Partiöverskridande dialog för klimatet behövs i Umeå

Det är just Moderaterna i Umeås hårda retorik och plakatpolitik som vi i Miljöpartiet reagerar på – i  vår replik i VK.

Vi är glada att Moderaterna i Umeå lyfter upp (31/10) de satsningar som gjorts för kollektivtrafik, gång och cykel – i bred politisk enighet. De är en del av omställningen till ett hållbart Umeå. Men vi måste agera mer kraftfullt inom alla sektorer – transport, mat, konsumtion, boende, nybyggnation – om vi på allvar ska kunna begränsa klimatförändringarna.

Det var därför vi lyfte upp Finansborgarrådet i Stockholm, Anna König Jerlmyr, som en ledande moderat politiker som tar klimathotet på största allvar. Förutom att stå bakom utlysningen av globalt klimatnödläge så uttryckte hon följande:

”Det är oerhört viktigt att alla städer runt om i världen gör allt vi kan för att minska utsläppen och att vi kan följa Parisavtalet. Vi behöver agera mer kraftfullt för att nå 1,5 gradersmålet.”

Men i skrivande stund driver Moderaterna i Umeå en kampanj om hur elever ”tvingas äta vegetarisk mat mot sin vilja”. Den är uppbyggd på exakt samma sätt som den uppmärksammade och ifrågasatta kampanjen om eleverna som ”tvingades klimatstrejka mot sin vilja”.

Symbolismen är slående i Moderaterna i Umeås klimatfientliga kampanjer. Elever som tvingas klimatstrejka eller äta vegetariskt, klimataktivister med våldspotential, ”slakten” på statligt stöd till flygplatser och flygskatten som utmålas som ”Norrlandsfientlig”.

Det är just Moderaterna i Umeås hårda retorik och plakatpolitik som vi i Miljöpartiet reagerade på. Vi tycker det är synd – för i en tid där vi behöver agera för klimatet har nu de flesta partierna här lokalt anslutit till en konstruktiv dialog om hur vi bäst minskar våra utsläpp.

Vi kan förstå att Moderaterna i deras svar ifrågasätter vår klimatpolitik. Men vad har islamism och hedersförtryck med klimatfrågan att göra? Varför blandar man sig i en polisanmälan och uttrycker sitt stöd för den som åtalas – utan att ta hänsyn till den som anser sig utsatt för något brottsligt?

Deras sätt att agera är inget som bidrar till en konstruktiv debatt. Men om Moderaterna i Umeå vänder blad och går vidare så välkomnar vi en bred partiöverskridande dialog för klimatet.

Nils Seye Larsen, gruppledare Miljöpartiet i Umeå

4 kommentarer

  1. Brorson

    Vad tycker du om planerna på att tömma ut allt vattnet ur Vättern? För så blir det om planerna för sjön genomförs. Men det begriper inte beslutsfattarna i Örebro (som började smida planer mot sjön), Stockholm, Malmö och Köpenhamn. De tittar bara på hur mycket vatten som finns i sjön, inte hur mycket som rinner till från omgiivande högre nivåer. Mälaren, som har en mindre vattenvolym har mycket rikligare tillflöden. Vättern, vars yta ligger 88 m,ö.h. ligger på en högplatå, som bara är några få kilometer bredare än sjön. Det mesta regnvatten, som faller på omgivande mark, rinner inte ut i sjön utan i motstatt riktning, direkt till havet.

    Detta är bara ett av många exempel på hur klimathysterin förblindar makthavare, så att de inte ser de verkliga hoten mot miljö och natur. Det började med att toalettvatten från en restaurang på toppen av vattengornet ”Svampen” i Örebro rann direkt ner i vattentornet, som förser hela stan med kranvatten. Och då började planer smidas på ett nytt vattentorn och en ny vattentäkt. Och som lök på laxen räcker stans föråldrade vattenledningsnät, som läcker som ett såll, inte till, trots att befintlig vattentäkt (Svartån) räcker flera gånger om. Pratet om klimatkris förra sommaren gav projekt ”Vättervatten” en extra skjuts framåt, eftersom sanningen var alltför komplicerad att ta reda på.

    Så nu har man tänkt spränga en tunnel till en låglandet ett par mil norr om Vättern, varifrån det vatten, som inte ska till Örebro leds vidare till Hjälmaren, som sänktes med 1,8 m under 1880-talet, och Mälaren. Hjälmaren fortsätter att sjunka p.g.a. gamla och dåliga dammluckor i Hyndevadsströmmen, som förbinder Hjälmaren med Mälaren. Mälaren har idag så rikliga tillflöden, så hela volymen omsätts under drygt ett år, medan Vätterns vattenvolym omsätts under 67 – 70 år.

    Och dessutom har man alltså tänkt tappa av Vättern även i södra änden. Det vore den definitiva dödsstöten för sjön. .

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Hej Brorson!

      Om jag säger så här, det låter för sjukt för att vara sant, och jag har svårt att se att politiker – vägledda av deras kommunala expert- tjänstepersoner inom vatten och avlopp skulle vara så korkade att de riskerar hela Vättern. Men så har vi i och för sig tunneln genom Hallandsåsen, och nu Förbifart Stockholm. Med det vill jag säga att det kan finnas en liten risk att det faktiskt är så. Nu är inget av detta på mitt bord, men jag ska ta och nysta lite i det – av ren nyfikenhet.

      Sedan hänger jag inte med i din koppling till ”klimathysterin”, förstår inte vad det har med saken att göra.

      Avslutningsvis, jag skulle önska att vi just hade en rejäl klimathysteri med tanke på lägets allvar – och politikens samt näringslivet är på tok för lama. Det är mycket snack och lite verkstad nu…

  2. Brorson

    Det är väl ungefär som med Aralsjön, som för hundra år sedan var världens fjärde största sjö, men nu är nästan helt torrlagd. Skillnaden är att man visste vad man gjorde, när man torrlade den sjön. Men de ”experter”, som nu hotar Vättern med sina föga samordnade förslag, tittar på kartan och ser en mycket stor sjö, en av de största i Europa – sett till både ytan och volymen. Det vatten, som är tänkt att ledas till Örebro och andra kommuner i Närke, torde inte vara mer än det som naturligen rinner ut genom Motala ström. Men det är inte bara de kommunerna som sneglar på Vättern, utan även Stockholm, Malmö och Köpenhamn.

    Ett ännu värre hot mot Vättern är planerna på ett gigantiskt vattenkraftverk mellan Vättern och Vänern, trots att Vättern inte har sitt naturliga avlopp till Vänern. Men det finns ju inte mer el att ta ur det kraftverket än vad som redan utvinns i kraftverken i Motala ström. Tillskottet av el blir alltså plus minus noll. Vänerns källsjöar i sydost ligger för övrigt bara några kilometer från Vättern. ;Och samma gäller Svartåns källsjöar.

    Det blev slutligen Karakum-kanalen som knäckte Aralsjön, sedan man under c.a. fyrtio år tid byggt alltfler bevattningskanaler från tillflödena Sur-darja i norr och Amu-darja i söder. Man har nu återställt en liten del av Aralsjöns norra del och planer diskuteras att ändra riktning på någon av de sibiriska floderna, men hur det vattnet ska pumpas upp i Sur-darja är en hittills obesvarad fråga. Ett problem är att f.d. Aralsjön nu ligger i två olika stater, Kazakstan och Uzbekistan, medan de sibiriska floderna ligger i ett tredje land, Ryssland, och Karakum-kanalen i ett fjärde land, Turkmenistan och att Amu-darja gör en sväng in i Turkmenistan just där Karakumkanalen börjar.

    Det finns planer på att leda vatten från Dalälvens nedre lopp till Tämnaren, som är Fyrisåns största källsjö och Uppsalas vattentäkt för närvarande. Detta är en klart bättre idé än att ta kranvatten till de stora städerna i Mälardalen från Vättern. Och vad gäller att skapa reservvattentäkter åt de stora städerna, så vore tankbåtar och tankvattenståg också en tänkbar lösning. En fördel med dessa mobila lösningar är att de kan frakta vatten till de ställen som för tillfället har problem – även till Gotland och Öland

    Men det finns fortfarande en förställning bland tekniker och politiker att storskalig naturförstörelse är utveckling. Jag har haft ett starkt engagemang för natur och miljö sedan 1950-talet, och sett katastrofscenariorna, som undanskymmer de verkliga miljöhoten, komma och gå. .

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Hej Brorson!

      Tack för ytterligare en intressant och läsvärd kommentar från din sida. Din historiska kompetens märks. Jag har fördjupat Mig en del i Aralsjön som ett mänsklighetens skrämig en del i Aralsjön som ett mänsklighetens skräckexempel. Det senaste året har dock för första gången på decennier lite positiva nyheter kommit därifrån, sjön börja växa igen, sakta men säkert ökar vattenmängden. Dock kvarstår en hel del problem, bland annat den kraftigt förhöjda salthalten som fälld av uttorkningen och minskningen av sjön.

      Felaktiga beslut i sådana sammanhang kan ha förödande konsekvenser som är väldigt svåra att reparera. Jag hoppas innerligt att de vet vad de gör, men de faror som du lyfter upp låter oroväckande. Ska kolla upp det här.

      Hälsningar,
      Nils

Lämna ett svar till Nils Seye Larsen Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>