Utöya – När vilda ”konspirationer” får ett dödligt resultat

För åtta år sedan utsattes Norge för det mest hänsynslösa terrorattentatet någonsin – mer förödande än något annat attentat i HELA norden under de senaste århundraden. Terroristen var en vit etnisk norsk ung man och angreppet var riktat mot norska ungdomar, något som för oss allra flesta är fullständigt ofattbart.

Det är således självklart att följdfrågan blev: Är attentatsmannen psykiskt sjuk eller instabil? För hans paranoida världsbild och hans hänsynslösa agerande kan omöjligt vara ”normal”.

Men den rättspsykiatriska bedömningen konstaterade att terroristen inte var just psykisk sjuk, men radikal extremist. För radikal fanatism kan i värsta fall leda till för mänskligheten fullständigt ofattbart och besinningslöst agerande – förutom för just terroristen. För i dess värld tenderar hen sjukt nog göra mänskligheten en tjänst.

Var går gränsdragningen mellan en psykisk störning och en paranoid men medveten ideologisk radikalism? Och hur kan en sådan radikalism föda övertygelse och aktion från internets mörka sida?

En av expertvittnena i rättegången var den norske frilansjournalisten Öyvind Strömming som skrivit en bok om högerextrema och islamfientliga nätverk i Europa.

Öyvind har under många år fördjupat sig i just denna fråga och det som han beskriver är något som tyvärr mynnat ut i ytterligare ett flertal attentat runtom i vår omvärld – i Sverige, Italien, USA och Nya Zeeland för att nämn några exempel. Så här beskriver han resultatet av sin forskning:

- I mina efterforskningar hade jag närmat mig det mörka nätet, där bloggare och skribenter var helt uppfyllda av islam och muslimer som problem och hade täta kontakter med varandra, men också med högerradikala och högerextrema partier i Europa. Tre saker bekymrade mig. Det första var denna ideologis våldspotential, uttryckt i oroande konspirationsteorier och hat riktat mot invandrare, men också mot myndigheter och politiker. Det andra var att denna våldspotential och terrorhot fick passera helt obemärkt, varken politiker eller media verkade särskilt intresserade. Det tredje som bekymrade mig var hur detta tankesätt, eller i alla fall delar av det, närmade sig den politiska mittfåran, säger Öyvind.

För mig som politiker i Umeå känns den verklighet som Öyvind beskriver sorgligt nog alltför välbekant. Vilda konspirationsteorier med ytterst vag ”bevisning” som får passera obemärkt. Politiska rörelser som hårfint balanserar vad man driver i våra demokratiska församlingar – politiskt inom korrekthetens ram – med det som man sedan sprider i bloggar och sociala medier – vilda och fullständigt ogrundade konspirationsteorier.

Det är en hårfin balansgång som ofta tippar över. I vårt mångkulturella samhälle, hur säkerställer vi att de demokratiska grundvärderingar som byggts upp i vårt svenska samhälle värnas? Vi får inte vara naiva för externa religiösa influenser. Vi måste våga se, granska och tackla hot som uppstår mot vårt demokratiska svenska värderingsmässiga fundament. Till exempel när det gäller pojkar och flickors lika rätt till makt över sitt eget liv – en grundläggande värdering i vårt svenska samhälle. Det finns många frågor som i sig är högst relevanta såsom hedersrelaterat våld och förtryck, den rådande antisemitismen och homofobin, kampen mot all form av våldsbejakande extremism – så även islamism – etc.

Men det måste finnas en balans och då måste vi ha en lika stark medial och politisk nolltolerans mot alla former av vilda ogrundade fanatiska konspirationsteorier. Precis som Öyvind själv konstaterar:

- Vi måste utmana konspirationsteorierna och myterna som sprids om invandrare och islam, avslöja lögnerna. Vi lever farligt om vi normaliserar och banaliserar konspirationsteorier och högerextrem ideologi. Då banar vi väg för extrema politiska krafter, något som flera parlamentariska partier faktiskt gör i dag, säger Öyvind.

Så sant. Och det är precis vad jag förväntar mig av lokalpolitiken och vår granskande media framöver. Det är dags för att vi på allvar börjar tackla och syna de rådande vansinniga konspirationsteorierna som sprids i Umeå.

5 kommentarer

  1. Brorson

    Ett mycket bra och mycket sant inlägg. Tilläggas bör att den som sprider dessa konspirationsteorier i Umeå själv leder en avknoppning från den svenska sektionen av en av världens värsta terroriströrelser. Denna rörelse har under de senaste årtiondena haft som taktik att infiltrera och förvandla fredliga demonstrationer till våldsamma upplopp, som har provocerat polisen att använda både tårgas och skarpare vapen. Detta för att demonstranterna ska dra slutsatsen att polisen och samhället är deras verkliga fiende.

  2. Brorson

    Denna kommentar föranleds av Umeå-trottarnas näst senaste inlägg ”Religion och politik måste separeras. – - – Dags att sätta gränser”. Ja, så kommer det förstås att bli, om den världsvida kommunistiska diktatur, som är trotskisternas mål, blir verklighet. Men vi är inte där än. Jan Hägglund har inget mandat att bestämma över andra människors religiösa tro. Han angriper flera av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna i Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

    Av inlägget framgår att han är djupt missnöjd med att han själv – den lokala företrädaren för den nya kommunistiska världsmakten – har blivit portad av Muslimska föreningen i Västerbotten- och skyller på en ”minoritet” inom föreningen i fråga. Kan det inte bero på honom själv eller på att föreningen har fått kännedom om trotskisternas agerande i resten av Sverige eller i resten av världen? Jag vet inte, och tänker inte spekulera. Men jag förstår ju att med hela två mandat i Umeå kommunfullmäktige, så företräder man en majoritet inom såväl S (som trottarna har försökt infiltrera och ta över -nära att lyckas i just Umeå) som Mp, och alla andra partier.

    Grundaren av den trotskistiska Fjärde Internationalen, som AP i Umeå är en avknoppning från) var Leo Trotskij, som efter Lenin var den högsta ledande figuren i ryska revolutionen och ansvarig för den terror som följde på revolutionen. Sedan Stalin tio år efter revolutionen vunnit maktkampen mot Trotskij, retuscherades alla bilder på Trotkij vid Lenins sida. Men han finns med på de kopior, som dessförinnan hade hunnit spridas i andra länder. Denna historieförfalskning – som i stället framställer Stalin som den av Lenin utkorade arvtagaren – samt det faktum att Trotskij mördades av en av Stalins agenter efter utbrottet av andra världskriget, spelar dagens trotskister i händerna.

    Så, Trotskij har inget att göra med den röda terrorn under de första tio åren efter ryska revolutionen? Och dagens trotskister. världsrevolutionärerna – kan framställa sig som demokratins väktare och ”nationens” försvarare mot islamismen. Svenskheten står som spön i backen på den trotskistiska bloggen. Men hur ”svensk” är trotskismen, egentligen?

    Vi, som är kritiska mot regeringens och särskilt Miljöpartiets migrationspolitik, måste passa oss väldigt nog, så att vi inte blir utnyttjade av rasister och antidemokratiska krafter till höger och vänster, d.v.s de öppet nazistiska grupperna å ena sidan och de våldsbejakande revolutionsromantikerna å andra sidan. Om vi måste välja mellan MP och dessa extremister, kan valet inte vara svårt. Demokrater håller ihop mot anti-demokrater.

    Försvara religionsfriheten! Nästa gång kan det vara vi som angrips och förvägras både yttrandefrihet och rätten att ha politiska uppdrag, för att vi ”inte kan skilja mellan religion och politik”.

  3. Brorson

    Vad är det egentligen för fel på Miljöpartiets klimatpolitik? Efter att ha hällt litervis med galla över MP, har världsrevolutionärern Jan Hägglund inte lyckats leverera en enda liten åsikt om MP:s största profílfråga för närvarande. Hägglund och hans så kallade arbetarparti är fullständigt irrelevant för vår tid. Hans klockor har stannat 1923, som var året när Trotskij inledde sin maktkamp mot rivalen Stalin. En maktkamp som Trotskij definitivt hade förlorat hade förlorat fyra år senare. Sedan dess har trotskisterna förlorat varenda strid, som de har startat. .

    Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren brukar säga att allting som trotskisterna rör vid blir aska. Det är väl anledningen till trotskisternas strategi att försöka infiltrera och ta över andra partier, för att själva få en större medlemsbas. Alla, som har läst Hägglunds blogg under de senaste månaderna har sett hur han försöker locka till sig Sverigedemokraternas medlemsbas genom att alltmer desperat varna för ”muslimfaran”.

    Undrar vad Jimmie, som har kämpat så hårt för att bli av med rasiststämpeln på sitt eget parti, tycker om det …

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Hej Brorson!

      Det är det här som jag gillar med dig. Vi har haft våra olika åsikter och jag vet att vi i Miljöpartiet långt ifrån alltid stått högt i kurs hos dig. Men jag respekterar det fullt ut.

      Men här träffar du en riktigt bra punkt. I 90 % av den massiva textmängd som skrivs på hans blogg handlar det om islamismen, och i allt detta är det som om han fullständigt tappat alla andra frågor.

      I några nedlåtande kommentarer sågar han vår miljöpolitik. Men vad är det han sågar och vad har han själv åstadkommit under sina 3 decennier eller så som kommunpolitiker?

      I ytterligare några nedlåtande kommentarer sågar han vår krismedvetenhet – PÅ TROTS AV att det var mitt viktigaste budskap i mitt budgetanförande. Självklart har han ingen aning om hur budgetförhandlingarna gått – för han var inte delaktig. Så han har inte den blekaste aningen om hur hårt jag kämpat för att få ner våra investeringar på en nära rimlig nivå – samtidigt som jag ändå fått en politisk och budgetmässig grund för en miljömässigt hållbar utveckling av Umeå kommun.

      Tack för dina kommentarer och åsikter Brorson!

Lämna ett svar till Nils Seye Larsen Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>