Ygeman och Listhaug: Pinsam pajkastning i stundens allvar…

I helgen ägde ytterligare ett avskyvärt terrorattentat mot en Moské rum. Lyckligtvis övermannades gärningsmannen men det kunde slutat riktigt illa. Det är tyvärr inte första gången en Moské utsätts för ett terrorattentat och med Christchurch i färskt minne är det oroväckande att ytterligare ett terrorattentat i år riktats mot en Moské. Det är dessutom det andra terrorattentatet med ett tydligt anti-islamiskt motiv som drabbat Norge.

Dessutom är det knappt en vecka sedan USA drabbades av ytterligare ett högerextremt terrorattentat.

Högerextremismens framfart i västvärlden måste tas på största allvar! Men för det krävs ett gränsöverskridande samarbete.

Det är därför direkt pinsamt att i ett så allvarligt läge följa den pajkastning som nu pågår mellan Ygeman och Listhaug. För båda har rätt – och skulle vinna väldigt mycket på att lyssna på varandra.

Ygeman har rätt, två gånger har Norge drabbats av högerextrema terrorattentat och båda gånger har det utförts av norska individer. Dessutom stämmer det att Fremskrittspartiet som haft en starkt islamofobisk retorik tillåtits in i finrummet genom att få vara i regeringsställning sedan 2013.

Men Listhaug har också rätt, den nynazistiska rörelsen har vuxit starkt i Sverige och nu är det i vårt land som de har sitt starkaste fäste. Det är med vårt land som bas som de mobiliserar för fullt för att växa i andra nordiska länder.

Det är allvar nu och i Finland har man valt att agera hårt mot Nordiska motståndsrörelsen – en kriminell högerextremistisk och antidemokratisk organisation som profiterar på vårt samhälles grundläggande rättigheter – yttrandefrihet, tryckfrihet, pressfrihet, m.m. Samtidigt vill de själv avskaffa dessa rättigheter.

Flera grannländer har uttryckt en oro mot den växande högerextremistiska rörelsen i Sverige och detta måste vi ta på allvar. Jag förväntar mig därför att våra ministrar nu – i god dialog med våra grannländer tar högerextremismens framfart på högsta allvar – och agerar. NU!

Dessutom, på bloggar, sociala medier, högerextrema sidor m.m. sprids djupt islamofobiska konspirationsteorier – så även i Umeå. Jag avslutar med de oerhört kloka orden av Öyvind Strömming – journalist och vittne i rättegången mot Breivik:

– I mina efterforskningar hade jag närmat mig det mörka nätet, där bloggare och skribenter var helt uppfyllda av islam och muslimer som problem och hade täta kontakter med varandra, men också med högerradikala och högerextrema partier i Europa. Tre saker bekymrade mig. Det första var denna ideologis våldspotential, uttryckt i oroande konspirationsteorier och hat riktat mot invandrare, men också mot myndigheter och politiker. Det andra var att denna våldspotential och terrorhot fick passera helt obemärkt, varken politiker eller media verkade särskilt intresserade. Det tredje som bekymrade mig var hur detta tankesätt, eller i alla fall delar av det, närmade sig den politiska mittfåran, säger Öyvind.

– Vi måste utmana konspirationsteorierna och myterna som sprids om invandrare och islam, avslöja lögnerna. Vi lever farligt om vi normaliserar och banaliserar konspirationsteorier och högerextrem ideologi. Då banar vi väg för extrema politiska krafter, något som flera parlamentariska partier faktiskt gör i dag, säger Öyvind.

8 kommentarer

  1. Uffe N

    Jag tycker att en liten del av det du skriver andas demokratiförakt:


    Dessutom stämmer det att Fremskrittspartiet som haft en starkt islamofobisk retorik tillåtits in i finrummet genom att få vara i regeringsställning sedan 2013.

    Partier skall inte hindra andra från att komma in i ”finrummet”, om det är det som väljarna bestämt i fria allmänna val. Partier får tycka vad de vill om ett vals resultat, men folket har, per definition, inte fel. Om någon politiker inte kan leva med detta så bör politikern i fråga avgå från sin post och göra något annat.

    Om något parti får tillräckligt många röster i fria, allmänna, val för att bilda regering på egen hand (så som tex Socialdemokraterna har gjort i många år, dock ej nyligen) så är det detta som skall ske. Politiker som inte kan leva med det får göra något annat.

    Om Fremskrittspartiet har röstats fram av norska folket i sådan mängd att det inte går att bilda en majoritetsregering utan dem så borde kanske övriga norska partier börja fundera lite: vad är det med FP som tilltalar de röstande?

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Hej Uffe!

      Jag beklagar om min bloggartikel uppfattas så. Det är inte alltid lätt att få in ett bredare resonemang i en mindre bloggartikel. Jag förstår vad du menar, och vill för den delen förtydliga att jag personligen inte tror på att man tystar ner eller utesluter ett parti med starkt folkligt stöd så som vi gör här i Sverige med Sd. Själv har jag en god dialog med de folkvalda representanterna för Sd lokalt, vi står väldigt långt ifrån varandra sakpolitiskt så det skulle vara svårt att regera tillsammans, men jag måste ge dem cred för att de visar en respekt för andra folkvalda. De spinner inte iväg på sjukt konspiratoriska, islamofobiska eller rasistiska inlägg utan förhåller sig proffsigt avseende den nivån.

      Det är lite i frågan om retoriken som det finns en poäng att ifrågasätta den stora acceptans som funnits för Fremskrittspartiet, och här är det intressant att jämföra Norge med Danmark. I Danmark finns också ett Fremskrittsparti, men de hade inga gränser för vad de spottade ur sig. Det var därför som Pia Kjärsgaard bröt sig ut från Fremskrittspartiet och bildade Dansk Folkeparti. De höll en mycket mer proffsig ton, självklart invandrarkritiska men inte med de sjuka och ofta djupt islamofobiska inlägg som Fremskrittspartiet tidigare gjort sig kända för. Det blev en rejäl succé. Sedan har Dansk Folkeparti vid ett flertal tillfällen gått över gränsen vilket i det senaste valet kom att straffa sig – då DF i stort sett halverades.

      I Sverige härstammar Sd från en lite annan ideologisk grund, en mer nationalkonservativ sådan. Men de har varit väldigt skickliga att förhålla sig invandrarkritiska och kritiska mot det mångkulturella samhället – utan att gå över gränsen, precis som Dansk Folkeparti. Man har haft en framgångsrik nolltolerans mot ledamöter som spårar ur.

      Det är med bakgrund av detta som jag analyserar norska Fremskrittspartiet. För de har enligt mig tillåtits föra en väl grov, islamofobisk retorik som accepterats och legitimerats på ett annat sätt än i Danmark och Sverige. Detta är en generell grov bedömning från min sida, men det är det som jag syftade på i mitt blogginlägg.

  2. Svenne

    Håller med dig vad gäller extrema nynazister men ni ni måste också ta avstånd från radikala islamister vilka ni verkar hålla bakom ryggen. Ni måste erkänna att sverige i lika stor grad föder många radikaliserade som ökar i snabb takt. Och vi vet att de nästlar sig in i ert parti.

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Hej Svenne!

      Miljöpartiet och jag har varit tydliga gång på gång med att vi tar avstånd från våldsbejakande islamism. Vidare har jag varit tydlig internt och externt att under mitt ledarskap i Miljöpartiet är det nolltolerans mot all form av extremism eller radikalism. Ställer man inte upp på Miljöpartiets värdegrund och vårt samhälles grundlagsstadgade rättigheter så kommer jag driva ett uteslutningsärende mot denne person.

      Tyvärr har vi varit med om en fullständigt osaklig smutskastningskampanj utan bevis. Sorgligt att det biter sig fast. Har du bevis för din tes får du gärna berätta det. Har du inte så förväntar jag mig att du tar till dig av vad jag skrivit. Får jag bevis på att någon inte agerar enligt våra värdegrunder kommer jag agera omedelbart. Men befängda ”bevis” som bygger på vad den ene eller den andre påstår är jag vansinnigt less på. Det kvittar hur många gånger man upprepar en lögn, det förblir en lögn.

      Så fram med bevis Svenne, vad menar du med ”håller bakom ryggen”? För jag gör det inte, Miljöpartiet lokalt, regionalt eller nationellt gör det inte. Tvärtom, vi har tydligt tagit avstånd från det – så som jag beskrivit.

      • Svenne

        Ursäkta, vet inte hur det ser ut inom MP i Umeå detta var inte riktat mot ditt ledarskap.
        Men vet hur det ser ut i MP i en mellansvensk medelstor stad flera ledande medlemmar uttalar sig öppet om Haram .

        Men du måste väl hålla med om att vi misslyckas i integrationen av nyanlända och inte ska lära Norge .

        • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

          Hej Svenne!

          Tack för din kommentar, ok då förstår jag vad du syftade på. Om det nu är som du säger någonstans i Sverige inom Miljöpartiet så är det fullständigt oacceptabelt enligt mig. Då får du gärna skriva ett meddelande till mig om var det är så, så ska jag göra mitt yttersta för att lyfta upp det på nationell nivå.

          Sedan, när det gäller integration så är det en annan diskussion. Det går att säga väldigt mycket om huruvida integration varit framgångsrik eller mindre framgångsrik. Dessutom är det stora skillnader runt om i vårt rike. Dessutom är det stora skillnader runt om i vårt rike. Men det är inte vad den här bloggartikeln handlar om.

          Det jag däremot skriver om är extremistiska rörelser som agerar allt mer kriminellt, de mobiliserar för fullt och gör allt för att radikalisera ungdomar runtom i Norden.

          Det är mot dessa det krävs ett gränsöverskridande samarbete och där kan vi lära mycket av varandra om vi bara lyssnar på varandra.

  3. Brorson

    Du har alldeles rätt, speciellt att det behövs ett gränsöverskridande samarbete, speciellt mellan Sverige och Norge, mot nynazismen. Som är ny, bara sett till medlemmarnas ålder. Av de gamla nazisterna, som deltog i andra världskriget, finns inte många kvar. Det har skett en generationsväxling. Norges statsminister Erna Sohlberg har ju efterlyst ett sådant samarbete, men har blivit avfärdad av Anders Ygeman på ett klart skamligt sätt. Sohlberg sa ju att svenska nazister marscherar på norska gator – precis som tyska nazister gjorde för drygt sjuttio år sedan,

    Man kan se den tyska ockupationen av Norge som ett vaccin för framtiden mot nazism, vilket verkligen inte ger någon svensk minister rätt att uppträda mot norska politiker, som Ygeman gör. Utan detta vaccin lever Sverige farligt idag. Om något västeuropeiskt land behöver en skarp lagstiftning mot nazismen – en lagstiftning som naturligtvis också hade drabbat den extrema islamismen – är det Sverige.. Men riksdagen har hittills underlåtit att använda sig av artikel 17 i Europakonventionen för mänskliga rättigheter.

    Genom Sveriges medlemskap i EU, har vi öppnat våra gränser för nazistisk verksamhet, som är förbjuden i andra länder, bl, a. Tyskland, Svenska politiker skyller på att det är möjligt för tyska nazister att kringgå den tyska antinazist-lagstiftningen, men nämner inte att det är med svensk hjälp. Naturligtvis kan all lagstiftning kringgås eller åsidosättas, men är dock ett hinder för den olagliga verksamheten.

    Vi får inte heller glömma den extrema islamismen. Det är inte utan orsak som jag skriver ”den extrema”. Det är av samma orsak, som jag skrev i min kommentar till förra inlägget att vi måste skilja mellan nazism och mer ”godartat” högerextremism. Att blanda ihop nazism med allehanda ”högerpopulism”, som Ygeman gör, är att göra nazisterna en tjänst. Ygeman bagatelliserar nazismen. På samma sätt som Jan Hägglund bagatelliserar IS, al Qaida och Boko Haram.

    Hägglund har nu skrivit ett tacktal till ”muslimer som skiljer mellan religion och politik”, som om han kunde avgöra vilka muslimer som gör det. Men det är faktiskt inte där som gränsen går. Jag vill säga att den snarare går mellan falsk och äkta islam. Alla kanylerna som gjorde IS-krigarna ”odödliga” vittnar om det. IS-krigarna fortsatte att skjuta, även när de var dödligt sårade och en icke drogpåverkad soldat hade vridit sig i smärta, vilket givetvis försvårade för IS’ motståndare, bl.a. de kurdiska styrkorna och den irakiska regeringsarmén. Drömmen om kalifatet var till stora delar drog-hallucinationer.

    Hägglund verkar för tillfället ha glömt Miljöpartiet, och skriver om de ”medlöpare” som hade infiltrerat Rättvisepartiet Socialisterna, som Arbetarpartiet i Umeå är en avknoppning från. De ville inte följa med till AP. Man kan ju förstå att personer, som drömmer om ett världskalifat, som ska upprättas genom krig och folkmord, har dragits till Rättvisepartiet Socialisterna, som är den svenska sektionen av Fjärde internationalen och dess teori om den permanenta revolutionen (ett ständigt pågående världskrig), Ett världskalifat, som bara omfattar Umeå, var väl inte stort nog.

    Hägglunds kampanjer mot MP liknar senator McChartys kampanjer mot påstådda kommunistiska infiltratörer i den amerikanska administrationen och nöjesindustrin under 1950-talet. McCarthys fall berodde, förutom på hans tilltagande alkoholism, på att han mitt under brinnande krig (Koreakriget) anklagade amerikanska militärer för att vara kommunister, och därefter deras befäl och sedan ännu högre befäl och till slut den högsta militärledningen. När denna till slut slog tillbaka, hade tusentals amerikaner fått sina liv förstörda av falska anklagelser för kommunism.

  4. Brorson

    Hägglund gör sig skyldig till en ganska grov historieförfalskning och religionsförvanskning i sitt senaste påhopp på muslimer som enligt honom inte vill skilja mellan religion och politik. Han pådyvlar både oss kristna och judarna ett ateistiskt raster. När han dessutom påstår att grundlagarna (han har tidigare skrivit; alla fyra grundlagarna) skiljer mellan religion och politik. Låt mig citera den första av grundlagarna enligt dess lydelse efter den senaste grundlagsändringen 1979. Det har inte ens gått femtio år sedan dess.

    ”Såsom 2 § i 1809 års regeringsform uttryckligen stadgar, att Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är, sålunda skola ock prinsar och prinsessor av det kungl. huset uppfödas i samma lära och inom riket. Den av kungl. familjen som ej sig till samma lära bekänner, vare från all successionsrätt utesluten. Lag (1979:935).”

    Hägglund har inte en aning om hur mycket av vår övriga lagstiftning, som vilar på kristen grund. Men som han går på, jämnar han vägen för ett framtida muslimskt Sverige. All religionshistoria visar att när en religion försvinner, så kommer en annan i dess ställe. För angreppen mot islam är ju egentligen bara en kuliss för angreppen på vårt kristna arv.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.