Etikett: islamofobi

Ingen ska tvingas bära slöja

Av , , 11 kommentarer 6

Det är alltid fel att tvinga någon att bära slöja. Det är lika fel att tvinga någon att inte bära slöja. För oss som feministiskt parti är det fullständigt självklart att kvinnan har makten över sitt eget liv. Därför kommer vi i Miljöpartiet att motverka all form av förtryck som inskränker på kvinnans eget val – vare sig det är politiskt, religiöst eller kulturellt.

I Skurup bifölls Sverigedemokraternas motion om ett slöjförbud i skolan. Med anledning av beslutet har ett flertal demonstrationer ägt rum runt om i landet – såväl i Umeå. Dessa demonstrationer har varit partipolitiskt obundna.

Att två av Miljöpartiets förtroendevalda lokalt valt att engagera sig i dessa demonstrationer har nyttjats till fullo av våra meningsmotståndare för att på ett fördomsfullt sätt förvränga bilden av vart vårt parti står i frågan om hedersförtryck.

Låt oss därför vara tydliga: Vi i Miljöpartiet kan aldrig acceptera hedersvåld och förtryck. Hedersrelaterat våld och förtryck är en helt avgörande jämställdhetsfråga för oss.

Den som nu är ansvarig för att leda regeringens kamp mot hedersförtryck är jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (Mp). Miljöpartiet har drivit på för strängare straff för hedersrelaterade brott, för etablering av ett resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck i varje län, för satsningar på skyddade boenden och en stärkt eftervård för offren, samt på förebyggande insatser.

Debatten om slöja blir ofta polariserad och missar att slöjan har olika innebörd för olika människor. Men vad som är olyckligt i debatten är att man förenklat gör slöjan till en symbol för hedersförtryck – oavsett vem som bär den.

Hedersrelaterat förtryck handlar till stor del om en djupgående social kontroll och förbud mot att göra olika saker; det är ett förtryck som ofta är osynligt och som inte blir löst genom att förbjuda slöjan.

Det är alltid fel att tvinga någon att bära slöja. Det är lika fel att tvinga någon att inte bära slöja. För oss som feministiskt parti är det fullständigt självklart att kvinnan har makten över sitt eget liv.

I kölvattnet av den infekterade debatt som uppstått har våra kvinnliga förtroendevalda med muslimsk identitet än en gång utsatts för våldtäktshot, hängts ut på rasistiska sidor och fått utstå en storm av hatkommentarer.

Det är ironiskt att män som slår sig för bröstet i deras kamp mot det ”muslimska kvinnoförtrycket” samtidigt eldar på ett näthat mot muslimska kvinnor som självständigt och framgångsrikt tagit plats i det offentliga rummet.

Hägglund: I Miljöpartiet ger vi vårt fulla stöd till utsatta medlemmar

Av , , 6 kommentarer 11

Miljöpartiet de gröna i Umeå kommer alltid att ge vårt bästa stöd till våra medlemmar när de känner sig kränkta eller påhoppade. Är det så att det kan vara fråga om förtal och vår medlem vill göra en polisanmälan kommer vi självklart att ge vårt fulla stöd. Detta har vi varit helt öppna med.

Vi tar gärna en politisk diskussion och vi bemöter gärna angrepp på vår politik – oavsett om det är ett ifrågasättande av vår asylpolitik, jämställdhetspolitik eller vårt arbete för miljö- och klimat.

Det är sant, vi får stundtals ta mycket skit, som exempelvis att vi är det stora hotet mot vår landsbygd och våra inlandskommuner (förresten, vem är det som vill lägga ner Arbetsförmedlingens kontor i samtliga kommuner i Västerbotten utom storstaden Umeå? Inte är det oss…)

Men i fem månader har Jan Hägglund publicerat grova och fullständigt grundlösa angrepp på en av våra politiker. Påståenden om att denne antingen arbetar aktivt för eller sympatiserar med följande åsikter:

  1. Barnäktenskap
  2. Tvångsäktenskap
  3. Månggifte
  4. Ändra våra grundlagar
  5. Motarbeta vår demokrati
  6. Införa präststyre och sharialagar
  7. Motverka integration genom att ”isolera” sin grupp för att skydda dem mot svenska värderingar

Grova anklagelser som – om de var sanna – skulle leda till en självklar uteslutning då de står i direkt kontrast med Miljöpartiets värdegrund. Det finns bara ett problem: Inte ett enda konkret bevis har framförts, endast en massa vaga påståenden vilket enligt oss är allvarligt.

Om Jan Hägglund inte kan se skillnad mellan detta och en politisk diskussion så är det illavarslande. 

Men något som är än mer besynnerligt är den tystnad som råder runt Jan Hägglunds ständigt aggressiva angrepp – inte bara på vår politiker utan även på andra politiker i andra partier. När vi lyft detta så har vi ständigt fått rådet: ”Möt Jan med tystnad. Han har hållit på så här under en längre tid”. Även medialt är det ingen som lyft upp dessa märkliga anklagelser och ifrågasatt hur en ledande politiker kan bete sig så här. Ingen har begärt att han får redogöra för sina bevis.

I Petter Bergners krönika efter debatten om hedersförtryck framfördes ett tydligt önskemål om saklighet i debatten. Bra att det efterfrågas. Men varför har det då varit så tyst om Jan Hägglunds ogrundade anklagelser i drygt ett halvår?

Varför är det endast Vänsterpartiet som satt ner foten och offentligt sagt att det här inte är acceptabelt? Klapp på axlarna i korridoren med stöd och beklaganden räcker inte. Vi har fått stå ensamma med strålkastarljuset riktat mot oss – och fått försvara oss gång på gång mot helt befängda påståenden.

Vi har ingen intention att föra några ytterligare samtal om detta. Det finns inget att försvara. Däremot – för demokratins skull – finns det mycket i den här typen av beteenden att förkasta och ta avstånd ifrån. Vi kommer självklart att ge vårt fulla stöd även till andra politiker i andra partier om de utsätts för något liknande.