Är verkligen faran över i Nordmaling nu?

Av , , Bli först att kommentera 5

Äntligen en positiv nyhet från Nordmaling. Annars är det tunnsått med positivitet när man nämner sin hemort. Man känner sig ibland som personerna i SJ-reklamen som inte vill berätta var de arbetar. I mitt fall talar jag hellre om var jag jobbar (i Umeå) än var jag bor. Om Ulla-Majs utflyttande från kommunhuset är positivt eller negativt låter jag däremot vara osagt. Där kan man förmodligen inte blåsa av Faran än… 😉

Inlägget korsbefruktat med detta.

Ljudet mognar

Av , , Bli först att kommentera 2

I vårtider öppnar jag varje morgon hallfönstret som vätter mot skogen för att lyssna av morgonens ljudbild. Jag kan för varje dag höra hur våren mognar. I takt med att snön försvinner blottas även den gulsvarta gammfönnan på åkern och om några dagar kan man skymta det gryende gröna som ruvar alldeles under röffset av höstens döda strån. Ljudbilden kompletteras dagligen med nya scenerier; koltrasten spelar nu för fullt, skvaketrastens omisskännliga skrän fyller luften alltmer och gång på gång slår storspoven ut hela sin gingelliknande sång. Men hornugglehannen har tystnat, hoppas han är kvar och har hittat sin efterlängtade moatjé så han slipper fortsätta med hoandet längre och kan börja bygga upp kroppen inför försommarens plikter, att skaffa mat till en barnaskara.
Gomorron!

Vem f-n sitter i baksätet?

Av , , Bli först att kommentera 2

Jag klippte mig i morse. Håret växer allt snabbare med åren (verkar det som) och det har faktiskt hänt att jag fått frågor om min täta kalufs. Har du peruk? Hur mycket har du fått ge för den där snygga peruken? Var har du fått tag på den? osv. Men som sagt, idag klipptes den ned ordentligt. Om jag tittar i livets backspegel har jag inte varit så här kortklippt sedan pojkåren i Hörnefors.
Och apropå backspegel. När jag var på väg hem från jobbet idag råkade jag kasta en blick i backspegeln och för ett kort ögonblick upplevde jag att det satt en mycket kortklippt herre – i baksätet…
Gonatt!

Bilspår på ryggsäcken!

Av , , 3 kommentarer 5

Den här dagen började med en katastrof. När jag backade ut bilen i morse kände jag en liten knix precis när hjulen hade passerat tröskeln. Jaha, tänkte jag, tjälen har förstås bråda dagar nu, den vill komma ur marken och har inatt lyckats skapa en bula utanför garaget. Man är ju luttrad när det gäller bulor som ploppar upp i tid och otid under vårförfallet. Men tyvärr var det här något helt annat.
Jag skulle naturligtvis inte ha rubbat på min invanda rutt i morse. Jag hade nämligen efter viss tvekan – väl medveten om riskerna med att ändra decenniegamla vanor – lämnat ryggsäcken utanför garaget när jag gick upp tll den nygillrade rävfällan för att kolla om den eländiga skabbräven hittat in. Fällan var tom, men jag fylldes ändå av en varm lyckokänsla över att ha fått lyssna till hornugglan diskreta parningshoanden och sorlet av småfåglar samtidigt som ett par tornfalkar jagade skator ovanför mitt huvud. Tyvärr störde detta rus min uppmärksamhet till den grad att jag missade säckeländet utanför garagedörrarna när jag skulle köra ut bilen.
Första tanken var naturligtvis "Kameran!". Lyckligtvis var den hel, men den goda lunchmaten – Tikka Masala – hade tryckts ur matlådan. Samtidigt som jag tårögd fick torka ur säcken steg doften av den fantastiska anrättningen in i sinnena och plötsligt var den varma euforin över morgonens fina naturupplevelse som bortblåst.
Gomorron!
 

Lilafärgad förväntan

Av , , Bli först att kommentera 3

Ännu har inga gröna löv fötts ur de lilafärgade kokonger som tillsammans bildar de små molnen av vårliga förväntningar i björkdungarna. För varje dag som går tunnas färgen ut och plötsligt brister knoppen och det lilla musörat tittar fram. Efter ett par månader i fosterställning har äntligen den varma vårsolen agerat barnmorska och förlöst de små lö… förlåt liven.
En underbar årstid kulminerar.
Gomiddag!

Mördegsformar mmm…

Av , , Bli först att kommentera 4

Till eftermiddagskaffet vankas mördegsformar. En av fördelarna med vårt generationsboende är just dessa mjälla skönheter. Att ha en svärmor som oftast blir den som förser de sociala sammankomsterna i Brattsbackagården med kakor och bullar är inte fel. Särskilt när man innehar titeln Förste provsmakare…

De flitigt använda bakformarna pustar ännu en gång ut efter väl förrättat värv i ugnen och somliga passar till och med på att para under den korta tiden i vårsolen…

Gammkraftstation

Av , , Bli först att kommentera 2

I morse blev det en promenad i nostalgins och fotokonstens tecken.

Från en öppning i kraftstationens fundament kunde jag se ned i den gamla utloppskanalen…

…och kunde sedan konstatera att de stenlagda sekelgamla väggarna fortfarande håller stånd mot tiden. Egentligen borde man söka ett kulturstöd och initiera en räddningsaktion för denna en gång så epokgörande innovation. Men jag iiis int’.

Några som däremot inte räds för att ta initiativ är bävrarna. De uppför hela tiden nya dammanläggningar och bryr sig inte så mycket om bidrag för att återställa de gamla…

I strömfåran bjuder det ystra vårvattnet upp till dans mellan stenarna.

Sjökurvorna ger mig en känsla av att järnvägen fortfarande lever kvar i  propellerflygplanens era. Här kommer aldrig några höghastighetståg att blixtra förbi…
Gomiddag!

Coola Sessan

Av , , 2 kommentarer 7

I morse när jag tittade ut genom fönstret fick jag bevittna ett sällsamt möte. Vår lilla kattamazon Sessan vandrade till synes oberörd förbi en smygande räv. När räven kom för nära reste hon ragg vilket fick räven att loma iväg på rävars nonchalanta vis. De båda djuren uppförde sig som gamla bekanta och har säkert mötts åtskilliga gånger tidigare. Det skulle därför inte förvåna mig om Mickel har ett och annat ärr från kattklös på nosen.

21 tussilagoblommor

Av , , 1 kommentar 5

Igår såg jag årets första tussilagoblommor – och de var till på köpet 21 st, oslagbart! Nu får gärna SMHI hota med och HDU (Han Där Uppe) verkställa hur många snö-garaila de vill, våren har slutligen vunnit. Och till råga på allt har vi hört trånande ugglor i husets omedelbara närhet. Måndagkvällen var helt magisk med en klart lysande måne och hoande horn- och pärlugglor inom hörhåll. Det är hög tid att börja trivas med tillvaron nu, om man inte gjorde det tidigare…
Gomorron!