sjukvården fortsätta att utvecklas.

Nicklas Sandström, (M)
Oppositionslandstingsråd
 

Möjliggör kommersialisering och försäljning av landstingsinnovationer

Av , , Bli först att kommentera 3

Pressmeddelande 110707: Sandström (M): Möjliggör kommersialisering och försäljning av landstingsinnovationer

Oppositionslandstingsrådet Nicklas Sandström (M) föreslår i en motion till landstingsfullmäktige att landstinget ska inrätta ett landstingsägt bolag som ska jobba för att möjliggöra kommersialisering och försäljning av innovationer som växer fram och utvecklas inom landstinget.

 
– Varje dag utvecklas nya teknologier, nya metoder och produkter som hjälper människor att bli friska. En del innovationer har mer av en lokal nytta medan andra har en potential att få ett kommersiellt värde och sedan säljas till andra län och sjukhus säger Sandström i en kommentar.

Genom lagen om kommunal tjänstexport som tillkom 2001 finns inget som hindrar kommuner och landsting att sälja sitt kunnande på affärsmässiga grunder. För några månader sedan öppnade landstinget upp för att påbörja arbetet med att sälja vård vilket detta förslag är en naturlig fortsättning på.

 

För mer information
Nicklas Sandström
070-2544515

Motionen i sin helhet:

Möjliggör att sälja landstingsinnovationer
Varje dag i länets sjukhus utvecklas någon ny metod, ny produkt eller något som aldrig förr har gjorts. Vissa av innovationerna har endast lokal nytta på avdelningen medan andra har ett högt kommersiellt värde. Ett kommersiellt värde som det idag där det inte finns några landstingsövergripande verktyg eller en organisation som stöd för att kommersialisera och sälja.

Sedan 2001 finns lagstiftning på plats för kommunal tjänsteexport där det öppnas upp för kommuner och landsting att sälja sitt kunnande på affärsmässiga grunder. Lagstiftningen utvecklades ånyo 2009 med än fler möjligheter. Umeå kommun tog till vara på denna möjlighet 2009 och inrättade en särskild organisation för detta genom kommunala bolag. En verksamhet som har slagit väl ut och inneburit ökade intäkter.

En sådan lösning skulle även Västerbottens läns landsting kunna starta för att kunna börja sälja sitt kunnande till andra offentliga myndigheter eller privata aktörer.

Utifrån ovanstående yrkar jag:

Att Västerbottens läns landsting påbörjar arbetet med att möjliggöra samt kommersialisera och sälja innovationer som sker inom landstinget.

Nicklas Sandström, (M)
Oppositionslandstingsråd

 

Landstinget styrs likt en atlantångare

Av , , Bli först att kommentera 6

I dag skriver jag på VK:s debattplats ett inlägg där jag liknar sättet som Västerbottens läns landstings styrs av den politiska majoriteten med en atlantångare anno 1912.

 
Läs mitt inlägg här:
 

 

Landstinget styrs likt en atlantångare
Det har saknats politiskt mod och att det funnits en ovilja att ta politiskt ansvar och styra länets sjukvård. Det behövs ett beställar- och utförarsystem av vården. Prestationsbaserade ersättningar måste kunna bli verklighet framför den nu mer renodlade anslagsfinansieringen. Personalen inom landstinget måste få mer att säga till om på sin arbetsplats; genom tydliga uppdrag, mer ansvar och större befogenheter.
Det skriver oppositionslandstingsrådet Nicklas Sandström (M) från Umeå.

Efter att ha följt landstinget ett flertal år kan jag konstatera att styrningen fungerar likt en atlantångare anno 1912. Trots varningar om isberg i många år har den socialdemokratiskt styrda majoriteten inte valt att byta färdriktning.
Även om styrningen uppe på däck inte fungerar uträttas ändock stordåd i länets sjukvård. Västerbotten kan vara stolta över all den goda och fantastiska vård som erbjuds för dem som är eller blir sjuk. Men ledningsstrukturen skulle kunna hjälpa vården att bli bättre.
I grunden handlar ekonomi- och ledningsproblemen om att den styrande Socialdemokratin använt sig av backspegeln i stället för förarrutan då de planerat inför framtiden. Genom de senaste decenniernas bokslut blir den snabba slutsatsen att de år landstinget klarat ekonomin är de år som politiken höjt skatten. De år som Sveriges kommun- och landstingssektor gör rekordöverskott klarar ändå inte lands-tinget sin ekonomi.

Bristerna sitter i mångt och mycket i att det har saknats politiskt mod och att det funnits en ovilja att ta politiskt ansvar och styra länets sjukvård. Landstinget måste skapa och arbeta utifrån tydligare ekonomiska styrregler som gör att kontroll och uppföljning blir bättre. Landstinget behöver ett budgetsystem som flyttar över ansvar från politik och tjänstemän till landstingets personal och till de olika respektive verksamheterna.
Från landstingsledningen sida behövs det ett beställar- och utförarsystem av vården. Prestationsbaserade ersättningar måste kunna bli verklighet framför den nu mer renodlade anslagsfinansieringen. Länet måste våga se den nytta som alternativ och konkurrens inom vården skulle medföra.
I dag är tillgängligheten hos primärvården inte tillfredsställande, inte heller möjligheten att få tid för besök på hälsocentralen, eller möjlighet att per telefon få prata med läkare eller annan vårdpersonal. Det växande problemet med människors psykiska ohälsa, särskilt hos unga, måste mötas på ett bättre sätt.
I Västerbottens län har antalet vårdmottagningar bara ökat med fem procent. Den blygsamma ökningen placerar Västerbotten i botten i jämförelse med andra landsting. Vårdvalet förbättrar kvaliteten inom primärvården, ökar tillgängligheten för patienten. Förutsättningarna för vårdvalet måste ses över och göras om för att skapa bättre drivkrafter för att generera fler entreprenörer inom vården. Nödvändiga förändringar skulle det ge stora vinster för länsborna då det skulle leda till en större valfrihet att själv välja sin vårdgivare.

Efter att ha varit ute i verksamheten och lyssnat på personal från de olika verksamheterna under de senaste månaderna är signalerna mycket tydliga, det finns en rädsla för att inte klara personalförsörjningen av nya specialistläkare. 40 procent av specialistläkarna är i dag äldre än 55 år. I många verksamheter är det redan nu ett mycket stort problem med bristen på specialistläkare. Prognosen för kommande år ser det inte bättre ut. Landstingets ledning behöver agera nu. Om några år kommer det inte längre gå att lösa bristen på duktiga specialistläkare. Redan till nästa år skulle det behöva avsättas ytterligare 20 miljoner kronor för nya AT/ST-tjänster. I de samtal som jag har haft ute i verksamheten är det tydligt att det finns en stor frustration bland personalen som syftar till att politiken inte lyssnar på dem. All duktig och kompetent personal som finns inom landstinget måste få mer att säga till om på sin arbetsplats; genom tydliga uppdrag, mer ansvar och större befogenheter.

Lokalerna på Norrlands universitetssjukhus kan å ena stunden vara toppmoderna med den senaste utrustningen men å andra stunden mest liknas vid en sovjetisk bunker från 60-talet. Fastighetsunderhållet har åsidosatts i flera år, behoven av underhåll börjar bli enorma. Det är ett enormt slöseri av skattebetalarnas investerade pengar om saker och ting inte underhålls. Ytterst blir det bristfälliga lokalunderhållet en fråga om patientsäkerhet.
Nu har förvisso en ny landstingsledning för socialdemokratin kommit på plats men än lyser försöken att ändra färdriktning med sin frånvaro. Isberget kommer inte att smälta bort bara för S-ledningen väljer att blunda för det. Vart finns det politiska modet att våga och vilja göra annorlunda?

Nicklas Sandström