Kärnkraftskramarna har fått vind i seglen…

Kärnkraften har sedan valrörelsen 2018 allt mer kommit att lyftas upp som en viktig del i vår omställning till ett hållbart samhälle. Kd, M och L vill satsa investera i ny kärnkraft, och den svenska opinionen är alltmer positiv till ny kärnkraft.

Kärnkraftskramarna har märkligt nog fått vind i seglen. Samtidigt väntar Finland fortfarande på sin nya reaktor i Olkiluoto som skulle varit klar – 2009. 

I dagens politiska verklighet har det blivit allt viktigare att vara vän med opinionen. Mer kamerabevakning? För att folk vill ha det. Tiggeriförbud? För att folk vill ha det. Ny kärnkraft? Ja, ni vet svaret…

Miljöpartiet har på senare tid utmärkt sig för att göra precis det motsatta, vi har av och till gjort oss ovän med opinionen. Det är inte heller bra och jag kan stundtals bli frustrerad på vissa partikamraters klumpiga uttalanden.

Men åter till kärnkraften. Det om något är en fråga som absolut inte kan överlåtas till ”vad som känns bäst för stunden…” För ska Sverige ge sig in på att satsa på ny kärnkraft så väntar enorma kostnader uppbundna över lång tid. Det kräver att man noga överväger och analyserar både kostnader och miljökonsekvenser.

Låt oss gå tillbaka till Finland som i början av 2000-talet bestämde sig för att satsa fullt ut på kärnkraften. Finland har inte samma geografiska förutsättningar som Sverige eller Norge att tillverka el via vattenkraft. För att kunna försörja sig med egen el valde man därför att satsa på kärnkraften.

Den första nya reaktor som skulle byggas var Olkiluoto 3 som klubbades igenom 2005. Den skulle kosta 3 miljarder Euro (c.a. 30 miljarder kr.) och vara klar för drift 2009. Den är ännu inte klar och den totala kostnaden landar på c.a. 8,5 miljarder Euro (c.a. 90 miljarder kr.) Deras andra kärnkraftssatsning Hanhikivi i Pyhäjoki har också kantats med problem. När EON drog sig ur fick till slut ryska Rosatom hoppa in och rädda projektet som är flera år försenat.

Även Storbritanniens satsning på en utbyggnad av nya reaktorer har kantats av problem. 2010 klubbades det att man skulle bygga en ny reaktor i Wylfa. I år kom till slut beskedet att bygget av den planerade nya reaktorn – som kantats av problem – nu läggs på is.

Det andra bygget som helt finansieras av privata medel ser dock ut att färdigställas – men byggets kostnader kommer innebära avsevärt högre elpriser för konsumenterna.

Varför är det då så svårt och så dyrt att bygga ny kärnkraft? En av förklaringarna är att det är väldigt komplicerade och tekniskt avancerade konstruktioner som kräver hög kompetens, erfarenhet och storskalighet. ”Learning by doing” som i bygget av Olkiluoto 3 visade sig vara ett haveri.

Kort sagt, ska man satsa på kärnkraft ska man göra det fullt ut. Då krävs satsningar på ett flertal nya reaktorer, större beställningar av beprövad teknik. Med tanke på Sveriges lilla befolkningsmängd, omfattande vattenkraft och utbyggnad av förnyelsebar el så kommer vi aldrig att nå upp till de beställningsvolymer som krävs för att ens överväga ny kärnkraft.

Att bygga ny kärnkraft i Sverige är inte lönsamt. Och frågan är egentligen hur lönsam vår nuvarande kärnkraft är. För av och till har både EON och Vattenfall rapporterat stora förluster, och renoveringarna av de gamla svenska reaktorerna har kostat enorma belopp. Då ska vi komma ihåg att svensk kärnkraft subventioneras – i synnerhet genom att bolagen slipper betala de enorma försäkringskostnader som de annars skulle betala om inte svenska staten hade gått in och ”tagit smällen” om vi drabbats av en eventuell kärnkraftskatastrof.

Är kärnkraften miljövänlig? Och vad sade egentligen IPCC?

Det är intressant hur man kan tolka en rapport. M, Kd och L har uppenbarligen läst IPCCs rapport. De har noga uppmärksammat att IPCC i deras scenarios ser en ökning av energi från kärnkraft. Samtidigt har de fullständigt ignorerat det faktum att samma scenarios pekar på att kärnkraftens ANDEL av den totala energiproduktionen väntas vara ungefär densamma som idag, i vissa av dessa scenarios väntas den t.o.m. att minskas.

Energi som tillverkas av solceller, vindkraft och biobränslen väntas däremot öka kraftigt i både volym och andel. Men detta har M, Kd och L uppenbarligen valt att ignorera. Märkligt, men låt oss då gå igenom deras viktigaste argument – kärnkraften är miljövänlig. Eller?

Det är helt sant att just tillverkningen av kärnkraftsel i sig leder till väldigt lite utsläpp.

Men ser vi till HELA KEDJAN är det en helt annan sak. Då får vi räkna in både uranbrytning och anrikning vilket har en tydlig miljöpåverkan. Men låt oss granska slutfasen: Man räknar med att det kommer att ta c.a. 20 år och kosta c.a. 4,5 miljarder kr att avveckla Barsebäck. Detta är bara en av alla kärnkraftverk i Europa som avvecklas. Det är ett svårt arbete och det är omöjligt att kartlägga den slutgiltiga miljökonsekvensen.  Detsamma gäller förvaringen av allt uttjänt kärnbränsle.

Vi kan idag omöjligt veta den slutgiltiga miljöpåverkan för vare sig verkets eller bränslets slutskede. Då kan vi inte heller tydligt redogöra för kärnkraftens totala utsläpp.

Vi kan anta att kärnkraften sammantaget släpper ut mindre CO2 än kolkraft, och så blundar vi för alla andra skadliga miljökonsekvenser. Då kan vi komma fram till M, Kd och Ls slutsats – kärnkraft är bättre än kolkraft. 

Men är det inte bättre då att fullt ut fokusera på energitillverkning som VI VET är betydligt mer miljövänligt, och dessutom är klart mer kostnadseffektivt?! Och kombinera detta med åtgärder för att effektivisera vår energieffektivisering? Nej, inte om du är kärnkraftskramare.

Om varken kostnad eller miljö motiverar för ny kärnkraft, vad är det då som driver kärnkraftskramarna? Känslorna. Det är så mänskligt, vi söker en quick fix. Ett stort kärnkraftsverk – vi ser det framför oss, det trycker ut enorma mängder med el – utan att skorstenen bolmar ut rök.

För mig går det bara att sammanfatta kärnkraftskramarna på ett sätt: Man vill backa in i framtiden med röven före…

Etiketter: , , ,

10 kommentarer

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Kärnkraften är stabil – när inte reaktorerna står still pga renovering. Så även vattenkraften. Vindkraften är relativt stabil om än den har en del variationer beroende på om det är helt vindstilla eller blåser för kraftigt. Solenergi är mer varierande, dels pga årstid och väder men i synnerhet pga dag/natt. Sedan finns det ytterligare ett antal produktionsmetoder för förnyelsebar el, exempelvis det som tillverkas i Dåva – med turbinen som drivs av gas från uppvärmt fjärrvärme-vatten.

      Det svåraste att hantera är de stora variationerna i elförbrukning under ett dygn, med ett antal stora pikar. Men där kan framtidens elbilar vara ett intressant alternativ där man tittar på möjligheten att använda batterierna i bil till att lagra el och då förse nätet med el vid specifika pikar.

      Dessutom utvecklar man just nu ett flertal olika tekniker för lagring av el.

      Framtidens lösningar ligger nog i en bredd av energikällor och lagringsmöjligheter, samt mer utvecklad managment av elkonsumtion/produktion.

  1. thedoctor

    Hej Nils!

    Jag tycker att det kan vara idé för många att läsa Tomas Kåbergers ledare i tidningen ETC. Han är ändå professor i Industriell energipolicy vid Chalmers och ordförande i Renewable Energy Institute, Tokyo. Han var även tidigare generaldirektör för ­Energimyndigheten. Så han borde veta litegrann om detta ämne. Nu är länkarna betallänkar så alla kan inte läsa dem men vill man kunna det så finns ju en enkel lösning.

    https://www.etc.se/ledare/elbolagen-har-ansvaret-att-elen-racker-befria-dem-inte-fran-det

    https://www.etc.se/ledare/konservativa-nostalgiker-gor-bort-sig-med-karnkraft

    För det svenska samhällets vidkommande så ligger, som jag förstår det, inte den största utmaningen i själva elproduktionen och om den kommer från kärnkraft eller förnyelsebart utan snarare i överföringskapacitet. Dessa problem adresserar Kåberger på ett förtjänstfullt och lättbegripligt vis.

    Med vänliga hälsningar, Patrik Hockum

  2. Marcus

    Jag var tidigare emot kärnkraft, men med tanke på hotet med kommande klimatförändringar så har jag omprövat min ståndpunkt. Sol och vind kan aldrig försörja samhället fullt ut. Jämför Tyskland och Frankrike, där den senare behållit kärnkraften och därigenom har betydligt lägre koldioxidutsläpp. Varje nedstängt kärnkraftverk har inneburit mer beroende av kolkraft.

    Min erfarenhet av solceller är att det är perfekt hemma på taket, det sparar pengar och energi. Men det går inte att skala upp, för det fungerar inte avbrottsfritt.

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Hej Marcus!

      Tack för din kommentar! En sak är viktigt, och det är att inte fastna i principiella ställningstaganden, utan hela tiden vara beredd på att ompröva sina ställningstaganden baserad på ny information, erfarenheter och ny teknik.

      Jag instämmer i att en ogenomtänkt nedläggning som i Tyskland med fått högre koldioxidutsläpp vilket inte är bra. Då är det bättre att man har en långsiktig och successiv avfasning av de kärnkraftverk som börjar närma sig deras livslängd.

      Dessutom skedde idag en utveckling och de framtida kärnkraftverken kan mycket väl komma att använda sig av dagens uttjänta bränsle vilket skulle vara en stor vinst. Men ska man lyckas med en utbyggnad av ny kärnkraft så finns det en del forskning som visar på att de behövs en storskalighet, och då gör delande som satsa på kärnkraft bäst i att fokusera helt och hållet på kärnkraft. Utbyggnad av ny kärnkraft har dock visat sig vara problematiskt inte bara i mindre skala utan även exempelvis Kina har haft en del problem.

      I så fall tror jag mer på en Europeisk samverkan. Det finns länder i Europa som troligtvis kommer att satsa på nya kärnkraftverk och ny teknik, då skulle vi kunna samverka och därigenom få använt vårt uttjänta bränsle i dessa nya verk, vilket förutom att ge ny energi skulle minska bränslets halveringstid och miljöpåverkan.

    • thedoctor

      Hej Marcus!

      Jag är nu inte ute efter att ”sätta dit dig” på något vis utan är genuint intresserad av var du fått informationen ifrån om att ”Sol och vind kan aldrig försörja samhället fullt ut” som du uttryckte det. Personligen så är jag inte utbildad eller forskar i dessa frågor så jag får förlita mig på de som är och gör det och hittills har jag inte fått några belägg för de tillkortakommanden som sol- och vindkraft ofta påstås ha. Dessutom får vi inte glömma hur mycket subventioner, forskning och tester som låg och legat bakom den kärnkraft vi har idag. Om sol- och vindkraft hade haft samma statliga uppbackning från början som kärnkraften haft så tror jag inte ens att det skulle ha varit någon diskussion längre. Min gissning är att Sverige redan hade ställt om sin energisektor vid det här laget. Sol- och vindkraft har subventioner och stöd men de är inte i närheten av vad skattebetalarna bidrog med under 1950-, 60 och 70-talen. Är det något område där jag är teknikoptimist så är det sol- och vindkraft. Sen måste vi även jobba i andra änden men effektivisering och minskat elslöseri.

      Med vänliga hälsningar, Patrik Hockum

      • Marcus

        Thedoctor: Här är ett par hänvisningar till varför kärnkraft nog bör ses som det mindre onda alternativet.
        • Michael Schellenberg, han har en bra TED-talk i ämnet: https://m.youtube.com/watch?v=N-yALPEpV4w
        • David Wallace Wells har nyligen kommit ut med en bok om klimatförändringarna där han lyfter ämnet, ”The Uninhabitable Earth”

        Precis som Nils Seye Larsen säger så behövs Europeisk samverkan för att få till stånd en mer effektiv energipolitik. Även om vi säkert skulle klara oss uteslutande med modern kärnkraft så har småskalig solenergi väldigt bra fördelar. Jag har personligen haft stor nytta av mina solceller och jordvärme och kan rekommendera det till alla som har möjligheten.

        • thedoctor

          Marcus: Tack för länken och boktipset. Ska absolut kolla upp dem.

          Med vänliga hälsningar, Patrik Hockum

  3. Bergis

    En elbil är lika miljöfarlig som en dieselbil om man räknar in hela tillverkningskedjan. Du förstår säkert min poäng.

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Hej Bergis!

      Tack för din kommentar. Det är det här som är så svårt att förklara och beräkna. För det första har jag sett en hel del jämförelser med batteritillverkning och elproduktion kontra utsläpp av diesel, men jag saknar samtidigt hela tillverkningsskedjan för dieselbilen – och dieseln – från utvinning av olja, transport, raffinering av olja och vidare transport.

      När det gäller elbil beror det på flera faktorer, ex en Nissan Leaf med 40 eller 62 kwh-batteri kontra en Tesla modell S med 100 kwh, är batteriet tillverkat med förnyelsebar el eller ej, kör bilen på el som är tillverkad av förnyelsebar el eller ej, osv.

      Nissan Leaf är den mest sålda elbilen i Sverige. I Sverige tillverkas det mesta av vår el antingen via vattenkraft eller andra förnyelsebara energikällor. Den har sammantaget klart mindre utsläpp än en dieselbil i samma bilstorlek med en lagom stor motor.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>